Litteratur: Lundin och Ohlsson
Hur har vi sett på konsekvenserna
av allvarlig psykisk sjukdom?
60- tal:
70- tal:
80- tal:
90- tal:
Institutionsskador
Positiva symtom (hallucinationer,
tankestörningar, vanföreställningar)
Negativa symtom (apati, autism,
glädjelöshet, brist på energi och
engagemang)
Funktionshindret i fokus, inte sjukdomen.
Forskning kring kognition och kognitiva
nedsättningar.
forskning om omgivningens påverkan
Målgruppen?
40.000-46.000 i inventeringen vid Psykiatrireformen
Tidigare nästan uteslutande personer med
psykossjukdomar
Idag: även neuropsykiatriska tillstånd, missbruk och
personlighetsstörningar
Uppskattningsvis 90.000 personer i Sverige med
psykiska funktionsnedsättningar
”Den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning
definierat består av personer med psykisk
funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter
att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa
svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå
under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av
funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i
relation mellan en person med en funktionsnedsättning
och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av
funktionsnedsättningen”.
(Socialstyrelsen hämtat: januari 2011)
Det syns inte men det märks..
”Vi möter en människa som ser, hör, kan tala och röra
sig. Men vi förstår inte att denna människa saknar
förmåga att använda sin syn, hörsel, tal och
rörelseförmåga på ett adekvat sätt”.
God funktionsförmåga vid psykiska
funktionsnedsättningar:
Beroende på:
Kvarvarande socialt nätverk (relationer)
Stöttande anhöriga
Samhällsbaserat stöd av välutbildad personal
Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF)
ICF består av två delar, vardera med två komponenter:
1. funktionstillstånd och funktionshinder som
omfattar
A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer
B. aktiviteter och delaktighet
2. kontextuella faktorer som omfattar
A. omgivningsfaktorer
B. personfaktorer (för närvarande inte
klassificerade i ICF).
Klassifikationen ICF ger möjlighet att beskriva en
persons funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa utifrån en biopsykosocial modell.
Kompletterar diagnossystemet ICD 10 (WHO)
Kan dock vara svårt att veta vad som är
funktionsnedsättningar och vad som är resultatet av
understimulans, ekonomiska faktorer och
omgivningsfaktorer
Syftet med ICF är att:
Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och
hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och
bestämningsfaktorer.
Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och
hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation
mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal,
personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet
inklusive människor med funktionshinder.
Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar
av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över
tid.
Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.
Kognitiva funktioner
De processer som sker i hjärnan då vi tar emot,
bearbetar och förmedlar information
Förmågan att tänka, minnas, känna och lära
Kognitiva funktioner skapar ordning
Kognitiva funktionsnedsättningar
Kan leda till svårigheter att minnas
Planera
Lösa problem
Orientera sig i tid och rum
Förstå ord och tänka abstrakt
Många tillstånd kan ge kognitiva
nedsättningar
Multipel Skleros
Cancer
Infektioner
Demenssjukdomar
Stroke
Stress- och utmattningssyndrom
Psykiska funktionsnedsättningar:
Är orsakade av psykiska/neuropsykiatriska sjukdomar
och tillstånd
Psykossjukdom
Affektiva sjukdomar
Aspergers syndrom
ADHD
(Blev diagnos 1988)
Om man har störningar i en eller flera kognitiva funktioner
kommer man ha svårt att ta hand om sig själv, umgås med
andra och arbeta.
Funktionsnedsättningar kan fluktuera, alltså ändras över
tid, behöver inte vara konstanta.
Funktionshinder uppstår om den omgivande miljön inte
kan kompensera för funktionsnedsättningarna
Hur vi fungerar och samspelar med omgivningen styrs
av ett komplext samspel mellan olika hjärnstrukturer,
kognitiva funktioner, den omgivande livsmiljön och
samhällsstrukturen.
Funktionsförmåga och
funktionsnedsättning
Automatisering (automatiskt agerande i vardagliga
situationer)
Nedsättningar gör vardagssysslor till en
kraftansträngning
Nedsättningar i exekutiva funktioner innebär en
oförmåga att tillägna sig ett vardagligt automatiskt
handlingsmönster, vilket är grunden för ett fungerande
socialt liv.
Funktionsförmåga och exekutiva funktioner
(samlingsnamn för många funktioner):
Förmåga att ta initiativ
Tidsuppfattning. Förstå orsak och verkan
Planerings- och organisationsförmåga
Förmåga att skapa struktur i vardagen
Förmåga att motivera sig själv
Förmåga att skjuta upp tillfredsställelse
Förmåga till automatiskt agerande
Förmåga att fokusera uppmärksamheten
Hålla kvar uppmärksamheten eller fördela den
Kunna värdera sina egna prestationer
Hur hjälpa vid nedsättning i
exekutiva funktioner?
