MÅNADSBLADET
Augusti
2004:8
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 31 augusti, baserat på provtagningar 2-3 augusti.
Hydrografi
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
Juli inleddes med svalt och regnigt
väder. Sista veckan i månaden blev
dock solig och något varmare.
Månadsmedeltemperaturen hamnade
0.5 grader under det normala och
regnmängden som föll var normal för
Bohuskustens del. Grundvattennivåerna den 15:e juli var nära eller över
det normala för årstiden.
Vid augusti månads mätning uppmättes ytvattentemperaturer mellan 1820 grader. Vattnet var då varmast i
Koljöfjorden. Ytsalthalterna var normala vid alla stationer och det välomblandade ytskiktet var ca 5 m tjockt
längs hela kusten. Vid den här tiden
på sommaren är det i de flesta fall temperaturen som styr skiktningsförhållandena i de översta 15 metrarna.
Närsalthalterna var normala i ytvattnet vid alla stationer. Under sommaren förekommer det inte ofta närsaltavvikelser i ytvattnet, helt enkelt på
-
När det gäller syrgashalter i bottenvattnet gick dessa nedåt vid samtliga
stationer jämfört med juli månad. Generellt sett inträffar årets syrgasminimum under augusti eller september då den biologiska nedbrytningen
är som störst. Inne i fjordarna kring
Orust, där utbytet av bottenvatten
främst sker under början av året, var
syrgashalterna på sina ställen t.o.m.
under det normala. I Koljöfjorden var
det nästan syrefritt (0.31 ml/l) på 20
m djup och i Byfjorden var syrgashalten på 15 m djup endast 0.14 ml/
l.
Anna Karlsson
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
grund av att alla näringsämnen är förbrukade. Så fort näring tillförs, tex efter regn då avrinning från land tillfälligt ökar, tas det upp i biologisk produktion. I området kring Göta Älvs
mynning är dock tillförseln från älven såpass stor att näringsämnena här
alltid är mätbara.
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
10
60
4
80
2
100
0
10
6
4
20
2
30
0
4
8
A
S
O N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
10
Koljöfjord
A
8
10
6
20
4
2
30
0
−2
Syrgas, ml/l
0
8
Djup, m
6
10
Havstensfjord
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
A
S
O N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
Syrgas, ml/l
40
0
Syrgas, ml/l
8
Djup, m
Alsbäck
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
A
S
O N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( * = ingen mätning, D = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Ó citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
Algsituationen
Vid juliprovtagningen förekom den
potentiellt toxiska dinoflagellaten
Lingulodinium polyedrum vid alla stationer utom de nordligaste. Den högsta cellkoncentrationen var då 1500
celler per liter i Havstensfjorden. I början av augusti hade populationen i
Havstensfjorden utvecklats till en
blomning, med 12350 celler per liter.
Det fanns en rad andra dinoflagellater,
som var vanliga i augusti. Släktet
Ceratium, med flera arter påträffades
längs hela Bohuskusten. Ceratium
lineatum nådde de högsta celltalen
med 8000-9000 celler per liter i de
inre fjordarna. Här var också Ceratium
furca och Ceratium fusus mycket vanliga med 1000-4000 celler per liter.
Vid övriga stationer fanns Ceratiumarterna med mindre än 1000 celler
per liter. Det potentiellt giftiga släktet Dinophysis, förekom vid alla stationer. Det var framför allt Dinophysis
norvegica som nådde över sitt gränsvärde på 2000 celler per liter. I Havstensfjordens ytvatten fanns mer än
Klorofyll & Skadliga Alger
4000 celler per liter och i Koljöfjorden 2500-3000 celler per liter.
(mg klorofyll a per liter)
KOSTERFJORDEN
Diatoméer var vanliga i fjordarna, men
förekom i betydligt lägre koncentrationer vid de mer ”öppna” stationerna
– Åstol, Stretudden och Kosterfjorden.
Detta kan vara ett tecken på att det
myckna regnandet har fört med sig
rikligt med näring ut i fjordarna och
på så sätt stimulerat produktionen av
diatoméer. Cerataulina pelagica hade
860000 celler per liter i Danafjord,
Skeletonema costatum 2.5 miljoner celler per liter i Havstensfjorden och små
Chaetoceros-arter hade nästan 0.5 miljoner celler per liter i Koljöfjord. Det
giftiga diatomésläktet Pseudo-nitzschia
var också vanligast i Havstens- och
Koljöfjordarna med 100000-200000
celler per liter, vilket är klart under
de kritiska nivåerna.
Mkt höga > 4.5
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
ALSBÄCK
D
D
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
Släktet Chrysocromulina som kan orsaka skador på fisk fanns den här
gången bara i Kosterfjorden, där cellkoncentrationerna var 150 celler per
liter.
Lars Edler
INSTÖ RÄNNA
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg augusti 2004
Dissodinium pseudolunula
Denna dinoflagellat, som man tror är parasit på laxlusägg, ser i sina andra stadier helt annorlunda ut. Bilden visar algen
då den är i ett speciellt cyststadium och
bildar, i detta fall, fem svärmare. Den kan
bilda upp till 16 stycken i en cysta.
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m
djup) uttryckt som µg/l vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga
alger vid de stationer där arter analyseras markeras med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
