Institutionen för hälsovetenskap Närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som lider av schizofreni -en litteraturstudie Bergman, Monika Karlsson, Frida Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp November 2009 Sundsvall Abstrakt Bakgrund Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. Resultatet visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I diskussionen tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp. Nyckelord: Litteraturstudie, Närstående, Schizofreni, Upplevelser Innehållsförteckning Bakgrund ................................................................................................................. 1 Patientens livsvärld.............................................................................................. 2 Vårdrelation......................................................................................................... 2 Närståendes livsvärld .......................................................................................... 3 Syfte......................................................................................................................... 4 Frågeställningar ................................................................................................... 4 Metod....................................................................................................................... 4 Inklusions- och exklusionskriterier ..................................................................... 4 Litteratursökning ................................................................................................. 5 Analys.................................................................................................................. 6 Etisk granskning .................................................................................................. 7 Resultat.................................................................................................................... 7 Föräldrars upplevelser ......................................................................................... 7 Syskons upplevelser .......................................................................................... 10 Barns upplevelser .............................................................................................. 11 Föräldrars upplevelser av sjukvården................................................................ 12 Närståendes tankar om framtiden...................................................................... 14 Diskussion ............................................................................................................. 16 Metoddiskussion................................................................................................ 16 Resultatdiskussion ............................................................................................. 16 Referenslista .......................................................................................................... 21 Bilaga 1 Artikelgranskningsmall Bilaga 2 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet – kvantitativ metod Bilaga 3 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet – kvalitativ metod Bilaga 4 Inkluderade artiklars klassificering och värdering Bilaga 5 Kvalitativ innehållsanalys Bakgrund Psykos är ett tillstånd som förekommer episodiskt vid schizofreni. Schizofreni och schizoaffektivt syndrom är de vanligaste psykossjukdomarna. Psykos kännetecknas bland annat av förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet och egna tolkningar. Vitala funktioner som känsloliv, uppmärksamhet och kontakt med människor påverkas. En psykos kan ha större eller mindre inslag av följande tre symtom: hallucinationer, beteendeavvikelser och konfusion. Alla tre måste föreligga för att diagnosen psykos kan ställas (Cullberg, 2005, s. 34-35, 36, 42). Schizofreni betyder egentligen kluvet sinne och myntades år 1911 av den schweiziske psykiatern Eugene Bleuler (Cullberg, 2003, s, 267). I Sverige insjuknar årligen 1500 – 2000 personer i en psykos. En mindre andel av dessa får diagnosen schizofreni (Socialstyrelsen, 2003, s.11, 19). Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Nyinsjuknandet sker i tidigare ålder för män. Från medelåldern och uppåt är insjuknande risken avsevärt minskad (Cullberg, 2003, s. 272-273). Det finns olika former av schizofreni, det som skiljer dem åt är debutålder, symtom och förlopp. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer (Ottosson & Ottosson, 2007, s. 124). Schizofreni är ett mer långvarigt tillstånd än psykos. För att diagnosen skall kunna sättas måste det finnas både psykotiska symtom med störd verklighets uppfattning och en social eller yrkesmässig funktionsförsämring (Socialstyrelsen, 2003, s. 20-21). Vid schizofren psykos föreligger nedsatt realitetsprövning, ofta med samtidiga hörselhallucinationer och förvrängda sinnesintryck. Hörselhallucinationer är särskilt karakteristiskt vid schizofrenpsykos med förekomst av en eller flera kommenterande röster (Cullberg, 2003, s. 268). Olika kriterier har använts över tid för att diagnostisera schizofreni, i Sverige används idag två diagnostiska system – ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) och DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). När det gäller schizofreni finns endast en väsentlig skillnad mellan systemen, sjukdomen skall ha varat en månad (ICD-10) respektive sex månader (DSM-IV) innan diagnos kan sättas (Socialstyrelsen, 2003, s. 41). 1(23) Patientens livsvärld Med livsvärld som ansats i vården krävs ett förhållningssätt där patientens levda och komplexa verklighet bejakas, varje persons individualitet har högre prioritet än gruppens. Detta är viktigt att beakta i en hälso- och sjukvård som ofta strävar efter att kategorisera och etikettera. Genom livsvärldsteorin betonas människors upplevelser och erfarenheter. Den psykiatriska omvårdnaden bör vila på ett livsvärldsperspektiv oavsett inom vilken organisation den ges (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003, s. 24-26, 59). Svårigheterna att leva med schizofreni och den skam som förknippas med psykisk sjukdom gör att den drabbade isolerar sig (Teschinsky, 2000). Som patient har man ofta stor förståelse för att det är inte lätt att sätta sig in i deras situation, därför är det viktigt att man får möta någon som verkligen har viljan att lyssna och försöka förstå (Socialstyrelsen, 2003, s. 95). De tidiga barndomsupplevelserna och även den verklighet som människan befinner sig i under sitt vuxna verksamma liv inverkar på människans hälsa och sjukdom. För att klara av livet som hela tiden ställer krav på individen utvecklar människan olika strategier (Sivik & Theorell (red.), 2007, s. 140). Copingstrategier är konkreta handlingar människor använder sig av för att hantera problem. Coping är en psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt krävande situationer. Copingprocessen påverkas av tillgängliga psykologiska, sociala, kulturella och praktiska resurser och bör ses i sitt sociala sammanhang (Friedrich, Lively & Rubenstein, 2008). Vårdrelation Vårdrelation mellan personal och den sjuke kännetecknas av ett professionellt engagemang som innebär att vårdaren inte räknar med att få ut något för egen del. I en vårdrelation är det viktigt att kommunicera och förstå patienten, inte bara verbalt. Om samvaron präglas av öppenhet kan vårdaren lära känna patienten och patienten kan lära känna vårdaren. Öppna frågor utan givna svar ökar möjligheten att bli inbjuden i patientens livsvärld. Inom ramen för ett etiskt patientperspektiv bör vårdarna även värna om de anhöriga (Dahlberg et al., 2003, s. 27, 46, 58-59). 