södra skolan - Åmåls kommun

advertisement
Reviderad 2012-09-05
Södra skolan
ARBETSPLAN
läsåret 2012/2013
SÖDRA SKOLAN
Dokumentinformation
Dokumentansvarig
Fastställd/upprättad
Arbetsplan
Kerstin Lundin
2012-09-05
1
INLEDNING
3
2
FÖRUTSÄTTNINGAR
3
2.1
Elever
3
2.2
Personal
3
2.3
Lokaler
3
3
PRIORITERADE MÅL
4
3.1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
3.1.1 Mål
3.1.2 Åtgärder/metoder
4
4
4
3.2 Hälsa och livsstil
3.2.1 Mål
3.2.2 Åtgärder/metoder
4
4
4
3.3 Kunskapsmål
3.3.1 Mål
3.3.2 Åtgärder/metoder
5
5
5
3.4 Mål för fritidshemsverksamheten
3.4.1 Mål
3.4.2 Åtgärder/metoder
6
6
6
3.5 Mål för entreprenöriellt lärande
3.5.1 Mål
3.5.2 Åtgärder/metoder
6
6
6
4
7
SAMMANFATTNING
BILAGOR TILL DEN LOKALA ARBETSPLANEN
7
Sid 2 (30)
2012-09-05
1
Inledning
Södra skolan är en tvåparallellig (förutom årskurs 4 som är treparallellig) F-6
skola med grundsärskola/träningsskola och fritidshem, belägen i centrala Åmål.
Skolan har ett Montessorispår från förskoleklass till och med år sex. Det finns
en förberedelseklass för nyanlända elever med andra modersmål som är en
resurs för hela grundskolan. All verksamhet på skolan utgår ifrån nationella och
kommunala mål och bedrivs utifrån personalens samlade kunskap, kompetens
och idéer om verksamhetsutveckling. Elevens utveckling, trivsel och måluppnåelse står alltid i fokus. Skolan är allergianpassad.
2
Förutsättningar
2.1 Elever
Skolan har 242 elever totalt (122 flickor och 120 pojkar), varav 8 elever i träningsskolan och 24 elever i förskoleklass. 16 % av eleverna har utländsk bakgrund och
erbjuds undervisning i Svenska som Andra Språk. Skolan bedriver modersmålsundervisning i arabiska för alla grundskoleelever i tätorten. Det finns fyra fritidshemsavdelningar med totalt 120 barn, varav ett fritidshem (träningsskolan) har fyra
elever. De elever som har arabiska som modersmål och har behov av studiehandledning kan få det i viss utsträckning.
2.2 Personal
Alla som arbetar med undervisning på skolan har pedagogisk utbildning. Alla
klasslärare har dock inte behörighet i alla ämnen. I dessa fall undervisar behörig
lärare flera klasser i ämnet. Det finns tre resurslärare (60 %, 55 % och 60 %
vardera), två lärare i SVA (svenska som andraspråk) , en lärare i förberedelseklass, två idrottslärare, två slöjdlärare, en musiklärare, 6 fritidspedagoger, 2
förskollärare och 8 elevassistenter (varav 4 på träningsskolan), en skoladministratör och en rektor. Alla elever ska, så långt det är möjligt, ha sin
undervisning i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater. Skolan har
tillgång till ett elevhälsateam med specialpedagog, kurator, skolsköterska som
tillsammans med rektor ingår i skolans elevhälsagrupp. Bespisningspersonal och
lokalvårdare tillhör annan organisation, kostenheten och städenheten.
2.3 Lokaler
Södra skolan består av fyra byggnader, varav den äldsta byggdes på 1800-talet. En
byggnad är från början av 1900-talet. 1992 uppfördes en ny byggnad med skolkök,
matsal, textilslöjd och musiksal. Byggnaden från början av 1900-talet renoverades i
samband med detta. Skolan har fina ändamålsenliga lokaler. Skolgården består av
såväl asfalterad yta, fotbollsplaner och grönyta. Eleverna i årskurs 2-6 har också
tillgång till en park under raster.
Sid 3 (30)
2012-09-05
3
-
Prioriterade mål
Alla elever ska känna sig vänligt bemötta, trygga och respekterade i skolan
Alla elever ska ha en god hälsa och en god livsstil
Fler elever ska nå målen Barn och föräldrar ska uppleva att fritidshemmen ger
barnen trygghet, inspirerande verksamhet och en god omsorg.
Entreprenöriellt lärande/förhållningssätt i skolarbetet
3.1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
3.1.1 Mål
Alla, elever, personal och föräldrar ska känna sig vänligt bemötta, respekterade
trygga och känna en glädje i att gå till skolan. Klimatet ska kännetecknas av tillit,
öppenhet och respekt.
Skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett viktigt stöd i
arbetet med att förebygga och förhindra kränkningar, diskrimineringar, trakasserier,
och vara ett verktyg för att alla barn/elever ska ha samma rättigheter och möjligheter
3.1.2 Åtgärder/metoder
Planen ska vara väl förankrad hos personalen och eleverna ska veta hur vi vuxna i
skolan arbetar för att de ska kunna känna sig trygga och trivas i skolan. Planen ska
vara ett värdefullt verktyg. Skolans värdegrund och regler ska vara ett riktmärke hur
vi bemöter varandra och hur vi ska ha det tillsammans i skolan. Alla vuxna tar
ansvar för alla barn. Eleverna erbjuds meningsfull rastverksamhet som organiseras
av fritidspedagoger. Rastverksamheten ska syfta till att främja elevernas sociala
utveckling, gruppstärkande aktiviteter som lär barnen samarbeta. Det finns
rastvakter ute på rasterna. Fadderverksamheten ska utvecklas under året, se bilaga.
Skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska följas upp med
hjälp av elevenkäter i oktober och mars. Uppföljning/avstämning ska vara en
stående punkt vid klassråd, elevråd, verksamhetsråd och arbetsplatsträffar. Planen
revideras vid behov samt i december 2012 och i juni 2013.
3.2 Hälsa och livsstil
3.2.1 Mål
Skolans elever har en god hälsa och en god livsstil.
3.2.2 Åtgärder/metoder
Skolan ska arbeta aktivt för att eleverna ska ha en god hälsa och en god livsstil.
Skolsköterskan genomför särskilda hälsosamtal hur eleverna trivs och mår i
förskoleklassen och i år 4. Hälsa och livsstil finns med i den kontinuerliga
undervisningen som bedrivs av klasslärare, främst i de naturorienterande ämnena
Hälsa och livsstil ingår också i ämnet idrott och hälsa. Skolsköterska medverkar i
årskurs 5 angående pubertet, kost hygien och sömn och i årskurs 6 om alkohol och
tobak.
Sid 4 (30)
2012-09-05
3.3 Kunskapsmål
3.3.1 Mål
- Fler elever (ökning med 5 %) når målen i alla ämnen.
3.3.2 Åtgärder/metoder
Läraren går igenom sin PP, lokala pedagogiska planering, i alla ämnen med eleverna
för att det ska bli tydligt för eleverna vilka målen är, hur läraren tänkt att arbetet ska
genomföras och vad eleverna kommer att bedömas i. Genomgångarna ska medföra
att eleverna blir delaktiga i sitt lärande och får möjlighet att påverka undervisningen.
Planeringarna ska baseras på vilka förmågor eleverna ska träna (syfte) och elevernas
förutsättningar och behov. Eleverna får skriftliga omdömen i alla ämnen de
undervisas i.
Det är viktigt att föräldrar känner sig delaktiga i sina barns skolgång och vet vad
eleverna förväntas lära sig. För att föräldrar ska bli mer delaktiga i sina barns lärande
visas exempel på PP under höstens första föräldramöte (vilka förmågor eleverna ska
träna, planerad undervisning och stoff och vad eleven kommer att bedömas i).
Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin i augusti-september på
höstterminen och i januari-februari på vårterminen. I god tid före samtalet får elev
och föräldrar skriftliga omdömen i varje ämne antingen via Skola 24 eller
hemskickade i pappersform. Målet är att andelen föräldrar som är aktiva i Skola 24
ska öka under året. I utvecklingssamtalet träffas elev, föräldrar och personal som
jämbördiga parter för att ta upp frågor som främjar elevens skolgång. Individuell
Utvecklings Plan upprättas. Samtalet ska lägga en grund för elevens lärande och
personliga utveckling.
Arbetet med att utveckla ett mer språkutvecklande arbetssätt i hela skolan fortsätter
under året. I alla ämnen ska det finnas såväl språkliga som ämnesmässiga mål.
Skolan ska ha ett inkluderande arbetssätt i alla ämnen med strävan efter att alla
elever ska få sin undervisning inom klassens ram.
Lärarna har höga förväntningar på eleverna.
Resultatet från nationella prov för år 3 och 6 följs upp och analyseras i samband med
läsårsslutet. Elevernas läsutveckling förs fortlöpande under året i ett LUS-schema.
