MÅNADSBLADET
Mars
2003:3
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 27 mars, baserat på provtagningar 4-5 mars.
Hydrografi
Februari månad dominerades av högtrycksväder vid Bohuskusten och detta
medförde att det var klart och kallt
under stora delar av månaden.
Månadsmedeltemperaturen hamnade
dock runt det normala och det kom
en del nederbörd här till skillnad från
övriga landet. Grundvattennivåerna
låg nära det normala i länet.
Vid mars månads mättillfälle hade isen
lagt sig igen i de inre delarna av fjordarna. Nyis och sammanfrusen drivis
resulterade i att det inte gick att mäta
i Byfjorden, Havstensfjorden och Inre
Gullmaren. Ytvattentemperaturen var
lägre än normalt, jämfört med 19901999, vid alla stationer i kontrollprogrammet och varierade mellan -1
och 0 grader. Salthalten i ytvattnet var
också lägre än normalt vid alla statio-
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
ner utom Koljöfjorden.
-
Det vackra, kalla vädret under februari
har medfört att vattnet är skiktat på
5-10 m. Vårblomningen av plankton
har således kommit igång och närsalterna i de överta skiktet har börjat förbrukats i snabb takt. Låga kvävehalter
uppmättes längs hela kusten förutom
i Göteborgs farledsområde. På många
ställen var halterna under detektionsgränsen vilket inte brukar vara fallet
förrän i april/maj. Även halterna fosfatfosfor och halterna silikatkisel var lägre
än normalt vid de flesta stationerna.
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
Syrgashalterna i bottenvattnet var över
4 ml/l vid alla stationer. I Koljöfjorden var syrgashalten på 30 m djup
3.4 ml/l. Bottenprov saknades här.
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
Temperatur & fryspunkt
Vattens densitet beror av dess temperatur och salthalt. Även vattnets fryspunkt beror av dess salthalt. Sötvatten
uppnår maximal densitet vid 4oC och
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
INSTÖ RÄNNA
fryser vid 0oC. Västkustvatten med en
salthalt på ca 25 psu uppnår maximal
densitet vid ca -1.4oC och fryser vid
ca -1.3oC. Sambandet mellan maxi-
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
forts. på nästa sida
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
10
40
6
60
4
80
2
100
0
0
8
10
0
4
8
M A M
J
J
A
S
O
Månad
N
D
J
F
6
20
4
2
30
0
40
−2
Syrgas, ml/l
10
Koljöfjord
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
−2
0
M
4
8
Syrgas, ml/l
M A M
J
J
A
S
O
Månad
N
D
J
F
M
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Redaktion:
Lars Andersson
Lars Edler
Jonas Henriksen
Anna Karlsson
Bengt Karlson
forts.
(mg klorofyll / m2 )
KOSTERFJORDEN
Mkt högt >300
4
3
2
temperatur grader
mal densitet och fryspunkt är avgörande för hur lät vattnet fryser. Sött/
bräckt vatten som kyls av uppnår
maximal densitet innan fryspunkten
nås och havsvatten med högre salthalt
än 24.7 psu som kyls av uppnår fryspunkten innan maximal densitet uppnås. I fallet med sött/bräckt vatten
upphör därför vertikalkonvektionen
innan fryspunkten nås och isen lägger sig lätt. Havsisar är förrädiska då
de kan brytas upp genom att saltare
Växtplankton
vatten ditfört av en havsström löser
upp isen underifrån trots att det är
många minusgrader i luften.
1
m
ax
im
al
de
ns
ite
t
0
−1
Högt 180−300
Måttligt 90−180
Lågt 30−90
T = −1.33
S = 24.7
Mkt lågt <30
fryspu
nkt
−2
Arter analyserade
−3
−4
0
Inget chl a prov
10
20
salthalt psu
30
40
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
Algsituationen
BROFJORDEN
ALSBÄCK
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
Vårblomningen var i full gång under
provtagningen i mars. Några prover
kunde ej tas i Havstensfjorden på
grund av ishinder men vid övriga stationer dominerade kiselalger. De viktigaste arterna som noterades i analysen av håvprover var Skeletonema costatum och Thalassiosira nordenskioeldii.
Biomassan av växtplankton var hög på
de flesta stationer med klorofyllkoncentrationer upp till ca 18 µg/l.
KOLJÖFJORD
Bland potentiell skadliga alger förekom kiselalgen Pseudo-nitzschia sp. i
låga cellantal medan de arter som orsakar diarréframkallande skaldjursförgiftning (DSP) ej noterades i håvproverna.
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
A Alexandrium spp. PSP
INSTÖ RÄNNA
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg mars 2003
Bilden visar tre celler av kiselalgen
Thalassiosira anguste-lineata som var en
av flera arter som förekom i vårblomningen. Thallasiosira angustelineata-celler varierar i diameter mellan
14 och 78 µm. De förökar sig för det mesta
genom delning men en sexuell förökning
finns också. ”Hanarna” har en flagell
(=gissel) som de kan simma med. Annars
saknar kiselalger rörelseorgan vilket de
flesta andra växtplankton har. Kiselalger
kan dock reglera sin position i vertikalled
genom att ändra sin densitet.
Foto: Bengt Karlson
Kartan illustrerar mängden växtplanton
uttryckt som mg klorofyll per kvadratmeter vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga alger vid de stationer där arter analyseras markeras med
symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
