Reviderad 2012-09-05 Södra skolan ARBETSPLAN läsåret 2012/2013 SÖDRA SKOLAN Dokumentinformation Dokumentansvarig Fastställd/upprättad Arbetsplan Kerstin Lundin 2012-09-05 1 INLEDNING 3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2.1 Elever 3 2.2 Personal 3 2.3 Lokaler 3 3 PRIORITERADE MÅL 4 3.1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 3.1.1 Mål 3.1.2 Åtgärder/metoder 4 4 4 3.2 Hälsa och livsstil 3.2.1 Mål 3.2.2 Åtgärder/metoder 4 4 4 3.3 Kunskapsmål 3.3.1 Mål 3.3.2 Åtgärder/metoder 5 5 5 3.4 Mål för fritidshemsverksamheten 3.4.1 Mål 3.4.2 Åtgärder/metoder 6 6 6 3.5 Mål för entreprenöriellt lärande 3.5.1 Mål 3.5.2 Åtgärder/metoder 6 6 6 4 7 SAMMANFATTNING BILAGOR TILL DEN LOKALA ARBETSPLANEN 7 Sid 2 (30) 2012-09-05 1 Inledning Södra skolan är en tvåparallellig (förutom årskurs 4 som är treparallellig) F-6 skola med grundsärskola/träningsskola och fritidshem, belägen i centrala Åmål. Skolan har ett Montessorispår från förskoleklass till och med år sex. Det finns en förberedelseklass för nyanlända elever med andra modersmål som är en resurs för hela grundskolan. All verksamhet på skolan utgår ifrån nationella och kommunala mål och bedrivs utifrån personalens samlade kunskap, kompetens och idéer om verksamhetsutveckling. Elevens utveckling, trivsel och måluppnåelse står alltid i fokus. Skolan är allergianpassad. 2 Förutsättningar 2.1 Elever Skolan har 242 elever totalt (122 flickor och 120 pojkar), varav 8 elever i träningsskolan och 24 elever i förskoleklass. 16 % av eleverna har utländsk bakgrund och erbjuds undervisning i Svenska som Andra Språk. Skolan bedriver modersmålsundervisning i arabiska för alla grundskoleelever i tätorten. Det finns fyra fritidshemsavdelningar med totalt 120 barn, varav ett fritidshem (träningsskolan) har fyra elever. De elever som har arabiska som modersmål och har behov av studiehandledning kan få det i viss utsträckning. 2.2 Personal Alla som arbetar med undervisning på skolan har pedagogisk utbildning. Alla klasslärare har dock inte behörighet i alla ämnen. I dessa fall undervisar behörig lärare flera klasser i ämnet. Det finns tre resurslärare (60 %, 55 % och 60 % vardera), två lärare i SVA (svenska som andraspråk) , en lärare i förberedelseklass, två idrottslärare, två slöjdlärare, en musiklärare, 6 fritidspedagoger, 2 förskollärare och 8 elevassistenter (varav 4 på träningsskolan), en skoladministratör och en rektor. Alla elever ska, så långt det är möjligt, ha sin undervisning i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater. Skolan har tillgång till ett elevhälsateam med specialpedagog, kurator, skolsköterska som tillsammans med rektor ingår i skolans elevhälsagrupp. Bespisningspersonal och lokalvårdare tillhör annan organisation, kostenheten och städenheten. 2.3 Lokaler Södra skolan består av fyra byggnader, varav den äldsta byggdes på 1800-talet. En byggnad är från början av 1900-talet. 1992 uppfördes en ny byggnad med skolkök, matsal, textilslöjd och musiksal. Byggnaden från början av 1900-talet renoverades i samband med detta. Skolan har fina ändamålsenliga lokaler. Skolgården består av såväl asfalterad yta, fotbollsplaner och grönyta. Eleverna i årskurs 2-6 har också tillgång till en park under raster. Sid 3 (30) 2012-09-05 3 - Prioriterade mål Alla elever ska känna sig vänligt bemötta, trygga och respekterade i skolan Alla elever ska ha en god hälsa och en god livsstil Fler elever ska nå målen Barn och föräldrar ska uppleva att fritidshemmen ger barnen trygghet, inspirerande verksamhet och en god omsorg. Entreprenöriellt lärande/förhållningssätt i skolarbetet 3.1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 3.1.1 Mål Alla, elever, personal och föräldrar ska känna sig vänligt bemötta, respekterade trygga och känna en glädje i att gå till skolan. Klimatet ska kännetecknas av tillit, öppenhet och respekt. Skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett viktigt stöd i arbetet med att förebygga och förhindra kränkningar, diskrimineringar, trakasserier, och vara ett verktyg för att alla barn/elever ska ha samma