Likabehandlingsplan
Silvertärnans förskola/
fritidshem
Bakgrund och uppdrag
Från 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever. Lagen ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns
och elevers lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning eller funktionshinder.
Skollagen säger att:
Verksamheten i förskolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt ska den verka inom förskolan
främja jämställdhet mellan könen
aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt
beteende.
I läroplanen för förskolan står att läsa:
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta
är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Detta är förskolans
uppdrag.
Vision
Vi vill att vår förskola/fritidshem ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner
sig trygga. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi
accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utveckling. Vi vill att föräldrar ska känna
tillit och förtroende när de lämnar sina barn på förskolans/fritids. Vi vill ha en förskola/fritids
med tydliga gränser mot oacceptabla beteenden.
Mål
Alla barn, föräldrar och personal skall medverka till att förebygga, upptäcka och stoppa
kränkningar.
Alla på förskolan skall bidra till ett arbetsklimat som präglas av respekt, omtanke,
hjälpsamhet och vänlighet.
Alla barn skall på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet.
Ansvar
Pedagogerna ansvarar för det konkreta arbetet i fall av mobbing, trakasserier och annan
kränkande behandling mellan barn. Pedagogerna ansvarar för att en utredning kommer
till stånd och för dokumentation och uppföljning. Förskolechefen skall informeras.
Föräldrar meddelar förskolan/fritidshem om de får vetskap om kränkande behandling
förekommit på förskola/ fritidshem
Förskolechefen ansvarar för att rutiner för hur förskolan agerar finns i en
likabehandlingsplan och att den revideras en gång per läsår
Förskolechefen ansvarar för utredningar där personal misstänks kränka barn.
Utvärdering av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanens arbete följs upp och utvärderas varje vår .
Förebyggande/ främjande arbete utifrån
diskrimineringsgrunderna
Kön, könsidentitet och könsuttryck
Alla barn har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen utan att bli
hämmade av traditionella könsmönster.
Alla barn erbjuds ett varierat utbud av pedagogiskt material och en varierad miljö.
Vi ger flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme.
Vi tänker på att gynna såväl tystlåtna flickor som pojkar genom bl.a. talrundor på
samlingarna.
Ålder
Allas lika värde oavsett ålder.
Med ökad ålder stiger förtroendet, ansvaret och förväntningarna.
Vi reflekterar över om det finns osynliga maktstrukturer i barngruppen som bygger på
ålder?
Får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder som skapar hierarkier? Får de
äldre barnen ta över för mycket på bekostnad av de yngre barnen på samlingarna?
Vi delar barnen i smågrupper så att alla kommer till tals oavsett ålder.
Sexualitet
Alla respekteras oavsett sexuell läggning.
Vi bejakar de olika familjekonstellationerna som förekommer i barnens vardag. Vi är
uppmärksamma på hur dessa frågor tas upp i den litteratur vi använder.
Religion
Alla barn har rätt till sin religiösa tillhörighet och trosuppfattning.
Vi respekterar andra kulturers uttrycksformer.
Vi är medvetna om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har
samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen.
Etnisk tillhörighet
Alla barn har samma möjligheter oavsett hudfärg eller etnisk tillhörighet.
Vi bejakar och tar till vara på barnens kulturella tillhörighet.
Vi arbetar för att utveckla barns förmågor att leva sig in i andras kulturer och
värderingar, genom att hitta tillfällen att tillsammans synligöra likheter och olikheter i
det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor.
Funktionshinder
Alla barn har tillgång till likvärdig förskoleverksamhet efter egna behov oavsett
funktionshinder
Vi har en god förskolemiljö och planerar den pedagogiska verksamheten så att barnen
kan fokusera och utveckla sina egna förmågor, färdigheter och kunskaper.
Vi vill fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för
det enskilda barnets förmågor och förutsättningar, och att vi positivt kan påverka övriga
barns syn på funktionsnedsättning.
Annan kränkande behandling
Vi vill att alla på vår förskola/ Fritidshem ska känna sig trygga, ingen ska bli utsatt för
diskriminering eller kränkande behandling
Vi arbetar för ett gemensamt förhållningssätt och vi agerar mot alla former av kränkning.