Rektor och specialpedagog följer upp elevernas läsutveckling klassvis i samband
med klasskonferenser och samtliga elever i skolan vid avstämningsperioderna
1 november och 15 april. Sammanställning som utgör underlag i årets kvalitetsredovisning görs i juni.
Pedagogiska diskussioner förs på lärarkonferenser om hur undervisningen kan
utvecklas för att öka elevernas möjlighet att nå målen. En gång per månad i varje
parallell, parallellkonferenser, förs pedagogiska diskussioner om hur undervisningen
kan utvecklas för att öka måluppnåelsen.
En gång per termin genomförs klasskonferenser. Två veckor före klasskonferenserna
ska alla för klassen undervisande lärare ha lämnat elevomdömen till rektor.
Sid 5 (30)
2012-09-05
Måluppfyllelsen följs regelbundet av undervisande lärare och lärandesamtal med
eleverna genomförs också regelbundet. Klasslärare ansvarar för att rapportera till
rektor om en elev i klassen, trots anpassningar som gjorts inom ramen för den
ordinarie undervisningen, riskerar att inte nå målen, se bilaga om rutiner för
upprättande av åtgärdsprogram. Rektor följer upp undervisningen genom att
regelbundet besöka lektioner. Målet är att genomföra 4 lektionsbesök per vecka,
dock inte under perioder när medarbetarsamtal genomförs.
3.4 Mål för fritidshemsverksamheten
3.4.1 Mål
Barn och föräldrar ska uppleva att fritidshemmen ger barnen trygghet, inspirerande
verksamhet och en god omsorg.
3.4.2 Åtgärder/metoder
För att få en helhetssyn på eleverna kompletterar och samarbetar fritidshemmet med
förskoleklass, grundskola och träningsskola. Fritidspedagogerna lägger stor vikt på
att ha ett gott samarbete och samspel med hemmen, att utveckla barnens sociala
kompetens, prova på olika aktiviteter samt arbeta mycket med skapande verksamhet.
Målen för verksamheten och hur verksamheten planeras ska vara tydliga för barn
och föräldrar. Verksamheten utvärderas en gång per år i november. Resultatet följs
sedan upp på föräldramöte för att en dialog om hur kvalitén i verksamheten
ytterligare kan förbättras.
3.5 Mål för entreprenöriellt lärande
3.5.1 Mål
Eleverna har förmåga att samarbeta, lösa problem, känna empati, ha ett bra
språkbruk och kunna ta ansvar för sitt lärande och sin miljö.
3.5.2 Åtgärder/metoder
Skolans undervisning ska genomsyras av ett entreprenöriellt lärande. Lärarna är
entusiasmerande och berättande pedagoger, engagerade i sitt arbete. Undervisningen
ska vara inriktad på ett problemlösande, tematiskt/ämnesövergripande arbetssätt och
ge eleverna stora möjligheter att träna samarbete. Arbetslagsledarna ansvarar för
planering och genomförande av gemensamma aktiviteter för hela skolan, exempelvis
temadagar, joggardagar. Skolans mattegrupp ansvarar för att ett arbete med att
bygga upp en matteverkstad på skolan påbörjas under läsåret. Fritidspedagogerna
ansvarar för att enkla kamratbanor byggs upp på skolgården eller i sjukhusparken.
Klasslärarna ansvarar för att kontakter med lokala företag tas för att väcka elevernas
intresse för och tydliggöra arbetslivets krav.
Sid 6 (30)
2012-09-05
4
Sammanfattning
Arbetsplanen ska vara förankrad hos personalen och också finnas tillgänglig på
skolans hemsida. Planen utvärderas i slutet av skolåret för att revideras inför nästa
läsår. Till planen hör bilagor för att uppnå att alla elever ska behandlas så lika som
möjligt.
BILAGOR TILL DEN LOKALA ARBETSPLANEN
-
föräldrakontakter
gemensamma frågor inför utvecklingssamtal
timplan
lokal pedagogisk planering, rubriker
rutiner för upprättande av åtgärdsprogram
överlämningar
IKT-plan
värdegrund/regler
likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
skolans traditioner
studiebesök/studieresor/skolresor
bibliotek
internationalisering
krisberedskap (pärm finns i personalrum)
elevers inflytande
rutiner för klagomålshantering
målmallar för kunskapsmål, likabehandlingsplan och entreprenöriellt
lärande
årsplan för uppföljning/kvalitetsarbete, finns i ”Handbok för Södra skolan”
i personalrummet
Sid 7 (30)
2012-09-05
Föräldrakontakter
bilaga till arbetsplan 2012-09-05
Föräldramöten
För att föräldrar ska känna sig delaktiga i sina barns skolgång krävs att skolan
informerar om målen, hur arbetet läggs upp och vad eleven förväntas lära sig, dvs
Pedagogisk Planering. Vid läsårets första föräldramöte informeras föräldrarna om
arbetet (visa exempel) med Lokal Pedagogisk Planering, skolans värdegrund och
regler, skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Skola 24 samt
hur vi arbetar med frånvarorapportering.
