Risk attribut - Första AP

Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Beslutas av
Styrelsen
Tidigare beslut
2016-12-12 (ersätter 2016-02-17)
Uppdateras
Årligen
Handläggare
Riskchef
Datum: 2016-12-02
Handläggare: Katarina Höller
Riskhanteringsplan
Innehåll
1.
Inledning............................................................................................................................. 2
Lagen om allmänna pensionsfonder ............................................................................ 2
Riskhanteringsplanen................................................................................................... 2
2.
Delegerat mandat ................................................................................................................ 3
Styrmodell ................................................................................................................... 3
Övergripande tillgångfördelning ................................................................................. 3
Tillgångsklasser ........................................................................................................... 4
VD:s riskmandat .......................................................................................................... 4
3.
Riskhantering ..................................................................................................................... 6
Försvarslinjer ............................................................................................................... 6
Ansvar och beslutsfattare............................................................................................. 7
4.
Risker ................................................................................................................................. 9
Definitioner .................................................................................................................. 9
Strategier .................................................................................................................... 10
Placeringsrestriktioner i APL .................................................................................... 10
Räntebärande värdepapper ............................................................................................... 11
Aktier ................................................................................................................................ 12
Valutaexponering ............................................................................................................. 13
Derivat och repor .............................................................................................................. 14
5.
Intern riskkontroll ............................................................................................................. 15
6.
Rapportering ..................................................................................................................... 16
Bilaga A: Övergripande tillgångsallokering
Bilaga B: Tillgångsklasser
Bilaga C: VD:s riskmandat
1
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
1. Inledning
Lagen om allmänna pensionsfonder
I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) anges att fondens styrelse årligen ska
fastlägga en riskhanteringsplan för förvaltningsverksamheten. Riskhanteringsplanen ska
beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa
risker ska hanteras inklusive den interna kontrollstrukturen.
Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade
med placeringsverksamheten och hur dessa risker ska hanteras. Det ska vidare
finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker.
Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska följas upp löpande. (2000:192, 4
kap 2§).
Varje fonds styrelse ska upprätta en s.k. riskhanteringsplan i enlighet med god
sed på finansmarknaden. Planen ska säkerställa en väl fungerande intern
kontroll av risker, att ansvaret för riskhanteringen klart fastställs och att det
med ansvaret följer erforderliga befogenheter och en självständig ställning
samt att ledningen är medveten om olika risker och hur de hanteras. Tydliga
riskmandat bör ges för de olika placeringarna. Regler bör ingå för hur olika
slag av finansiella risker såsom ränterisk, kreditrisk, länderrisk, valutarisk,
och likviditetsrisk ska hanteras liksom operativa risker. Regler för användning
av derivat är ett annat område som bör ingå. (prop1999/2000:46).
Riskhanteringsplanen
I riskhanteringsplanen anges styrelsens beslut om riskstyrning, riskhantering, risker, intern
riskkontroll och rapportering.
I avsnittet om riskstyrning anges grunderna för och utformningen av det riskmandat som
delegeras till VD. Mandatet tar sin utgångspunkt i den riskpreferens och den
investeringsfilosofi med tillhörande investeringsövertygelser som styrelsen har lagt fast.
Riskpreferensen är uttryckt som en tillgångsfördelning motsvarande 65 procent aktier och
35 procent obligationer, vilken är den risknivå fonden bör ha sett i ett 10-årsperspektiv. Denna
tillgångsfördelning definieras och utgör utgångspunkten för VD:s riskmandat. Begränsningar
finns vidare i form av investeringsuniversum, definierat av tillåtna tillgångsklasser.
Det följande avsnittet om riskhantering lägger fast hur organisation, ansvar och
beslutsfattande ska vara strukturerat med utgångspunkt i principen om tre försvarslinjer.
Avsnittet om risker tar upp definition av risker, strategin för hur dessa ska hanteras och
styrelsens tolkning av de regler som finns i APL.
Principer för intern riskkontroll redovisas i ett eget avsnitt.
I ett sista avsnitt anges riktlinjer för rapportering.
Styrande dokument
Fondens styrande dokument återfinns i dokumentet Första AP-fondens styrande dokument.
2
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
2. Delegerat mandat
Styrelsen tar beslut om en långsiktig övergripande tillgångsfördelning (ÖT) och därmed en
långsiktig risk och avkastningsnivå. Styrelsen delegerar till VD att överträffa ÖT:s avkastning
till samma risknivå med restriktioner på tillåtna investeringar och avvikelser. Med ÖT som
grund tar VD tar beslut om en strategisk tillgångsfördelning som delegeras vidare till
förvaltningen.
Utgångspunkten för VD:s riskmandat är att uppnå en tydlig och ändamålsenlig styrmodell
som separerar styrelsens beslut från förvaltningens och samtidigt definierar en portföljstruktur
för effektiv förvaltningsprocess och uppföljning av verksamheten. I förvaltningen
implementeras detta genom arbetet med strategisk förvaltning och operativ förvaltning.
Styrmodell
VD tar investeringsbeslut av strategisk karaktär och delegerar övriga beslut till CIO och
organisationen. Styrelsen har fattat beslut om att VD inte äger rätt att delegera beslut som rör:




Strategisk tillgångsfördelning (ST)
Utformning av riskmandat för CIO
Större enskilda investeringar och strategier för illikvida/onoterade tillgångar
Principer för interna och externa förvaltningsmandat
Styrningen har satts upp så att investerings och riskhanteringsprocessen omfattar oberoende
utvärdering och granskning av investeringsbeslut. Besluten tas i investeringskommittéer där
premisserna för beslut granskas.. Både risk och compliancefunktionen är organisationellt
skilda från investeringsorganisationen och rapporterar direkt till VD.
Övergripande tillgångfördelning
ÖT representerar styrelsens valda riskpreferens utifrån tolkningen av uppdraget och en
avvägning mellan pensionssystemets krav på och behov av avkastning. Fördelningen anger
lämpligt finansiellt risktagande i absoluta termer (volatilitet).
ÖT ska vara entydig och specificerad av tillgångsslagen aktier, obligationer och valuta samt
frekvens för rebalansering av angivna marknadsvikter. Detta ger en tydlig styrning och
uppföljning av förvaltningen.
Den av styrelsen beslutade specificeringen av ÖT finns i bilaga A. Den årliga
förvaltningsprocessen för framtagande av ST beskrivs i förvaltningsplanen.
3
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Tillgångsklasser
Investeringsuniversum representerar tillgångsklasser som motsvarar fondens
investeringsfilosofi och investeringsövertygelser. Tillgångsklasser utgör investeringsobjekt
med liknande övergripande karaktäristik och ger därmed en generaliserad beskrivning, genom
marknadsindex, av de underliggande egenskaperna. Beroende på tillgångsklassens egenskaper
kan dess exponering tillhöra en eller flera tillgångsslag.
Följande tillgångsklasser är tillåtna att investera i (beskrivning av tillgångsklasser se bil B):


Tillgångsslag Aktier
o Svenska Aktier
o Internationella Aktier
o Emerging Markets Aktier
Tillgångsslag Räntor
o Svenska Räntebärande
o Internationella Räntebärande
o Internationella Krediter
o Inflationslänkade Räntebärande