rättigheter och möjligheter 3.1.2 Åtgärder/metoder Planen ska vara väl förankrad hos personalen och eleverna ska veta hur vi vuxna i skolan arbetar för att de ska kunna känna sig trygga och trivas i skolan. Planen ska vara ett värdefullt verktyg. Skolans värdegrund och regler ska vara ett riktmärke hur vi bemöter varandra och hur vi ska ha det tillsammans i skolan. Alla vuxna tar ansvar för alla barn. Eleverna erbjuds meningsfull rastverksamhet som organiseras av fritidspedagoger. Rastverksamheten ska syfta till att främja elevernas sociala utveckling, gruppstärkande aktiviteter som lär barnen samarbeta. Det finns rastvakter ute på rasterna. Fadderverksamheten ska utvecklas under året, se bilaga. Skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska följas upp med hjälp av elevenkäter i oktober och mars. Uppföljning/avstämning ska vara en stående punkt vid klassråd, elevråd, verksamhetsråd och arbetsplatsträffar. Planen revideras vid behov samt i december 2012 och i juni 2013. 3.2 Hälsa och livsstil 3.2.1 Mål Skolans elever har en god hälsa och en god livsstil. 3.2.2 Åtgärder/metoder Skolan ska arbeta aktivt för att eleverna ska ha en god hälsa och en god livsstil. Skolsköterskan genomför särskilda hälsosamtal hur eleverna trivs och mår i förskoleklassen och i år 4. Hälsa och livsstil finns med i den kontinuerliga undervisningen som bedrivs av klasslärare, främst i de naturorienterande ämnena Hälsa och livsstil ingår också i ämnet idrott och hälsa. Skolsköterska medverkar i årskurs 5 angående pubertet, kost hygien och sömn och i årskurs 6 om alkohol och tobak. Sid 4 (30) 2012-09-05 3.3 Kunskapsmål 3.3.1 Mål - Fler elever (ökning med 5 %) når målen i alla ämnen. 3.3.2 Åtgärder/metoder Läraren går igenom sin PP, lokala pedagogiska planering, i alla ämnen med eleverna för att det ska bli tydligt för eleverna vilka målen är, hur läraren tänkt att arbetet ska genomföras och vad eleverna kommer att bedömas i. Genomgångarna ska medföra att eleverna blir delaktiga i sitt lärande och får möjlighet att påverka undervisningen. Planeringarna ska baseras på vilka förmågor eleverna ska träna (syfte) och elevernas förutsättningar och behov. Eleverna får skriftliga omdömen i alla ämnen de undervisas i. Det är viktigt att föräldrar känner sig delaktiga i sina barns skolgång och vet vad eleverna förväntas lära sig. För att föräldrar ska bli mer delaktiga i sina barns lärande visas exempel på PP under höstens första föräldramöte (vilka förmågor eleverna ska träna, planerad undervisning och stoff och vad eleven kommer att bedömas i). Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin i augusti-september på höstterminen och i januari-februari på vårterminen. I god tid före samtalet får elev och föräldrar skriftliga omdömen i varje ämne antingen via Skola 24 eller hemskickade i pappersform. Målet är att andelen föräldrar som är aktiva i Skola 24 ska öka under året. I utvecklingssamtalet träffas elev, föräldrar och personal som jämbördiga parter för att ta upp frågor som främjar elevens skolgång. Individuell Utvecklings Plan upprättas. Samtalet ska lägga en grund för elevens lärande och personliga utveckling. Arbetet med att utveckla ett mer språkutvecklande arbetssätt i hela skolan fortsätter under året. I alla ämnen ska det finnas såväl språkliga som ämnesmässiga mål. Skolan ska ha ett inkluderande arbetssätt i alla ämnen med strävan efter att alla elever ska få sin undervisning inom klassens ram. Lärarna har höga förväntningar på eleverna. Resultatet från nationella prov för år 3 och 6 följs upp och analyseras i samband med läsårsslutet. Elevernas läsutveckling förs fortlöpande under året i ett LUS-schema. Rektor och specialpedagog följer upp elevernas läsutveckling klassvis i samband med klasskonferenser och samtliga elever i skolan vid avstämningsperioderna 1 november och 15 april. Sammanställning som utgör underlag i årets kvalitetsredovisning görs i juni. Pedagogiska diskussioner förs på lärarkonferenser om hur undervisningen kan utvecklas för att öka elevernas möjlighet att nå målen. En gång per månad i varje