TEMA OVERTRANING
Immunsystemet och
fysisk aktivitet
Bente Klarlund-Pedersen
Infektionskliniken, Rigshospitalet, Köpenhamn
Folk som motionerar är i regel övertygande om att deras träning ger
dem ett bättre skydd mot infeköoner. Omvänt hör man ofta att elitidrottare, särskilt inom utlråmghetsidrotterna klagar över långvariga infektioner med problematiska trärimgsavbmtt.(Över^ttning: Artur Forsberg
från tidningen Puls, Team Danmark).
m » m Dessa observaöoner stöds också av senaste ödens forskning som
visar att både stora träningsmängder och hög intensitet tycks öka
känsligheten för infeköoner. De
som däremot tränar på moöonsnivå tycks få en posiöv förstärkning
av sitt försvar mot infeköoner.
också ett skydd för utvecklandet
av cancer. NK-cellema oskadliggör och dödar helt enkelt virusoch tumörceller.
Under såväl måttlig som hård fysisk träning sker en koncentraöonsökning av lymfocyter i blodet
och det är särskilt NK-cellema
Immunsystemet utgöres av bLa. som ökar. Efter hårt fysiskt arbete
vita blodkroppar och lymfocyter. faller dock koncentraöonen av
En undergrupp av lymfocyterna är NK-celler och den totala NK cellde naturliga mördarcellema (na- funköönen är hämmad. Det tar
tural killer = NK-celler) Dessa cel- ömmar öll dagar innan denna del
ler är viköga som försvar mot vi- av infeköonsförsvaret har normarusinfeköoner och utgör troligen liserats.
IsamiMzW med
Mngixznga xx/z
&*Wa preskztioMgr/iTmssfor
r i s t / o r sän&f
iwrnim/brsixir.
Sfe/ön
/o/wmssxTM hyäfperMfzgMiJS
Morewws e/ter
50 km-foppef
Gökbo?% 1995.
BiWbyrdMy
Hösslgkofm.
Detta förhållande ser man dock ej
i samband med måttlig träning.
Om man p å en cykelergonometer
arbetar 1 ömme på 75 procent av
maximal syreupptagning sjunker
NK-cellema, men inom ett dygn
har de återgått öll det normala.
Däremot efter en öiathlonfävling
kan det ta flera dagar att återgå öll
normal koncentraöon Vid måttlig
fysisk aktivitet på 50 procent av
maximal syreupptagning kommer
antalet NK-celler att söga under
arbete och ej heller falla under
normalvärden öden efter avslutad
fysik aktivitet.
^
Om aköviteten är mycket intensiv
t.ex. f^ minutersintervaUer i sam
b a n d m e d r o d d sker enmarkax^t
ökningav NK cellerna under själva
arbetet. Nivån kan stiga öll^gånger över utgångsvärdet, x^imxnen efter sådana intervallträningspass
sjunker dock inte NK-cellnivån
under normalvärdena. Det som är
avgörande för om immunsyste
met undertrycks efter träning är
alltså ickeiförsta hand intensiteten utan snarare träningens längd.
B^ndra delar av ixnmxxnsystemet
påverkas också av fysisk aktivitet.
De celler som producerar anti
kroppar ^K^benäxnnesl3celler.
Den enskilda l^eellen hämmas ef
ter aktivitet vilket innebär att förm å g a n a t t producera ^ K är ned
satt. lifter hårt fysiskt arbete är
mängden ^ K i spott^saliv nedsatt, antikropparna i saliv och
slemhinna har till uppgift att
skydda mot bakterier och virusangreppiluftvägarna.
minskar och att lymfocyterna där
för får underskott på glutamin
vilket negativt påverkar optimala
funktionen efter hårt fysikt arbete. För att bekräfta denna hypotes
krävs dock fler studier.
na varit otränade men fått påbörja
konditionsträning finner man
dock att träningen e^ påverkat immunsystemet eller möjligen att en
liten tendens till förbättring kan
noteras.