2(23) Sedan början av 1990-talet har stödgrupper kommit att bli en psykosocial verksamhetsform. Populariteten har ökat i takt med att man har sett att det finns ett behov av stödgrupper (Chien, 2008). Närståendes livsvärld Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Till den objektiva bördan räknas markanta livsförändringar som omfattar hushåll, rutiner, förhållande och fritid. Den subjektiva bördan handlar mer om de känslor som de närstående har (Jufang, Lambert & Lambert, 2007; Koukia & Madianos, 2005). Närstående är oftast de första som märker att något är fel med deras familjemedlem och de observerar beteenden som avviker från det normala så som misstänksamhet, ångest och sömnstörningar (Teschinsky, 2000). Närstående definieras som en grupp människor som binds samman av starka känslomässiga band, en känsla av samhörighet och ett starkt ömsesidigt engagemang i varandras liv (Wright, Watson & Bell, 2002, s. 72). Den sjuke har ingen sjukdomsinsikt och det är familjen som måste initiera kontakten med vården (Teschinsky, 2000). När en familjemedlem insjuknar i schizofreni upplever familjen det vanligen som en katastrof. Både själva insjuknandet och återfall är förenade med extrema ångestväckande situationer (Cullberg, 2003, s. 301). De livssituationer som utlöser kristillstånd kan vara av två slag. De kan vara plötsliga och oväntade yttre påfrestningar som innebär ett hot mot ens fysiska existens och sociala identitet – traumatiska kriser. Kriser kan också utlösas av yttre händelser som tillhör det normala livet, men som i enskilda fall ändå blir övermäktiga t.ex. att få barn – livskriser (Cullberg, 2006, s. 19). Som en konsekvens av oupphörlig stress påverkas syskonen, deras liv, relationer och hälsa (Friedrich, Lively & Rubenstein, 2008). Familjer som lever med en schizofren person utsätts dagligen för påfrestningar så som social stigma, isolering och känslomässig frustration men även bisarrt och oförutsägbart beteende (Chien, Thompson & Norman, 2008). Ibland har närstående en känsla av att vara mer utsatta än den psykiskt sjuka människan. Många närstående upplever det som om vårdarna håller dem utanför och att de inte får ha några synpunkter på vården (Dahlgren et al., 2003, s. 58). Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i 3(23) behandlingsarbetet. Vården måste från första början värna om dem och lägga grunden till ett gott samarbete (Teschinsky, 2000). Schizofreni hos en familjemedlem påverkar de närståendes livsvillkor när det gäller såväl hälsa och välbefinnande som sociala funktioner och ekonomi (Socialstyrelsen, 2003, s. 108). Efterfrågan på psykiatrisk vård ökar och alltmer av denna vård sker i öppna former. Korta vårdtider på sjukhusen både inom somatisk och inom psykiatrisk vård gör att närstående får mer arbete. Närstående ser det som sitt ansvar att se till att den sjuke familjemedlemmen får en fungerande vardag och tillgång till de stödinsatser de har rätt till. Familjebördan blir ofrånkomlig. Författarna anser att det är relevant och viktigt att lyfta fram problematiken. Denna litteraturstudie kan ingå som en byggsten i det fortsatta arbetet med att uppnå evidensbaserad omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2008, s. 175). Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Frågeställningar Hur påverkar sjukdomen närståendes välbefinnande? Hur hanterar den närstående sjukdomen och vilket stöd finns det att tillgå? Metod Inklusions- och exklusionskriterier Med inklusionskriterier menas kriterier som är relevanta för studien. Endast vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska och som fokuserade på närståendes upplevelser samt hur de hanterade sjukdomen inkluderades. Vetenskapliga artiklar som inte svarade mot studiens syfte, artiklar som inte var vetenskapliga, var äldre än elva år eller som inte godkändes av en etisk kommitté eller hade ett etiskt resonemang exkluderades. 4(23) Litteratursökning Sökningarna gjordes i följande databaser: PubMed, Cinahl och PsychInfo. Resultatet av sökningen har sammanställts i tabell 1. De siffror som är skrivna med fet stil visar antalet abstrakt som lästs. Siffrorna inom parantes visar artiklar som ingår i resultatet. Totalt hittades åtta artiklar genom manuell sökning en utav dessa exkluderades. Tabell 1 Resultat av sökning Sökord PubMed Cinahl PsychInfo Datum Schizophrenia + nursing + family + experiences Schizophrenia + nursing + family + wellbeing Schizophrenia + nursing + family + support 84998 1819 425 32 (4) 7225 788 136 12 73284 404 83 16 090902 090902 Inget resultat 2 1 090902 210 (9) 35 26 Klassificeringen utfördes enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 15-16). Artiklarna delades in i kvalitativa och kvantitativa. De kvantitativa artiklarna delades in i följande grupper: Randomiserad kontrollerad studie (C), Prospektiv studie (P) och Retrospektiv studie (R). Granskningen gjordes enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 1617) i tre faser. Fas 1 En första bedömning gjordes genom att läsa igenom titlar och abstrakt för att välja ut de artiklar som motsvarade studiens syfte och frågeställningar. Antalet abstrakt som lästes redovisas i tabell 1. De artiklarna som saknade abstrakt, var fallstudier, 5(23) litteraturstudier eller var skrivna på språk som författarna till den har uppsatsen inte behärskar exkluderades. Fas 2 De vetenskapliga artiklarna som bedömdes relevanta för studien skrevs ut via fulltext databaser eller beställdes. I fas 2 lästes 37 artiklar i dess helhet, de artiklar som vid första anblicken motsvarade studiens syfte och inklusionskriterier. Av dessa 37 artiklar bedömdes 16 inte svara på studiens inklusionskriterier och syfte. Inklusions- och exklusionskriterierna var hela tiden vägledande vid genomläsningen. Fas 3 I fas 3 lästes de återstående 21 artiklarna ännu en gång och sorterades utifrån dess metod. Därefter granskades artiklarna enligt en granskningsmall (bilaga 1) som är bearbetad utifrån Hellzén, Johanson & Pejlert (1999:4). Kriterierna för bedömning av artiklarnas kvalitet redovisas i Bilaga 2 och Bilaga 3. Studiernas vetenskapliga kvalitet värderades enligt en tre gradig skala; hög vetenskaplig (I), medel (II), eller låg vetenskaplig kvalitet (III). En artikel exkluderades pga. låg vetenskaplig kvalité. De artiklar som inkluderades i studien sammanställdes i en översiktstabell där följande redovisas: författare, årtal, land, studiens syfte, val av metod, design och analys, antal medverkande och bortfall, studiens huvudfynd och slutligen klassificering och värdering. De inkluderade artiklarna redovisas i Bilaga 4. Analys Målet med en analys är att minska textmassans volym. Efter att artiklarna sammanställts i en tabell (bilaga 4) lästes de ytterligare flera gånger för att finna gemensamma mönster. Författarna använde sig av innehållsanalys för att få struktur, en överblick av materialet och för att finna gemensamma mönster. Dessa mönster utgjorde grunden i bildandet av de kategorier som redovisas i studiens resultatdel (Forsberg & Wengström, 2008, s. 151). Med studiens syfte som utgångspunkt skapades sex kategorier. Kategorierna redovisas i Bilaga 5. 6(23) Etisk granskning I en litteraturstudie är materialet tidigare dokumenterad kunskap. Etiska överväganden görs genom att utesluta artiklar som inte har fått tillstånd av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2008, s. 144). Resultat I resultatet användes tolv kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar. Artiklarna kommer ifrån: Italien, Storbritannien, Grekland, Portugal, Tyskland, USA, Taiwan, Kanada, Israel, Sverige och Japan. De inkluderade artiklarnas klassificering och värdering presenteras i Bilaga nr 4. Föräldrars upplevelser Föräldrarna upplevde sina barns utveckling som normal och inga av dem blev särskilt överraskade när betygen började bli sämre och beteendet förändrades under tonåren (Pejlert, 2001). Papporna som deltog i Howards (1998) studie kunde inte dra en parallell mellan sitt barns förändrade beteende och symtom på psykisk sjukdom. De klandrade sig själva för att ha missat tidiga tecken på sjukdom. Majoriteten av föräldrarna kom till en vändpunkt när barnets beteende blev alltmer bisarrt och förändrat och de kunde inte längre blunda för att något var avvikande med barnet (Milliken & Northcott, 2003; Pejlert, 2001). En mamma sa: ” We knew something was terribly wrong, we didn’t have a name for it” (Muhlbauer, 2002, s. 1082). Ökad oro bidrog till att föräldrarna engagerade sig allt mer i sitt barn. Motvilligt började föräldrarna misstänka en psykisk sjukdom och tog kontakt med sjukvården. Föräldrarna kände sig förpliktigade att skydda sitt barns hälsa och välbefinnande och försäkra sig om att barnet får professionell hjälp tidigt (Muhlbauer, 2002). Den första kontakten med sjukvården resulterade inte alltid i diagnos och behandling (Milliken & Northcott, 2003; Pejlert, 2001). I en studie av Howard (1998) beskrev papporna sitt barns diagnos som den värsta händelsen i deras liv. En pappa likställde sjukdomen med hans upplevelser under Andra världskriget. 