o High Yield
Tillgångsslag Alternativa investeringar
o Infrastruktur
o Fastigheter
o Private Equity
o Hedgefonder
Tillgångsslaget Valuta
Nya Investeringar1
VD:s riskmandat
Riskmandatet anger ramarna för den möjliga relativa risken i förhållande till ÖT. VD styr
förvaltningen genom att, årligen eller tätare vid behov, fastställa en strategisk
tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen består av tillgångsklasser ur
investeringsuniversum.
Riskmandatet med relativa risklimiter ger ramar och utrymme för att operationalisera fondens
investeringsfilosofi och investeringsövertygelser samt möta fondens långsiktiga målsättning.
Den absoluta risken påverkas främst av hur exponeringen fördelas mellan tillgångsslag
(aktier, räntor och valuta). Därför införs begränsningar hur omallokering av exponering kan
ske mellan olika tillgångsslag. Sådan begränsning benämns exponeringslimit för tillgångsslag.
För att reducera likviditetsrisken i portföljen är vissa av tillgångsklasserna begränsade med
exponeringslimiter. Begränsning av den relativa risken mot ÖT:s sker med det statistiska
riskmåttet prognostiserat Tracking Error (pTE).
Begränsningar i form av exponeringslimiter säkerställer övergripande krav på likviditet och
att placeringsreglerna i APL inte överträds.
För att klarlägga vad som anses vara allt för kraftiga avvikelser mot ÖT används begreppen
grön, gul och röd zon. Sådana zoner finns för exponeringslimiter för tillgångsslag och
tillgångsklasser samt för pTE. I princip innebär grön zon en förväntad exponering, gul zon
större avvikande exponering och röd zon kraftigt avvikande exponering.
Exponering i gul och röd zon ska rapporteras till styrelsen och till röd zon ska även en
åtgärdsplan kopplas.
”Nya Investeringar” är inte att betrakta som en
typisk tillgångsklass. Det representerar ett utrymme
inom investeringsuniversum med syfte att, i
enlighet med nuvarande riskhanteringsplan, kunna
göra begränsade investeringar i tillgångar med för
1
tillfället bra priser, ofta pga. marknadsstörningar,
eller i begränsad omfattning för att öka kunskapen
om nya tillgångar. Inom Nya Investeringar får
investeringar göras upp till 2 procent av
fondförmögenheten.
4
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Således består riskmandatet till VD i sin helhet (se bilaga C) av




prognostiserat Tracking Error (pTE) för hela portföljen inklusive
tillgångsslag valuta;
tillåtna tillgångsslag;
exponeringslimiter för tillgångsslagen aktier, räntor och valuta
exponeringslimiter för vissa tillgångsklasser
Riskstyrning av totalportföljen
Den relativa risken mätt som pTE begränsar avvikelser i förhållande till ÖT:s
indexsammansättning enligt följande:
Grön zon
Gul zon
Röd zon
pTE < 3%
3% < pTE < 4%
pTE > 4%
Kalkylen för det av styrelsen till VD delegerade riskmandatet för pTE baseras på en 10-årig
tidshorisont. Tillgångarnas volatilitet och korrelation skattas från historiska data. Utifrån
portföljens över/undervikt inom varje tillgångsslag i förhållande till ÖT:s index beräknas en
prognos för Tracking Error.
Exponeringslimiter per tillgångsslag
Styrelsen beslutar om exponeringslimiter för tillgångsslagen aktier, räntor och valuta. Dessa
uttrycks som procenttal av fondförmögenheten och följer följande zonindelningar.
Grön zon:
Inom exponeringslimit för tillgångsslag
Gul zon:
Utanför grön zon men inom +/- 3 procent till grön zon
Röd zon:
Utanför både grön och gul zon
Vid beräkning av exponering ska täljaren beräknas som summan av respektive tillgångsslags
marknadsvärde för direkta placeringar och exponering för derivat. I nämnaren ska ingå
marknadsvärdet av totalportföljen inklusive marknadsvärdet för derivatpositioner.
Exponeringslimiter per tillgångsklass
Styrelsen beslutar om exponeringslimiter för tillgångsklasserna. Dessa uttrycks som
procenttal av fondförmögenheten:
Grön zon:
Inom exponeringslimit för tillgångsklass
Gul zon:
Utanför grön zon men inom +/- 1 procent till grön zon
Röd zon:
Utanför både grön och gul zon
Vid beräkning av exponering ska täljaren beräknas som summan av respektive tillgångsklass
marknadsvärde för direkta placeringar och exponering för derivat. I nämnaren ska ingå
marknadsvärdet av totalportföljen inklusive marknadsvärdet för derivatpositioner.
Interna och externa förvaltningsmandat
VD beslutar om interna och externa förvaltningsmandat. Principer för beslut beskrivs i
dokumentet Principer för intern och extern förvaltning.
5
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
3. Riskhantering
Fonden är i sin förvaltningsverksamhet exponerad för risker av olika slag. Risk definieras som
osäkerhet om framtida utfall av olika marknadshändelser, finansiell risk, och handhavanderisker i förvaltningen, operativa risker, som påverkar verksamheten och dess resultat. Riskhantering är den process i vilken risker identifieras, värderas och hanteras av de ansvariga för
verksamheten. Riskhantering är sålunda den process som hanterar och beskriver fondens riskoch avkastningsprofil.
Försvarslinjer
Fonden gör investeringar i tillgångar i syfte att generera avkastning. Det innebär att
fondkapitalet alltid är exponerat mot finansiella och operativa risker. Det är därför väsentligt
att fonden har en väl utvecklad process för hantering av dessa risker.
Fondens dagliga riskhantering och kontroll är decentraliserad ut på alla operativa delar i
organisationen och följer den s.k. principen om tre försvarslinjer. Denna princip skiljer mellan
funktioner som äger risk (första linjen), funktioner för övervakning, kontroll och
regelefterlevnad (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen).
Det första ansvaret, första linjen, för riskhantering och kontroll ligger på den direkta
affärsverksamheten vilket inkluderar varje förvaltande enhet inom kapitalförvaltningen men
även inkluderar den affärsstödjande backoffice-funktionen. Kontroll sker även hela vägen
igenom transaktionsflödet. Fonden bedömer att det med hänsyn till fondens storlek och
proportionalitetsprincipen är motiverat att första- och andra försvarslinjen delar systemstöd
för risk-monitorering och uppföljning.
Den andra försvarslinjen omfattar den interna riskkontrollfunktionen, ekonomifunktionen
samt compliancefunktionen.
 Riskkontroll är den funktion som följer upp att riskramverket efterlevs. Via
riskkontrollprocessen säkerställs att organisationen i sin helhet såväl som i sina delar
följer de restriktioner/instruktioner den är ålagd.
 Ekonomifunktionen säkerställer den finansiella rapporteringen. Riskkontroll och
ekonomifunktionerna kontrollerar gemensamt operativ risk.
 Compliancefunktionen kontrollerar regelefterlevnad.
Riskkontrollfunktionen och compliancefunktionen skall vara organisatoriskt fristående från de
funktioner som tar affärsbeslut. Övergripande ansvariga är respektive Riskchef och
Compliance Officer.
Den tredje försvarslinjen vilar på internrevisionen. Styrelsen beslutar efter beredning av
revisionsutskottet om och i vilken omfattning internrevision genomförs. Sådant uppdrag
genomförs av extern revisionsbyrå.
6
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Ansvar och beslutsfattare
Styrelsen, VD, CIO, CO, riskchef och förvaltningen har klara roller.
Styrelsen
Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamhetens styrning och riskhantering. Av APL framgår
att styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltning av fondens medel, d.v.s.
fonden har en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Styrelsen beslutar om fondens
långsiktiga förutsättningar (Tolkning av Första AP-fondens uppdrag i
inkomstpensionssystemet, Investeringsfilosofi och – övertygelser, Riskpreferens och
Målformulering och kapitalförvaltningsmålsättning). Inom ramen för riskhanteringsplanen
beslutar styrelsen om:







