1
FORSKNINGSPROGRAM
Projekttitel: Persistenta organiska miljögifter och interaktion med Epstein-Barr virus som
riskfaktor för subgrupper av non-Hodgkin lymfom.
Projektledare: Lennart Hardell, Professor, Överläkare, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro, Institutionen för Naturvetenskap, Örebro universitet, 701 82 Örebro
Medarbetare: Gunilla Lindström, Professor, Bert van Bavel, Professor, Institutionen för
Naturvetenskap, Örebro universitet, 701 82 Örebro.
Mikael Eriksson, Docent, Överläkare, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, 221 85
Lund.
Christer Sundström, Professor, Patologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala
(eftergranskar diagnoser).
Målsättning
Undersökningen avser att studera vissa persistenta organiska miljögifter som riskfaktorer för
undergrupper av non-Hodgkin lymfom och interaktion med Epstein-Barr virus.
Bakgrund
Vår forskargrupp har i ett antal studier tidigare påvisat en ökad risk mellan bekämpningsmedel
och non-Hodgkin lymfom (NHL). Dessa resultat har nyligen diskuterats i en översiktsartikel
(Hardell 2008) men även i tidigare sammanställningar (Hardell, Axelson 1998, Hardell, Eriksson
2003). Nyligen presenterade vi resultat i vår senaste fall-kontrollstudie av NHL och risken för
olika bekämpningsmedel, härvid inkluderades även analys för olika histologiska undergrupper
(Eriksson et al 2008). Det finns vid det här laget internationellt ett flertal studier som bekräftat
sambandet mellan bekämpningsmedel och NHL, för översikt se Dreiher, Kordysh (2006).
Även olika persistenta organiska miljögifter har satts i samband med NHL bl a av vår forskargrupp (Hardell et al 2001). Även andra forskargrupper har visat likartade resultat, nu senast
Engel et al (2007) där ökad risk för NHL kunde påvisas för PCB, särskilt vissa typer av PCB.
Interaktion mellan persistenta miljögifter och Epstein-Barr virus har påvisats av ett par forskargrupper, dels Rothman et al (1997) dels vår forskargrupp (Hardell et al 2001). Epstein-Barr virus
påvisades vara involverad med ökad risk för olika subgrupper av NHL i en stor serie av sådana
patienter och matchade kontroller (Sanjosé et al 2007). Det finns vid det här laget en teoretisk
bakgrund om en samvariation mellan immunmodulerande persistenta organiska miljögifter och
Epstein-Barr virus som riskfaktorer för NHL.
Som en del i vår fall-kontrollstudie av NHL (Eriksson et al 2008) ingår blodprovstagning för
analys av persistenta organiska miljögifter och Epstein-Barr virus. Denna del av studien
inkluderar totalt 203 fall och 254 kontroller. Ett delmaterial bestående av 100 fall och 100
matchade kontroller har analyserats och under under publicering (Hardell et al 2008).
Arbetsplan
Syftet med föreliggande ansökan är att erhålla kostnadsbidrag för ytterligare analys av
persistenta organiska miljögifter och Epstein-Barr virus serologi för olika undergrupper av NHL
2
men även Epstein-Barr virus serologi för hela materialet bestående av 203 fall och 254
kontroller. För studie av undergrupper av NHL gäller följande:
Samtliga inkluderade Analyserade
Lymfocytiskt lymfom/KLL
20
8
Mantelcellslymfom totalt
11
4
Follikulärt lymfom
40
40
Diffust storcelligt B-cellslymfom
81
39
Ospecifikt B-cellslymfom
24
16
T-cellslymfom
16
8
Återstår att analysera
12
7
0
42
8
8
Som en delstudie utöver de 100 fall och 100 kontroller som har inskickats för publicering har
ytterligare analys gjorts av 20 follikulära lymfom och deras kontroller för att få denna serie
komplett. Analys har gjorts av persistenta organiska miljögifter men ej av Epstein-Barr virus
serologi.
