Likabehandlingsplan/plan mot
kränkande behandling
Uppgårdskolan åk 7-9
Planen gäller fr.o.m augusti 2016 t.o.m juli 2017
Innehåll
Inledning
Lagarnas innehåll och begrepp
FN:s konvention om barnets rättigheter
3
3
3
Grunduppgifter
Förskolans/skolans vision
Ansvariga för planen
Delaktighet i upprättandet av planen
4
4
4
4
Förankring av planen
Error! Bookmark not defined.
Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års
insatser
Error! Bookmark not defined.
Årets plan
8
Främjande arbete
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Resultat och analys av kartläggning
13
13
13
Mål och förebyggande åtgärder
14
Rutiner vid akuta situationer
15
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Error! Bookmark not defined.
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Error! Bookmark not defined.
Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar
Error! Bookmark not defined.
Bilagor
Error! Bookmark not defined.
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Error! Bookmark not
defined.
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp
18
2
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
20
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och
uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen
Error!
Bookmark not defined.
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri
från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en
förutsättning för deras utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS
2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat
för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3
kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande
behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande,
förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan
med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.
Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska
vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i
verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga
förutsättningar för en förskola och skola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med
diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck
eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i
förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier
eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i
Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i
Barnkonventionen. Se bilaga 3.
3
Grunduppgifter
Vår vision
Vår skola är en skola i tiden för alla, där varje elev har rätt till ett positivt
arbetsklimat som förutom bra skolresultat gynnar utveckling av empatisk
förmåga, självförtroende, kreativitet och kritiskt tänkande.
Alla elever i skolan har samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett
könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eleverna
vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling.
Skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan främjar
aktivt elevernas lika rättigheter och möjligheter - även kallat
likabehandlingsarbete.
Ansvårigå for plånen
Förutom rektor Lillemor Bergquist som har det övergripande ansvaret för
hela enhetens planer är följande personer ansvariga
Marie Tengblad ansvarar för åk F-6 som har en separat plan
Nergiz Aldur ansvarar för åk 7
Francisca Frias ansvarar för åk 8
Kirsten Lindell ansvarar för åk 9
Susanne Norman ansvarar för Studio 23
Maria Magnusson ansvarar för Elevrådet och Friends och deras medverkan i
arbetet med planen och förverkligandet av den.
Susanne Norman ansvarar för elevhälsoteamets arbete för att motverka alla
former av kränkningar.
Ansvariga för att det varje år upprättas en ny plan och att den
tidigare utvärderas är Marie Tengblad (plan för verksamheten F-6) och
Lillemor Bergquist (plan för åk 7-9).
Elevernås delåktighet
I oktober och april genomförs en kartläggning av skolans lokaler och
skolgården. Kartläggningen genomförs av Elevrådet och Friends
under Marias ledning.
4
I december genomförs en enkät i årskurserna 7 och 8. Enkäten
bygger på samma grundfrågor som kundundersökningen, men kan
variera något beroende på de områden som dykt upp i tidigare
enkäter.
Friends och elevrådet arbetar kontinuerligt och systematiskt med
planen under hela läsåret.
Skolsköterskan och Studie- och yrkesvägledaren genomför samtal
med alla elever i årskurs 8 under läsårets gång.
Rektor genomför samtal med eleverna i åk 7 gruppvis under läsåret.
Årskursansvariga ansvarar för att eleverna deltar i
likabehandlingsarbetet systematiskt under mentorstiden.
Vårdnådshåvårnås delåktighet
På höstterminens föräldramöten informeras vårdnadshavarna om den
gällande planen. På vårterminens föräldramöten informeras de om
utvärdingen av planen och ges även möjlighet att komma med
synpunkter på innehåll.
Årskursansvariga ansvarar för att information till vårdnadshavare
sker kontinuerligt i veckobreven.
Rektor informerar föräldrarådet om planen och det pågående arbetet
och efterfrågar deras synpunkter.
Personålens delåktighet
Personalen informeras om planen och behandlar den på
årskurskonferenser/elevhälsoarbete.
Personalen ges under hela arbetsprocessen möjlighet att framföra
synpunkter till årskursansvariga eller rektor.
5
Forånkring åv plånen
Under arbetets gång får eleverna ta del av innehållet på mentorspass
och ges möjligheter att komma med synpunkter.
Elever och vårdnadshavare inbjuds/uppmuntras till att maila in
synpunkter till rektor eller på annat sätt lämna synpunkter.
Resultaten av kartläggningar och enkäter delges elever,
vårdnadshavare och all personal.
När planen är låst distribueras den till alla via Infomentor och
behandlas på ett mentorspass. Den läggs därefter in i
Uppgårdspärmen.
En temadag genomförs på skolan i slutet av januari månad.