Följande personer medverkar i föräldramöten:
F-klass: klasslärare, rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och fritidspedagog
medverkar
År 1: klasslärare, lärarresurs, idrottslärare och samverkande fritidspedagog
medverkar
År 2: klasslärare, fritidspedagog, lärarresurs
År 3: klasslärare, slöjdlärare, fritidspedagog, lärarresurs
År 4: klasslärare, samverkande fritidspedagog och lärarresurs
År 5: klasslärare, lärarresurs
År 6: klasslärare, lärarresurs
Gladan har föräldramöten åldersblandat, F-3 och 4-6.
Träningsskolan: klasslärare, rektor, skolsköterska, elevassistent, fritidspedagog
Rektor och skolsköterska medverkar vid behov i årskurserna 1-6.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Skriftliga omdömen i varje ämne
samt för skolan gemensamma frågeställningar, skickas hem i god tid före samtalet. I
utvecklingssamtalet träffas elev, föräldrar och personal som jämbördiga parter för att
ta upp frågor som främjar elevens skolgång. Individuell Utvecklingsplan Upprättas.
Samtalet ska lägga en grund för elevens lärande och personliga utveckling.
Verksamhetsråd
Verksamhetsrådet är ett rådgivande organ för att öka föräldrars delaktighet och
inflytande. Rådet består av representanter för föräldrar, lärare, fritidspedagoger och
elevråd.
Verksamhetsrådet sammankallas två gånger per termin av rektor.
Besök i skolan
Föräldrar är alltid välkomna att besöka skolan för att ta del av sina barns undervisning.
För att alla ska känna sig trygga i skolan ex. elever med skyddad identitet ska alla
besökare anmäla sig på skolans exp. samt bära gästbricka. Fotografering, ljudupptagning och filmning i skolan och på skolgården är inte tillåtet.
Utvärdering – uppföljning:
Varje läsår utvärderas i slutet av läsåret och redovisas i skolans kvalitetsredovisning.
Sid 8 (30)
2012-09-05
2012-09-05
Södra skolan
Gemensamma frågor till eleverna inför utvecklingssamtalet
Hur upplever du att du blir bemött i skolan?
Känner du dig välkommen till skolan?
Känner du dig trygg i skolan?
Är det något i skolan (lektioner, raster mm) som gör att du känner dig
rädd och osäker?
Hur upplever du skolarbetet? (ex roligt, lust att lära mer)?
Hur fungerar läxläsningen för dig?
Vet du vad du ska kunna för att nå målen?
Får du den uppmuntran och hjälp du behöver i ditt skolarbete av lärarna?
Får du veta av dina lärare hur det går för dig i skolarbetet?
Något annat du vill ta upp?
Sid 9 (30)
2012-09-05
Timplan
bilaga till arbetsplan 2012-09-05
Timplan åmåls kommun, grundskolan
Till
CeSAM 2011-05-30
BUNs AU 2011-05-30
2009-01-17
Rev 2011-05-10, gäller åk 1-6
Ämne/årsk
Bild
Hem-&kk
Idrott
Musik
Slöjd
Svenska
Engelska
Matematik
SO
Teknik
NO
Språkval
Elevens val
Skolans val
6 .1-6 v-h
1
4
0,5
0,5
1,5
9
0,75
4,75
1,75
6,5
4,5 34,75
2,5
8,5
3
18
3
15,5
S:a 1-6
h
140
17,5
315
166,25
227,5
1216,3
297,5
630
542,5
7
1
0
2
1
1
3
2,5
3
3
1
0
0
1,5
0,5
0
7,25
0
3
1,75
2
0
0
1,5
0,75
0
7
0,5
3
2
3
1
0
1,5
1
1,5
7
0,5
3
2,5
4
1
0
1,5
1
1,5
4,5
2,5
3
3
5
1
0
1,5
0,75
1,75
4,5
2,5
3
3,25
1
0
1,5
0
2
0
2,5
0
2,5
0
2,5
0
12
0
420
0
3
3
0
0
1
1
1
1
4
140
15
16,25
21
21,5
21,75
22
117,5
4112,5
0
0
2
24,5
Därav skolans val/ elevens val
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.
Skolans val 7-9 är Data 1h i åk 7 samt 1h/åk klassråd
Elevens val 7-9 ligger med som temadagar.