parallell, parallellkonferenser, förs pedagogiska diskussioner om hur undervisningen kan utvecklas för att öka måluppnåelsen. En gång per termin genomförs klasskonferenser. Två veckor före klasskonferenserna ska alla för klassen undervisande lärare ha lämnat elevomdömen till rektor. Sid 5 (30) 2012-09-05 Måluppfyllelsen följs regelbundet av undervisande lärare och lärandesamtal med eleverna genomförs också regelbundet. Klasslärare ansvarar för att rapportera till rektor om en elev i klassen, trots anpassningar som gjorts inom ramen för den ordinarie undervisningen, riskerar att inte nå målen, se bilaga om rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. Rektor följer upp undervisningen genom att regelbundet besöka lektioner. Målet är att genomföra 4 lektionsbesök per vecka, dock inte under perioder när medarbetarsamtal genomförs. 3.4 Mål för fritidshemsverksamheten 3.4.1 Mål Barn och föräldrar ska uppleva att fritidshemmen ger barnen trygghet, inspirerande verksamhet och en god omsorg. 3.4.2 Åtgärder/metoder För att få en helhetssyn på eleverna kompletterar och samarbetar fritidshemmet med förskoleklass, grundskola och träningsskola. Fritidspedagogerna lägger stor vikt på att ha ett gott samarbete och samspel med hemmen, att utveckla barnens sociala kompetens, prova på olika aktiviteter samt arbeta mycket med skapande verksamhet. Målen för verksamheten och hur verksamheten planeras ska vara tydliga för barn och föräldrar. Verksamheten utvärderas en gång per år i november. Resultatet följs sedan upp på föräldramöte för att en dialog om hur kvalitén i verksamheten ytterligare kan förbättras. 3.5 Mål för entreprenöriellt lärande 3.5.1 Mål Eleverna har förmåga att samarbeta, lösa problem, känna empati, ha ett bra språkbruk och kunna ta ansvar för sitt lärande och sin miljö. 3.5.2 Åtgärder/metoder Skolans undervisning ska genomsyras av ett entreprenöriellt lärande. Lärarna är entusiasmerande och berättande pedagoger, engagerade i sitt arbete. Undervisningen ska vara inriktad på ett problemlösande, tematiskt/ämnesövergripande arbetssätt och ge eleverna stora möjligheter att träna samarbete. Arbetslagsledarna ansvarar för planering och genomförande av gemensamma aktiviteter för hela skolan, exempelvis temadagar, joggardagar. Skolans mattegrupp ansvarar för att ett arbete med att bygga upp en matteverkstad på skolan påbörjas under läsåret. Fritidspedagogerna ansvarar för att enkla kamratbanor byggs upp på skolgården eller i sjukhusparken. Klasslärarna ansvarar för att kontakter med lokala företag tas för att väcka elevernas intresse för och tydliggöra arbetslivets krav. Sid 6 (30) 2012-09-05 4 Sammanfattning Arbetsplanen ska vara förankrad hos personalen och också finnas tillgänglig på skolans hemsida. Planen utvärderas i slutet av skolåret för att revideras inför nästa läsår. Till planen hör bilagor för att uppnå att alla elever ska behandlas så lika som möjligt. BILAGOR TILL DEN LOKALA ARBETSPLANEN - föräldrakontakter gemensamma frågor inför utvecklingssamtal timplan lokal pedagogisk planering, rubriker rutiner för upprättande av åtgärdsprogram överlämningar IKT-plan värdegrund/regler likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling skolans traditioner studiebesök/studieresor/skolresor bibliotek internationalisering krisberedskap (pärm finns i personalrum) elevers inflytande rutiner för klagomålshantering målmallar för kunskapsmål, likabehandlingsplan och entreprenöriellt lärande årsplan för uppföljning/kvalitetsarbete, finns i ”Handbok för Södra skolan” i personalrummet Sid 7 (30) 2012-09-05 Föräldrakontakter bilaga till arbetsplan 2012-09-05 Föräldramöten För att föräldrar ska känna sig delaktiga i sina barns skolgång krävs att skolan informerar om målen, hur arbetet läggs upp och vad eleven förväntas lära sig, dvs Pedagogisk Planering. Vid läsårets första föräldramöte informeras föräldrarna om arbetet (visa exempel) med Lokal Pedagogisk Planering, skolans värdegrund och regler, skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Skola 24 samt hur vi arbetar med frånvarorapportering. Följande