Föräldrar informeras om planen på föräldramöten i september i
samband med att planen är klar.
Utvårdering åv foregående års
plån.
Eleverna har utvärderat sin arbetsmiljö på mentorstid och följt upp de
resultat som framkommit i sina årskurser.
Elevrådet har diskuterat resultaten för skolan som helhet.
Föräldrarådet har tagit del av resultaten samt erbjudits att lämna
synpunkter och förslag.
Eleverna i åk 7 och 8 har i enkäter framfört synpunkter på sin
arbetsmiljö.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.
Eleverna i Friends och elevrådet har varit delaktiga i utvärderingen av
föregående års arbete och föräldraföreningens styrelse har erbjudits att
framföra synpunkter. Utöver detta har eleverna i åk 7 och 8 via enkäter
uttalat sig om resultatet av vårt arbete mot kränkningar.
6
Redogorelse åv foregående års
insåtser
Från föregående års mål har åtgärder vidtagits i form av att all personal
arbetat och agerat utifrån de formuleringar vi angivit i planen, vi har under
elevhälsokonferenser både i arbetslagen och i elevhälsoteamet diskuterat de
mål vi har för att få en välfungerande skola där all personal strävar åt samma
håll.
Detta har gjort att åtgärderna till största del har haft den effekt vi vill uppnå,
d.v.s. att vi har en lugn atmosfär överlag både i klassrum och korridorer, en
plats där både elever och personal tycker om att vistas.
Vi har arbetat med lite olika insatser i de olika årskurserna för att anpassa
nivån till elevernas ålder. I åk 7 har ordet ”skolsmart” används till att gå
igenom allt från att lära sig studieteknik till att vara schysst kamrat.
I åk 8 har vi arbetat med att eleverna redovisat för varandra de olika målen
vi har i likabehandlingsplanen, på så vis upplever vi att de tar till sig mer av
planen då de får höra det från varandra.
Åk 9 har vi använt oss av ett” fadderskap” där eleverna i åk 9 ser till att
eleverna i åk 7 får information om planen och de mål vi har. Även detta har
gjort att eleverna tar till sig då de lyssnar på varandras information om
planen.
Slutsatsen av det hela är att vi ser att eleverna känner sig trygga i skolans
lokaler då de får möjlighet att träffas över årskurserna och detta är ett av
våra mål. Vi upplever mindre kränkningar årskurserna emellan men även
mellan elever i samma årskurs då vi pratar mycket på mentorspassen om hur
vi behandlar varandra.
Vi har en tydlig plan i hur vi går tillväga om en kränkning sker på skolan
och de planen får eleverna ta del av under höstterminens första dagar och
sedan arbetar vi med det under hela året.
7
Arets plån
Utvärdering
När: I samband med att planen utvärderas, dvs. i april 2017.
Hur: Genom att ett urval av elever och personal skattar i hur hög
grad vi lyckas med vårt mål att främja elevers lika rättigheter och
möjligheter i enlighet med vår vision.
Ansvariga: Elevrådet och årskursutvecklarna utvärderar på
mentorspasset. Ansvarig för elevrådet sammanställer därefter
utvärderingen och skriver in den i planen.
Fråmjånde insåtser
Nummer 1: Främja elevers lika rättigheter och möjligheter
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det
kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot
könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller
har ändrat sin könstillhörighet.
Åtgärder:
o Vi arbetar medvetet med ett genusperspektiv i klassrummet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid
födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter,
intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet
eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form
av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande
med avseende på kön.
Åtgärder:
8
o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs
fram.
o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika
könsidentiteter eller könsuttryck.
o Vi använder oss av personer/föreningar, litteratur och olika media för
att sprida kunskap om detta.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska
tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen
själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.
Åtgärder:
o Alla som arbetar i skolan medverkar till att utveckla elevernas känsla
för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför
den närmaste gruppen.
o Främlingsfientlighet och intolerans bemöts med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism,
hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt
etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion
faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Åtgärder:
o Saklig och objektiv undervisning genomförs om olika åskådningar
o Intolerans bemöts med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande
tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med
diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Åtgärder:
o Alla som arbetar i skolan uppmärksammar och stödjer elever i behov
av särskilt stöd.
9
o Vi ger alla elever uppmärksamhet och bekräftelse utifrån deras
behov.
o Vi har enats om följande generella anpassningar som ska bidra till en
trygg arbetsmiljö för alla elever:
Eleverna har bestämda platser. Extra hänsyn tas till de elever som har
särskilda behov som gynnas av speciell placering.
Arbetsro gäller på lektionerna.
Eleverna och lärarna är förberedda inför lektionerna och en plan för
lektionen presenteras i samband med lektionsstarten. Där står även
start- och sluttid för arbetspasset.