Övergripande tillgångsfördelning
Investeringsuniversum i form av tillgångsklasser
VD:s riskmandat i form av exponeringslimiter för tillgångsslag och tillgångsklasser
samt relativ risk i förhållande till ÖT (pTE)
Fondens tolkning av restriktioner i AP-fondslagen
Ansvar och beslutsfattande för riskhantering
Riktlinjer för intern riskkontroll
Riktlinjer för rapportering
VD
VD ansvarar för den löpande förvaltningen och för att styrelsens riktlinjer följs. VD ansvarar
för att organisera verksamheten för en god styrning av kapitalförvaltning, riskhantering,
riskkontroll och rapportering.
VD beslutar om:
 Strategisk tillgångsfördelning
 Utformning av riskmandat för CIO
 Större enskilda investeringar och strategier för illikvida/onoterade tillgångar
 Principer för interna och externa förvaltningsmandat
 Godkända motparter och limiter
VD är skyldig att informera styrelsen om frågor av särskild vikt eller speciell betydelse innan
beslut fattas.
Till sitt förfogande har VD Investeringskommittén.
Chief Investment Officer (CIO)
CIO ansvarar för att förvalta fondens tillgångar inom ramarna för det riskmandat som VD har
beslutat och de riktlinjer som styrelsen har fastställt.
CIO beslutar om:
 Allokering till tillgångsslagen och tillgångsklasser – strategisk portfölj
 Omfattning och utformning av interna och externa riskmandat
 Investeringar i eller investeringsåtaganden till både noterade tillgångar som
illikvida/onoterade tillgångar
7
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Till sitt förfogande har CIO Allokeringsgruppen samt Investeringskommittén för Alternativa
Investeringar.
Chef affärsstöd
Chef för affärsstöd är ansvarig för fondens administrativa processer och rutiner. Chef för
affärsstöd beslutar om:
 finansiella avtal
 redovisningsprinciper
Till sitt förfogande har chefen för affärsstöd Processgruppen.
Riskchef
Riskchef bevakar att beslut fattas inom ramen för den av styrelsen beslutade
riskhanteringsplanen och ansvarar för fondens interna riskkontroll. Riskchef ansvarar för att:
 övergripande identifiera och kontrollera samtliga finansiella risker
 kontrollera att fondens investeringar ligger inom APL och riskhanteringsplan samt
interna riktlinjer
 kontrollera att interna regler, processer och rutiner är lämpliga och effektiva samt
föreslå förändringar i dessa om det behövs
 besluta om godkända instrument
Compliance Officer (CO)
CO är stöd för ledning, styrelse och verksamheten i övrigt i frågor om regelefterlevnad.
CO ansvarar för:
 Identifiera, analysera och värdera compliancerisker (dvs. risk för regelöverträdelse2)
och prioritera arbetet därefter
 Kontinuerligt övervaka att relevanta processer/policyer finns, är tillräckliga och
efterlevs
 Stödja styrelse, ledning och verksamheten i övrigt i frågor rörande regelefterlevnad
och kontroll
 Rapportera avseende regelefterlevnad till styrelse och ledning
Till sitt förfogande har CO Compliancegruppen.
CIO, Chef för affärsstöd, Riskchef och Compliance Officer är skyldiga att informera VD i
frågor av särskild vikt eller speciell betydelse innan beslut fattas.
2
Med regler avses här externa lagar, förordningar och andra regler som är tillämpliga på verksamheten samt
interna policyer och riktlinjer som krävs för efterlevnad av dessa externa regler.
8
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
4. Risker
All kapitalförvaltning, och den stödjande verksamhet som krävs, är exponerad för risker av
olika slag. Portföljens värde påverkas av marknadshändelser och andra faktorer som påverkar
aktiepriser, räntor och valutakurser. Utöver marknadsrisker utsätts verksamheten också för
andra risker, operativa risker, som inte i lika stor utsträckning är kvantifierbara.
Definitioner
Marknadsrisk
Marknadsrisken hos en finansiell produkt definieras av hur mycket dess värde förändras när
de marknadsstorheter (t ex aktiekurser, räntor och valutakurser) som bestämmer produktens
värde förändras.
De för fonden viktigaste marknadsriskerna är aktiekursrisk, ränterisk, valutakursrisk och
likviditetsrisk.
 Aktiekursrisk avser risken för en värdeförändring p g a en för exponeringen
prisförändring på en enskild aktie eller ett index.
 Ränterisk definieras som risken för en värdeförändring p g a en för exponeringen
förändring av marknadsräntan för relevant kvalitet och löptid.
 Valutakursrisk avser risken för en värdeförändring p g a att en valutas kurs mot
basvalutan, svenska kronor, rör sig i en för exponeringen riktning.
 Likviditetsrisk avser risken för att fonden inte kan genomföra önskade eller
nödvändiga förändringar i portföljens sammansättning utan att belastas med orimligt
höga transaktionskostnader
Kreditrisk
Kreditrisk är den generella risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell
transaktion inte fullgör sina åtaganden oavsett orsak och kan delas in i emittentrisk,
motpartsrisk och leveransrisk (settlement risk).
 Emittentrisk är risken att en emittent av ett värdepapper inte kan fullfölja sitt åtagande
att på slutförfallodagen återbetala det nominella beloppet,
 Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja sitt åtagande i ett bilateralt
finansiellt kontrakt. För en deposit eller repa är risken på hela det nominella beloppet
med hänsyn tagen till ev. erhållen säkerhet. För ett derivat uppskattas risken som
kostnaden för att ersätta kontraktet i marknaden med ett nytt kontrakt med samma
villkor.
 Leveransrisk uppkommer vid avräkning av finansiella kontrakt om inte parternas
åtaganden kan utföras simultant. Potentiell förlust är värdet av den betalning eller
leverans som skall erhållas efter att vi har uppfyllt vår del av åtagandet.
9
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Operativa risker
Brister i hanteringen av operativa risker kan medföra finansiella förluster eller en oönskad
finansiell riskexponering, försämrat anseende, förlorad marknadsposition eller åtgärder från
myndigheter. Med operativa risker avses risken för förluster till följd av icke ändamåls-enliga
eller felaktiga interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.
Det övergripande målet med hanteringen av operativa risker är att uppnå och upprätthålla en
god kontrollkultur samt att reducera väsentliga operativa risker inom fonden.
För att identifiera operativa risker ska riskanalys genomförasårligen. Denna analys ska avse
fondens processer. Analysen bör baseras på en självutvärderingsmetod som utgår från en
kartläggning av fondens samtliga riskområden.
Strategier
En betydande del av fondens affärsverksamhet består i att på ett effektivt sätt hantera olika
typer av risker. Fondens strategi är att mot bakgrund av detta ha en medveten och väl avvägd
riskexponering. Marknadsrisker och emittentrisk skiljer sig logiskt något från de flesta andra
typer av risker då de tas avsiktligt i investeringsprocessen i syfte att generera avkastning. De
övriga riskerna kan anses som en ofrånkomlig följd av den verksamheten som bedrivs.
Fondens riskstrategi är uppdelad utifrån de olika riskkategorierna.
 Marknadsrisker och emittentrisker ska optimeras inom den av styrelsen och ledningen
fastställda riskprofilen för att möjliggöra bästa möjliga avkastning på totalportföljen.
Detta genomförs genom en klar delegering av riskmandat till förvaltningen där risk
följs både med ’top down’- och ’bottom up’-analyser.
 Motparts- och leveransrisker skall minimeras. Motparterna utvärderas och godkänns i
en fastställd process där hänsyn tas till t ex motparternas rating. Fondens
riskkontrollfunktion följer löpande upp utvecklingen av motparternas rating. Fonden
ställer krav på netting avtal med tillhörande säkerhetsavtal för alla motparter som kan
användas för ingående av OTC kontrakt.
 Operativa risker skall minimeras genom bland annat upprättande av relevanta
policydokument, utbildning av personal samt investeringar i system.
Samtliga risker som tas inom förvaltningsverksamheten ska förstås och följas upp av såväl
förvaltningsansvarig som fondens riskkontrollfunktion. De finansiella riskerna ska även
kunna mätas. Det ska finnas en utsedd ansvarig för varje delegerat riskmandat.
Placeringsrestriktioner i APL
Placeringar tillåts i finansiella tillgångar såsom värdepapper, fondandelar eller andra
finansiella kontrakt som utges på kapitalmarknaden. Tillåtna instrument, löptider, marknader
och branscher motsvarar de begränsningar som framgår av nedan angivna definitioner.
Placeringarna ska vara för allmän omsättning. Vidare ska placeringar vara marknadsnoterade
vid en börs eller någon annan reglerad marknad med undantag för ”Onoterade placeringar och
fastighets investeringar. Dock är det ej tillåtet att placera direkt eller indirekt via derivat i
råvaror.
10
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Onoterade placeringar
Högst 5 procent av fondförmögenheten får placeras i onoterade värdepapper. Begränsningen
omfattar räntebärande värdepapper utgivna för allmän omsättning, samt aktier eller andelar
indirekt ägda via fonder och riskkapitalföretag. Vid placeringar i fonder tillämpas
genomlysningsprincipen, dvs. underliggande placeringar definierar hur investeringen ska
klassificeras. Om underliggande placeringar är noterade till mer än hälften klassas hela
placeringen som noterad.
Kraven på omsättningsbarhet och marknadsnotering gäller inte fastighetsaktier, vissa lån till
fastighetsbolag, derivatinstrument, repor och värdepapperslån. (prop 1999/2000:46 sid 85)
Dessa omfattas således inte av begränsningen för onoterade placeringar.
Enhandsengagemang
Finansiella tillgångar - aktier, obligationer, etc. - hänförliga till en enskild emittent,
eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av
fondförmögenheten inkl. exponeringar från derivatinstrument. Om avtalsenliga
förutsättningar råder för nettning mellan skulder och tillgångar inräknas endast det
nettade värdet. I annat fall inräknas bruttopositionen.
Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller
juridiska personer som utgör en helhet ur risksynpunkt därför att

någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de
övriga i gruppen

utan att stå i sådant förhållande som avses ovan har sådan inbördes anknytning
att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalningssvårigheter
om en av dem drabbas av finansiella problem.
Undantag görs för placeringar exponerade mot staten och emittenter med motsvarande
kreditvärdighet i enlighet med lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag. (2000:192 4 kap 11§ och prop 1999/2000:46 s.93)
Räntebärande värdepapper
Förvärv av obligationer får ske endast av obligationer och andra fordringsrätter som är
utgivna för allmän omsättning och ryms inom begränsningen för onoterade
placeringar. Denna begränsning gäller inte

Placeringar som syftar till att tillgodose behov av likviditet.

Krediter till ett fastighetsbolag, om fonden ensam eller tillsammans med någon
eller några av de tre andra AP-fonderna innehar mer än hälften av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i bolaget. (2000:192 4 kap 7§)
Kreditrisken för placeringar i räntebärande värdepapper ska i huvudsak motsvara ratingbetyg
”Investment Grade” dvs. lägsta rating ”BBB-”.
Bedömningskriterierna och betygssättning ska i möjligaste mån motsvara de principer som
används av externa ratinginstitut.
Limiter ska fastställas med hänsyn till partens kreditvärdighet och engagemangets löptid,
dock ej överstigande lagstiftad maxgräns för enhandsengagemang.
11
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Säkra räntebärande papper
Minst 30 procent av fondförmögenheten ska vara placerade i räntebärande
värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk. (2000/192 4 kap 4§).
Med låg kreditrisk avses emittent eller emitterade skuldförbindelser vars officiella
rating från ett välrenommerat ratinginstitut uppgår till lägst motsvarande ratingbetyg
”BBB-” enligt Standard & Poor’s.
För att uppnå önskad riskspridning får marknadsvärdet på skuldförbindelserna med
ratingbetyg ”BBB” inte utgöra en dominerande andel av säkra räntebärande papper.
Med låg likviditetsrisk avses de skuldförbindelser som inom en kortare tidsperiod kan
avyttras på en börs eller marknad ställd av intermediär.
Samtliga obligationer emitterade eller garanterade av svenska staten inräknas i sin
helhet i säkra obligationer.
Vid fastställande av andelen säkra obligationer tillämpas genomlysning, dvs. om fonden har
dominerande ägarinflytande i bolag eller annan struktur och försäljning av säkra obligationer
kan ske till en låg kostnad medräknas dessa i andelen säkra obligationer. Detta i en omfattning
som motsvarar fondens ägarandel av bolag eller annan struktur.
Aktier
Förvärv får endast ske av sådana aktier eller andra andelar i företag som är, eller inom
ett år från emissionen av dem avses bli, noterade vid en börs eller någon annan
reglerad marknad. Denna begränsning gäller inte aktier och andelar i

företag som har till huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta fast egendom
eller tomträtt (fastighetsbolag),

företag som har till huvudsakligt ändamål att äga och förvalta sådana aktier
eller andra andelar i företag som inte är noterade vid en börs eller någon annan
reglerad marknad (riskkapitalbolag). (2000:46 4 kap 5§)
Aktieinnehavet i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en
auktoriserad marknadsplats får högst uppgå till ett marknadsvärde om två procent av
det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen. Vid tillämpningen av ovan sagda
ska inte beaktas

sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i vilka
fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för aktierna,

aktier i fastighetsbolag i vilka fonden innehar så många aktier att röstetalet för dem
överstiger tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. (2000:46 4 kap 6§).
12
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Röstandelsbegränsning
Fonden får inte inneha så många aktier eller andelar i företag att röstetalet för dem
överstiger tio procent eller för riskkapitalföretag trettio procent av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i företaget. Begränsningen gäller inte

sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är noterade vid en
börs eller annan reglerad marknad.

sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är noterade vid en börs
eller någon annan reglerad marknad och vilka bolag fonden ensam eller
tillsammans med någon eller några av de andra tre AP- fonderna innehade
minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i bolaget när
noteringen skedde.

andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för
de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder. (2000:46 4 kap 9§)
Valutaexponering
Högst 40 procent av fondförmögenheten får vara exponerad för valutarisk. Vid
beräkning av den totala valutaexponeringen ska hänsyn tas till samtliga
valutainstrument inklusive derivatinstrument.
Den sammantagna valutaexponeringen beräknas som summan av öppen valutaexponering i
Developed Market valutor samt ej valutasäkrade exponeringar genom tillgångar i Emerging
Market och Frontier Market.
Obligationer
Förekomsten av valutarisk för räntebärande värdepapper avgörs om ett instrument är
denominerat i utländsk valuta. För räntebärande värdepapper är avgörande för om
valutarisk föreligger om instrumentet är utgivet i utländsk valuta. För obligationer med
olika valutor på kupong och kapitalandel utgörs sådan risk i förekommande fall av den
del som utgiven i utländsk valuta. (prop 1999/2000:46 sid. 104)
Aktier
För svenska företag, dvs. företag med juridisk hemvist i Sverige, anses inte föreligga
någon valutakursrisk med undantag för svenska företag som, när de legala
förutsättningarna finns, väljer att redovisa i utländsk valuta.
För aktier och andra andelar i utländska företag, dvs. företag med juridisk hemvist
utomlands, gäller generellt att innehavet anses vara exponerade för valutarisk. Detta
gäller även sådana företag som utgör sammanslagningar av svenska och utländska
företag som efter sammanslagningen även är noterade vid svensk börs. (prop
1999/2000:46 sid 104)
13
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Derivat och repor
Handel med derivatinstrument bör främst ske i syfte att effektivisera förvaltningen,
skydda tillgångarna mot olika risker och kunna ändra sin position i riskhänseende.
(prop 1999/2000:46 sid 89).
Fonden får placera i derivatinstrument som handlas över börs under förutsättning att denna
lyder under tillsynsmyndighet.
Handel i så kallade OTC-derivat och repor får endast ske med värdepappersinstitut eller
motsvarande som står under myndighetstillsyn.
Vidare ska sådana motparter ha hög kreditvärdighet dvs. ”Investment Grade”. Nettingavtal
ska tecknas med motparter för handel med OTC derivat.
Värdepapperslån får endast lämnas på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande
säkerheter i värdepapper.
Externa förvaltare
All förvaltning av fondernas medel ska, om styrelsen så beslutar, kunna skötas av
utomstående förvaltare. Det kan ske genom köp av fondandelar eller genom
skräddarsydda förvaltningsuppdrag. Minst 10 procent av fondförmögenheten ska
förvaltas genom utomstående förvaltare. (prop 1999/2000:46 sid 111)
14
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
5. Intern riskkontroll
Med intern kontroll avses alla de metoder och åtgärder som fastlagts för att säkerställa att de
avsiktliga eller oavsiktliga fel som eventuellt kan begås inom verksamheten inte leder till fel i
förvaltning, redovisning eller förluster för fonden. Intern kontroll består av beslutade
kontrollmoment (attester och avstämningar), en distinkt ansvars- och arbetsfördelning samt
ändamålsenlig rapportering.
God riskkontroll bygger på effektiv riskrapportering. Finansiella risker följs upp och
rapporteras löpande till fondens ledning. En övergripande riskanalys ska genomföras på årlig
basis vilken inkluderar verksamhetsrisker, affärsrisker, operativa risker och anseenderisker.
Denna riskanalys sker i form av en självutvärdering och återrapportering sker till
revisionsutskott och styrelse. Områden som identifierats som högre risk vilken kräver åtgärder
ska följas upp av fondens ledning. Återrapportering av åtgärder sker också till fondens
revisionsutskott.
Organisationen hos fonden innefattar systematiska rutiner vilka syftar till att:
 säkerställa att limiter och instruktioner efterlevs samt att verksamheten i övrigt bedrivs
i överensstämmelse med styrelsens och ledningens intentioner,
 säkerställa en riktig och fullständig redovisning,
 säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra bestämmelser,
 skydda fondens tillgångar.
15
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
6. Rapportering
Fondens rapportering ska omfatta följande områden:
 Resultat- och balansrapportering
 Portföljrapportering
o Nyckeltal samt avkastnings och riskanalys
o Riskchefs rapportering limiter
o Compliance rapportering regelefterlevnad
 Utvärdering och uppföljning
 Riskchef och Compliance officer löpande rapportering
Ansvar för rapportering, uppföljning och utvärdering ska vara skilt från affärsverksamheten.
Styrelserapporteringen sker löpande.
Resultat- och balansrapportering
Den externa publika rapporteringen sker i två offentliga rapporter för halvår
resp. helår. Till styrelsen ska dessutom rapportering ske kvartalsvis. Resultat- och
balansräkningar upprättas med tillämpning av god redovisningssed såsom denna kommit till
uttryck i redovisningsprinciper som utarbetats gemensamt för AP-fonderna.
Portföljrapportering
Rapportering till styrelsen ska ske månadsvis och visa portföljens utfall i form av exponering,
avkastning och risk. Portföljrapporten ska även innehålla utfall från stresstester och
scenariosanalyser. Utöver detta rapporteras löpande händelser som ur risksynpunkt kan få
betydelse för fondens förvaltning såsom marknadshändelser.
Utvärdering och uppföljning
Uppföljning av förvaltningens resultat ska göras så långt möjligt på daglig basis, medan
fondens utvärdering ska ske årligen och omfatta följande:
 Fondens avkastning i relation till omvärlden och uppsatta mål. Fondens avkastning
ställs i förhållande till ett antal mått, så som avkastningsmålet, inkomstindex, de
övriga AP-fonderna och andra jämförbara kapitalförvaltare.
 VD:s riskmandat och utnyttjandet av detta mandat.
 Förvaltningsresultat på beslutsnivåerna Övergripande Tillgångsallokering, Strategisk
Tillgångsallokering och fondens portfölj.
Hur investeringsövertygelserna tillämpats i portföljen
Riskchefsrapportering
Rapporterar löpande till VD. Avvikelser mot APL och riskhanteringsplanen, och väsentliga
avvikelser från interna riktlinjer och limiter ska rapporteras till styrelsen.
Compliancerapportering
Compliance Officer rapporterar löpande till VD. Väsentliga avvikelser mot externa och
interna regler och riktlinjer ska rapporteras till styrelsen.
16
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Bilaga A
Övergripande tillgångsallokering
Den övergripande tillgångsfördelningen (ÖT) specificeras enligt följande:
Vikter och indexleverantör och serie som konstituerar den övergripande tillgångsfördelningen
Tillgångsklasser
Regionsfördelning
Sammansättning
%
Aktier
Relativ vikt*
Index leverantör för risk och
avkastningsanalys
65.0
Svenska aktier
12.0
Internationella aktier
53**
MSCI Sweden Index
Marknadsvikt MSCI World ex Sweden Index
Marknadsvikt MSCI Emerging Markets Index
Obligationer
35.0
Svenska obligationer
15.0
Internationella
obligationer
20.0
Handelsbankens svenska niminella
statsindex - "All Government bonds
(HMSA)"
Internationella nominella statsindex Barclays Global Treasury G7 (MV Cap
20%, Maturity<31Y)
* Index är totalavkastningsindex och inkluderar utdelningar vilka inte belastats med aVDrag för skatt. **Internationella Aktier:
Andelen aktier i utvecklade länder, (MSCI World ex Sweden Index) respektive andelen i utvecklingsländer (MSCI Emerging
Markets Index) bestäms av nuvarande marknadsvikt och ligger fast till nästa revidering av den övergripande
tillgångsfördelningen.
Rebalansering
Regionsfördelningen inom respektive tillgångsklass rebalanseras månadsvis till de angivna
vikterna. Viktfördelningen mellan tillväxt- och utvecklade marknader inom internationella
aktier sätts samtidigt till respektive marknads indexvikt i ”MSCI All Country World Index”.
Rebalansering inom index görs enligt respektive leverantörs regelverk.
Valutaexponering
Valutasäkring av tillgångar
Utländska tillgångar valutasäkras till svenska kronor dagligen. Valutor i utvecklingsländer
lämnas utan valutasäkring mot svenska kronor.
Öppen valutaexponering:
Den i svenska kronor osäkrade exponeringen mot utländska valutor är 25 procent av ÖT.
Exponeringen rebalanseras månadsvis.
Sammansättning öppen valutaexponering:
Den öppna valutaexponeringens sammansättning bestäms av valutafördelningen i aktie- och
ränteindex i utvecklade länder. Sammansättningen bestäms vid rebalanseringen varje
månadsskifte och ligger fast till nästa månads rebalansering.
17
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Bilaga B
Beskrivning av tillgångsklasser
Aktier
Definition
En noterad aktie är en ägarandel i ett aktiebolag i form av ett värdepapper (eller motsvarande
utländsk juridisk ’limited liability’-struktur) som handlas på en publik och reglerad
handelsplats. En väl diversifierad portfölj av aktier är därmed ett delägande och deltagande i
det samlade näringslivets utveckling.
Aktier är sett till noterat marknadsvärde den näst största tillgångsklassen efter räntebärande
värdepapper (oräknat derivatmarknaderna).
Fonden delar upp aktier i utvecklade länder i två tillgångsklasser: Sverige och Utvecklade
Marknader (exkl. Sverige). Skälet till denna uppdelning är primärt. att vi som svensk
investerare har andra förvaltningsmöjligheter och -förutsättningar i vår hemmamarknad än i
övriga marknader trots att den underliggande investeringsformen i båda fallen är aktier.
Egenskaper
Aktier utgör i de flesta tillgångsportföljer den avkastningsgenererande basen för portföljen.
Att aktier över tiden har genererat högre avkastning än t.ex. räntebärande värdepapper brukar
tillskrivas den så kallade aktieriskpremien. Uppskattningar över storleken på aktieriskpremien
blir beroende av metodik och mätperioder men generellt sett varierar de mellan 3 och 5
procentenheter per år. Kombinationen av - relativt många andra tillgångar - hög förväntad
avkastning samt god likviditet gör att noterade aktier är en av de viktigaste komponenterna i
de flesta tillgångsportföljer. Samtidigt är aktier även en bidragande huvudfaktor när det gäller
den volatilitet som tillgångsportföljer uppvisar på kort till medelfristig horisont. För den
långsiktiga investeraren finns möjlighet att vara mer okänslig för denna volatilitet.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Volatilitet
Aktier kan uppvisa hög volatilitet. Volatiliteten för aktiemarknaden är
också i högsta grad tidsvarierande och tenderar att vara högre i tider av
lägre aktieavkastning.
Konjunkturkänslighet
Aktiemarknaden är stor och likvid och kan som aggregerad marknad
drivas av konjunkturen
Likviditet
Generellt uppvisar aktiemarknaden god likviditet men vissa delar av
marknaden, t.ex. småbolag och emerging markets kan uppvisa lägre grad
av likviditet. Likviditeten kan också förändras betydligt mellan goda och
dåliga tider
Bolags specifika risker
Unika risker är förknippade med specifika företag. Kan vara avsevärda
beror på tillgång och land.
18
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Emerging Markets/ Frontier Markets Aktier
Definition
Emerging Markets (utvecklingsländer) är som namnet antyder länder som är mindre
utvecklade än Developed Markets (Nordamerika, Europa, Japan, Australien och Nya
Zeeland). Givet vart dessa länder befinner sig utvecklingsmässigt så karaktäriseras de av
högre tillväxtpotential men är typiskt också något svårare marknader att handla i
(restriktioner) etc. Frontier Markets index skapades av MSCI 2007 och innehåller de länder