Ge initiativstöd
Göra dagen förutsägbar
Skapa struktur
Använda schema
Hjälpa till att fokusera och vidmakthålla
uppmärksamhet
Skapa en tydlig bild av det personliga målet
Hjälpa till att motivera, ofta
Ge information om kognitiva nedsättningar
Nedsättningar i central coherenceatt foga ihop delar till helhet
Oförmåga att tolka sociala och känslomässiga sammanhang
Kontaktskygghet
Tillbakadragenhet
Svårt att förstå sig på mötet med andra människor
Svårt att skapa sammanhang och mening
Tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck svårt
Hamnar lätt i sociala sammanhang som misstolkas, personen
blir lätt sedd som udda
”friktionsinteraktion”- de sociala konsekvenserna gör att många
inte vågar ta fler kontakter, självförtroendet sjunker, riskerar att
bli sedd som ännu mer udda etc…
Inre världen ofta viktigare än yttre
Hur hjälpa vid nedsättningar av
central coherence
Grundläggande kommunikationsfärdigheter
Föra ett vardagssamtal
Förmåga att lösa allmänna vardagsproblem
Förmåga att lösa konflikter i vardagslivet
Social färdighetsträning, typ ESL
Lösa vardagsproblem
Identifiera problemet
Lista tänkbara lösningar
För/nackdelar med lösningssätten
Bestäm ett lösningssätt
Planera genomförandet
Genomför planen
Utvärdera
Störningar i abstrakt tänkande
Svårt att förstå övergripande begrepp
Svårt att se helhet, fastnar lätt i detaljer
Tolkar ordspråk och uttryck ordagrant
Svårt att föreställa sig sånt man inte upplevt
”Ska vi hoppa över maten?”
”Kan du ge mig ett handtag?”
”Du måste se upp vid övergångsstället!”
Hur hjälpa vid störningar av
abstrakt tänkande?
Inte använda bildspråk
Inte använda liknelser
Inte använda ordspråk
Ge förklarande struktur
(framing)
Göra okända förhållanden levande
Studiebesök på nya platser
Konkret tal och tänkande
Använd kreativa metoder
Undvik ironi, sarkasm, var varsam med skämt.
Kroppsuppfattning och
stresstålighet
Vid kognitiva nedsättningar:
Stressöverkänslighet
Svårt att habituera
Försämrad feedback från kroppen
Överkänslig för sinnesintryck
Sömnstörningar
Hur hjälpa vid stress och störningar
i kroppsuppfattning?
Skapa lugna miljöer
Ge hjälp med avslappning
Ge hjälp med stresshantering
Normalisera sömnen
Minnesfunktion
Hjälper oss att skapa sammanhang
Lära oss praktiska,
Känslomässiga och
Teoretiska färdigheter
Minnesstörningar
Svårt med närminnet
Svårt att lära in nya saker- tar tid
Försämrat mellanminne
Svårt att plocka fram rätt kunskap vid rätt situation
Svårt att generalisera kunskap
Nedsatt koncentrationsförmåga
Svårt att hålla i en längre konversation, att läsa, se på
film, komma ihåg uppgifter
Förlust av minnesförmågor kan göra att personen
förlorar delar av sig själv, sin historia, kontrollen över
nuet och delaktigheten i sin egen framtid
Procedurellt minne
(automatisering)
Vaneminne, handlar om motoriska färdigheter som att
cykla, köra bil, borsta tänderna.
Vi plockar fram kunskapen på ett omedvetet plan
Använder oss av dessa minnen för att lära in gamla
kunskaper på nytt, (laga mat) Kunna använda en
Nokia fast man själv använder en Erikssonmobil
Perceptuell priming
Ett slags associationsminne
Nödvändigt för att överleva
Också omedveten nivå
Får oss att rikta uppmärksamheten åt visst håll (tex vi
reagerar vid brandrök)
Semantiskt minne
Ett slags faktaminne
Vi vet inte hur vi fått kunskapen- vi bara vet. Som att
Köpenhamn är Danmarks huvudstad.
Skapar möjlighet att tänka på saker som inte finns i
den omedelbara miljön.
Episodiskt minne
Personligt minne för upplevda händelser erfarenheter,
upplevelser och fakta som byggs upp hela livet
Bedömer sammanhang i tid och rum. ( Imorse, för 5 år
sen)
Förmåga att mentalt kunna resa i tiden och tänka både
förfluten tid och framtid
Störningar i det episodiska minnet- svårigheter att få
tillgång till det man lärt sig tidigare och att ha tillgång
till sin livshistoria
Arbetsminne- primärt minne
Håller aktuell information tillgänglig under den stunden
informationen behövs
Ex. Rätt antal skopor när vi kokar kaffe, föreläsa..