Eleverna får lärarens anteckningar utskrivna, alternativt så
fotograferar eleven av dem.
Som stöd i att planera, organisera och genomföra arbetet så ger
läraren begränsade, tydliga uppgifter med tydlig början och slut.
Elever i årskurs 8 och 9 samt elever med särskilda behov i åk 7, som
gynnas av lärplatta, har tillgång till egna lärplattor.
Elever som har behov av och gynnas av kompensatoriska hjälpmedel
har tillgång till inläst material och annat kompensatoriskt stöd i form
av stavningsprogram och liknande. Mentorn i samråd med
specialläraren ansvarar för att eleven får det stöd som den är i behov
av. Det är de undervisande lärarna som ansvarar för att stödet
används på ett sätt som förstärker inlärningen.
Läraren är noga med att ge återkoppling under lektionen så att
arbetet går framåt.
Övning av samtalsteknik och i att berätta och redovisa sker alltid i ett
mindre sammanhang t ex pararbete innan förväntningar på
redovisning i storgrupp sker. Alla elever ska tränas men alla behöver
inte redovisa i storgrupp.
Eleverna tränas i alternativa sätt att redovisa sina
förmågor/kunskaper på.
Eleverna har tillgång till och tränas i att använda olika digitala
verktyg som förstärkning i lärandet.
Eleverna lägger sina mobiler på avsedd plats under lektionen, och
läraren har uppsikt över hur lärplattorna används. Missbruk åtgärdas
i enlighet med de bestämmelser som skolan beslutat om.
Elevernas prov och läxor/hemarbeten finns i InfoMentor så att elev
och vårdnadshavare kan ta del av dessa även hemifrån. I
veckobreven finns veckans aktiviteter beskrivna och även
påminnelser om vad som komma skall. Det är viktigt att ge
framförhållning.
Skolan organiserar extra provtid varje tisdag efter skolans slut.
10
Det finns möjlighet att köpa frukost i skolans cafeteria.
Elever erbjuds läxstöd i organiserad form. Det sker i form av en
överenskommelse mellan elev, vårdnadshavare och undervisande
lärare alternativt mentor.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Åtgärder:
o Skolan är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntrar att de förs
fram.
o Vi medvetandegör eleverna om vikten av att respektera olika
sexuella läggningar.
o Vi använder oss av personer/föreningar, levande exempel, litteratur
och olika media för att sprida kunskap om detta.
Ålder
Åtgärder:
o Vi samtalar med eleverna om fördelarna med att grupperas på andra
sätt än utifrån ålder.
o Vi grupperar elever utifrån andra kriterier såsom intresse, behov än
ålder (fördjupningarna). Detta för att öka elevernas tolerans/förmåga
att arbeta med olika åldersgrupper.
o Vi bevakar att ingen elev utsätts för diskriminering med anledning av
ålder.
Övriga främjande åtgärder
o Vi medvetandegör eleverna om varför vi gör som vi gör, och att
likabehandling innebär att elever utmanas utifrån individuella
förutsättningar och behov.
o Den undervisning som bedrivs är saklig och allsidig.
o Läraren och studie- och yrkesvägledaren bidrar till att elevernas
studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social och
kulturell bakgrund.
o Likabehandlingsplanen behandlas under mentorspassen och under
introduktionsdagarna.
Ansvariga för insatserna
All personal ansvarar för att bidra på sitt sätt
11
Utvärdering april 2017:
12
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
1. Trygghetsvandringar sker i oktober och april och ansvarig för
genomförande av kartläggningen är Maria Magnusson och
skolintendenten.
2. Planerade samtal genomförs med friends och elevrådsrepresentanter
kontinuerligt under läsåret. Ansvar: Maria M
3. En stående punkt på elevrådets agenda. Ansvar: Maria
4. Trygghetsvandringar med elevskyddsombud genomförs utifrån
husmodellen. Ansvar: Maria
5. Genomgång av incidentrapporter och anmälningar av kränkningar.
Ansvar: Elevhälsoteamet
Resultat och analys av kartläggning
Beskriv resultatet av kartläggningen – hur är förskolans/skolans
nuläge?
Oktober 2016:
April 2017:
13
Mål och förebyggande åtgärder
I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera
konkreta mål och åtgärder för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det
förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i
er verksamhet.
Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska
vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska
utvärderas.
Har utvärderingen av fjolårets plan resulterat i nya mål och åtgärder
för det förebyggande arbetet? Glöm i så fall inte att ta upp dem i den
aktuella planen.
Exempel på hur mål och åtgärder kan dokumenteras och
systematiseras:
Identifierat
område
Mål
Konkret
åtgärd
När?
Utvärdering? Vem
ansvarar?
