månadsbladet

MÅNADSBLADET
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Mars
2005:3
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 23 mars, baserat på provtagningar 1-2 mars.
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
Hydrografi
Februari månad blev inledningsvis
mild och nederbördsfattig. Framemot
mitten på månaden kom dock kylan
och snön. Månadsmedeltemperaturen
blev 1-2 grader över det normala för
Bohuskustens del. Nedebörden blev
ca 75% av den normala för månaden
och grundvattennivåerna låg över det
normala.
Vid mars månads mätning låg ytvattentemperaturen runt noll grader. På
många ställen är detta lägre än normalt
för månaden. Ingen is noterades dock
vid någon station. Havsvatten fryser
inte vid noll som sötvatten gör, fryspunkten sänks nämligen ju mer salt
vattnet innehåller. Längs Bohuskusten
ligger fryspunkten mellan noll och ca
en minusgrad bero-ende på salthalten.
Generellt sett var de översta 5 metrarna
av vattenmassan välomblandad.
I Byfjordens ytvatten var både temperaturen och salthalten över det normala.
Sedan februari månads mätning hade
nämligen salt, syrerikt vatten trängt
in och lagrat in sig på djup större än
(summa NO2-, NO3- och NH+4 )
10 m. Det gamla, varma (ca 7 grader)
vattnet från mellandjup har då lyfts
uppåt och blandats med ytligare vatten.
Ytvattentemperaturen i Byfjorden låg
därmed strax över 2 grader.
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
En kraftig vårblomning hade kommit
igång i yttre kustbandet innan mättillfället och detta avspeglades i närsalthalterna som på många ställen
låg under det normala för årstiden. I
Byfjordens ytvatten uppmättes högre
fosfathalter än normalt till följd av
inflödet av nytt vatten. Det gamla
vattnet som lyfts uppåt i vattenmassan
var rikt på fosfat.
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
Syrgashalterna i bottenvattnet var på
de flesta håll normala för årstiden.
Både i Byfjordens och Koljöfjordens
bottenvatten låg dock syrgashalterna
fortsatt under det normala medan
Havstensfjorden var väl syresatt i hela
vattenmassan. Till Gullmaren hade
ett inflöde skett och minsta uppmätta
syrgashalt var nu 5.6 ml/l i Inre Gullmaren.
Anna Karlsson
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
60
4
80
2
100
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
M A M
J
J
A
S
O
Månad
N
D
J
F
M
10
6
4
20
2
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
M A M
J
J
A
S
O
Månad
N
D
J
F
M
10
8
10
0
30
Koljöfjord
0
8
Djup, m
6
10
−2
6
4
20
2
30
40
Syrgas, ml/l
40
Havstensfjord
0
Syrgas, ml/l
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
10
Djup, m
Alsbäck
0
20
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
M A M
J
J
A
S
O
Månad
N
D
J
F
M
−2
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Kontaktperson Ann-Christine Lang
 citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Algsituationen
Den första mars rådde det vårblomning vid fyra av sex stationer längs Bohuskusten. Det var de så kallade yttre
stationerna som var först ute även i år.
Genom att titta på halter av närsalter
och klorofyll a kan man skapa sig en
bild av hur långt blomningen har fortskridit. Kisel är en bra parameter att
titta på vad gäller närsalter eftersom
vårblomningen till största delen handlar
om kiselalger som använder just kisel i
sina cellväggar.
djupa prov, 10-20 meter.
Vid Åstol och i Danafjord hade blomningen inte nått sitt max ännu, det fanns
fortfarande en hel del kisel kvar ned till
20 m. Det högsta värdet klorofyll a, 9
µg/l, uppmättes på ca 2 m djup. I Kosterfjorden var kiselhalten lite lägre och
klorofylltoppen på 11 µg/l låg på 5 m
djup. Vid Stretudden var blomningen
på väg att sjunka. Kislet var slut ned till
20 m och månadens högsta klorofyllvärde, 15µg/l, uppmättes på 10-15 m.
Sammansättningen av arter stämde väl
överens mellan stationerna och det var
den kedjebildande kiselalgen Skeletonema costatum som dominerade i cellantal.
Från 5 till knappt 8 miljoner celler/l,
med det största antalet i Stretuddens
Även alger ur den potentiellt giftiga
Pseudonitzschia delicatissima-gruppen
blommade, 40 000-104 000 celler/l
uppmättes med max i Stretuddens
djupprov. Det kritiska värdet ligger
dock vid 1 miljon celler/l. Det var låga
antal av dinoflagellater både i olika arter
och celler. Havstens- och Koljöfjord låg
precis i startgropen. Tvärt emot övriga
stationer, uppmättes här mycket höga
närsalter och låga klorofyllhalter. I
övrigt återkom samma arter som vid
övriga stationer, i låga antal, dock med
inslag av vissa typiska vinterarter som
inte konkurrerats ut än.
Klorofyll & Skadliga Alger
(µg klorofyll a per liter)
Andra typiska kedjebildande arter var
Chaetoceros spp, Thalassiosira spp och
Detonula confervaceae. Av solitära kiselalger dominerade Rhizosolenia hebetata
och den lilla epifyten Attheya septentrionalis, som i likhet med månadens alg
växer på Chaetoceros spp. Det bör nämnas att epifyter, i motsättning till parasiter, inte gör någon skada på sin värd,
förutom en viss skuggningseffekt.
KOSTERFJORDEN
Mkt höga > 4.5
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
ALSBÄCK
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
Ann-Turi Skjevik
Månadens alg mars 2005
Navicula transitans var. derasa f. delicatula
Denna art är en av de mindre kiselalgerna vi har och förekom ganska talrikt vid
de vårblommande stationerna. Den lever
epifytisk på kiselalger av framför allt släktet
Chaetoceros. Ett säkert kännetäcken på
arten är de två kloroplasterna som ligger
längs med väggarna.
VALÖ
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m djup)
uttryckt som µg/l vid de olika stationerna.
Eventuell förekomst av skadliga alger vid
de stationer där arter analyseras markeras
med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförg
iftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.