-ter
Svensk Idrottsforskning nr 3 • 1999
Träning och immunförsvaret
"Stress" kan vara något som år såväl positivt som negativt, vilket man ej bör glömma i detta sammanhang.
Stress och påverkan på immunförsvaret är idag ett helt eget forskningsområde och både det medfödda (innate/natural) och förvärvade (aquired/adaptive) delarna av immunförsvaret kan påverkas av olika stressituationer. Man vet idag att vissa stressituationer kan leda till ett förbättrat immunförsvar medan andra leder till
en försämring. Detta är oftast bundet till kroppens två olika stressreaktioner, på den ena sidan den positiva
försvarsreaktionen (defence reaction) och på den andra sidan den negativa uppgivenhetsreaktionen (defeat
reaction).
• • • Ett bra exempel på en positiv
stressituation är fysisk aktivitet. Aktuella forskningsrapporter visar att
fysisk aktivitet kan påverka immunsystemet. Detta är inget nytt för
idrotts-Sverige. I en artikel från 1994
diskuterar Hoffmann-Goetz och Pedersen stressfaktorer och immunförsvar och påpekar att sambandet
mellan träning och immunförsvaret
är i många avseenden starkare än
sambandet mellan psykologisk
stress och immunförsvaret (3).
När man studerar effekter av fysisk
aktivitet på immunförsvaret är det
vikögt att skilja mellan omedelbara
(akuta) effekter, dvs förändringar
som utvecklas direkt efter ett träningspass och långvariga träningseffekter, dvs de förändringar av immunförsvaret som dröjer kvar hos
vältränade individer även under viloperioder. I samband med ett träningspass sker en övergående ökning av vita blodkroppar i blodomloppet. Denna ökning tycks gälla både antal celler och även deras funktion; något som oftast leder öll ett
mer effektivt immunförsvar (2). Hur
mycket immunförsvaret påverkas
beror på träningens intensitet och
varaköghet (5).
Träningseffekter
De effekter av långvarig träning som
tycks ha ett vikögt inflytande på immunsystemet är mindre utforskade
än akuta effekter. Den medfödda delen av immunförsvaret (natural killer (NK) cell akövitet) är den delen
som påverkas mest. NK-celler är en
del av kroppens lymfocyter och är
ett av kroppens första svar mot
många virusinfeköoner och även
mot vissa tumörer och utgör således
en viktig del i immxmförsvaret (7).
Vi har funnit att långvarig träning
(4-5 veckor) hos råtta ger en bety-
Ingibjörg H.
Jönsdöttir
Institutionen för
fysiologi och farmakologi. Avdelningen
för fysiologi, Göteborgs Universitet
dande ökning av NK-cellemas akövitet. NK-cellemas akövitet mäts genom att kvanööera deras förmåga
att döda radioakövt märkta melanomceller i lungvävnad. De djur
som har tränat har således färre tumörceller kvar i lungorna, jämfört
med kontrollgruppen som inte tränar. Denna effekt kan iakttagas upp
Öll 96 ömmar efter sista springperioden, dvs då djuren inte har sprungit
sedan 4 dygn Öllbaka. Således tycks
ökningen i NK-cellemas akövitet beöngas av en slags grundträning, i
detta fallet långvarig fysisk aktivitet
i form av spontan löpning (4).
Den förvärvade delen av immimförsvaret påverkas också av fysisk aktiviteL Detta gäller både T-celler och
B-celler, inklusive produköon av antikroppar och cytokinfxinköon. De
cytokiner som studeras mest i samband med fysisk akövitet är de som
är involverade i inflammaöon (5).
M o t i o n ä r eller elit?