Maria ansvarar tillsammans med arbetslagen för att nya mål sätts upp i
planen från tidigare resultat av kartläggningen.
14
Rutiner vid akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling i vår skola.
Vår plan innehåller rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen
får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom
och på vilket sätt det sker.
Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller
elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när
informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt
eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle
kunna vara kränkande för en elev.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
1. Personal och föräldrar/vårdnadshavare liksom eleverna är
uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt
för trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på kännetecken
är plötslig frånvaro, olika fysiska symptom, försämrade skolresultat,
ledsamhet.
2. Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med
trakasserier och kränkande behandling och reagerar vid minsta
tecken på sådana.
3. Föräldrar/vårdnadshavare informeras om vår likabehandlingsplan
och våra rutiner av mentorerna i samband med höstterminens första
föräldramöte.
4. Eleverna informeras om vår plan under höstterminens första
skoldagar.
5. Vi har fritidsledare som finns med på raster och under verksamheten.
De är även ansvariga för våra Friends-möten och elevrådet.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till alla vuxna som arbetar på skolan och
den vidtalade har då skyldighet att anmäla det som inträffat eller uttrycka
den oro som framförts till skolans elevhälsoteam och rektor/ansvarig ledning
(se nedan).
Ansvariga för utredningar
o av elever i F-6 är Marie Tengblad (08- 12 45 78 22),
15
o av elever 7-9 är Lillemor Bergquist (08-12 45 78 04) och/eller
Susanne Norman (08-12 45 78 10).
o av elever i Studio 3 är Susanne Norman (08-12 45 78 10).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra
elever
Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat
skall uppgifterna utredas.
Ansvariga för att utredning sker är de som namngivits ovan.
De ansvariga tar beslut om vilken eller vilka som ska genomföra
utredning enligt modellen nedan.
Utredning ska ske enligt följande modell:
1. Enskilt samtal med den utsatte. Beskrivningen dokumenteras.
2. Enskilt samtal med förövaren. Beskrivningen dokumenteras.
3. Samtal med eventuella medlöpare, genomförs med en i taget. Samtalen
dokumenteras.
4. Allvarssamtal genomförs med de inblandade och tydliggörande av vad
som ska gälla framöver. Dokumenteras.
5. Kontakt med hemmen till samtliga inblandade. Alla informeras om vad
som skett och vad som överenskommits samt hur uppföljning ska ske.
6. Alla steg dokumenteras och lämnas över till de ansvariga, se ovan.
7. Rapportering sker till huvudmannen i enlighet med de rutiner som finns
beslut om. Ledningen (se ovan) är ansvariga för att denna rapportering sker.
8. Ledningen beslutar ifall den kränkande behandlingen ska anmälas till
andra myndigheter.
9. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall anmälan
ske till Arbetsmiljöverket inom 24 timmar från det inträffade.
Övrig information till samtlig personal på skolan
Vi har skyldighet att anmäla allvarliga incidenter till arbetsmiljöverket, så
gör dina incidentanmälningar i direkt anslutning till det inträffade så att
vi hinner ta ställning till ifall anmälan ska skickas vidare.
Nedan beskrivs vilka rutiner som gäller för anmälan om kränkande
behandling eller trakasserier. Det är var och ens ansvar att känna till
dessa bestämmelser och att vidta de åtgärder som krävs.
16
Arbetet mot kränkande behandling vad gäller anmälningsplikt
Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av
kränkande behandling till huvudmannen
DO skriver:
”Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En elev eller anställd behöver
alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till
kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör.
Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan
upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn
har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och
beredd att ingripa i konkreta situationer och att skolan bedriver ett
förebyggande arbete.” (Diskrimineringsombudsmannen ”Lika
rättigheter i skolan” 2012, s.56):
Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och
uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen
1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för
kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett
annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin
tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen,
Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller
då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling
eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt.
Rapportering sker i programmet DF-respons.
2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska
en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF-respons.
3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills
vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten.
Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt 4.
4. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen.
Uppföljningen dokumenteras i DF-respons.
5. Om uppföljningen visar att ärende- kan avslutas anges detta i DFrespons.
17
6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för
uppföljning.
7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4 - 6 tills ärendet är
avslutat.
Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp
Diskriminering och trakasserier finns definierade i
diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av
skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt,
missgynnas av skäl som har samband med
diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionsnedsättning
o sexuell läggning
o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har
samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är
förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot
dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa
områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i
förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett
missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör
sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband
med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form
av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld,
utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella
trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag,
blickar eller bilder som anspelar på sex.
18
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett
barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de
samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga
och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet.
Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller
vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av
kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av
negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller
vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering
eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
19
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas
för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska
tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som
befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta
rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa”
är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något
annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste
avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan
också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få
dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När
åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
20