Sid 10 (30)
2012-09-05
2
2012-09-05
Lokal pedagogisk planering
”Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka
rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om
mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och föräldrars rätt till inflytande och påverkan”
(läroplanen sid. 5 under rubriken rättigheter och skyldigheter). ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt
inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att det inflytandet ökar med
stigande ålder. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen” (läroplanen sidan
12 under rubriken Läraren ska). Planeringen kan omfatta flera ämnen. Vi ska exempelvis ha ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
Klass:
Ämne:
Lärare:
Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor:
Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr 11):
Ni ska få lära er att:
Ni kommer att få arbeta med:
Vi kommer att bedöma detta:
Sid 11 (30)
2012-09-05
bilaga till arbetsplan 2012-09-05
Överlämningar
Överlämningar genomförs för att eleven ska känna sig trygg och för att mottagande
lärare i sin planering ska kunna utgå från varje elevs behov och kunskapsnivå och
avlämnande lärares arbetssätt.
Förskola - Förskoleklass
Se bilagda överlämningsrutiner daterade 2010-11-15
År F-1:
Läraren i blivande år 1 besöker förskoleklassen.
Eleverna besöker klassrummet de skall ha i 1:an, om möjlighet finns.
Överlämningskonferens hålls i maj – juni. Mottagande lärare får
information om elever samt tar del av handlingar, minnesanteckningar från
samrådsmöten och åtgärdsprogram, för att skolsituationen ska bli så bra
som möjligt.
År 3- 4:
Läraren i blivande år 4 besöker 3:an.
Eleverna besöker klassrummet de skall ha i 4:an, om möjlighet finns.
Överlämningskonferens hålls i maj – juni. Mottagande lärare får
information om elever samt tar del av handlingar, minnesanteckningar från
samrådsmöten och åtgärdsprogram, för att skolsituationen ska bli så bra
som möjligt.
År 6- 7:
Rektor och specialpedagog på Kristinebergs kallas till klasskonferenserna
under vårterminen för år 6.
Kristinebergbjuder in eleverna i årskurs 6 till språkvalsdag samt besök i
slutet av vårterminen för att träffa blivande klassföreståndare, nya
klasskamrater och bekanta sig med lokalerna.
Nya elever
För att vi ska kunna möta eleven på ett bra sätt behöver vi få information från den
skola eleven lämnar. Skolans blankett för förälders medgivande samt information
om vår skola exempelvis lokal arbetsplan och adress/ informationskatalog skickas
till förälder.
Utvärdering/Uppföljning: En gång per år i samband med att lokala
arbetsplanen utvärderas och revideras.
Sid 12 (30)
2012-09-05
Överlämningsrutiner
2010-11
Förskola/pedagogiskomsorg - Förskoleklass, skolbarnsomsorg
(Viktigt: lägg in nedanstående ”händelser” i kalendariet. Håll tidsramarna).
November: Enhetschef för förskolan kallar förskolechefer,
grundskolerektorer, enhetschef för grundskolan och specialpedagoger till ett
möte kring barn i behov av särskilt stöd.
Januari: Enhetschef för grundskolan ansvarar för att informationsbrev
skickas till vårdnadshavare samt avlämnande förskola en inbjudan om öppet hus
i januari månad.
Februari v.6 : Varje rektor ansvarar för att skolor och fritidshem har öppet
hus.(Valblanketter delas ut, finns även att tillgå på Åmåls kommuns hemsida).
Februari: Svar från vårdnadshavare senast v.7. Skickas till Åmåls kommun
Enheten Förskolan, Box 62, 662 22 Åmål.
Placeringsassistent sänder över svaren sänds till respektive skola v.8.
Rektor kallar specialpedagog och fritidssamordnare till ett möte där man
tillsammans går igenom listorna på blivande förskoleklasser och
fritidshemsplaceringar.
Mars: Områdesindelning och skoltillhörighet är klar. Klasslistor och
fritidshemsplaceringar är klara.
De skickas till vårdnadshavare, avlämnande förskolor, mottagande pedagoger
och fritidshem.
April: Mottagande pedagog tar kontakt med avlämnande förskolor för att
planera in datum för besök och överlämningssamtal (specialpedagog deltar vid
behov).
April/Maj: Skolorna kallar till föräldramöten/föräldrasamtal.
Mottagande pedagog i förskoleklass besöker resp. förskola.
Besök på blivande skolor och fritidshem av avlämnande pedagog tillsammans
med barnen.