Många forskningsgrupper har studerat träning och immxmförsvar hos
människa och då först och främst
omedelbara effekter av muskelarbete. I detta sammanhang är det vikögt
att karaktärisera träningen beroende
på intensitet och varaköghet. Pedersen och medarbetare har visat att
NK-cellemas funköon ökar under
moderat och hård träning, men en
minskning i NK-cellemas akövitet
kan iakttagas omedelbart efter ett
mycket hårt träningspass. Om man
tränar ofta och intensivt kan man således minska immunförsvarets
funköon och därmed öka risken för
infeköoner (5). Sammanfattningsvis,
så visar dagens forskning att regelbunden fysisk akövitet verkar förbättra immunsvaret medan mycket
hård, intensiv träning kan resultera i
en försämring av immunförsvaret,
vilket skulle kunna leda öll en ökad
risk för infektioner. Frågeställningen
om intensiva träningsperioder hos
eliödrottare kan leda öll försämrat
immunförsvar och följaktligen ökning i infektionsrisk har lett till intensiva diskussioner bland forskare
inom detta falt. Mer forskning krävs
för att kunna klargöra effekterna av
intensiv träning på immunförsvaret.
Påverkan av fysisk a k t i v i t e t .
Forskning från många olika fält, inkhisive psykologi, neurobiologi, fysiologi och immunologi har visat att
det förekommer ett samspel mellan
immunförsvaret, endokrinsystemet
och nervsystemet. Dessa olika system kommunicerar med varandra
och i samband med stress blir denna
kommimikaöon mycket påtaglig.
Vissa kunskaper föreligger om bakomliggande mekanismer, där bLa.
neuropepöder har visat sig spela en
väsentlig roll. Vårt kroppsegna
"morfinsystem" (endorfinsystemet)
som aktiveras i samband med olika
typer av stress, påverkar diverse olika kroppsfunköoner, såsom blodtryck, temperatur och smärttrösklar.
Man vet nu att endorfiner, och då
framför allt det centrala endorfinsystemet även påverkar immunförsvaret (4). Andra neuropepöder såsom
substance-P har också studerats.
Vid kontraköon och sträckning av
skelettmuskulatur aköverar man
-ter
Svensk Idrottsforskning nr 3 * 1999
omyeliniserade muskelafferenter,
dvs tunna nervtrådar från muskeln
som löper mot det centrala nervsystemet. Dessa ergoreceptorer, som
finns i muskeln signalerar ö l l hjärnan att muskeln är i arbete. Denna
akövering av ergoreceptorer ger
upphov ö l l en frisättning av opioider (enkefaliner, beta-endorön och
dynorfiner) i hjärnan vilket kan förklara varför muskelarbete hos människa ger upphov ö l l en smärttröskelhöjning, sänkning av blodtrycket
och eufori. Denna mekanism kan
troligen också bidra ö l l att många
joggare upplever en känsla av "absönens" då h a n / h o n tvingas ö l l en öds
ofrivillig fysisk inakövitet.
typer av stress som studeras, och
som följaktligen påverkar olika i m munceller genom flera olika mekanismer. Svär kronisk stress kan dämpa kroppens immunförsvar. I dessa
studier har man diskuterat den k l i niska betydelsen av denna förändring. Ökad risk för infeköoner och
benägenhet for cancer har rapporteras i samband med svåra psykiska
påfrestningar. Detta kan i vissa fall
vara intressant i samband m e d
idrottandc och då framför allt eliödrott där psykiska påfrestningar i
samband med tävlingar och presöonaöonsångest är vanligt förekommande.
Kosten spelar roll
Signalöverföringen från hjärnan kan
sedan i sin ö i r involvera både autonoma nervsystemet och/eller neuroendokrina systemet (hypotalamushypofyssystemet). M a n har fokuserat på adrenokorökotropt hormon
(ACTH), som utsöndras ifrån hypofysen och påverkar insöndringen av
glukokorökosteroider från binjurebarken. N y a forskningsrön har n u
visat att det synes föreligga en tvåvägs-kommimikaöon mellan nervsystem, hormonsystem och i m m u n försvar. Receptorer for bLa. tillväxthormon, prolakön och endorfiner
har lokaliserats på immunceller.