7(23) Alla deltagarna i Stein och Wemmerus (2001) studie sörjde förlusten av ett normalt liv och beskrev den som en av de mest förkrossande aspekterna av sjukdomen. Föräldrarna i studien uttryckte en djup känsla av sorg och frustration över sin oförmåga att få sitt barn att bli ”normalt”. De kände skuld över att på något sätt ha orsakat sjukdomen och kände sig otillräckliga (Stein & Wemmerus, 2001; Ferriter & Huband, 2003; Pejlert, 2001). I Howards (1998) studie sa en pappa att om ett barn dör får man sympati och stöd från familj och vänner men om ett barn får schizofreni står man där ensam. De familjerna som haft ett sjukt barn under en kort tid försökte få sitt barn på ”rätt spår”. Familjerna som levde med sjukdomen under en längre tid var mer fokuserade på att få sitt barn att må så bra som möjligt (Stein & Wemmerus, 2001). Föräldrarna sörjde i sin ensamhet sitt barn och det liv de hoppats att deras vuxna barn skulle ha (Muhlbauer, 2002). I en studie av Martens och Addington (2001) fanns det en signifikant överensstämmelse mellan dåligt psykiskt välmående hos deltagarna och att en kort tid hade passerat sedan sjukdomens debut. I en studie av Saunders och Byrne (2002) beskriver deltagarna en mängd känslor såsom ilska, hjälplöshet, hopplöshet, skuld, rädsla men likväl acceptans och hopp. Föräldrars rädsla var ett återkommande tema och tog sig många uttryck: rädsla för sjukdomen, för det sjuka barnets säkerhet och framtid samt rädsla för hans/hennes våldsamma beteende. Schizofrenins oförutsägbarhet bidrog till att de kände en konstant oro och var rädda för att inte kunna hantera ett återfall (Milliken & Northcott, 2003; Pejlert, 2001;Saunders & Byrne, 2002). I en studie av Ferriter och Huband (2003) uttryckte föräldrarna att upplevelsen av att bli utsatt för våld var en enorm börda för familjen. Magliano et al. (1998a) gjorde en studie i fem europeiska länder: Italien, Storbritannien, Grekland, Portugal och Tyskland. De närstående i studien upplevde höga nivåer av börda när de hade färre copingstrategier och mindre stöd från familj och vänner. Författarna till studien kom även fram till att den objektiva och subjektiva bördan var lägre bland de närstående i Tyskland än i de övriga länderna. Nivåerna av objektiv och subjektiv börda var inte relaterade till sjukdomens symtom. I Grekland och Storbritannien var bördan högre hos kvinnliga närstående. De närstående i studien 8(23) upplevde att deras sociala liv och familjen blev lidande när de vårdade en person med schizofreni. Magliano et al. (2000) skrev i sin studie att när närstående kan tillämpa sina copingstrategier på ett bra sätt finns det möjlighet att bördan minskar även efter många år. Författarna kom även fram till att bördan minskar när de närstående accepterar beteendet hos sin släkting och när de närstående får praktiskt stöd från sitt sociala nätverk. I Pejlerts (2001) studie accepterade de närstående sjukdomen men inte dess konsekvenser, till exempel att familjelivet blir lidande. Majoriteten av papporna i Howards (1998) studie ansåg att information om sjukdomen gjorde det lättare att acceptera den. Papporna som deltog i Howards (1998) studie upplevde det som att det var deras fruar som drog det tyngsta lasset vad gäller barnets omvårdnad. De upplevde att deras primära uppgift var att ha hand om ekonomin. Papporna kände skuld över att de inte spenderade lika mycket tid med sina friska barn som med sitt sjuka. Att upprätthålla ett normalt liv för resterande familjemedlemmar och ökade utgifter gjorde att föräldrarna kände sig otroligt stressade (Milliken & Northcott, 2003; Pejlert, 2001; Saunders & Byrne, 2002). Föräldrarna kämpade med etiska dilemman relaterade till barnets autonomi, självständighet, privatliv och frihet (Muhlbauer, 2002). De upplevde frustration över att barnet vägrade att medicinera regelbundet. När barnet tog medicinen reducerade det många beteende problem, förhindrade återinläggning på ett sjukhus och gjorde livet för familjemedlemmarna lättare och mindre stressande (Saunders & Byrne, 2002). I en studie av Schwartz och Gidron (2002) uttryckte deltagarna (mammorna) genom att vårda sitt sjuka barn fick livet en mening. Mammorna i studien såg sig själva som ”eviga föräldrar” och ställde alltid upp för sina barn. De fick ett mål och deras självkänsla blev bättre. Några av deltagarna beskrev det som ett ”kall” att ta hand om sitt barn. 9(23) Syskons upplevelser Relationen mellan syskon är speciell och i de flesta familjerna det längst varande förhållandet (Stålberg, Ekerwald & Hultman, 2004). I en studie av Barnable, Gaudine, Bennett och Meadus (2006) misstänkte syskonen att något var fel med deras bror eller syster men de kunde inte sätta ord på det. Syskonen uttryckte hjälplöshet och frustration över att inte förstå sitt syskons sjukdom, dess symtom, beteende och hur det är att leva med schizofreni. Att få veta att deras syskon led av schizofreni var en omtumlande händelse. Några av deltagarna hade aldrig hört talas om sjukdomen medan andra hade förutfattade meningar. Alla deltagarna spelade en stor roll i syskonens omvårdnad. Medkänsla genomsyrade omvårdnaden men även andra känslor associerades med omvårdnaden såsom känsla av överväldigande och en känsla av att må bra. Att sköta om sitt sjuka syskon förändrade dramatiskt deras liv och lämnade dem med en känsla av isolering, förvirring och hjälplöshet. Ansvaret gjorde att de kände känslomässigoch fysisk stress. Alla psykiska och fysiska krav på det friska syskonet gjorde att de kände sig utbrända. Deras hälsa blev lidande och de hade aldrig möjlighet att slappna av då de konstant oroade sig för sitt syskon. De friska syskonen i studien hade en känsla av att vara åsidosatta av sina föräldrar och kände förbittring gentemot sitt sjuka syskon. Stålberg et al. (2004) kom fram till att syskon uttryckte starka känslor av kärlek, skuld, ilska, avund och sorg i sin relation till sitt sjuka syskon. Majoriteten av syskonen i studien var rädda för att själv drabbas av psykisk sjukdom. Det friska syskonet kände även skuld över att vara den som inte drabbats av sjukdomen. Majoriteten av de friska syskonen upplevde sig själva som bärare av ”dåliga gener” och kände en rädsla för att deras egna barn skulle ärva sjukdomen. För många syskon var känslan av skam förknippad med andra människor attityder gentemot psykiska sjukdomar och dess sociala stigma. Majoriteten av de friska syskonen tyckte det var svårt att hantera frågor från andra om syskonets sjukdom. De visste inte vad de skulle svara eller hur mycket de skulle säga med tanke på sitt sjuka syskons integritet. Generellt har syskon upplevt oförstående från andra när det gäller hur det är att ha ett sjukt syskon. 10(23) Syskonen i Barnables et al. (2006) studie kunde se personen bortom sjukdomen och dess positiva inverkan på deras liv. Att ha ett syskon med schizofreni gjorde att deltagarna hade blivit mer empatiska och toleranta. De friska syskonen i Barnable et al. (2006) studie hade svårigheter att förstå sjukhusets policy och den sjukes rättigheter vid behandling. Alla deltagarna hade upplevt situationer där de kände sig missnöjda med information eller råd de fått från sjukvården. De kände att sjukvården såg dem som en del av problemet och inte som en del av lösningen. Detta gjorde att många kände sig frustrerade, arga och hjälplösa. Barns upplevelser Mordoch och Hall (2008) kom fram till att hur barnen ser på sina föräldrar påverkas av deras utveckling, kunskap om schizofreni och hur ”sjuka” deras föräldrar är i sin sjukdom. För att upprätthålla en rytm inom familjen var det viktigt för barnen att ha dagliga rutiner och ett bra förhållande till sina föräldrar. Förändringar i föräldrarnas sjukdom försvårade för barnen att hitta en rytm. Barnen observerade föräldrarnas beteenden under dagliga aktiviteter för att kunna upptäcka förändringar hos dem. I de familjerna där ena föräldern var frisk hade barnen bättre möjligheter att kunna hantera och tolka förändringarna