som står i kö för att komma in i Emerging Markets (t.ex. Nigeria, Kenya, Vietnam).
Egenskaper
EM länderna utgör drygt 30 procent av världens BNP men bara knappt 13 procent av Market
Cap. Samma förhållande gäller även för Frontier Markets där de länderna utgör 5 procent av
världens BNP men under 1 procent av Market Cap. På längre sikt är det sannolikt att detta gap
kommer att minska och EM aktier kan därmed potentiellt överavkasta relativt utvecklade
länders aktier (gapet kan också slutas genom att fler bolag i dessa länder noteras). EM har
historiskt haft en lägre korrelation till DM även om den idag ligger på 0,9. För Frontier
Markets är den något lägre på 0,8. En annan egenskap som är positiv inom EM och FM är att
intra-marknads korrelationen är lägre.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Reglerings risk
Som investerare är man utsatt för dessa risker. Förutsättningarna att
operera för bolagen i en del länder kan förändras och bli svårare i mindre
och omogna länder.
Politisk risk
Den politiska risken är närvarande i EM och i allra högsta grad i FM,
många av dessa länder är unga demokratier och det finns fortfarande risk
för konflikter.
ESG
Det kan förekomma investeringar i länder där arbetsmiljön inte uppfyller
de krav som vi ställer på våra fabriker, t.ex. fabriksbränderna i
Bangladesh.
Leverage risk
Bolagen i de EM/FM har i allmänhet lägre belåning än i DM.
Marknads ineffektivitet
Marknaderna är ineffektiva och täckning av analytiker hos mäklare är
lägre och nästan obefintlig på en del bolag i Afrika/Små bolag i EM.
Likviditetsrisk
Likviditeten inom EM/FM varierar betydligt. Det finns stora länder som
Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika som är relativt likvida medan inom
FM finns länder med väldigt begränsad likviditet.
Flöden
EM/FM är känsliga för stora flöden när investerare av olika anledningar i
flock rör sig in eller ut ur marknaderna.
19
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Nominella statsränteobligationer
Definition
Ränteobligationer är skuldebrev som löper över en viss tid och som intygar att innehavaren har
lånat ut pengar till emittenten. Dessa ränteinstrument kan emitteras av stater, institutioner,
kommuner och företag.
En stor mängd investerare handlar nominella statsränteobligationer; investerarna kan ha olika
tidshorisont och investeringsaktivitet. Marknaden kan delas upp i den primära
obligationsmarknaden och den sekundära obligationsmarknaden. Det är i den primära
marknaden som emittenter kan emittera ny skuld. I den sekundära marknaden sker handeln
med obligationer mellan investerare. En marknadsaktör, såsom en bank, förmedlar ofta
obligationer mellan köparen och säljaren.
Egenskaper
Den nominella statsränteobligationsmarknaden har historiskt fungerat väl som diversifiering
mot aktiemarknaden. I tider av kris söker sig investerare till säkra och likvida tillgångar som
statsobligationer vilket medför att obligationerna stiger i värde. Därutöver skall Fondens
obligationsportfölj enligt nuvarande lagkrav ha hög kreditvärdighet, hög likviditet samt utgöra
30 procent av Fondens förmögenhet3.
De globala statsobligationsmarknaderna präglas av mycket god likviditet och transparent
prissättning. Nominella statsobligationer med längre löptid erhåller en så kallad löptidspremie
beroende på förväntade inflationsrisker. Därutöver innebär inlåsningsrisken att längre
nominella statsobligationer även erhåller en likviditetspremie.
Risk attribut
3
Risk
Förklaring
Duration
Räntekänsligheten i en obligation mäts med duration. Ju längre duration
desto högre känslighet till förändringar i räntenivå (priset på en obligation
uppvisar en inverterad relation till ränteförändringar)
Nominell tillväxt
Den nominella tillväxten påverkar utvecklingen för en nominell kortränta.
Inflationsrisk
Kupongen i statsränteobligationer uppräknas inte med inflationen vilken
därmed reducerar det reala kupongvärdet i samband med en ökning.
I den så kallade 30 %-regeln får även kreditobligationer inom Investment Grade räknas in.
20
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Kreditobligationer – Investment Grade
Definition
Kreditobligationer är lån utgivna från en låntagare där det kan uppstå osäkerhet om emittenten
kan fullgöra sina åtaganden och därmed kunna fortleva på kort och lång sikt. Dessa
obligationer har en kreditrisk. Obligationer med hög kreditvärdighet kallas Investment Grade.
Kreditobligationer kan både vara nominella och reala.
En viktig egenskap för en kreditobligation är vilken kreditvärdighet emittenten tilldelas. Via
denna betygsättning samt kunskap om restvärden vid konkurser går det att göra skattningar
om sannolikheter för konkurser samt kostnaden vid en konkurs.
Egenskaper
Kreditobligationer har ofta en diversifierande roll i portföljen och kan ses som en hybrid av
statsobligationer och aktier.
Avgörande drivkrafter för prissättning av krediter är förväntade konkurser (default) under
kvarvarande löptid samt residualvärdet vid default (recovery) samt hur marknaden prissätter
dessa risker genom att ta ut en större kredit- och likviditetspreadkompensation.
En långsiktig förvaltare har möjligheten att plocka upp den kredit- och likviditetspremie som
erbjuds samt kunna ha kraft att ha kvar exponering i tider av hög volatilitet. Obligationerna
har en naturlig egenskap att sträva mot par, dvs. en obligations pris kommer att gå mot kursen
100 över tid om det inte sker en konkurs.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Duration
Räntekänsligheten i en obligation mäts med duration. Ju längre duration
desto högre känslighet till förändringar i räntenivå (priset på en obligation
uppvisar en inverterad relation till ränteförändringar)
Kreditspread
Skillnaden i ränta mellan en statsobligation (riskfri) och en kreditobligation
representerar priset på default risk. Denna skillnad varierar över tid.
Defaultrisk
Risk för konkurs hos den underliggande emittenten. Risken är mycket låg i
krediter av investment grade kvalite.
Likviditetspremie
En stor del av överavkastningen (mot statsobligationer) utgörs av en
likviditetspremie. Denna premie varierar över tid, men har historiskt
hamnat på drygt 100 bps över statsavkastningen.
21
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Reala statsränteobligationer
Definition
Ränteobligationer är ett skuldebrev som löper över en viss tid och som intygar att innehavaren
har lånat ut pengar till emittenten. Reala ränteobligationer är indexerade till ett
inflationsindex. Det betyder att kuponger och nominellt belopp räknas upp med inflationen
under löptiden. Dessa ränteinstrument kan emitteras av stater, institutioner, kommuner och
företag. Stater är de dominerande emittenterna. Genom att jämföra reala statsobligationer med
motsvarande nominella statsobligationer fås marknadens inprisade förväntade inflation. Detta
mått kallas break-even och är en viktig parameter för att analysera makroekonomin och
används således både av marknadsaktörer och centralbanker.
Egenskaper
Den reala obligationsmarknaden har historiskt inte fungerat lika väl som den nominella
motsvarigheten med avseende på diversifiering mot aktiemarknaden. Detta beror på att i tider
av kris söker sig investerare till tillgångar med hög likviditet vilket reala obligationer inte har.
I ett scenario där inflationen överraskar på uppsidan kan dock realränteobligationer vara en
viktig källa till diversifiering för fonden.
Sänkningar/höjningar av styrräntor framöver som inte diskonterats av marknaden påverkar
även reala obligationer. Denna diskontering ger en positiv/negativ avkastningspåverkan.
I perioder av väl förankrade inflationsförväntningar är avkastningskorrelationen mellan
nominella och reala obligationer mycket hög.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Duration
Räntekänsligheten i en obligation mäts med duration. Ju längre duration
desto högre känslighet till förändringar i räntenivå (priset på en obligation
uppvisar en inverterad relation till ränteförändringar)
Likviditetsrisk
En obligation binder det investerade kapitalet till en fast ränta vilket gör att
en löptidspremie erhålls i likhet med nominella statsobligationer.
Likviditeten och pristransparansen för realränteobligationer är inte lika hög
som för nominella statsobligationer vilket gör att dessa obligationer
erhåller en viss likviditetspremie jämfört med dess nominella
motsvarigheter.
22
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Kreditobligationer – High Yield
Definition
Kreditobligationer är lån utgivna från en låntagare där det kan uppstå osäkerhet om emittenten
kan fullgöra sina åtaganden och därmed kunna fortleva på kort och lång sikt. Dessa
obligationer har en kreditrisk. Obligationer med hög kreditrisk kallas High Yield.
Kreditobligationer med kreditbetyg BB+ till C benämns High-Yield (HY). Variationen i
marknadens riskpremie för HY-obligationer är större än vad som kan synas motiverat med
hänsyn till historiska konkurser. Detta beror på att tillgången drabbas av höga
likviditetspremier när s.k. ”flight to quality” uppstår där dessa obligationers relativa
illikviditet tar marknadsprissättningen till extremer. Dessa yttringar skulle kunna ha ett värde
för oss som långsiktiga förvaltare som självständigt och strategiskt kan variera vår exponering
till HY-obligationer. Vi behöver sällan hamna i en situation där vi tvingas sälja till orimliga
priser.
Egenskaper
Kreditobligationer har ofta en diversifierande roll i portföljen och kan ses som en hybrid av
statsobligationer och aktier. Krediter med lågt kreditvärde (HY) uppvisar dock kraftigt
förhöjd korrelation till aktier och förhöjd likviditetspremie vid perioder av ekonomisk
osäkerhet. Över tid kan krediter ge en god avkastning även i utdragna perioder av svag
ekonomisk utveckling även då aktiemarknaden har en negativ trend.
Avkastningskompensationen för krediter har över tid överstiget konkurskostnaden.
Avgörande drivkrafter för prissättning av krediter är förväntade konkurser (default) under
kvarvarande löptid samt residualvärdet vid default (recovery) samt hur marknaden prissätter
dessa risker genom att ta ut en större kredit- och likviditetspreadkompensation.
Värderingsmässigt och analysmässigt är HY-marknaden starkt integrerad med övrig
kreditmarknad. I en tidigare studie inom Fonden framkom att företagsobligationer med låg
kreditvärdighet har gett en positiv och varierande riskpremie som historiskt varit ca 2 % över
jämförbar stat och att risk- och avkastningsegenskaper står sig väl jämfört med aktier.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Kreditspread
Skillnaden i ränta mellan en statsobligation (riskfri) och en kreditobligation
representerar priset på default risk. Denna skillnad varierar över tid.
Defaultrisk
Risk för konkurs hos den underliggande emittenten. Risken är mycket låg i
krediter av investment grade kvalite.
Likviditetsrisk
En stor del av överavkastningen (mot statsobligationer) utgörs av en
likviditetspremie. Denna premie varierar över tid, men har historiskt
hamnat på drygt 100 bps över statsavkastningen.
23
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Infrastruktur
Definition
Infrastrukturtillgångar är de fysiska strukturer, anläggningar och nät som tillhandahåller
viktiga tjänster för allmänheten. Tjänsterna är avgörande för den ekonomiska produktiviteten i
ett samhälle och verksamheten är på ett eller annat sätt reglerad. Infrastrukturtillgångar är att
betrakta som ett naturligt monopol4 och kännetecknas ofta av:




Stabil kundbas: infrastrukturtillgångar tillhandahåller typiskt grundläggande tjänster med
stabil efterfrågan. Detta ger förutsättning för stabila kassaflöden som är resistenta mot
konjunkturcykler.
Stora hinder för konkurrens: infrastruktur kräver vanligtvis stora initiala investeringar och
konkurrensen begränsas av reglering. Regleringsförändringar utgör den enskilt största risken
och utgör samtidigt grunden för stabiliteten i kassaflöden/intäkter.
Tillgångar med lång livslängd samt förutsägbart investeringsbehov.
Regleringsbestämda och inflationsskyddade kassaflöden och kapitalbas är specifika för
infrastruktur5.
Egenskaper
Infrastrukturinvesteringar uppvisar goda diversifieringsmöjligheter till traditionella tillgångar
samt ger reglerade och stabila kassaflöden som är länkade till inflationen (i regleringen).
Detta innebär att kassaflödet/direktavkastningen inte bör vara så känslig för ekonomiska
cykler som många andra tillgångsslag.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Regleringsrisk
Reglerade tillgångar är föremål för regeringsbeslut
Politisk risk och
allmänhetens
förtroende
Allmänhetens acceptans och förståelse för infrastruktur kan förändras. Det
politiska landskapet i varje samhälle skiljer sig dessutom.
Leverage-risk
Till stor del refinansierings risk, kan endast hanteras av kapitalstarka ägare,
Hävstång traditionellt mellan 40 % och 80 % kan omvandla tillgångar med
låg risk till riskfyllda investeringar.
Illikviditetsrisk
Tillgångarna är generellt mycket illikvida.
Tillgångs specifika
risker
Unika risker är förknippade med specifika investeringsobjekt
Haworth, Barry. ”Natural Monopolies and Pricing Policy”. Economics 201. University of Louisville.
Reglerad följsamhet i intäkter/kostnadsutveckling för inflation behöver inte innebära en inflationshedge för kortsiktiga
svängningar i förväntad inflation, modell för reglering påverkar känsligheten. se Real Assets: Inflation Hedge Solution Under a
Modified Risk Framework, Credit Suisse, Asset management, september 2011
4
5
24
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Fastigheter
Definition
Fastigheter är i sin enklaste form mark, som kan vara bebyggd eller ej. För fonden definieras
fastighetstillgångar som ett ägande av fastigheter genom andels- eller aktieinnehav i fonder eller
bolag, noterade eller onoterade.
Egenskaper
Fastigheter uppvisar goda diversifieringsegenskaper på grund av låg korrelation med
traditionella tillgångar.
Fastigheter är ett heterogent tillgångsslag. Investeringar är ofta stora och illikvida.
Marknaden är vid enskilda fastighetstransaktioner att betrakta som ineffektiv och informationen
är ofta begränsad.
På lång sikt uppvisar fastigheter en relativt god inflationshedge
Risk attribut
Risk
Förklaring
Exekveringsrisk
Marknaderna är inte helt transparanta och transaktioner tar lång tid att
genomföra.
Leverage-risk
Till stor del refinansierings risk, kan endast hanteras av kapitalstarka ägare,
Hävstång traditionellt mellan 40 % och 80 % kan omvandla tillgångar med
låg risk till riskfyllda investeringar.
Tillgångs specifika
risker
Aktiva risker som är förknippade med fastighetsinvesteringar, dvs. specifika
risker med avseende på:





hyresgäster,
mikroläge,
teknisk utveckling,
politiska och skattemässiga förändringar
samt andra yttre fysiska faktorer, inklusive miljöfrågor och
naturkatastrofer,
25
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Private equity
Definition
Investeringar i tillgångsklassen private equity (riskkapital) definieras i detta sammanhang som
investeringar i private equity-fonder. Fonderna är strukturerade som kommanditbolag (limited
partnerships) som förvaltas av s.k. general partners. Tillgångarna i private equity-fonder
utgörs i huvudsak av värdepapper i onoterade företag och liknande instrument. Investeringar i
tillgångsslaget private equity är investeringar i onoterade företag.
Egenskaper
Private equity tillgångar är illikvida - innehaven av kontrollposter i portföljbolag är ofta
illikvida och kan därmed vara svårare att sälja än motsvarande noterade bolag. Historiskt har
endast avkastningen i den övre kvartilen givit tillräcklig kompensation för illikviditet:
genomsnittlig avkastning i tillgångsklassen har hittills inte varit tillräckligt hög för att uppnå
nödvändig kompensation för illikviditeten. Det är stora skillnader i resultat mellan olika
förvaltare. Investeringstiden är relativt lång: fondernas löptid är 10-12 år med en
investeringsperiod om ca fem år. En betydande s.k. J-kurva kan uppstå: under
investeringsperioden som oftast är ca fem år sker normalt ett utflöde av kapital. I samband
med avyttringar, utdelningar och omfinansieringar återförs kapital till fonderna som därefter
kan returnera kapital till investerarna. Diversifiering inom tillgångsslaget är nödvändig för att
minska risken. Diversifiering innebär att riskerna sprids över olika investeringsår, geografiska
områden, fondstrategier, fondstorlekar samt över att antal olika private equity förvaltare.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Leverage risk
Private equity fondernas investeringar i portföljbolag är nästan alltid delvis
finansierade med lånat kapital vilket kan skapa risker på
portföljbolagsnivå. Hävstång traditionellt 40-50% kan omvandla tillgångar
med låg risk till riskfyllda investeringar. Förändringar i kreditmiljön
förändrar refinansieringsrisken.
Illikviditets risk
Tillgångarna är illikvida och har en begränsad omsättning.
Marknads ineffektivitet
Låg transparens, begränsad analys och tillgänglighet.
Tillgångs specifika risker
Unika risker är förknippade med specifika företag. Kan vara avsevärda
beror på tillgång och land.
Genomförande-risk
Genomföranderiskerna är betydande. Hela sekvensen från
investeringsplanering, screening, due diligence, juridik, förhandlingar,
likviditetshantering, monitorering och uppföljning, måste utföras med
största noggrannhet av mycket erfaren personal. Misstag i genomförande
kan vara mycket kostsamma att åtgärda.
26
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Hedgefonder
Definition
Hedgefonder är ett samlingsbegrepp för aktiva förvaltare som syftar till att skapa
absolutavkastning för sina investerare. Hedgefonder är inte begränsade i samma utsträckning
som traditionella aktiva förvaltare utan kan både uttrycka vyer genom att ta ”långa” och
”korta” positioner i värdepapper samt använda hävstång genom derivat eller explicit
belåning.6
Hedgefonder är en mycket heterogen investeringsform som innehåller vitt skilda
investeringsstrategier, likviditet samt riskförhållanden. Både den akademiska världen samt
marknadspraktiker debatterar ofta frågan kring huruvida hedgefonder bör ses som ett
tillgångsslag i sig självt, ett antal olika sub-tillgångsslag, eller helt enkelt som
investeringsstrategier inom olika tillgångsslag där man genom aktiv positionstagning söker
skapa alfa.7
Egenskaper
Hedgefonder uppvisar goda diversifieringsmöjligheter. Akademiska studier visar på att
institutionella investerare numer använder hedgefonder i en allt större utsträckning för att
förändra exponering och risk på en övergripande portfölj, kapitalisera marknadsineffektivitet
samt för andra specifika syften. 8
Risk attribut
Risk
Förklaring
Leverage-risk
Leverage i lämplig omfattning fungerar som hävstång för förvaltarnas
positioner och möjliggör att specifika vyer kan få betydande resultat.
”Crowded trade” risk
Många hedgefondförvaltare använder sig av liknande strategier och föds med
liknande data. Det finns risker att positioner blir för likriktade.
Regleringsrisker
Hedgefondförvaltare har blivit alltmer betydelsefulla aktörer på marknader.
Illikviditetsrisker
Ett flertal hedgefondstrategier handlar mindre likvida värdepapper.
Förvaltarrisk
Eftersom hedgefonders avkastning är beroende av förvaltarnas specifika
skicklighet att skapa avkastning genom överlägsen kunskap, analys och
exekvering finns självfallet en specifik risk kopplad till förvaltaren.
”Headline” risk
Hedgefonder är i dag betydande aktörer på finansmarknaderna och många
av de större förvaltarnas aktiviteter och misstag följs och rapporteras om
frekvent. Det finns en risk för negativ publicitet i det fall investeringar görs
med en negativt omskriven förvaltare.
6
Top Hedge Fund Investors, Cathleen M. Rittereiser & Lawrence E. Kochard, New Jersey 2010
The Journal of Wealth Management 2003, “Hedge funds, asset allocation and investable benchmarks” by Majed R. Muhtaseb
8
“Beyond 60/40 – The evolving role of hedge funds in institutional investment portfolios”, by AIMA Investor Steering Committee,
Maj 2013
7
27
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Valuta
Definition
Valuta består av olika länders betalningsmedel. I det vanligaste fallet har ett land eller nation,
som också utgör en politisk enhet, sin egen valuta. En och samma valuta kan också användas
av flera länder eller politiska enheter gemensamt i en valutaunion. Handeln av valuta sker
mellan parter som använder banker, i en OTC-marknad. Valutan utgör en fordran på en bank.
I en valutatransaktion överförs en fordran i en valuta till en fordran i en annan valuta. För
vissa valutor finns även en standardiserad marknadsplats där handel sker i derivat mot en
definierad underliggande valuta. Den internationella valutamarknaden är världens största
finansiella marknad, som i volym överträffar både ränte- och aktiemarknaderna.
Egenskaper
Valutan används i fondens som ett medel för att justera risk. Valuta ses därför inte som en
tillgångsklass som är föremål för kapitalallokering. Endast valutor utgivna av DM-länder,
används för riskjusteringar. Dessa valutor kan fritt handlas i valutamarknaden och
kännetecknas nästan alltid av god likviditet och låga transaktionskostnader. Valutor från EMländer ses i huvudsak som en integrerad del av den risk och avkastning som följer av att
investera i tillgångar i EM.
Fondens förvaltningsrestriktion avseende valuta begränsar den öppna valutaexponeringen till
som högst fyrtio procent av fondens kapital. Valet av hur stor öppen valutaexponering som
fonden skall ha är ett övergripande riskbeslut.
Priset på en valuta uttrycks alltid i en annan valuta. Priset på en valuta, uttryckt i en annan
valuta, påverkas av differenser i inflationstakt och korträntor. På lång sikt är bedömningen att
valuta inte ger någon avkastning.
Risk attribut
Risk
Förklaring
Diversifiering
Valuta leder till en diversifiering av portföljens risker. SEK har historiskt
försvagats i tider av nedgångar på aktiemarknaderna.
Marknaden
Marknaden är en så kallad OTC-marknad med en ofullständig transparens
då motparterna saknar incitament till full insyn. Däremot är konkurrensen
hård om affärsflöden i valutamarknaden varför fonden har möjlighet att, i
konkurrens, söka bästa pris för sina transaktioner.
Valutamarknaden räknas som världens mest likvida marknad med en
daglig omsättning på ca 5,300 miljarder USD9.
9
Enligt BIS 2013
28
Protokoll 2016 12 12 bilaga 3. SPV 2016/72
Bilaga C
VD:s riskmandat
Den aktiva risken mäts med prognostiserat tracking error (pTE) för hela portföljen och
portföljsammansättningar begränsas med exponeringslimiter för tillgångsslag (aktier, räntor
och valuta) och exponeringslimiter för enskilda tillgångsklasser inom Externa Mandat (t.ex.
High Yield, Private Equity etc.).
Beräkningsgrunden för tracking error är fondens totala portfölj inklusive valuta i relation till
den övergripande tillgångsfördelningen.
MANDAT
RISKZONER (%)
pTE hela portföljen
0 - 3.0
3.0 - 4.0
> 4.0
Exponering Eq
30 - 55
27 - 30, 55 - 58
<27, >58
Exponering FI*
25 - 35
22 - 25, 35 - 38
<22, >38
Exponering FX
15 - 38
12 - 15, 38 - 39
<12, >39
Fig 1. Tracking error och exponeringslimit för tillgångsslag
* Med Fixed Income menas här de tillgångsklasser av åtminstone investment grade kvalite som förvaltas av Ränte- och
Valutaenheten
I tillägg till pTE utifrån den övergripande tillgångsallokeringen och exponeringslimiter för
tillgångsslag anges också exponeringslimiter för mer illikvida investeringar d.v.s. vissa
tillgångsklasser.
Tillgångsklasser
High Yield
Infrastruktur
Fastigheter
Private Equity
Hedgefonder
Nya Investeringar10
Exponeringslimiter
Max (%)
7
5
15
5
7
2
”Nya Investeringar” är inte att betrakta som en typisk tillgångsklass. Det representerar ett utrymme inom
investeringsuniversum med syfte att, i enlighet med nuvarande riskhanteringsplan, kunna göra begränsade investeringar i
tillgångar med för tillfället bra priser, ofta pga. marknadsstörningar, eller i begränsad omfattning för att öka kunskapen om nya
tillgångar. Inom Nya Investeringar får investeringar göras upp till 2 procent av fondförmögenheten.
10
29