Vi tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap
för att lösa konflikter, bla genom kompissamtal och intervjuer.
Vi ger barnen möjlighet att vara delaktiga i beslut samt ger de förtroende så att de lär sig
ta ansvar för sitt handlande.
Vi vill att barnen ska kunna säja ja till det som känns rätt och nej till det som inte gör det.
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om både förskolan/ fritidshem och hemmet tar klart
avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Vi informerar
både muntligt och skriftligt.
Åtgärder
Alla barn är all personals gemensamma ansvar
All personal reflekterar kring sina värderingar och sitt förhållningssätt till varandra och
barnen.
Vi har uppsikt över de utrymmen barnen befinner sig, både ute och inne.
Känsliga diskussioner mellan personal och personal samt personal och föräldrar ska ske
utan att barn är närvarande.
Så fort vi hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt.
Vi är ständigt närvarande i barnens lek. Vad händer i den fria leken? Vem blir vald? Vem
har ingen att leka med? Osv.
Vi har gruppstärkande aktiviteter och lekar.
Vi ska på olika sätt involvera barnen i likabehandlingsarbetet.
Vi uppmuntrar positivt beteende.
Vi informerar föräldrarna både muntligt och skriftligt om deras ansvar att prata med sina
barn om mobbing och kränkningar. Är någon utsatt? Är något barn ensamt?
Att föräldrarna tar kontakt med förskola/ fritidshem om deras barn berättar om
trakasserier eller mobbing .
Vid allvarligare händelser görs en incidentrapport.
Kartläggning
Vi har regelbundna planerade samtal med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få
information om stämningen i barngrupperna och på förskolan/ fritidshem och om
händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling.
Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet att delta i
kartläggningen.
Vi har föräldraenkäter avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och
barns trivsel i förskolan. Dessa enkäter kompletteras med frågor för att fånga upp
förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt föräldrarnas
syn på förskolans likabehandlingsarbete.
Områden vi diskuterar för att kartlägga förskolans och fritidshemmets aktiva åtgärder för
att undvika eventuell diskriminering är: trakasserier och kränkande behandling, trygghet,
förtroende, diskrimineringsgrunderna, språkbruk, attityder och värderingar.
Områden som vi ser över i samband med kartläggningen av våra
behov av åtgärder
Trakasserier och kränkande behandling
Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför?
Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller
barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Trygghet
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga?
Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har
frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?
Förtroende
Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att
få hjälp vid konflikter och bråk?
Diskrimineringsgrunderna
Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall
samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera
samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd?
Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Språkbruk
Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande
eller respektlös?
Attityder och värderingar
Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för
likabehandlingsarbetet i förskola och fritidshems verksamheten. Det är i de vardagliga
mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över
vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående
kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.
Handlingsplan vid mobbing, konflikter och kränkande behandling
Alla vuxna på förskolan/fritidshem tar direkt tag i alla typer av kränkande behandling som vi
ser. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är. Det mesta bör vi
reda ut direkt genom att agera kraftfullt och snabbt.
1. Tillsägelse: Den som bevittnar händelsen eller får vetskap om, tar ett samtal med barnet/
barnen direkt och försöker lösa konflikten.
2. Informerar övrig personal om situationen som uppstått.
3. Pratar med föräldrar om de inträffade vid behov.
4. Vi dokumenterar allvarliga och återkommande mobbing, kränkningar och konflikter. De
barn som varit utsatt för kränkande behandling kan behöva stöd för att återfå
självkänslan. Även de barn som kränkt kan behöva fortsatt stöd. Viktigt att följa upp hur
barnet/barnen och familjerna mår, även på lång sikt.
5. Vid behov ta hjälp utifrån.
Handlingsplan när personal kränker barn
Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de
befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som
mycket allvarliga. Det är viktigt att vi agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett
barn kan ha blivit kränkt av någon anställd
1. Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett
barn/ barnen
2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
3. Lyssna in situationen.
4. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
5. Informera alltid förskolechefen i fall av allvarlig eller återkommande kränkningar. Det är
förskolechefen som ansvarar att dessa utreds.