i beteendet hos den sjuke föräldern. Ett av de äldre barnen sa:” She could be having her own haunted house. She could be seeing things and stuff. And it’s always helpful to have somebody around when you’re scared” (Mordoch & Hall, 2008, s. 1140). Barnen till ensamstående föräldrar var tvungna att själva förstå och tolka förändringarna. För att upprätthålla rytmen anpassade barnen sitt beteende och hoppades att det skulle ha effekt på förälderns sjukdom. Äldre barn hade mer information om sjukdomen och var mer benägna att anpassa sig och visste vilka beteenden som passade bäst för situationen. De äldre barnen kunde lämna sitt hem när föräldrarnas sjukdom blev för svår att hantera. Den möjligheten fanns inte för de yngre barnen istället gick dem till sina rum och lekte och sov. Lekar gjorde att de kunde tänka på annat. För att upprätthålla en balans försökte barnen skapa distans mellan sig själva och sina föräldrar utan att förstöra relationen dem 11(23) emellan. Att ha en förälder inlagd på sjukhus kunde resultera i att barnet blev omplacerad vilket medförde stor oro och rädsla för barnet. De oroade sig för vad som skulle hända med dem själva och deras föräldrar. Trots alla svårigheter visste majoriteten av barnen att deras föräldrar gjorde sitt bästa trots sina begränsningar (Mordoch & Hall, 2008). Föräldrars upplevelser av sjukvården När barnet hade fått diagnosen schizofreni upptäckte föräldrarna att deras inflytande på barnets vård var begränsad, detta gällde de barn som var myndiga. Trots att föräldrarna kände sitt barn bäst var det psykiatriker och annan vårdpersonal som hade hand om vården. Majoriteten av föräldrarna i Miliken och Northcotts (2003) studie upplevde att deras förmåga att ta ansvar för sitt barn var blockerad av lagen, sjukvården och ofta av barnet självt. De kände sig förbisedda av sjukvården. Majoriteten av föräldrarna kände att sjukvården inte respekterade deras åsikter och kände att sjukvården inte trodde på dem. Föräldrarna i Pejlerts (2001) studie upplevde den första kontakten med psykiatrin som negativ och att personalen förringade och skuldsatte dem. Den information föräldrarna fick från sjukvården varierade kraftigt. Vissa fick ingen information alls medan andra hade turen att få veta diagnosen och prognosen (Milliken & Northcott, 2003). Ferriter och Huband (2003) kom i likhet till många andra fram till att föräldrarna upplevde att det var svårt att få relevant information om barnets sjukdom. Deltagarna i en studie av Saunders och Byrne (2002) uttryckte en önskan att bli aktivt involverade i utvecklandet av en behandlingsplan. Dom vill bli behandlade med respekt, bli tagna på allvar och känna sig delaktiga i omvårdnaden. Deltagarna upplevde att majoriteten av vårdpersonalen förmedlade hopp, uppmuntran och erbjöd även avlastningsvård (Saunders & Byrne, 2002). Yamashitas (1998) studie i Kanada och Japan jämförde närståendes upplevelser av sjukvården. Japanerna var kritiska mot att inte ha fått reda på den korrekta diagnosen av sjukvårdspersonalen. Författaren informerades om att det i Japan var vanligt att vårdpersonalen inte berättade vilken diagnos som ställts. Däremot var 12(23) kanadensarna i studien kritiska till att de inte fått reda på den korrekta diagnosen tidigare. Ett föräldrapar trodde att ifall den korrekta diagnosen ställts tidigare hade deras son mått bättre. Kanadensarna upplevde sjukvårdspersonalen som känslokalla, nonchalanta och dåliga på att kommunicera. Majoriteten av japanerna var nöjda med sjukvårdspersonalen. Hantering av sjukdomen Mulbauer (2002) kom fram till att föräldrar som inte var nöjda med de svaren de fick från sjukvården och tvivlade på om informationen de fått var adekvat sökte kunskap från stödgrupper. Genom att gå med i en stödgrupp fick föräldrarna mer information om sjukdomen, fick dela med sig av sina erfarenheter med likasinnade och lära sig bemöta vårdpersonalen. Som en bonus fick de nya vänner. Att få möjlighet att dela med sig av sina upplevelser uppskattades av föräldrarna och de fick lära sig nya sätt att hjälpa sitt barn på (Milliken & Northcott, 2003). I en studie av Hazel et al. (2004) kom man fram till att familjegrupper var välgörande för anhörigvårdarnas psykologiska välbefinnande. I familjegrupperna ingick mellan sex och åtta familjer och två stycken sjukvårdspersonal. I en studie av Saunders och Byrne (2002) upplevde deltagarna att vännernas stöd var extremt viktigt. Även Ferriter och Huband (2003) fann i sin studie att detta var av stor betydelse. I en studie av Huang, Sun, Yen och Fu (2008) framkom det att det sociala stöd som kommer från vänner och familj, och deras resurser, är en viktig aspekt för att närstående ska kunna hantera sjukdom. Deltagarna i Muhlbauers (2002) studie blev positivt överraskade av hur väl de blev bemötta av bekanta när de berättade om sitt barns sjukdom. Deltagarna i en studie av Stålberg et al. (2004) hanterade sjukdomen genom undvikande, sörjande, omhändertagande, isolering och normalisering. Deltagarna kunde undvika genom att hålla sig sysselsatta hela tiden eller genom att skapa ett fysiskt avstånd mellan sig själv och den sjuka familjemedlemmen. Magliano et al. (1998b) såg att yngre närstående använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier medan känslofokuserade copingstrategier användes mer av anhöriga som hade levt längre tid med den sjuke och som hade 13(23) sämre socialt stöd. Den vanligaste copingstrategin för äldre närstående var att söka andlig hjälp. Prata med vänner och positiv kommunikation användes av närstående till yngre patienter. Höga nivåer av förståelse från vänner hade samband med positiv kommunikation med den sjuka och den sjukas anpassning till samhället. Magliano et al. (1998a) kom fram till att den vanligaste använda copingstrategin var positiv kommunikation med den sjuka i alla länderna förutom Tyskland. Närstående i länderna kring Medelhavet använde oftare andlighet som copingstrategi då deras sociala stöd från andra var mindre (Magliano et al., 1998a; Magliano et al., 1998b). Huang et al. (2008) upptäckte att de närstående som använde sig av känslomässiga copingstrategier hade höga nivåer av börda. I början av sjukdomen användes kognitiva copingstrategier såsom positivt tänkande. Användandet av känslomässiga reaktioner var ineffektiva copingstrategier och gjorde att närstående hade svårt att acceptera sjukdom. Närståendes tankar om framtiden Pejlert (2001) kom fram till att föräldrarna i studien hoppades på ett bättre liv för sin son eller dotter och att de aktivt försökte att förbättra sitt barns liv. Föräldrarna har efter flera år lärt sig att leva med sjukdomen och har accepterat att den är kronisk. Efter det att föräldrarna har varit upptagna av barnets vård i flera år har de börjat fokusera mer på sig själv och sina bortglömda intressen (Milliken & Northcott, 2003). Deltagarna i studier av Muhlbauer (2002) och Howard (1998) uttryckte en oro inför framtiden och hur deras barn ska klara sig efter det att de inte längre finns till hands. Majoriteten av deltagarna i Muhlbauers (2002) studie sa att tankar kring framtiden var deras största orsak till oro. Stein och Wemmerus (2001) kom i sin studie fram till att mammorna hade mer realistiska förväntningar på framtiden än papporna. I en av familjerna som deltog i studien tyckte pappan att det var viktigt att sonen avslutade sin utbildning medan för mamman räckte det att han blev självständig. 