personer medverkar i föräldramöten: F-klass: klasslärare, rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och fritidspedagog medverkar År 1: klasslärare, lärarresurs, idrottslärare och samverkande fritidspedagog medverkar År 2: klasslärare, fritidspedagog, lärarresurs År 3: klasslärare, slöjdlärare, fritidspedagog, lärarresurs År 4: klasslärare, samverkande fritidspedagog och lärarresurs År 5: klasslärare, lärarresurs År 6: klasslärare, lärarresurs Gladan har föräldramöten åldersblandat, F-3 och 4-6. Träningsskolan: klasslärare, rektor, skolsköterska, elevassistent, fritidspedagog Rektor och skolsköterska medverkar vid behov i årskurserna 1-6. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Skriftliga omdömen i varje ämne samt för skolan gemensamma frågeställningar, skickas hem i god tid före samtalet. I utvecklingssamtalet träffas elev, föräldrar och personal som jämbördiga parter för att ta upp frågor som främjar elevens skolgång. Individuell Utvecklingsplan Upprättas. Samtalet ska lägga en grund för elevens lärande och personliga utveckling. Verksamhetsråd Verksamhetsrådet är ett rådgivande organ för att öka föräldrars delaktighet och inflytande. Rådet består av representanter för föräldrar, lärare, fritidspedagoger och elevråd. Verksamhetsrådet sammankallas två gånger per termin av rektor. Besök i skolan Föräldrar är alltid välkomna att besöka skolan för att ta del av sina barns undervisning. För att alla ska känna sig trygga i skolan ex. elever med skyddad identitet ska alla besökare anmäla sig på skolans exp. samt bära gästbricka. Fotografering, ljudupptagning och filmning i skolan och på skolgården är inte tillåtet. Utvärdering – uppföljning: Varje läsår utvärderas i slutet av läsåret och redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Sid 8 (30) 2012-09-05 2012-09-05 Södra skolan Gemensamma frågor till eleverna inför utvecklingssamtalet Hur upplever du att du blir bemött i skolan? Känner du dig välkommen till skolan? Känner du dig trygg i skolan? Är det något i skolan (lektioner, raster mm) som gör att du känner dig rädd och osäker? Hur upplever du skolarbetet? (ex roligt, lust att lära mer)? Hur fungerar läxläsningen för dig? Vet du vad du ska kunna för att nå målen? Får du den uppmuntran och hjälp du behöver i ditt skolarbete av lärarna? Får du veta av dina lärare hur det går för dig i skolarbetet? Något annat du vill ta upp? Sid 9 (30) 2012-09-05 Timplan bilaga till arbetsplan 2012-09-05 Timplan åmåls kommun, grundskolan Till CeSAM 2011-05-30 BUNs AU 2011-05-30 2009-01-17 Rev 2011-05-10, gäller åk 1-6 Ämne/årsk Bild Hem-&kk Idrott Musik Slöjd Svenska Engelska Matematik SO Teknik NO Språkval Elevens val Skolans val 6 .1-6 v-h 1 4 0,5 0,5 1,5 9 0,75 4,75 1,75 6,5 4,5 34,75 2,5 8,5 3 18 3 15,5 S:a 1-6 h 140 17,5 315 166,25 227,5 1216,3 297,5 630 542,5 7 1 0 2 1 1 3 2,5 3 3 1 0 0 1,5 0,5 0 7,25 0 3 1,75 2 0 0 1,5 0,75 0 7 0,5 3 2 3 1 0 1,5 1 1,5 7 0,5 3 2,5 4 1 0 1,5 1 1,5 4,5 2,5 3 3 5 1 0 1,5 0,75 1,75 4,5 2,5 3 3,25 1 0 1,5 0 2 0 2,5 0 2,5 0 2,5 0 12 0 420 0 3 3 0 0 1 1 1 1 4 140 15 16,25 21 21,5 21,75 22 117,5 4112,5 0 0 2 24,5 Därav skolans val/ elevens val Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Skolans val 7-9 är Data 1h i åk 7 samt 1h/åk klassråd Elevens val 7-9 ligger med som temadagar. Sid 10 (30) 2012-09-05 2 2012-09-05 Lokal pedagogisk planering ”Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och föräldrars rätt till inflytande och påverkan” (läroplanen sid. 5 under rubriken rättigheter och skyldigheter). ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att det inflytandet ökar med stigande ålder. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen” (läroplanen sidan 12 under rubriken Läraren ska). Planeringen kan omfatta flera ämnen. Vi ska exempelvis ha ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Klass: Ämne: Lärare: Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor: Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr 11): Ni ska få lära er att: Ni kommer att få arbeta med: Vi kommer att bedöma detta: Sid 11 (30) 2012-09-05 bilaga till arbetsplan 2012-09-05 Överlämningar Överlämningar genomförs för att eleven ska känna sig trygg och för att mottagande lärare i sin planering ska kunna utgå från varje elevs behov och kunskapsnivå och avlämnande lärares arbetssätt. Förskola - Förskoleklass Se bilagda överlämningsrutiner daterade 2010-11-15 År F-1: Läraren i blivande år 1 besöker förskoleklassen. Eleverna besöker klassrummet de skall ha i 1:an, om möjlighet finns. Överlämningskonferens hålls i maj – juni. Mottagande lärare får information om elever samt tar del av handlingar, minnesanteckningar från samrådsmöten och åtgärdsprogram, för att skolsituationen ska bli så bra som möjligt. År 3- 4: Läraren i blivande år 4 besöker 3:an. Eleverna besöker klassrummet de skall ha i 4:an, om möjlighet finns. Överlämningskonferens hålls i maj – juni. Mottagande lärare får information om elever samt tar del av handlingar, minnesanteckningar från samrådsmöten och åtgärdsprogram, för att skolsituationen ska bli så bra som möjligt. År 6- 7: Rektor och specialpedagog på Kristinebergs kallas till klasskonferenserna under vårterminen för år 6. Kristinebergbjuder in eleverna i årskurs 6 till språkvalsdag samt besök i slutet av vårterminen för att träffa blivande klassföreståndare, nya klasskamrater och bekanta sig med lokalerna. Nya elever För att vi ska kunna möta eleven på ett bra sätt behöver vi få information från den skola eleven lämnar. Skolans blankett för förälders medgivande samt information om vår skola exempelvis lokal arbetsplan och adress/ informationskatalog skickas till förälder. Utvärdering/Uppföljning: En gång per år i samband med att lokala arbetsplanen utvärderas och revideras. Sid 12 (30) 2012-09-05 Överlämningsrutiner 2010-11 Förskola/pedagogiskomsorg - Förskoleklass, skolbarnsomsorg (Viktigt: lägg in nedanstående ”händelser” i kalendariet. Håll tidsramarna). November: Enhetschef för förskolan kallar förskolechefer, grundskolerektorer, enhetschef för grundskolan och specialpedagoger till ett möte kring barn i behov av särskilt stöd. Januari: Enhetschef för grundskolan ansvarar för att informationsbrev skickas till vårdnadshavare samt avlämnande förskola en inbjudan om öppet hus i januari månad. Februari v.6 : Varje rektor ansvarar för att skolor och fritidshem har öppet hus.(Valblanketter delas ut, finns även att tillgå på Åmåls kommuns hemsida). Februari: Svar från vårdnadshavare senast v.7. Skickas till Åmåls kommun Enheten Förskolan, Box 62, 662 22 Åmål. Placeringsassistent sänder över svaren sänds till respektive skola v.8. Rektor kallar specialpedagog och fritidssamordnare till ett möte där man tillsammans går igenom listorna på blivande förskoleklasser och fritidshemsplaceringar. Mars: Områdesindelning och skoltillhörighet är klar. Klasslistor och fritidshemsplaceringar är klara. De skickas till vårdnadshavare, avlämnande förskolor, mottagande pedagoger och fritidshem. April: Mottagande pedagog tar kontakt med avlämnande förskolor för att planera in datum för besök och överlämningssamtal (specialpedagog deltar vid behov). April/Maj: Skolorna kallar till föräldramöten/föräldrasamtal. Mottagande pedagog i förskoleklass besöker resp. förskola. Besök på blivande skolor och fritidshem av avlämnande pedagog tillsammans med barnen. Juni: Ansvariga rektorer på resp. område kallar till överlämningskonferens på gruppnivå. Se bilaga 1. Deltar gör rektorer, mottagande pedagoger, fritidspedagoger och avlämnande pedagoger. Max 2 tim. V.32 Förskolor/Fritidshemmen har planeringsdag v.32, för att kunna ta emot nya barn måndag v.33. Bilaga till arbetsplan 2012-09-05 Sid 13 (30) 2012-09-05 2012-09-05 IKT-PLAN FÖR GRUNDSKOLAN OMRÅDE A Lägesbeskrivning Samtliga datorer har Novell nätverk och Internet. Alla datorer har Office 2010. Nio klassrum är utrustade med Smartboard och det finns två klassrum med interaktiva projektorer. Det finns en vagn med 16 bärbara datorer i Röda byggnaden. En pedagog, Markus Hultfeldt är Skolans ITansvarige. Samtliga lärare har en bärbar arbetsdator. Mål Alla lärare och elever använder IKT