Juni: Ansvariga rektorer på resp. område kallar till överlämningskonferens
på gruppnivå. Se bilaga 1. Deltar gör rektorer, mottagande pedagoger,
fritidspedagoger och avlämnande pedagoger. Max 2 tim.
V.32 Förskolor/Fritidshemmen har planeringsdag v.32, för att kunna ta emot
nya barn måndag v.33.
Bilaga till arbetsplan 2012-09-05
Sid 13 (30)
2012-09-05
2012-09-05
IKT-PLAN FÖR GRUNDSKOLAN OMRÅDE A
Lägesbeskrivning
Samtliga datorer har Novell nätverk och Internet. Alla datorer har Office
2010. Nio klassrum är utrustade med Smartboard och det finns två
klassrum med interaktiva projektorer. Det finns en vagn med 16 bärbara
datorer i Röda byggnaden. En pedagog, Markus Hultfeldt är Skolans ITansvarige. Samtliga lärare har en bärbar arbetsdator.
Mål
Alla lärare och elever använder IKT som ett hjälpmedel i det dagliga
arbetet.
Användningen av datorer är ett naturligt inslag i undervisningen.
Alla klassrum har minst två datorer i mån av utrymme.
Alla lärare utbildas kontinuerligt.
Alla elever arbetar med IT användning enligt LGR 11( se bilaga).
Alla elever får tillgång First Class från årskurs 4.
Alla elever från årskurs 4 använder digital portfolio i slöjden.
Vi har en uppdaterad och läsvärd hemsida.
Ansvarsfördelning
Rektor har övergripande ansvar för IKT-planen och hemsidan.
IT-gruppen ansvarar för att IKT-planen revideras i början av varje
läsår.
Personalen följer IKT-planen.
En pedagog är IT-ansvarig.
Utvärdering
Kontinuerlig utvärdering av elevernas utveckling.
Årlig utvärdering av IKT-planen i slutet av läsåret.
Mål för lärare och elever lyfts på det årliga medarbetarsamtalet.
Sid 14 (30)
2012-09-05
IKT Årskurs 1-3
Bild (åk 1-3)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
Centralt innehåll:
Bildframställning
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
SO (Sh)(åk 1-3)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll:
Att leva i världen
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar.
Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Svenska (åk 1-3)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll:
Läsa och skriva
• Handstil och att skriva på dator.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare.
Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet
Sid 15 (30)
2012-09-05
IKT åk 4-6
Bild (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
Centralt innehåll:
Bildframställning
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande
och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
Bildanalys
• Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
Engelska (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
Centralt innehåll:
Lyssna och läsa – reception
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier
.
Musik (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer,
Centralt innehåll:
Musikens verktyg
• Digitala verktyg för ljud-och musikskapande.
Samhällskunskap (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras
relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll:
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och
könsroller framställs i medier och populärkultur.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Sid 16 (30)
2012-09-05
Svenska/Svenska som andraspråk (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll:
Läsa och skriva
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade
från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och
genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texter och sakprosatexter
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Teknik (åk 4-6)
Förmågor:
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll:
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och
måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Sid 17 (30)
2012-09-05
bilaga till arbetsplan 2012-09-05
Södra skolans värdegrund/regler
Det är allas ansvar att vi mår bra och känner trygghet i vår skola.
Som elev i Södra skolan strävar jag efter:
att följa skolans regler och tider.
att vara hjälpsam och visa hänsyn.
att bidra till att alla ska kunna känna sig trygga och känna glädje i att gå till
skolan.
att respektera andra, alla är lika mycket värda. Det är inte tillåtet att mobba
eller kränka någon annan.
att använda ett vårdat språk, inga kränkande ord, könsord eller svordomar.
att bidra till att alla får arbetsro i klassrummet och matro i matsalen.
att vara aktsam om vår gemensamma miljö i skolan.
Om Du uppträder olämpligt eller bryter mot skolans regler trots att Du blivit tillsagd kommer
undervisande lärare att ha ett samtal med Dig, samt vid behov ta kontakt med dina
vårdnadshavare. Om Du medvetet förstör eller orsakar skada på skolans egendom är Du med
och ersätter eller återställer den. Dina vårdnadshavare kallas till elevvårdskonferens vid
upprepade förseelser.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi har tagit del av Södra skolans värdegrund och regler och är medvetna om vilka påföljder
som gäller om en elev uppträder olämpligt eller bryter mot reglerna.
Datum____________________
Elevens namn_____________________________________________________________
_________________________________
Vårdnadshavare 1
______________________________
vårdnadshavare 2
Sid 18 (30)
2012-09-05
bilaga till arbetsplan 2012-09-05
REGLER FÖR SÖDRA SKOLAN
1. Elever får endast i samråd med undervisande lärare
lämna skolan under skoltid.
