månadsbladet

MÅNADSBLADET
September
2003:9
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 26 september, baserat på provtagningar 2-3 september.
Hydrografi
Augusti månad var varm vid Bohuskusten med ett par tropiska nätter i
början av månaden. Avslutningen på
augusti blev dock svalare än normalt
och månadsmedeltemperaturen hamnade därmed två grader över det normala. Enstaka regnoväder förekom
men nederbörden blev ned till hälften av det normala för årstiden.
Grundvattennivåerna var nära det normala under månaden vid Bohuskusten.
årstiden normala nivåer längs hela
kusten. Halterna låg i de flesta fall
nära detektionsgränsen.
Vid månadens mätning hade ytvattentemperaturen på grund av den svala
augustiavslutningen sjunkit till mellan 16-17 grader längs kusten. Vid
flertalet stationer var ytsalthalten över
det normala. Inne i fjordarna var det
välblandade ytskiktet ca 5-10 m
tjockt. Havstensfjorden och Byfjorden
var fortfarande skiktade i tre lager. Vid
de mer öppet belägna stationerna låg
språngskiktet som skiljer ytvattnet från
bottenvattnet djupare.
I de tre fjordarna norr om Orust låg
syrgashalten vid botten på normala
nivåer, i Byfjorden t.o.m. över det
normala. Däremot var halterna låga
ganska högt upp i vattenmassan framför allt i Byfjorden och Koljöfjorden.
Syrgasminimum i Byfjorden 0 ml/l
återfanns på 20 m djup.
Syrgashalterna i bottenvattnet var fortsatt lägre än normalt vid stationerna i
södra skärgården även om de hade stigit något sedan augustimätningen.
Vid Instö Ränna och Galterö låg
syrgashalterna på normala nivåer
medan syrgas halten vid Åstol fortsatte
nedåt och låg nära 2 ml/l.
Längre norrut låg syrgashalterna vid
botten på normala nivåer förutom vid
Stretudden där en halt strax under 2
ml/l uppmättes.
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
-
-
(summa NO2, NO3 och NH4+)
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1990−1999)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
Närsalthalterna i ytvattnet låg på för
SKALKORGARNA
VALÖ
Syr
eförhållanden
Syreförhållanden
10
Alsbäck
10
Havstensfjord
4
80
2
100
0
10
Djup, m
60
6
4
20
2
30
0
4
8
S
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
8
6
20
4
2
30
0
−2
Syrgas, ml/l
10
Koljöfjord
10
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
S
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
Syrgas, ml/l
6
Syrgas, ml/l
40
0
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
0
8
Djup, m
0
20
0
40
−2
0
4
8
Syrgas, ml/l
S
O
N
D
J
F
M A M
Månad
J
J
A
S
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse. Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt i bottenvattnet där. När syrgashalterna går
under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Provtagningarna vid
Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Kontaktperson Ann-Christine Lundqvist
 citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Redaktion:
Anna Karlsson
Bengt Karlson
Ann-Turi Skjevik
Algsituationen
Växtplankton
(mg klorofyll / m2 )
Resultaten från den kvalitativa analysen av håvprov från början av september, visade ovanligt få arter av dinoflagellater.
Däremot var släktet Ceratium väldigt
väl representerat vid alla stationer.
Övriga dinoflagellater innefattade det
giftproducerande släktet Dinophysis.
Dessa fanns vid samtliga stationer förutom vid Stretudden. I proverna från
Åstol, Koljöfjorden och Havstensfjorden observerades både Dinophysis
acuta, D. acuminata och D. norvegica.
Den heterotrofa (ej fotosyntetiserande) Phalacroma rotundatum, som
tidigare räknades till släktet Dinophysis, fanns vid Åstol och Danafjord.
Låga koncentrationer av den potentiellt giftiga dinoflagellaten Prorocentrum minimum observerades i provet från Havstensfjorden. Den icke
giftige arten P. micans var betydligt
vanligare vid alla stationer och tillika
dominerande vid Åstol jämfört med
andra arter.
KOSTERFJORDEN
Mkt högt >300
DP
Vad gäller kiselalger, var släktet
Chaetoceros mycket vanligt med ett
antal arter vid samtliga stationer, förutom Havstensfjorden där enbart C.
affinis representerade släktet. Vid station Kosterfjorden var bland andra C.
decipiens och höstvarianten av C.
socialis, C. socialis f. radians, vanliga.
Högt 180−300
Måttligt 90−180
Lågt 30−90
Mkt lågt <30
Arter analyserade
Inget chl a prov
BYTTELOCKET
PA
Vid Stretudden fanns det potentiellt
giftiga kiselalgsläktet Pseudo-nitzschia
spp. med ganska höga celltätheter.
Släktet fanns även vid övriga stationer, men då i betydligt lägre koncentration. Den vackert stjärnformade
guldalgen Dictyocha speculum sågs i
proverna från fyra av Bohusläns sex
fasta stationer.
INRE GULLMARN
APD
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
PD
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
PD
A
Med tanke på den höga celltätheten
av de förhållandevis stora arterna ur
släktet Ceratium, tycks klorofyllhalten
vara låg vid alla stationer.
A Alexandrium spp. PSP
INSTÖ RÄNNA
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
PD
A
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg september 2003
Guinardia flaccida
Denna kiselalg har en global utbredning.
I Västerhavet är arten vanligt förekommande. Cellernas diameter varierar mellan 25 och 90 µm och de sitter ofta ihop i
långa kedjor.
Kartan illustrerar mängden växtplanton
uttryckt som mg klorofyll per kvadratmeter vid de olika stationerna. Eventuell förekomst av skadliga alger vid de stationer där arter analyseras markeras med
symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförgiftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Bengt Karlson
Kontr
ollpr
ogram för Bohuskustens vattenvår
dsförbund
Kontrollpr
ollprogram
vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.