Tränln^s^rad och Immunsystem
Det finns studier som belyst infektionsbenägenheten ^övre luftvägsinfektioner^irelation till hård fysisk träning. Dessa studier baseras
d o c k u t e s l u t a n d e p å försökspersonemas subjektiva rapportering
oche^ påenob^ektivläkarunder
sökning, l^eresultatenbör därför
tolkas med viss försiktighet.
Om man undersöker immunsystem e t i vila hos t r ä n a n d e o c h i c k e
tränande ^kontrollera finner man
att tränande har sammaeller något bättre immunfunktion än kon
trollerna. 1 samband med träningsstudier där försökspersoner
^^^Ö^flf^^Ofl^
Orsaken till förändring
Förändringen i immunförsvaret
under fysisk aktivitet beror till
viss d e l p å att stresshormorxerna
stiger under arbete, adrenalin stiger kraftigt och från försök där
adrenalin givits direkt i blodba
x^an hos vilande försökspersoner
har man kunnat konstatera liknande förändringar i immunförsvaret som vid fysik aktivitet. När
NK och l^eellernas funktion
hämmas efter fysikt arbete förklarasdettatillvissdelmedattdet
under fysisk aktivitet frisättes pro
staglandinerfrånmonocyter.
Frostaglandinerna häxnmar NK
cellernas funktiorx. När prostaglandinl^ämxnare som t.ex. indoxnetacin ges till en försöksperson som
har genomfört ett hårt träningspass uteblir hämmnxxxgexxavNKcellernas funktion, ^amrna resultat fann m a n i e t t försök där försökspersonerna intog indometa
cxn.Detäremellertidinulägetför
tidigt att rekommendera elitidrot
tare att äta indometacineller liknande preparat för att motverka
nedgången i immunförsvaret till
föi^d av hård träning och tävling.
F n a n n a n t e o r i ä r d e n så kallade
^glutaminhypotesen^. Den säger
att d e n a r b e t a n d e m u s k e l n s pro
duktion av aminosyran glutamin
Ingen
Mycket hård
Måttlig
träning
F%)weflBrBerihKlw1undP*der»«n
f i g 2. SoWwWef mefhzM fTÖMMg od% %n/ékffoew Ann bestrzzxzs som en /-kwrixz. Ingen fmnmg eller mycket h*W Wnmg reswfferar % ^er iM/étfzoner an
Immunsystemets aktivitet
Träningspass
Efter träning
fig 2. ImTMWisyskmet sfimWeros wmfer Wrd /ysisk aktivitet, men hämmas
fimmarmz e/^enff. Dd wppsWr def "mdöpimz/oMslTef", som imzebär aff mn*s
och W^erier km mtxzdem ochyororsaÄoz m/ékfio»er.
^
TElvIAÖVERTRAl^lO
Det finns rapporter om ökad före
koxnst av övre luftvägsinfektioner
iflera veckor efter maratonlopp.1
en studie med nästan ^000 personer i s a m b a n d m e d L o s ^ n g e l e s
maraton var risken för att få en infektionca ^ gånger större bland
dem som fullföljde än bland de
koxxtrollpersoner som var anmäldaochskullesprungitmenblev
förhindrade av annan orsak än
s^ukdom.len annan s t u d i e i s a m
band med ett ^ km lopp fann
xnan också ett samband mellan fysiskprestation ochförekomst av
infektioner.
Det ärmö^ligt att dexx ökade infektionsbenägerxheten e^ enbart kan
förklaras ev ett sänkt immunförsvar. Den ökade ventilatiorxen vid
hårdax^strängnxngleder^uockså
till större inandning av en mängd
virus ochbakterier. ^Bveni samband med dusch och ombyte finns
en ökad smittorisk.
