MÅNADSBLADET
December
2001:12
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 14 december, baserat på provtagningar 4-5 december.
Hydrografi
November månad var mild på västkusten med några få undantag då kallare
luft fördes ned från norr. Månadsmedeltemperaturen blev 1,5 grader högre än
normalt. Nederbördsmängderna var
bara hälften så stora som normalt och
grundvattennivåerna längs Bohuskusten låg något under de normala.
Vid månadens mätningar låg ytvattentemperaturen på mellan 4-6 grader vid
alla stationer. Den lägsta temperaturen
uppmättes vid Älvsborgsbron. Vid alla
stationer var vattnet saltskiktat. Förutom inne i fjordarna och vid Älvsborgsbron fanns ingen skarp densitetsskiktning vid någon station. Vid alla
stationer var vattenmassan väl stratifierad med en ökande salthalt mot botten.
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
Närsalthalterna var för årstiden normala
vid alla stationer utom vid Danafjord
där halten oorganiskt kväve låg just
under det normala.
Syrgashalterna i bottenvattnet vid
Koljöfjorden, Havstensfjorden och
Byfjorden var normala för årstiden. I
Koljöfjordens bottenvatten var syrgashalterna något högre än tidigare under
hösten. Salthalten i bottenvattnet
indikerar att ett litet inflöde av syrerikt
vatten skett här men i gengäld har nivån för syrebrist flyttats upp över 15 m
djup sedan november månads mätning.
I Byfjorden uppträdde syrebrist först
under 15 m djup. I Havstensfjorden har
avkylning av ytvattnet lett till att syrgashalterna ned till 20 m låg över 2 ml/l.
-
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Varmare vatten på djupet
När det gäller havsvatten beror vattnets
densitet av både salthalt och temperatur till skillnad från sötvattens densitet
som endast beror av vattnets temperatur. Densitetsskillnader i kustvatten beror oftare på salthalt än temperatur och
detta syns speciellt tydligt under senhös-
-
(summa NO2, NO3 och NH+4 )
ÅSTOL
ten och vintern då man har varmare,
saltare vatten under kallare, sötare ytvatten. Detta beror på att ytvattnet kyls
av men den lägra salthalten gör att vattnet fortfarande är lättare än underlig-
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. nästa sida
VALÖ
Syreförhållanden
0
0
10
Alsbäck
0
10
Havstensfjord
20
2
30
10
Djup, m
Djup, m
2
80
6
10
Koljöfjord
6
20
2
30
Syrgas, ml/l
60
10
Syrgas, ml/l
6
40
Syrgas, ml/l
Djup, m
20
100
−2
−2
2
6
10 D
Syrgas, ml/l
J
F
M A
M
J
J
Månad
A
S
O N
D
40
−2
−2
2
6
10 D
Syrgas, ml/l
J
F
M A M
J
J
Månad
A
S
O N
D
40
−2
−2
2
6
10 D
Syrgas, ml/l
J
F
M A M
J
J
Månad
A
S
O N
D
Diagrammet visar syrgashalter vid botten i tre utvalda fjordar samt djupprofilen för aktuell månad. Värden för Byfjorden visas ej men
det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrehalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid
3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
www.smhi.se
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Anna Karlsson
Bengt Karlson
Uppdragsgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
forts. Varmare...
gande vatten. Skiktningen i vattenmassan är alltså stabil med ökande densitet med djupet. För att det kallare ytvattnet skall kunna sjunka och blandas
in i det varmare underliggande vattnet
måste det kylas av ytterligare och uppnå
högre densitet. Ett tydligt exempel på
denna situation är fjordarna kring Orust
där temperaturmaxima under
decembermätningen låg runt 12-13 grader på 15-20 m djup (att jämföra med
ca 5 grader i ytan och 6 vid botten).
Växtplankton
Måttliga mängder alger
Små mängder alger
Algsituationen
Provtagningarna i början av december
avslöjar att planktonfloran gått in i en
vintersituation. Artrikedomen var ändå
relativt stor med ca 20 dinoflagellat- och
35 diatoméarter. Cellkoncentrationerna
var däremot i allmänhet låga.
Det potentiellt giftiga släktet Dinophysis
saknades eller förekom mycket sparsamt
i hela området. Däremot fanns relativt
stora mängder av det potentiellt giftproducerande diatomésläktet Pseudonitzschia på samtliga provtagningsstationer, utom Havstensfjorden och
Koljöfjorden. Vid Åstol och Kosterfjorden fanns 1 000 – 10 000 celler per liter och vid Danafjorden och Brofjor-
Stora mängder alger
KOSTERFJORDEN
Alger skadliga
för fisk
A
D
den 10 000 – 20 000 celler per liter.
Alexandrium sp.,
PSP
Dinophysis sp.,
DSP
Inget algprov
Av de många diatoméerna förekom
ingen art i högre koncentrationer än 20
000 celler per liter. Förutom Pseudonitzschia var det endast Skeletonema
costatum, Rhizosolenia pungens och
Thalassionema nitzschioides som nådde
koncentrationer i närheten av 10 000
celler per liter.
Små monader och flagellater fanns i koncentrationer mellan 100 000 och 300
000 celler per liter, med ett undantag. I
Kosterfjordens ytskikt påträffades ca 1,5
miljoner celler per liter av monader i
storleksordningen 5 µm.
BROFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
ÅSTOL
DANAFJORD
Månadens alg december 2001
Växtplankton varierar i storlek från ca
1/2000 mm till ca 0,5 mm. Bilden visar
några av de större formerna. Den stora
runda kiselalgen hör till släktet
Coscinodiscus. Till vänster om den syns en
annan kiselalg: Skeletonema costatum.
När Skeletonema tillväxer delar sig celler i
två som efter delningen sitter ihop och bildar långa kedjor. Att bilda långa kedjor gör
det sannolikt svårare för rovdjur att äta
Skeletonema. Snett till höger ovan
Cosconodiscus finns dinoflagellaten
Ceratium furca.
Kartan illustrerar mängden planktonalger
vid de olika stationerna och eventuell förekomst av skadliga alger. Klorofyllmätningar och mätning med in situ fluorometer ligger till grund för de kvantitativamängduppskattningarna.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning.
(Foto: Bengt Karlson)
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