Ä v e n autonoma nervsystemet med
sina sympatiska nervtrådar har v i sats ha direkt inflytande på de organ
som öllhör immunsystemet, exempelvis mjälte och tymus. M a n har
även påvisat adrenerga receptorer
(beta-receptorer) pä i m m u n o r g a n
och på immunceller som tyder på att
nervsystemet direkt kan påverka
i m m i m f u n k ö o n e n . På samma sätt
har man visat att immxmsystemet
kan, med hjälp av framför allt cytokiner och neuropepöder direkt påverka hjärnans funköon.
Psykisk stress påverkar
Föreställningen att psykiska påfrestningar kan påverka immunförsvaret
är m-gammal och idag finns det epidemiologiska studier som bekräftar
detta. A k u t psykisk påfrestning och
immunförsvaret är mycket studerat
och det är allmänt känt att en övergående mobilisering av leukocyter
från l y m f o r g a n ö l l blodomloppet
sker i samband med en akut psykisk
påfrestning (1). Kronisk psykisk
stress är också mycket studerat, men
det är i många avseenden svårt att
jämföra dessa studier, dä det är olika
Som i så många andra fall i n o m
idrottsfysiologin, har det n u visat sig
att kosten spelar en stor roll i sambandet mellan träning och påverkan
på immunförsvaret. Detta kan k o m ma att ha betydelse för framför allt
eliödrottare i samband med intensiva träningsperioder. Glukos men
också glutamin (den mest vanliga
icke-essenöella aminosyran i kroppen) är viköga energikällor för kroppens immunceller. Följaktligen, har
det också diskuteras att minskade
halter av dessa ämnen i samband
med ett träningspass skulle påverka
immimcellemas f u n k ö o n . Hypotesen att supplement av kolhydrater
skulle minska de negaöva stresseffektema, både på hormonsystemet
och immunförsvaret i samband med
intensiv träning har testats av vissa
forskargrupper och de flesta har v i sat posiöva effekter. Effekterna av
vitamin C och glutamin har också
studeras, men betydelsen av dessa
födoämnen är foitfarande oklar. Flera studier, både med kolhydrater
och glutamin är nödvändiga för att
fastställa vilka effekter kosten har på
immxmförsvaret i samband med i n tensiv träning (6).
Slutsats
Stress påverkar immunförsvaret - på
gott och ont. Regelbunden fysisk akövitet påverkar immimförsvaret posiövt och kan således förebygga i n feköoner. Kronisk psykisk påfrestn i n g kan däremot dämpa i m m u n försvaret och risken för infeköoner
ökar. Det faktum att fysisk akövitet
kan påverka immunförsvaret posiö v t är u r folkhälsoperspeköv mycket vikögt och visar hur stor och vikö g m i l fysisk akövitet kan spela i
prevenövt syfte. Det bakomliggande
mekanismerna studeras i en mängd
olika former och det är angeläget att
öka kunskapen om de Aktörer som
styr dessa förändringar, något som
kan ge oss bättre förståelse för
stresseffekter och uppkomsten av
sjukdomar i framöden.
Referenser
DeGiorgi L, Altomare D. ModiEcation of the
immune system following mental and physical stress. Bull Inst Pasteur 90; 99-1071:1992
Gannon GA, Shek PN, Shephard RJ. Natural
killer cells: Modxilaöon by intensity and duration of exercise. In Exercise Immunology
review 1; 26-48:1995.
Hoffmann-Goctz L, Pedersen BK. Exercise
and the immune system, a model of stress
response? Immunol Today 15; 382-387:1994.
Jonsdotör IH. Physical exercise, endogenous
opioids and natural immunity. An experimental study on physiological mechanisms
and immune function in råts. Akademisk avhandling. Göteborgs Universitet. 1996.
Pedersen BK. Exercise Immxmology, Springer. Heidelberg, Germany. 1997.
Nieman DC, Pedersen BK Exercise and immune function. Recent devclopments. Sports
Med 27; 73-80:1999
Trinchieri G. Biology of natural killer cells.
Adv Immxmol. 47; 187-376;:! 989.