som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Användningen av datorer är ett naturligt inslag i undervisningen. Alla klassrum har minst två datorer i mån av utrymme. Alla lärare utbildas kontinuerligt. Alla elever arbetar med IT användning enligt LGR 11( se bilaga). Alla elever får tillgång First Class från årskurs 4. Alla elever från årskurs 4 använder digital portfolio i slöjden. Vi har en uppdaterad och läsvärd hemsida. Ansvarsfördelning Rektor har övergripande ansvar för IKT-planen och hemsidan. IT-gruppen ansvarar för att IKT-planen revideras i början av varje läsår. Personalen följer IKT-planen. En pedagog är IT-ansvarig. Utvärdering Kontinuerlig utvärdering av elevernas utveckling. Årlig utvärdering av IKT-planen i slutet av läsåret. Mål för lärare och elever lyfts på det årliga medarbetarsamtalet. Sid 14 (30) 2012-09-05 IKT Årskurs 1-3 Bild (åk 1-3) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, Centralt innehåll: Bildframställning • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. SO (Sh)(åk 1-3) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll: Att leva i världen • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Att undersöka verkligheten • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Svenska (åk 1-3) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll: Läsa och skriva • Handstil och att skriva på dator. Tala, lyssna och samtala • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande texter och sakprosatexter • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning och källkritik • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet Sid 15 (30) 2012-09-05 IKT åk 4-6 Bild (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, Centralt innehåll: Bildframställning • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Redskap för bildframställning • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. Bildanalys • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Engelska (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter, Centralt innehåll: Lyssna och läsa – reception • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier . Musik (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, Centralt innehåll: Musikens verktyg • Digitala verktyg för ljud-och musikskapande. Samhällskunskap (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll: Information och kommunikation • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Sid 16 (30) 2012-09-05 Svenska/Svenska som andraspråk (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • formulera sig och kommunicera i tal och skrift, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och • söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll: Läsa och skriva • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatexter • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Informationssökning och källkritik • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teknik (åk 4-6) Förmågor: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, Centralt innehåll: Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Sid 17 (30) 2012-09-05 bilaga till arbetsplan 2012-09-05 Södra skolans värdegrund/regler Det är allas ansvar att vi mår bra och känner trygghet i vår skola. Som elev i Södra skolan strävar jag efter: att följa skolans regler och tider. att vara hjälpsam och visa hänsyn. att bidra till att alla ska kunna känna sig trygga och känna glädje i att gå till skolan. att respektera andra, alla är lika mycket värda. Det är inte tillåtet att mobba eller kränka någon annan. att använda ett vårdat språk, inga kränkande ord, könsord eller svordomar. att bidra till att alla får arbetsro i klassrummet och matro i matsalen. att vara aktsam om vår gemensamma miljö i skolan. Om Du uppträder olämpligt eller bryter mot skolans regler trots att Du blivit tillsagd kommer undervisande lärare att ha ett samtal med Dig, samt vid behov ta kontakt med dina vårdnadshavare. Om Du medvetet förstör eller orsakar skada på skolans egendom är Du med och ersätter eller återställer den. Dina vårdnadshavare kallas till elevvårdskonferens vid upprepade förseelser. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vi har tagit del av Södra skolans värdegrund och regler och är medvetna om vilka påföljder som gäller om en elev uppträder olämpligt eller bryter mot reglerna. Datum____________________ Elevens namn_____________________________________________________________ _________________________________ Vårdnadshavare 1 ______________________________ vårdnadshavare 2 Sid 18 (30) 2012-09-05 bilaga till arbetsplan 2012-09-05 REGLER FÖR SÖDRA SKOLAN 1. Elever får endast i samråd med undervisande lärare lämna skolan under skoltid. 2. På raster skall alla elever vara ute på skolgården. 3. Godis/tuggummi lämnar vi hemma men tag gärna med en frukt. 4. Cykel, kickboard, skateboard eller inlines används endast till och från skolans område. 5. Mobiltelefoner och MP3-spelare kan under lektionstid användas i samråd med undervisande lärare. Skolan ansvarar inte för och ersätter inte om medtagna saker förstörs eller försvinner. 6. Snöbollskastning är förbjuden med undantag av organiserad aktivitet som leds av vuxen. 7. Det är tillåtet att åka iskana vid gymnastiken (särskild backe) med hjälm på huvudet. Ta gärna med hjälm hemifrån. 8. Klättring är tillåten i klätterställning samt i träden utanför grå byggnaden, markerade med grön ring runt stammen. 9. Fotboll spelas på fotbollsplanen. Ingen bollkastning mot byggnader. 10. När skoldagen är slut lämnar vi skolans område. Endast fritids- barnen får vistas på skolan. JORDNÖTTER, NÖTTER, MANDEL OCH SESAMFRÖN ÄR INTE TILLÅTET PÅ SKOLAN P G A ALLERGI Sid 19 (30) 2012-09-05 MOTIV TILL REGEL bilaga till arbetspla 2012-09-05 1. Jag/vi vuxna på skolan har ansvar för Dig under skoltid. 2. I skolans uppdrag d v s det vi ska lära Dig är bl a att sköta Din hälsa så att Du håller Dig frisk och kry. Då är det viktigt att få frisk luft. Dessutom är det bra för att orka med skolarbetet. 3. I skolans uppdrag ingår att vi ska lära Dig hur du får en god hälsa så att Du håller Dig frisk och kry. Då är det viktigt att undvika sötsaker = godis, läsk mm. 4. Skolgården är inte anpassad för detta och det finns en risk för olyckor. 5. Mobil, MP-3 eller liknande kan vara störande moment på skolan, därför får de enbart användas under lektionstid i samråd med undervisande lärare. 6. Av säkerhetsskäl ! 7. Avgränsas till särskild plats av säkerhetsskäl ! 8. Klätterställning är avsedd för klättring. Finns också anvisat träd för klättring, för att ge fler möjligheter. 9. Fotboll på fotbollsplanen ”givet”. Ingen kastning överhuvudtaget mot byggnader, då fönsterrutor kan krossas. Exempel på kostnad är ca 2.500 – 3.000 kr / ruta. Pengarna tas ur Era verksamhetspengar. 10. När fritidshemmen är öppna, till 18.30 de flesta dagar, är det enbart barnen som är inskrivna i fritidshemsverksamheten som vistas på skolgården. Sid 20 (30) 2012-09-05 SKOLANS TRADITIONER bilaga arbetsplan 2012-09-05 Advent i Kungsbergskyrkan Lucia i Kungsbergskyrkan med år 4 som ansvariga Julteater i matsalen och Juldans i gymnastiksalen Påskfirande på skolan, gemensamma aktiviteter Skolavslutning i Åmåls kyrka Tårtkalas för 6:orna i matsalen i samband med avslutningen Fest på läsårets första skoldag Sid 21 (30) 2012-09-05 2012-09-05 Studiebesök/studieresor/skolresor Studiebesök och studieresor genomförs för att befästa kunskaper i olika ämnen samt utveckla kontakter med kultur, förenings och näringsliv. Studiebesök/studieresor ger också eleverna möjlighet att komma i kontakt med nya miljöer samt stärka klassens samhörighet. Studieresor: F-klass Räddningstjänsten år 1 år 2 Besök på bondgård år 3 Studieresa – Dalsland runt, hembygdsmuséet år 4 Vikingamuséet år 5 Innovatum i Trollhättan år 6 Träningsskolan: Mariebergsskogen, Karlstad Under alla skolår Föräldrar kan besöka skolan och berätta om sina arbetsplatser Om möjligt, besök på föräldrars arbetsplatser för att se olika yrken Studieresor/skolresor genomförs enligt resepolicyn som antogs av Barn och Utbildning 17/11 2005. Studieresa är en resa som anordnas av skolan och är läroplansbunden. Deltagandet