Fn annan ökad risk för smitta finnes när många människor är samlade till träningsläger och tävlingsresor. Fffekten av måttlig trä
ning på infektionsbexxägenheten
blev u n d e r s ö k t i e n kontrollerad
studie bland kvinnor. 131and de
kvinnor som genomförde ett 1^
veckors träningsprogram fann
man färre övre luftvägsinfektioenr
än bland kontrollerna s o m e ^ t r ä nade. Få basis av dessa studier
kan marx sammanfatta detta sambaxxdetmellanträningochinfek
tioner s o m e n ^ - k u r v a . ^Figur 1)
Detta samband illustrerar att
måttlig tränmg ger färre mfektio
ner, m e d a n m y c k e t hård träning
ökar risken för förekoxnst av infek-
Tränln^och^an^er
Träning påverkar särskilt NK cellernas funktion.Dessa celler anses
ha betydelse vid b e k ä m p n i n g a v
cancerceller. Det ligger därför när a t i l l h a n d s a t t tro det finnsett
samband mellan träning och ut
Elitidrott med sfora träningsmängder kon innebära risk/or sänkf immwn/Örsixzr. Desswtom bidrar den
stora kontakten med andra människor tiM ökad smittorisk,
fofo: Biidbyrdn, Hässfehoim
veckling av cancer. 1 en amerikansk undersökning som omfattademerän^OOOtidigareuniversitetsstudenter f a n n m a n a t t b l a n d
dem som tidigare hade idrottat
var risken lägre för att utveckla
olika former av cancer.len annan
studie som omfattade 1^1 miljoner
svenska män f a n n m a n att xnänniskor med stillasittande arbeten
hade högre risk för att utveckla
cancer i tjocktarmen. Olika djurstudier visar genomgående att fy
sisk aktivitet minskar tillväxtenav
tumörceller hos d^urex^x.
Sammanfattning
Flitidrottareharivila ett gott immunförsvar, ^vlen under hård träx^xng^tävlingkanNK ochl^-cellerxxas fux^xktion komma att häm-
mas timmar till dagar efteråt.
Flärmed uppstår ett Tönster^iimmunförsvaret. D e t t a k a n l e d a till
att mikroorganismer förorsakar
infektioner. ^Figur^)
Framtida stadier skulle kunna led a t i l l mö^ligheteriattgex^oxn regelbundna prover avgöra effekten
a v h å r d t r ä n i n g på immunförsvaret och med ledning avdetta kontinuerligt justera i träningsprogrammet. Framtida studier bör
också klarlägga om tillskott av
glutamin eller behandling m e d
prostaglandinhämmare k a n u p p
häva hämningen av immxmsystemet efter hård fysiskbelastning.
Filer med andra ord stänga ^det
öpxxna fönstrets
Referenser
1. Nieman DC. Exerdse, Infecdon and
Immunity. Int. I. Sports Med. 15:131-141,
2 Hoffman-Goetz L, Pedersen BK.
Exercise and immune system: a model of
the stress response? Immunology Today
382-387,1994
3 Mc Carthy DA Dale MM. The leucocytosis of exercise: a review and model.
Sports Med 5: 282-287,1988
4. Mac Kinnon L.T.: Exercise and natural
killer cells. What is the relationship?
Sports Medicine 7:141-149,1989
5. Pedersen BK, Tvede N. Immunsystemet
og fysisk träning. Ugesknft for Läkare.
12:856-862,1993
PRENUMERERA!
• Ja, j a g v i l l läsa o m aktuella forskningsresultat i n o m f y s i o l o g i , humaniora, beteendevetenskap och t r a u m a t o l o g i med a n k n y t n i n g t i l l i d r o t t . Därför prenumererar j a g på Svensk
I d r o t t s f o r s k n i n g . Prenumerationen kostar 100 kr f ö r fyra nummer. Beloppet insattes på
p o s t g i r o 95 41 58-2 (Mottagare: Karolinska Institutet. Ange på t a l o n g e n " k s t 2 1 , proj
2150, k o n t o 3601")
Postnummer
Postadress
Kupongen skickas eller faxas t i l l : Centrum f ö r Idrottsforskning, Box 5626, 114 86
Stockholm. Tel 08-402 22 00, f a x 08-21 44 94