Hålla tråden i ett samtal
Ta emot och utföra instruktioner
Avgörande för att koncentrera oss
Kan tränas upp !
Påverkar sociala situationer- om du bara minns de två sista
orden i en konversation…kan tolkas som brist på närvaro,
ointresse
Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har
ett begränsat arbetsminne.
Forts. arbetsminne
Nyckel till inlärning och uthållighet
Kognitiv träning:
Ökad koncentrationsförmåga
Ökad impulskontroll
Kunna hålla flera bollar i luften
Komma ihåg var man lägger sina saker
Minnas det man läst
Kunna lyssna utan att avbryta
Hur hjälpa vid minnesstörningar?
Eliminera stress (avskärma stimuli)
Stärka uppmärksamhet och koncentrationsförmåga
Skriva ner instruktioner, även enkla saker
Upprepa saker ofta
Säga saker på flera olika sätt
Be om återkoppling för att se om personer har uppfattat
saker rätt
Rollspela nya beteenden
Använda visuellt stöd i information
Tydlig information
Säg vad personen ska göra, inte vad han inte ska göra
Theory of mind
Handlar om inlevelseförmåga
Störningar i theory of mind innebär:
Att inte förstå att andra tänker
Att inte förstå att andra har känslor
Konsekvenser: att personen riskerar att uppfattas som
känslokall, hjärtlös, okänslig, taktlös.
Hur hjälpa vid störningar i theory
of mind?
Förutsätt aldrig att personen kan läsa mellan raderna,
eller per automatik kan tolka kroppsspråk och
ansiktsmimik
Var aldrig anklagande!
Försök behålla lugnet om du blir utsatt för en sådan
persons agerande. Is i magen.
Sänk känslotrycket till en lugn och saklig nivå.
Informativ och rak kommunikation, på ett snällt sätt.
Motivation
= är en önskan att genomföra något samt drivkraften att
åstadkomma något
Vi är inte alltid medvetna om vad som driver oss
-biologiska
-psykologiska
-sociala behov
Vad skapar motivation?
Ett sätt att skapa motivation är att skapa inre bilder
som styr handlingarna mot mål längre fram i tiden
Vid kognitiva nedsättningar: kan vara svårt att skapa
inre motivation….
.. Eller kan vara svårt att hitta startknappen trots
motivation..
.. Svårigheter att bibehålla motivation..
Med rätt stöd och hjälpmedel
Kan man förbättra, vidmakthålla och kompensera för
en nedsatt eller förlorad funktion
Undvika hinder i miljön
Rätt bemötande kan vara den avgörande nyckeln till
återhämtning
Dåligt bemötande av människor med svåra psykiska
besvär kan förvärra deras tillstånd.
Ta reda på behov
Arbetsterapeuter- att se personen ”in action” skapar
bättre underlag, ser resurser, svårigheter. Tänker
kompensatoriskt. Person i situation.
Nätverkskartor- berättelser som vad som inte fungerar,
vad som fungerar
Personens egna önskemål och målsättningar
Utvärdera insatser regelbundet, behöver något ändras?
Vad, hur, varför…
Förhållningssätt
Kontinuitet i relationerna, minimera antalet inblandade
personer
Empatiskt förhållningssätt
Acceptera att arbeta på klientens villkor
Söka motivera
Lyssna, vara lyhörd, tålamod
Kan situationsanpassa
Skapa trygghet
Kan inge hopp
Gränsdragningsförmåga mellan yrke och privatliv
Tillgängligt och kontinuerligt socialt
stöd:
Leder till positiva förändringar inom områdena sociala
kontakter, sociala förmåner, nära relationer,
psykologiska problem, psykotiska symtom, problem
med kost och föda, samt information om hälsa och
behandling.
Minskat antal vårddagar
Samhällsekonomiska vinster
Enkla hjälpmedel
Autogiro på räkningar
Pedagogiska kokböcker och städinstruktioner
Mobiltelefonen som påminnare vid medicintider, möten
Checklistor för aktiviteter och hushållsarbete
Whiteboard
Almanacka
Papper och penna, att göra listor
SMS-påminnelser
Färgkoda
Uppmärkning av garderober och kök, bokhyllor etc
Struktur: Daglig sysselsättning eller
arbete
Anpassad efter var och ens förmåga
Ger struktur på dagen och innehåll
Bryter isolering och passivitet
Möjliggör social isolering
Stärker identiteten/ökar självständigheten
Högre livskvalitet