är obligatoriskt och skall vara avgiftsfritt eller till en ”obetydlig kostnad” enligt skollag. Medföljande personal är i tjänst. Skolresa är en resa som anordnas på frivillig basis av elever och föräldrar. Den är inte en del av skolans verksamhet. Deltagandet är frivilligt. Avgift får tas ut till självkostnad. Se övrigt att beakta i resepolicyn (finns i pärm i personalrummet ”Södra skolans instruktionspärm) UtvärderingUppföljning: göres i direkt anslutning till respektive aktivitet ansvarig är arbetslaget/ initiativtagande person Sid 22 (30) 2012-09-05 BIBLIOTEK bilaga 2010-07-01 Mål: Att öka lusten att läsa Att genom läsningen utveckla sitt språk, lära sig nya ord, få bättre läsflyt och förståelse Att genom skönlitteraturen möta andra människor, andra miljöer, att göra egna inre bilder utifrån det man läser samt att utveckla sin fantasi Att genom facklitteratur utöka sina kunskaper i olika ämnen Att lära sig hur ett bibliotek är systematiserat (stadsbiblioteket) Att bli förtrogen med en biblioteksmiljö (stadsbiblioteket) Att det finns ett levande bibliotek med en pedagog som kan leda eleverna i att söka kunskap och delta i läs och skriv projekt/temaarbeten Ansvarsfördelning: Varje klasslärare ansvarar för att den egna klassen lånar kontinuerligt, såväl faktaböcker som skönlitteratur. Klasslärarens ansvar för att lånen registreras. Biblioteket är normalt inte bemannat men periodvis sker bemanning genom att praktikplats eller olika arbetsmarknadsåtgärder erbjuds. En lärare har ansvar för biblioteket, gällande inköp av böcker och att ordningen i biblioteket hålls. Utvärdering: Sker i samband med utvärdering av arbetsplanen i slutet av varje läsår. Sid 23 (30) 2012-09-05 bilaga arbetsplan 2012-09-05 INTERNATIONALISERING Vi ska öka kunskapen om och samarbetet med omvärlden för att skapa förutsättningar för förståelse och solidaritet över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden i vårt eget land. Vi gör detta genom att vara fadderskola för en skola i Uganda, ta emot volontärer från olika länder som lär oss om sina länder och kulturer, uppmärksamma Europaveckan i skolan, knyta kontakter med andra skolor i olika länder via brev, e-mail eller liknande. I ett globalt sammanhang är det viktigt att kunna ett gemensamt språk, vilket medför en högre motivation att lära sig engelska. Mål få kunskap om och utveckla samarbete med omvärlden få kunskap och förståelse för andra kulturer och kulturyttringar se den egna verkligheten i ett globalt perspektiv Utvärdering: I samband med att arbetsplanen utvärderas i slutet av varje läsår Sid 24 (30) 2012-09-05 bilaga till arbetsplan 2010-07-01 ELEVERS INFLYTANDE Mål: alla vuxna tar barnen på allvar och förmedlar ett demokratiskt synsätt eleverna deltar aktivt i beslutsfattandet t ex i klassråd, elevråd och verksamhetsråd eleverna har inflytande över utbildningens utformning och tar ansvar för sitt eget lärande elevernas inflytande ökar i takt med stigande ålder och mognad Åtgärder: klassråd från förskoleklass ca 1 gång/vecka och vid behov elevråd från årskurs 1, ca 1 gång/månad (två representanter från varje klass) elevrådsordförande i elevråden är elevrepresentanter i verksamhetsrådet läraren är lyhörd för elevernas tankar och synpunkter i utformningen av utbildningen, exempelvis vid genomgång av LPP. lärandesamtal, utvecklingssamtal, IUP, elevens val främjar elevens inflytande över sin situation 2012-09-05 Sid 25 (30) 2012-09-05 Rutiner för klagomålshantering Vi strävar hela tiden efter att göra vår verksamhet bättre. Alla är välkomna med synpunkter till skolans rektor, administratör eller annan personal. Det finns också möjlighet att via Barn och Utbildnings hemsida, klagomålshantering, lämna synpunkter. Information om denna möjlighet ges till personalen i början av varje läsår och till föräldrar i läsårets första brev till alla hem från rektor och i adress/ informationshäftet som skickas med eleverna hem i början av läsåret. Sid 26 (30) 2012-09-05 Sid 27 (30) 2012-09-05 Sid 28 (30) 2012-09-05 Sid 29 (30) 2012-09-05 ÅRSPLAN Sid 30 (30) 2012-09-05