14(23) I Stein och Wemmerus (2001) studie framkom det att oavsett hur länge familjerna hade kämpat med sjukdomen tänkte de alla på vem som skulle ta hand om den sjuka familjemedlemen i framtiden. Familjerna funderade över att överföra vården av sitt sjuka barn till andra familjemedlemmar och till hälso- och sjukvården. I en studie gjord av Smith, Greenberg och Mailick Seltzer (2007) kunde 75 procent av deltagarna tänka sig hjälpa sitt sjuka syskon med praktiska sysslor och mer än hälften kunde tänka sig ge finansiell hjälp i framtiden. Syskonen var även villiga att ge känslomässigt stöd och nästan alla är villiga att lyssna, ge råd, fira storhelgerna tillsammans och träffas regelbundet. Syskon som var gifta, yngre och där den sjuke hade utvecklat schizofreni under deras gemensamma barndom var mer benägna att ge stöd i form av praktisk hjälp när föräldrarna inte längre hade förmåga att ge omvårdnad till sitt sjuka barn. I en studie av Jewell och Stein (2002) var majoriteten av de friska syskonen medvetna om att de någon gång i framtiden skulle vara tvungna att ta över ansvaret för sitt sjuka syskons omvårdnad från sina föräldrar. Föräldrarnas och de sjukas behov styrde hur mycket det friska syskonet kommer att engagera sig i framtiden. När föräldrarna stödjer sitt friska barn känslomässigt var hon/han mer villig att hjälpa sitt sjuka syskon i framtiden. Trots tidigare upplevelser är det familjens behov som styr ifall det friska syskonet kan tänka sig hjälpa till när föräldrarna inte längre är tillgängliga. De friska syskonen i Barnable et al. (2006) studie kände konstant oro inför framtiden. Frågor som: Vem skall vårda när föräldrarna inte längre kan?, Vilka rättigheter har man som syskon? Och har jag förmågan att ge omvårdnad? var vanligt förekommande i studien. 15(23) Diskussion Metoddiskussion Metoden som använts var en litteraturstudie där författarna sökt, kritiskt granskat och sammanställt den litteratur som var relevant för syftet vilket var belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Författarna sökte efter artiklar i tre databaser: PubMed, Cinahl och PsychInfo. PubMed var den databasen som gav mest träffar. Inom omvårdnadsforskning är PubMed den mest kända och äldsta databasen (Wilman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 72). I litteraturstudien har vi inkluderat artiklar som sträcker sig från 1998 och framåt. Författarna valde att ha med äldre artiklar då merparten av de nyaste kom ifrån Kina. I och med att författarna valde att inkludera äldre artiklar innehåller resultatet forskning från alla delar av världen. För att höja studiens trovärdighet har författarna granskat artiklarna var för sig för att sedan ha en gemensam diskussion om artiklarnas kvalitet. Sökorden som använts kom författarna fram till genom en provsökning och de ansågs vara relevanta utifrån studiens syfte. Sökorden som användes var MeSH - termer. Det största antalet artiklar hittades med sökordet support. Litteratursökningen kompletterades genom en manuell sökning i artiklars referenslistor. Ingen av författarna har engelska som modersmål, detta kan ha haft betydelse för tolkningen av artiklarna. För att bibehålla citatens rätta innebörd översattes dessa inte. En av inklusionskriterierna var att studierna som ingick i resultatet skulle vara godkända av en etisk komitte eller har ett etiskt resonemang. De artiklarna som saknade ett etiskt resonemang eller inte var godkända av en etisk komitte mailade författarna för att ta reda på de etiska krav tidskriften hade. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Författarna anser att syftet med studien har uppnåtts då de har fått en inblick i hur närstående upplever det dagliga livet och hur de uppfattar mötet med sjukvården. 16(23) Författarnas analys av artiklarna resulterade i sex kategorier: föräldrars upplevelser, syskons upplevelser, barns upplevelser, föräldrars upplevelser av sjukvården, hantering av sjukdomen och närståendes tankar om framtiden. Författarnas resultat visar att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var: skuld och sorg. Det dagliga livet förändras när någon i familjen får diagnosen schizofreni. Genom att fokus läggs på den sjuke inverkar detta negativt på övriga familjen. Sjukdomen leder till ökad social isolering dels genom närståendes egna fördomar men även fördomar från allmänheten. Föräldrarna upplever att sjukvården och allmänheten skuldbelägger de för barnets sjukdom. Närstående upplever att sjukvården inte tar till vara deras kunskap om den sjuka personen samt att informationen de får ofta är bristfällig. I resultatet framkom det att många föräldrar till en början trodde att barnets förändrade beteende var tonårsproblem. Även syskon hade uppmärksammat det förändrade och ibland bisarra beteendet. De närstående förstod inte vad som pågick när personen insjuknade. Enligt Cullberg (2006, s.19) kan detta beskrivas som en situation där tidigare erfarenheter inte räcker till för att förstå den situation de närstående hamnat i. Informationen de närstående fick från sjukvården i samband med familjemedlemmens insjuknande upplevdes som inadekvat och förvirrande. Väsentliga upplysningar som ges i direkt anslutning till ett chockartat meddelande kan resultera i att viktig information glöms bort. Under chockfasen håller individen verkligheten ifrån sig med all kraft och kan inte ta in det som hänt eller bearbeta det (Cullberg, 2006, s.143). En tydlig inverkan på de närståendes dagliga liv sker genom det känslomässiga kaos som insjuknandet innebär samt att de får mindre tid för sig själva, övriga familjemedlemmar och sina vänner då allt fokus ligger på den sjuke. Den närståendes livsvärld krymper pga. att det sociala nätverket minskar. Dessa förändringar innebär en förlust för de närstående. Enligt Wiklund (2003) handlar lidande inte bara om synliga symtom utan också om en inre process. Det stöd den sjuke får från sina syskon är minst lika viktigt som stödet de får av sina föräldrar. I resultatet framgår att syskon till personer med schizofreni påverkas i allra högsta grad av att ha ett sjukt syskon. Syskonen känner att de hamnar i skymundan då deras sjuka syskon kräver mycket av föräldrarnas tid. De 17(23) kan känna sorg över att den de älskar ska ha det så svårt, de kan sörja förlusten över det friska syskonet. Detta kan vara syskonkärlekens baksida. Syskon kan känna empati med syskonets lidande. Cullberg (2006) beskriver empati som förmågan att utifrån vad en annan människa säger och beter sig kunna få en realistisk förståelse för hennes inre känslor och upplevelse. Empati innebär inte samma sak som att sympatisera och att uttrycka medlidande. Känslan av skuld över att vara det friska syskonet och frågan: varför blev han/hon sjuk men inte jag? var ett återkommande tema i artiklarna. Men de kan även känna rädsla över att själva insjukna samt rädsla över sjukdomens ärftlighet. Författarna anser att psykiatrin ska ge syskonen utbildning så att de får en ökad förståelse för sitt syskon men även kunskap om hur sjukdomen inverkar på deras liv. En uppskattning är att omkring en tredjedel av de patienter som vårdas inom vuxenpsykiatrin är föräldrar till minderåriga barn (Östman, 2008). Resultatet visade att barnen upplever både negativa och positiva erfarenheter av att vara barn till en psykiskt sjuk person. Barnen upplevde att när föräldrarna hade ”bra dagar” i sin sjukdom fick de mer uppmärksamhet och engagemang från föräldrarna. ”Dåliga dagar” karakteriserades av rädsla, oro, förvirring och vrede samt mindre interaktion med föräldrarna. I resultatet framkom det att barnen tyckte det var viktigt att de hade en vuxen de kunde prata med, även Östman (2008) kom i sin studie fram till att detta var viktigt för barnen. Författarna anser att det finns ett behov för en ökad familjebaserad vård som inkluderar utbildning med barnet i fokus. Information om sjukdomen, mediciner samt symtom bör ingå. När förälderns symtom eskalerar ökar barnens ångest över att förlora föräldern genom inläggning på sjukhus. Barnen upplever rädsla för separation och att hamna på ett fosterhem. Enligt Cullberg (2006, s. 160) kan rädsla för separation från föräldern komma att ersättas av hotet om kärleksförlust. Detta är väldigt ångestväckande för barnen och ses även i författarnas resultat. Grunden för en bra behandling och tillfrisknande är att vården bygger på ett ömsesidigt, förtroendefullt samarbete och ett respektfullt bemötande. Det är viktigt att engagera även patientens anhöriga i vård och behandling eftersom de känner patienten och hans eller hennes historia väl. Enligt Dahlberg et al. (2003, s. 18(23) 74-75) innebär schizofreni inte bara ett lidande för den sjuke utan ett minst lika stort lidande för de närstående. Kirkevold (2007, s. 131-132) skriver i sin bok att Travelbee ser lidande som ett fundamental allmänmänsklig erfarenhet. Lidande kan förorsakas av olika typer av förluster, minskad känsla av egenvärde eller separation från närstående. Lidandet är förknippat med det som den enskilda individen upplever som betydelsefullt i sitt liv. Människor reagerar olika på lidande. Den vanligaste reaktionen på lidande var ”Varför just jag?”