Definition kränkningar
Kränkande behandling
Ett kränkande uppträdande kan vara
Fysiska (slag, knuffar )
Verbala (hot, svordomar, öknamn )
Psykosociala (utfrysning, uteslutning, blickar alla går när man kommer )
Texter och bilder
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med
Utseende
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
ålder
Annan kränkning är uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker ett barns
värdighet
Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när
barn kränks på grund av
en förälders läggning, utseende, funktionshinder osv.
föräldrar försummar barns kläder, inga regnkläder, ” glömt” matsäck osv.
Mobbing
Mobbing är när barnet vid upprepade tillfällen under viss tid blir utsatt för kränkande
behandling av en eller flera personer.
Befogad tillsägelse
Förbudet för personal att utsätta barnen för kränkningar gäller
naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogad för att
upprätthålla ordning och god miljö, även om barnen kan uppleva
det som kränkande.
TILL DIG SOM FÖRÄLDER
I vår Likabehandlingsplan har vi som mål att vi alla ska hjälpas åt att skapa en
förskola/fritids där alla känner sig trygga. Inga barn eller vuxna ska känna sig
kränkta eller utanför. Vi vill ha en förskola/fritids med tydliga gränser mot
oacceptabelt beteenden.
Vi vill att ni föräldrar ska känna tillit och förtroende när ni lämnar era barn hos
oss.
Ni föräldrar har också ett stort ansvar. Om både förskolan/fritids och hemmet
tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på
barnen.
Vi vill att ni föräldrar pratar med era barn om hur man är mot varandra. Är det
någon som är utanför eller ensam?
Vi vill också att vi alla tänker på att vi använder oss av ett trevligt språk där vi
tar avstånd från svordomar och könsord mm.
Prata med era barn om att våga säga nej, och att respektera ett nej
Både från andra barn och från vuxna.
Att ni tar kontakt med förskolan/ fritids om era barn berättar om trakasserier
eller mobbing.
Det är viktigt att vi vuxna tänker på tystnadsplikten, och att vi pratar positivt om
andras barn och deras familjer.
För att inget barn ska behöva känna sig utanför vill vi att ni inte delar ut
inbjudningskort på förskola/fritids om inte alla barn i gruppen är inbjudna.
För att undvika ryktesspridning, ta kontakt med personal eller ordförande om du
funderar över eller hör något som inte är ok.
Nulägesanalys, mål och utvärdering 2012- 2013
Nuläge
Vi upplever att barnen, särskilt de äldre har ett tråkigt språk till varandra och till oss vuxna.
Vi upplever också att barnen har svårt att acceptera när både vi vuxna och barnen säger nej.
Vi har diskuterat detta på ett stormöte med föräldrarna för att vi tillsammans ska jobba mot
samma mål.
Mål och resultat
Barnens tankar och förståelse för omvärlden ska stå i centrum.
Vår förhoppning är att barnen lär sig känna efter, känna igen och ge yttryck för olika känslor
både när det gäller sig själva och andra. Att alla är speciella och duger precis som de är. Att
de ska kunna se olikheter som en tillgång.
På förskolan har vi jobba med ” Vännerna i kungaskogen” I sagan och visans form ges
exempel på hur vi människor borde vara mot varandra. Mångkultur och aktsamhet om natur
och miljö är också självklara delar i sagan. Moral och etik vävs in i saga, sång, musik och
dialog utan moraliska pekpinnar.
När vi vuxna har spelat teater har vi verkligen upplevt att budskapet har gått fram. Barnen
har känslomässigt levt sig in i sagan med de olika figurerna på ett otroligt sätt.
Fritidshemmet har börja med återkommande kompissamtal där barnen lär sig lyssna,
formulera, argumentera, förhandla och ta konsekvenserna för vad de gjort eller sagt.
Vi tycker att stämningen i gruppen har blivit trevligare och barnen respekterar varandra och
reder ut konflikter bättre.
Mål och åtgärder 2013- 2014
Utifrån analys av nuläget ska vi under kommande verksamhetsår arbeta mot nedanstående
mål ?