Föreliggande ansökan avser således analys av persistenta organiska miljögifter i de största undergrupperna av NHL enligt ovan eller totalt 77 fall. Till dessa utväljs en matchande kontroll varför
denna del omfattar sammanlagt 154 individer. Beträffande Epstein-Barr virus avser vi att
komplettera hela materialet dvs analys av totalt ytterligare 103 fall och 154 kontroller eller totalt
257 individer.
Analys av Epstein-Barr virus serologi görs vid Smittskyddsinstitutet, Solna.
Analys av persistenta organiska miljögifter görs vid Institutionen för naturvetenskap, Örebro
universitet. Följande kemikalier analyseras: PCB (totalt 33 isomerer), hexaklorbensen, DDE,
klordaner (sammanlagt sju varianter) samt polybromerade difenyetrar.
Betydelse
Incidensen av non-Hodgkin lymfom har i de flesta länder i västvärlden ökat sedan 1950-talet
men synes ha planat av under 1990-talet. Det finns studier som pekar på att omgivningsfaktorer
såsom bekämpningsmedel och persistenta organiska miljögifter och deras reglering kan ha
betydelse för denna incidensutveckling. Föreliggande studie avser att ytterligare belysa
persistenta organiska miljögifter och interaktion med Epstein-Barr virus eftersom detta område
är endast till liten del studerat sedan tidigare.
Tidsplan
1 år
Referenser
Dreicher J, Kordysh E. Non-Hodgkin lymphoma and pesticide exposure: 25 years of research.
Acta Haematol 2006;116(3):153-164.
Engel LS, Laden F, Andersen A, Strickland PT, Blair A, Needham LL, Barr DB, Wolff MS,
Helzlsouer K, Hunter DJ, Lan Q, Cantor KP, Comstock GW, Brock JW, Bush D, Hoover RN,
Rothman N. Polychlorinated biphenyl levels in peripheral blood and non-Hodgkin´s lymphoma:
a report from three cohorts. Cancer Res 2007;67(11):5545-5552.
3
Eriksson M, Hardell L, Carlberg M, Åkerman M. Pesticide exposure as risk factor for nonHodgkin lymphoma including histopathological subgroup analysis. Int J Cancer 2008;123:16571663.
Hardell L, Axelson O. Environmental and occupational aspects on the etiology of non-Hodgkin´s
lymphoma. Oncol Res 1998;10:1-5.
Hardell L, Eriksson M, Lindström G, van Bavel B, Linde A, Liljegren G. Case-control study on
concentrations of organohalogen compounds and titers of antibodies to Epstein-Barr virus
antigens in the etiology of non-Hodgkin lymphoma. Leukemia & Lymphoma 2001;42:619-629.
Hardell L, Eriksson M. Is the decline of the increasing incidence of non-Hodgkin’s lymphoma in
Sweden and other countries a result of cancer preventive measures? Environmental Health
Perspectives 2003;111:1704-1706.
Hardell L, Eriksson M, Carlberg M, Sundström C, Mild Hansson K. Use of cellular or cordless
telephones and the risk for non-Hodgkin´s lymphoma. Int Arch Occup Environ Health
2005;78:625-632.
Hardell L. Pesticides, soft-tissue sarcoma and non-Hodgkin lymphoma – historical aspects on the
precautionary principle in cancer prevention. Acta Oncologica 2008;47:347-354.
Hardell K, Carlberg M, Hardell L, Björnfoth H, Ericson I, Eriksson M, van Bavel B, Lindström
G. Concentrations of organohalogen compounds and titres of antibodies to Epstein-Barr virus
antigens and the risk for non-Hodgkin lymphoma. Submitted.
Rothman N, Cantor KP, Blair A, Busch D, Brock JW, Helzlsoure K, et al. A nested case-control
study on non-Hodgkin lymphoma and serum organochlorine residues. Lancet 1997;350:240-244.
Sanjosé S, Bosch R, Schouten T, Verkuijlen S, Nieters A, Foretova L, Maynadié M, Luigi Cocco
P, Staines A, Becker N, Brennan P, Benavente Y, Boffetta P, Meijer C, Middeldorp JM. EpsteinBarr virus infection and risk of lymphoma: Immunoblot analysis of antibody responses against
EBV-related porteins in a large series of lymphoma subjects and matched controls. Int J Cancer
2007;121:1806-1812.