. Reaktionen kan ta sig uttryck i form av självförebråelser, uppgivenhet, förtvivlan och vrede. Detta ses tydligt i författarnas resultat. I resultatet framkom att bristen på information från sjukvården fick de närstående att söka kunskap på andra håll. Ett viktigt inslag här är anhörigutbildningar. Syftet med utbildningen är ge information och ökad kunskap. Detta kan leda till att de känner sig tryggare i sin roll och kan ställa krav på sjukvården och samhället. Författarna anser att de närståendes medverkan är en förutsättning för en god vård då de har kunskap om den sjukes liv och behov. Målet med anhörig utbildning är att ge de närstående ökat hopp och att de på så vis ska kunna vara ett effektivare stöd till den sjuke. Genom att de närstående träffar andra i liknande situation och delar med sig av sina erfarenheter så lär de sig att de inte är ensamma. I resultatet framkom att närstående använder olika copingstrategier för att hantera det påfrestningar de möts av dagligen. Närståendes upplevelser av börda och utmattning har ett nära samband med vilka copingstrategier de använder i stressfulla situationer. Enligt Sivik (Sivik & Theorell, 2007, s. 143) är copingstarategier i hög grad relaterade till individens personlighet. Antonovsky (2005) anser att vissa människor har en högre motståndskraft och kan därför möta påfrestningar av olika slag på ett konstruktivt sätt. Då personen kan använda sig av sina resurser bidrar de till att göra de riskfaktorer som människan utsätts för begripliga och möjliga att hantera. Resultatet visar på att föräldrarna oroar sig inför framtiden och vad som kommer att hända med barnet då de inte längre har förmågan att ta hand om henne/honom. För föräldrarna har barnets sjukdom inneburit att de tvingats förändra och anpassa sina planer och förhoppningar inför framtiden. Förhoppningarna om att ens barn ska lyckas inom arbetslivet, få ett välbetalt arbete och en egen familj har gradvis 19(23) tonats ner. Besvikelsen och sorgen över att ens förhoppningar för barnet har grusats finns dock fortfarande kvar. Slutsats Psykiatrireformen 1995 ledde till att allt större ansvar för den sjuke lades över på de närstående, författarna anser att detta kan ha ökat de närståendes börda. Lidandet hos närstående kan visa sig genom en känsla av förlust och sorg över det barn som gått förlorat och förändrats för alltid. Närstående behöver hjälp att hantera dessa känslor av sorg och förlust och sjukvården borde vara den instans som skall hjälpa. Det är viktigt att inte glömma bort barnen och prata med föräldern om dennes föräldraskap, ha alltid i åtanke att föräldern gör det som de anser är bäst för sitt barn. Ytterligare forskning om närståendes upplevelser behövs då kunskap om detta är till nytta för sjukvården. Sjukvården kan därmed anpassa sin organisation för att bättre kunna ge de närstående den uppmärksamhet och stöd de behöver. 20(23) Referenslista De referenserna som är markerade med en stjärna * ingår i resultatet. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. *Barnable, A., Gaudine, A., Bennett, L., & Meadus, R. (2006). Having a sibling with schizophrenia: A phenomenological study. Research and Theory for Nursing Practice: An International journal, 20, 247-264. Chien, W.T. (2008). Effectiveness of Psychoeducation and Mutual Support Group Program for Family Caregivers of Chinese People with Schizophrenia. The Open Nursing Journal, 2, 28-39. Chien, W-T., Thompson, D.R., & Norman, I. (2008). Evaluation of a Peer-Led Mutual Support Group for Chinese Families of People with Schizophrenia. American Journal of Community Psychology, 42, 122-134. Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur & Kultur. Cullberg, J. (2005). Psykoser – ett integrerat perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. *Ferriter, M., & Huband, N. (2003). Experiences of parents with a son or daughter suffering from schizophrenia. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 552-560. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Friedrich, R.M., Lively, S., & Rubenstein, L. M. (2008). Siblings’ Coping Strategies and Mental Health Services: A National Study of Siblings of Persons with Schizophrenia. Psychiatric Services, 59, 261-267. *Hazel, N.A., McDonell, M.G., Short, R.A., Berry, C.M., Voss, W.D., Rodgers, M.L., & Dyck, D.G. (2004). Impact of Multiple-Family Groups for Outpatients with Schizophrenia on Caregivers’ Distress and Resources. Psychiatric Services, 55, 35-41. *Howard, P.B. (1998). The experience of fathers of adult children with schizophrenia. Issues in Mental Health Nursing, 19, 399-413. *Huang, X-Y., Sun, F-K., Yen, W-J., & Fu, C-M. (2008). The coping experiences of carers who live with someone who has schizophrenia. Journal of Clinical Nursing, 17, 817-826. 21(23) *Jewell, T.C., & Stein, C. H. (2002). Parental Influence on Sibling Caregiving for People with Severe Mental Illness. Community Mental Health Journal, 36, 17-33. Jufang, L., Lambert, C.E., & Lambert, V.A. (2007). Predictore of family caregivers’ burden and quality of life when providing care for a family member with schizophrenia in the People’s Republic of China. Nursing and Health Sciences, 9, 192-198. Kirkevold, M. (2007). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Koukia, E., & Madianos, M.G. (2005). Is psychosocial rehabilitation of schizophrenic patients preventing family burden? A comparative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12, 415-422. * Magliano,L., Fadden, G., Madianos, M., Caldas de Almeida, J.M., Held, T., Guarneri, M., Marasco, C., Tosini, P., & Maj, M. (1998a). Burden on the families of patients with schizophrenia: Results of the BIOMED I study. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 33, 405-412. *Magliano,L., Fadden, G., Economou, M., Xavier, M., Held, T., Guarneri, M., Marasco, C., Tosini, P., & Maj, M. (1998b). Social and clinical factors influencing the choice of copingstrategies in relatives of patients with schizophrenia: Results of the BIOMED I study. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 33, 413-419. *Magliano,L., Fadden, G., Economou, M., Held, T., Xavier, M., Guarneri, M., Malangone, C., Marasco, C., & Maj, M. (2000). Family burden and coping strategies in schizophrenia: 1-year follow-up data from the BIOMED I study. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 35, 109-115. *Martens, L., & Addington, J. (2001). The psychological well-being of family members of individuals with schizophrenia. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 36,128-133. *Milliken, P.J., & Northcott, H.C. (2003). Redefining Parental Identity: caregiving and schizophrenia. Qualitative Health Research, 13, 100-113. *Mordoch, E., & Hall, W. (2008). Children’s perceptions of living with a parent with a mental illness: Finding the rhythm and maintaining the frame. Qualitative Health Research, 18, 1127-1144. *Muhlbauer, S.A. (2002). Navigating the storm of mental illness: Phases in the family’s journey. Qualitative Health Research, 12, 1076-1092. Ottosson, H., & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber. *Pejlert, A. (2001). Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illness receiving professional care: parents’ narratives. Health and Social Care in the Community, 9, 194-204. 22(23) *Saunders, J.C., & Byrne, M.M. (2002). A Thematic Analysis of Families Living with Schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 16, 217-223. SBU/SSF. (1999:4). Evidensbaserad omvårdnad – vid behandling av personer med schizofreni. Stockholm: SBU. *Schwartz, C., & Gidron, R. (2002). Parents of mentally ill adult children living at home. Rewards of caregiving. Health & Social Work, 27, 145-154. Sivik, T., & Theorell, T. (Red.). (2007). Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2003). Vård och stöd till patienter med schizofreni – en kunskaps översikt. Stockholm: Socialstyrelsen. *Smith, M.J., Greenberg, J.S., & Mailick Seltzer, M. (2007). Siblings of Adults with Schizophrenia: Expectations about Future Caregiving Roles. American Journal of Orthopsychiatry,77, 29-37. *Stein, C.H., & Wemmerus, V.A. (2001). Searching for a Normal Life: Personal Accounts of Adults with Schizophrenia, Their parents and Well-Siblings. American Journal of Community Psychology, 29, 725-746. *Stålberg, G., Ekerwald, H., & Hultman, C.M. (2004). At Issue: Siblings of Patients with Schizophrenia: Sibling Bond, Coping Patterns, and Fear of Possible Schizophrenia Heredity. Schizophrenia Bulletin, 30, 445-458. Teschinsky, U. (2000). Living with schizophrenia: the family illness experience. Issues in Mental Health Nursing, 21, 387-396. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Wilman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studenlitteratur. *Yamashita, M. (1998). Family coping with mental illness: a comparative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 5, 515-523. Östman, M. (2008). Interviews with children of persons with a severe mental illness - Investigating their everyday situation. Nordic journal of psychiatry, 62, 354-359. 23(23) Bilaga 1 Artikelgranskning (Omarbetad utifrån Hellzén, Johanson & Pejlert granskningsmall för urval i SBUrapport (1999).) Artikel nr:………. Granskare:…. Författare: Titel: Årtal: Tidskrift: Land där studien utfördes: Typ av studie Område: 1 Närståendes upplevelser □ 2 Närståendes välbefinnande □ 3 Stöd till närstående □ KVALITETSBEDÖMNING Studiens syfte: ……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………… ……………… Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N): Bortfall (N): Tidpunkt för studiens genomförande?......... Studiens längd…………… Beaktas: Könsskillnader? Ja □ Nej □ Åldersaspekter? Ja □ Nej □ Kvalitativa studier Vilken metod har de använt sig av? Är syftet klart formulerat? Ja Nej Är perspektiv/kontext presenterade? Ja Nej Finns ett etiskt resonemang? Ja Nej Urval relevant? Ja Nej Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja Nej Är metoden tydligt beskriven? Ja Nej Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? Ja Nej överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja Nej Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i Huvudfynd: ……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………… ……………………………………….. Kvantitativa studier Förfarandet beskrivet Ja □ Representativt Ja □ Kontext Ja □ Nej □ Bortfall: Analysen beskriven Ja □ Nej □ Storleken beskriven Ja □ Nej □ Interventionen beskriven Ja □ Nej □ Adekvat statistisk metod Ja □ Nej □ Urval: Nej □ Nej □ Vilken statistisk metod är använd? ……………………………………………………………………………………… …………..………………………………………………………………………… ……………………….. Etiskt resonemang Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Hur tillförlitligt är resultatet? Är instrumenten -valida -reliabla Är resultatet generaliserbart? Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Huvudfynd: ……………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………… Kvalitetsbedömning: Hög (I) □ Medel (II) □ Låg (III) □ Kommentar:………………………………………………………………………… ………….………………………………………………………………………… ……………………….…………………………………………………………… ……………………………………. Bilaga 2 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet – kvantitativ metod Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 48). I: Hög II: III: Låg Medel C Prospektiv randomiserad Randomiserad studie med för få studie. patienter och/eller för många större välplanerad och delstudier, vilket ger otillräcklig genomförd statistisk styrka. Bristfälligt antal multicenterstudie med adekvat - beskrivning av protokoll, patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall. material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. P Prospektiv studie utan Litet antal patienter, tveksamma randomisering. Väldefinierad statistiska metoder. frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder. - Bilaga 3 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet – kvalitativ metod Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 48). I: Hög K II: Medel III: Låg Studie med Dåligt/vagt kvalitativ metod. formulerad Väldefinierad frågeställning, frågeställning, undersökningsgrupp, relevant urval samt för liten/otillräckligt välbeskriven beskriven undersökningsgrupp - metod/analys ej, och kontext. Metod tillräckligt beskriven och analys väl eller bristfällig beskriven och resultat redovisning. genomförd, resultatet är logiskt och begripligt. God kommunicerbarhet. Bilaga 4 Inkluderade artiklars klassificering och värdering Författare, Årtal, Land Barnable, Gaudine, Bennett & Meadus. 2006, Kanada Titel Syfte Metod/Analys Having a sibling with schizophrenia: A phenomenological study Uppnå en förståelse för att hur det är att ha ett syskon med schizofreni Kvalitativ. Fenomenologisk hermeneutisk metod, bandade semistrukturerade intervjuer. Ferriter & Huband. 2003, Storbritannien. Experiences of parents with a son or daughter suffering from schizophrenia Kvalitativ, bandade intervjuer och frågeformulär, kvalitativ innehållsanalys Hazel et al. 2004, USA Impact of multiple-family groups for outpatients with schizophrenia on caregivers´ distress and resources Att undersöka den känslomässiga bördan hos föräldrar som har en son eller dotter med schizofreni samt föräldrarnas uppfattning om hur hjälp från omgivningen påverkar deras förmåga att hantera bördan Utvärdera ifall familjegrupps terapi har effekt på anhörigvårdarnas ångest och psykosociala resurser Kvantitativ, RCT (C), deltagarna delas slumpmässigt in i två olika grupper, t-test, Percived stress scale, Interpersonal support evaluation list, Urval, (Antal bortfall) 6 vuxna syskon. (0) Huvudfynd Kvalitet Att få reda på att ens syskon har schizofreni var omtumlande. Försöker förstå sjukdomen och dess symtom. Alla deltagarna beskriver att sjukdomen har haft en positiv påverkan på deras liv. Hög (I) 22 föräldrar. (0) Flera föräldrar klandrade sig själva för barnets sjukdom. De upplevde stress, sorg och rädsla när de fick reda på diagnosen. Medel (II) 97 (53 i familjegrupps terapi och 44 vanlig psykiatrisk vård), (21) Multipel familjegrupps terapi visade sig vara välgörande för anhörigvårdarnas psykosociala välmående. Dock kan analysmetoden inte visa på vilket sätt de var välgörande Medel (II) Howard. 1998, USA The experience of fathers of adult children with schizophrenia Att beskriva upplevelserna hos papporna till vuxna barn med schizofreni genom att undersöka i vilken utsträckning de engagerar sig i omvårdnaden Kvalitativ, djupgående intervjuer, 12 pappor. (0) Huang, Sun, Yen & Fu. 2008, Taiwan The coping experiences of carers who live with someone who has schizophrenia Att förstå coping erfarenheter hos vårdare som lever med en person som lider av schizofreni. Kvalitativ, fenomenologisk, djupgående intervjuer, narrativ analys 10 anhörigvårdare, (0) Jewell & Stein. 2002, USA Parental influence on sibling caregiving for people with severe mental illness Kvantitativ, Prospektiv (P), frågeformulär, Current caregiving scale, Cronbach alfa 111 vuxna syskon till psykiskt sjuka, (0) Magliano et al, 1998, Italien, Grekland, Portugal, Tyskland och Storbritannien Burden on the families of patients with schizophrenia: results of the Biomed I study Att undersöka hur relationen mellan det friska syskon och dennes föräldrar och hur det kan påverka syskonets syn på framtida omvårdnad av det sjuka syskonet Undersöka i fall höga nivåer av börda är associerade med dåliga copingstrategier och minskat socialt nätverk Kvantitativ. Prospektiv (P). Undersöker samband, frågeformulär, Spearmans koefficient 236 nära anhöriga, (0) Papporna talar om kris och stor sorg, men även hur de med tiden lärt sig att acceptera och hantera situationen. Deras roll i omvårdnaden är ofta praktisk och innefattar ansvar för ekonomi och dylikt De två mest använda copingstrategierna som framkom i studien var psykologiska copingstrategier och sociala copingstrategier Även om de friska syskonen ogillade sitt sjuka syskon och föräldrarna kan de tänka sig ta hand om och stödja sitt sjuka syskon Anhöriga från alla länder upplevde högre nivåer av börda om de hade mindre bra copingresurser och ett sämre socialt stöd. Anhöriga vid Medelhavet rapporterade lägre nivåer av socialt stöd var mer uppgivna och använde sig mer ofta av andligheten som en copingstrategi Hög (I) Hög (I) Medel (II) Hög (I) Magliano et al, 1998, Italien, Grekland, Portugal, Tyskland och Storbritannien Social and clinical factors influencing the choice of coping strategies in relatives of patients with schizophrenia: Results of the Biomed I study Undersöka hur sociala och kliniska faktorer påverkar valet av copingstrategier Kvantitativ. Prospektiv (P). Spearmans cofficient 236 anhöriga, (0) Magliano et al. 2000. Italien, Grekland, Portugal, Tyskland och Storbritannien Family burden and coping strategies in schizophrenia: 1-year follow-up data from the Biomed I study. Vill ha svar på följande frågor: Om börda, copingstrategier och socialt stöd förändras över tid för de anhöriga till patienter som lider av schizofreni? Om de förändras är de relaterade till förändringar i patientens sjukdom och hur väl den sjuke fungerar i samhället? Kvantitativ. Prospektiv (P). Undersöker samband, frågeformulär, Cronbachs alfa. 159 nära släktingar. (77) Yngre släktingar använder sig mer av problem fokuserade copingstrategier. Känslofokuserde strategier användes utav släktingar som hade levt en längre tid med en person med schizofreni, de hade också mindre socialt stöd. Kvinnliga anhöriga använde sig av religion och samtal med vänner som en copingstrategi. Ett starkt samband hittades mellan copingstrategier och nivån av professionell hjälp Hos släktingar som hade använt sig av mindre känslofokuserad copingstrategi hade bördan minskat över tid och behövde inte lika mycket praktisk hjälp från deras sociala nätverk. Medel (II) Medel (II) Martens & Addington. 2001, Kanada The psychological well-being of family members of individuals with schizophrenia Att försöka förstå upplevelserna hos familjemedlemmar till individer med schizofreni Kvantitativ. Prospektiv (P). Frågeformulär, Family concerns questionnaire, ttest 41 familjemedlemmar, (0) Milliken & Northcott. 2003, Kanada Redefining parental identity: Caregiving and Schizophrenia Att förklara den subjektiva och känslomässiga upplevelsen av omvårdnaden av ett vuxet barn med schizofreni. Kvalitativ, djupgående bandade intervjuer, Grounded theory med konstant jämförande metod. 29 föräldrar, (0) Mordoch & Hall. 2008, Kanada Children’s perceptions of living with a parent with a mental illness: Finding their rhythm and maintaining the frame Att förklara hur barnen hanterar sina upplevelser av att leva med en psykisk sjuk förälder. Kvalitativ. Intervjuer, frågeformulär, observationer och teckningar. Grounded theory. Konstant jämförande analys. Strategiskt urval. 22 barn, (0) Muhlbauer. 2002, USA Navigating the storm of mental illness: phases in the family’s journey Att undersöka utvecklingen av en allvarlig psykisk sjukdom utifrån en familjemedlems perspektiv. Kvalitativ, semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys. 26 närstående, (0) Familjemedlemmar som har en anhörig med schizofreni upplever en högre grad av stress. Det fanns signifikant överensstämmelse mellan dåligt psykiskt välmående hos de anhöriga och att kort tid har passerat sedan sjukdomens debut Studien identifierar olika stadier som föräldrar genomgår under sjukdomens gång. Initial chock som slutligen övergår till ett slags accepterande av sjukdomen och rollen som vårdgivare. Barn som bor med en psykiskt sjuk förälder har en bra relation med sina föräldrar och använder sig aktivt av strategier för att bevara kontakten med dem utan att offra sig själv i denna process. Majoriteten av anhöriga visste att något var fel men de visste inte vad. Närstående upplevde problem med att kommunicera med psykiatrin. Medel (II) Hög (I) Hög (I) Medel (II) Pejlert. 2001, Sverige Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illness receiving professional care: parents´ narratives. Syftet är att belysa föräldrarnas roll i vården av en son eller dotter med psykisk sjukdom som lever i en vårdhemsmiljö. Kvalitativ. Intervjuer. Fenomenologiskhermeneutiskt perspektiv 8 föräldrar, (0) Kronisk sorg, sörjer den person som dottern eller sonen skulle ha kunnat vara, känner skuld och skam. Relationen till vårdarna var ofta ansträngd. Hoppas på ett bättre liv för sin son eller dotter. Föräldrarna levde med de långsiktiga konsekvenserna som sjukdomen medförde. Stöd ifrån övriga familjen och vänner är viktigt. Man vet aldrig vad som väntar eftersom sjukdomen är episodisk. Sjukvården måste bli bättre på att möta de närståendes behov. Medel (II) Saunders & Byrne. 2002, USA A thematic analysis of families living with schizophrenia Att undersöka hur det är att leva med en schizofren familjemedlem Kvalitativ. Analyserar data från tidigare kvantitativ studie. Tematisk analys. 26, (0) Schwartz & Gidron. 2002, Israel Parents of mentally ill adult children living at home. Rewards of caregiving. Att utforska de positiva erfarenheter som en förälder, som tar hand om ett vuxet barn med en psykisk sjukdom, upplever. Kvantitativ. Prospektiv (P). Frågeformulär. Använt sig av beskrivande statistik. Cronbachs alfa. 104 föräldrar, (11) Att vårda sitt vuxna barn med schizofreni ger positiva erfarenheter. Medel (II) Smith, Greenberg & Mailick Seltzer. 2007, USA Siblings of adults with schizophrenia: Expectations about future caregiving roles Att undersöka friska syskons förväntningar på framtiden och vilken roll de kommer att ha i omvårdnaden av sitt sjuka syskon samt vilka faktorer som påverkar syskonets förväntningar. Kvantitativ. Prospektiv (P). Frågeformulär. Cronbachs alfa. 137 syskon, (52) Delade barndomsupplevelser, syskonens relation till varandra och personliga vinster driver syskonet mot en framtida roll som vårdare. Medel (II) Hög (I) Stein & Wemmerus. 2001, USA Searching for a normal life: personal accounts of adults with schizophrenia, their parents and well-siblings Att undersöka vilken påverkan schizofreni har på familjelivet genom att ta del av samtliga familjemedlemmars berättelser Kvalitativ. Intervjuer med narrativ ansats. Latent innehållsanalys. 22, (0) Stålberg, Ekerwald & Hultman. 2004, Sverige. At issue: Siblings of patients with schizophrenia: Sibling bond, coping patterns and fear of possible schizophrenia heredity. Att undersöka hur syskon till patienter med schizofreni upplever situationen av att ha ett sjukt syskon. Kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer. Grounded theory. 16 syskon, (1) Yamashita. 1998, Kanada och Japan Family coping with mental illness: A comparative study. Finns det skillnader mellan två kulturellt olika grupper när man testar Newmans teori om hälsa som utveckling av medvetenhet. Kvalitativ. Intervjuer. Newman´s theory. Heuristisk metod. Strategiskt urval. 26 föräldrar, (0) Föräldrarna sörjer livet innan sjukdomsdebuten men de har hopp inför framtiden. Föräldrarnas liv påverkas av hur väl den sjuke anpassar sig socialt. Syskonen använde sig av olika anpassningsstrategier: undvikande, isolering, normalisering, omhändertagande och sörjande. Majoriteten av syskonen uttryckte en stark rädsla av att själva drabbas av psykisk sjukdom Jämför Kanada och Japan vad gäller upplevelsen av att leva med någon som har schizofreni. Hög (I) Hög (I) Medel (II) Bilaga 5 Exempel på kvalitativ innehållsanalys Författare, år Mordoch & Hall, 2008. Meningsbärande enhet Kategori Förändringar i deras rutiner var svåra för barnen att handskas med. Det lämnade en känsla av osäkerhet i barnens liv, separerade barnen från deras vänner och andra familjemedlemmar samt ökade deras oro inför framtiden. Deltagarna uttryckte skuld i termer av att göra eller att inte göra något som skulle kunna ha bidragit eller orsakat deras barns schizofreni. Hälften av de 16 deltagarna uttryckte rädsla för att själva drabbas av en psykisk sjukdom. Barns upplevelser. De ville bli behandlade med respekt, tagna på allvar och de ville få möjlighet att hjälpa till när det behövs. Föräldrars upplevelser av sjukvården. Huang, Sun, Yen & Fu, 2008. Generellt, det sociala stödet som kommer från familj och vänner och möjligheten att kunna nyttja denna resurs en av de viktigaste aspekterna för att kunna hantera sjukdomen. Hantering av sjukdomen. Muhlbauer, 2002. Alla deltagarna oroade sig för framtiden och tyngdpunkten låg på hur deras familjemedlem skulle överleva efter det att de var oförmögna att ge omvårdnad. Närståendes tankar om framtiden. Ferriter & Huband, 2002. Stålberg, Ekerwald & Hultman, 2004. Saunders & Byrne, 2002. Föräldrars upplevelser. Syskons upplevelser.