2. På raster skall alla elever vara ute på skolgården.
3. Godis/tuggummi lämnar vi hemma men tag gärna med
en frukt.
4. Cykel, kickboard, skateboard eller inlines används
endast till och från skolans område.
5. Mobiltelefoner och MP3-spelare kan under lektionstid användas i samråd med
undervisande lärare.
Skolan ansvarar inte för och ersätter inte om medtagna saker förstörs eller försvinner.
6. Snöbollskastning är förbjuden med undantag av organiserad aktivitet som leds av
vuxen.
7. Det är tillåtet att åka iskana vid gymnastiken (särskild backe) med hjälm på huvudet.
Ta gärna med hjälm hemifrån.
8. Klättring är tillåten i klätterställning samt i träden utanför
grå byggnaden, markerade med grön ring runt stammen.
9. Fotboll spelas på fotbollsplanen. Ingen bollkastning mot
byggnader.
10. När skoldagen är slut lämnar vi skolans område. Endast fritids- barnen får vistas på skolan.
JORDNÖTTER, NÖTTER, MANDEL OCH SESAMFRÖN ÄR INTE TILLÅTET PÅ
SKOLAN P G A ALLERGI
Sid 19 (30)
2012-09-05
MOTIV TILL REGEL
bilaga till arbetspla 2012-09-05
1.
Jag/vi vuxna på skolan har ansvar för Dig under skoltid.
2.
I skolans uppdrag d v s det vi ska lära Dig är bl a att sköta
Din hälsa så att Du håller Dig frisk och kry. Då är det viktigt att få frisk luft.
Dessutom är det bra för att orka med skolarbetet.
3.
I skolans uppdrag ingår att vi ska lära Dig hur du får en god hälsa så att Du
håller Dig frisk och kry. Då är det viktigt att undvika sötsaker = godis, läsk mm.
4.
Skolgården är inte anpassad för detta och det finns en risk för olyckor.
5.
Mobil, MP-3 eller liknande kan vara störande moment på skolan, därför får de
enbart användas under lektionstid i samråd med undervisande lärare.
6.
Av säkerhetsskäl !
7.
Avgränsas till särskild plats av säkerhetsskäl !
8.
Klätterställning är avsedd för klättring. Finns också anvisat träd för klättring, för
att ge fler möjligheter.
9.
Fotboll på fotbollsplanen ”givet”. Ingen kastning överhuvudtaget mot
byggnader, då fönsterrutor kan krossas. Exempel på kostnad är ca 2.500 – 3.000
kr / ruta.
Pengarna tas ur Era verksamhetspengar.
10. När fritidshemmen är öppna, till 18.30 de flesta dagar, är det enbart barnen som
är inskrivna i fritidshemsverksamheten som vistas på skolgården.
Sid 20 (30)
2012-09-05
SKOLANS TRADITIONER
bilaga arbetsplan 2012-09-05
Advent i Kungsbergskyrkan
Lucia i Kungsbergskyrkan med år 4 som ansvariga
Julteater i matsalen och Juldans i gymnastiksalen
Påskfirande på skolan, gemensamma aktiviteter
Skolavslutning i Åmåls kyrka
Tårtkalas för 6:orna i matsalen i samband med avslutningen
Fest på läsårets första skoldag
Sid 21 (30)
2012-09-05
2012-09-05
Studiebesök/studieresor/skolresor
Studiebesök och studieresor genomförs för att befästa kunskaper i olika ämnen samt
utveckla kontakter med kultur, förenings och näringsliv. Studiebesök/studieresor ger
också eleverna möjlighet att komma i kontakt med nya miljöer samt stärka klassens
samhörighet.
Studieresor:
F-klass
Räddningstjänsten
år 1
år 2
Besök på bondgård
år 3
Studieresa – Dalsland runt, hembygdsmuséet
år 4
Vikingamuséet
år 5
Innovatum i Trollhättan
år 6
Träningsskolan:
Mariebergsskogen, Karlstad
Under alla skolår
Föräldrar kan besöka skolan och berätta om sina arbetsplatser
Om möjligt, besök på föräldrars arbetsplatser för att se olika yrken
Studieresor/skolresor genomförs enligt resepolicyn som antogs av Barn och
Utbildning 17/11 2005. Studieresa är en resa som anordnas av skolan och är
läroplansbunden. Deltagandet är obligatoriskt och skall vara avgiftsfritt eller till en
”obetydlig kostnad” enligt skollag. Medföljande personal är i tjänst. Skolresa är en
resa som anordnas på frivillig basis av elever och föräldrar. Den är inte en del av
skolans verksamhet. Deltagandet är frivilligt. Avgift får tas ut till självkostnad. Se
övrigt att beakta i resepolicyn (finns i pärm i personalrummet ”Södra skolans
instruktionspärm)
UtvärderingUppföljning:
göres i direkt anslutning till respektive aktivitet ansvarig är arbetslaget/
initiativtagande person
Sid 22 (30)
2012-09-05
BIBLIOTEK
bilaga 2010-07-01
Mål:
Att öka lusten att läsa
Att genom läsningen utveckla sitt språk, lära sig nya ord, få bättre läsflyt och
förståelse
Att genom skönlitteraturen möta andra människor, andra miljöer, att göra egna inre
bilder utifrån det man läser samt att utveckla sin fantasi
Att genom facklitteratur utöka sina kunskaper i olika ämnen
Att lära sig hur ett bibliotek är systematiserat (stadsbiblioteket)
Att bli förtrogen med en biblioteksmiljö (stadsbiblioteket)
Att det finns ett levande bibliotek med en pedagog som kan leda eleverna i att söka
kunskap och delta i läs och skriv projekt/temaarbeten
Ansvarsfördelning:
Varje klasslärare ansvarar för att den egna klassen lånar kontinuerligt, såväl faktaböcker som
skönlitteratur. Klasslärarens ansvar för att lånen registreras.
Biblioteket är normalt inte bemannat men periodvis sker bemanning genom att praktikplats
eller olika arbetsmarknadsåtgärder erbjuds. En lärare har ansvar för biblioteket, gällande
inköp av böcker och att ordningen i biblioteket hålls.
Utvärdering:
Sker i samband med utvärdering av arbetsplanen i slutet av varje läsår.
Sid 23 (30)
2012-09-05
bilaga arbetsplan 2012-09-05
INTERNATIONALISERING
Vi ska öka kunskapen om och samarbetet med omvärlden för att skapa förutsättningar
för förståelse och solidaritet över kultur och nationsgränser. Det internationella
perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden i vårt
eget land.
Vi gör detta genom att vara fadderskola för en skola i Uganda, ta emot volontärer från
olika länder som lär oss om sina länder och kulturer, uppmärksamma Europaveckan i
skolan, knyta kontakter med andra skolor i olika länder via brev, e-mail eller liknande.
I ett globalt sammanhang är det viktigt att kunna ett gemensamt språk, vilket medför
en högre motivation att lära sig engelska.
Mål
få kunskap om och utveckla samarbete med omvärlden
få kunskap och förståelse för andra kulturer och kulturyttringar
se den egna verkligheten i ett globalt perspektiv
Utvärdering: I samband med att arbetsplanen utvärderas i slutet av varje läsår
Sid 24 (30)
2012-09-05
bilaga till arbetsplan 2010-07-01
ELEVERS INFLYTANDE
Mål:
alla vuxna tar barnen på allvar och förmedlar ett demokratiskt synsätt
eleverna deltar aktivt i beslutsfattandet t ex i klassråd, elevråd och
verksamhetsråd
eleverna har inflytande över utbildningens utformning och tar ansvar för sitt
eget lärande
elevernas inflytande ökar i takt med stigande ålder och mognad
Åtgärder:
klassråd från förskoleklass ca 1 gång/vecka och vid behov
elevråd från årskurs 1, ca 1 gång/månad (två representanter från varje klass)
elevrådsordförande i elevråden är elevrepresentanter i verksamhetsrådet
läraren är lyhörd för elevernas tankar och synpunkter i utformningen av
utbildningen, exempelvis vid genomgång av LPP.
lärandesamtal, utvecklingssamtal, IUP, elevens val främjar elevens
inflytande över sin situation
2012-09-05
Sid 25 (30)
2012-09-05
Rutiner för klagomålshantering
Vi strävar hela tiden efter att göra vår verksamhet bättre. Alla är välkomna med
synpunkter till skolans rektor, administratör eller annan personal. Det finns också
möjlighet att via Barn och Utbildnings hemsida, klagomålshantering, lämna
synpunkter. Information om denna möjlighet ges till personalen i början av varje
läsår och till föräldrar i läsårets första brev till alla hem från rektor och i adress/
informationshäftet som skickas med eleverna hem i början av läsåret.
Sid 26 (30)
2012-09-05
Sid 27 (30)
2012-09-05
Sid 28 (30)
2012-09-05
Sid 29 (30)
2012-09-05
ÅRSPLAN
Sid 30 (30)
2012-09-05
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards