Idrottsnutrition.

ORGAN för sveriges kliniska dietister
r
å
20
VOLYM XX • NUMMER 6 • NOVEMBER • 2011
Tema: Idrottsnutrition
Säkrare nutrition
för patienter med
sväljsvårigheter
Kcal Protein
g
306 12
Kostfiber
g
4
Att leva med dysfagi (tugg- och sväljsvårigheter)
medför stora risker. Många patienter med dysfagi
sätter lätt i halsen vilket gör det svårt äta och därigenom leder till undernäring.
Nu introducerar vi Nutilis Complete - ett komplett,
färdigförtjockat kosttillägg på 125 ml för patienter
som behöver Steg 1 konsistensanpassning.
Nutilis Complete har amylasresistenta egenskaper
vilket innebär att det behåller sin förtjockade konsistens genom hela sväljprocessen.
Ge dina patienter med sväljsvårigheter tryggheten med säkrare nutrition!
Nutricia • Tel: 08-24 15 30 • www.nutricia.se
Organ för
S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
TEMA: Idrottsnutrition
Ledare: Räcker ett glas mjölk och en smörgås
4
”Train low, compete high”
8
Att bättre förstå ätstörningar inom idrotten
14
Porträttet: Linda Bakkman
18
Protein och Aminosyror – en översikt
20
Svensk Förening för Idrottsnutrition
26
Stark, frisk och glad med D-vitamin
28
Överträning och metabol stress
30
Norrländska dietister introduceras för IDNT
32
Momsfrågan
34
Särnär på väg att avskaffas
36
STODAB
[email protected]
Aktuell avhandling
38
Tryckeri
Kostupplysningen
40
Annonser
BUSINESS FACTORY AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-653 60 48
[email protected]
Layout & Material
Lenanders Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
1/12
2/11
3/11
Manusstopp Utgivning
27 jan
17 feb
23 mars
10 april
11 maj
25 maj
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
8
12
15
24
27
38
TS-kontrollerad upplaga 2010:
5.900
Medlem av:
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
3
ledare
Peter Stenberg, leg dietist,
Styrelseledamot DRF
Räcker ett glas mjölk och en smörgås?
U
töver träning är kosten ett grundläggande
redskap när man arbetar med prestationsoptimering. Dietistens unika kunskaper är
särskilt värdefulla när det gäller att vägleda och
sammanställa lämpliga strategier beträffande
kost, dryck och kosttillskott. En förutsättning för
att kunna sammanställa kostråd till elitidrottare
och motionärer är goda kunskaper i såväl idrottsnutrition som arbetsfysiologi, och bra kurser finns
att tillgå på såväl hemmaplan som utomlands.
Internationella Olympiska Kommittén uttrycker
sig som följer i 2004 års Consensus on Sports
Nutrition:
“Although wise food choices will not make a
champion out of the athlete who does not have
the talent or motivation to succeed, an inadequate
diet can prevent the talented athlete from making
it to the top.“
Glädjande nog börjar idrottsnutrition få större
uppmärksamhet och prioritet bland elitidrottare, och Riksidrottsförbundet tillsammans
med Svenska Olympiska Kommittén sörjer för
att ordna nutritionsstöd åt elitidrottare genom
Svensk förening för Idrottsnutrition (http://
svenskidrottsnutrition.se/). Föredömliga organisationer där idrottsnutrition och dietister har hög
status är Team Danmark (www.teamdanmark.dk)
och Australian Institute of Sport (www.ausport.
gov.au/ais/nutrition).
Intresset för idrottsnutrition har ökat de senaste
åren och forskning om hur nutritionsintaget
påverkar den fysiologiska adaptationen till träningsstimuli av olika slag växer. Att träna med
låga glykogenlager i muskulaturen (Train low,
compete high) har visat sig öka fettoxidationen
även bland redan vältränade uthållighetsidrottare (Hulston et al 2010). Flera studier visar att
dosen 10g essentiella aminosyror eller 20g intakt
mjölkprotein direkt efter styrketräning optimerar
proteinsyntesen av de kontraktila proteinerna,
även utan samtidigt intag av kolhydrater (Staples
et al 2010). Nitrat, från exempelvis rödbetsjuice,
förefaller göra mitokondrier mer effektiva (Larsen
et al 2011) vilket visar sig i ökad prestationsförmåga vid såväl hög som låg intensitet och dessutom
påverkas blodtrycket i positiv riktning. Intressanta
fynd, inte bara för idrottare men även för överviktiga och äldre. Den som följer forskningen kring
idrottsnutrition och arbetar praktiskt med elitidrottare och motionärer inser snabbt att idrotts-
4
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
nutrition förtjänar lika mycket respekt som vilket
annat nutritionsområde som helst.
En vanlig fråga i träningssammanhang är vad
man bör äta efter träningspasset? Idrottsnutritionisten måste väga svaret mot faktorer som bland
annat träningens intensitet, frekvens, varaktighet
och målsättningen med träningen. Vidare måste
så klart idrottarens antropometri beaktas. För
elitidrottaren som tränar 10-20 timmar i veckan
eller mer, kan vältajmade intag av kolhydrats- och
proteintillskott samt ergogena (prestationshöjande) tillskott som kreatin, koffein, β-alanin,
bikarbonat och nitrat hjälpa idrottaren att nå
optimal prestationsförmåga och energibalans.
Marknadsföringen av återhämtningsdrycker och
sportdrycker såväl som utbudet av dessa på motionsanläggningar gör emellertid att vardagsmotionären intalas att det är nödvändigt att bruka
dessa produkter efter träningen. För den överviktige vardagsmotionären som tränar lågintensivt
kan återhämtningsmål, även i form av smörgåsar
och mjölk, snarare stjälpa än hjälpa i jakten på en
lägre kroppsvikt.
Jag hade föreställt mig att elitidrottare skulle vara
den enklaste gruppen att vägleda i kostfrågor,
men icke! De flesta är helt vanliga människor
men med särskilda sportsliga talanger och compliance bland dessa individer upplever jag inte som
exceptionellt bättre jämfört med andra, trots hög
målsättning och målmedvetenhet. I arbetet med
elitidrottare inom olika discipliner som är varandras motsatser som exempelvis konståkning och
rodd eller fäktning och brottning, bjuder detta
verkligen på ytterligheter och utmaningar sett ur
ett nutritionsperspektiv, vilket gör idrottsnutrition så roligt att jobba med.
Referenser:
Hulston CJ, Venables MC, Mann CH, Martin C, Philp A, Baar K,
Jeukendrup AE. Training with low muscle glycogen enhances
fat metabolism in well-trained cyclists. Med Sci Sports Exerc.
2010 Nov;42(11):2046-55.
Staples AW, Burd NA, West DW, Currie KD, Atherton PJ,
Moore DR, Rennie MJ, Macdonald MJ, Baker SK, Phillips SM.
Carbohydrate Does Not Augment Exercise-Induced Protein
Accretion versus Protein Alone. Med Sci Sports Exerc. 2010
Dec 1.
Larsen FJ, Schiffer TA, Borniquel S, Sahlin K, Ekblom B, Lundberg JO, Weitzberg E. Dietary inorganic nitrate improves
mitochondrial efficiency in humans. Cell Metab. 2011 Feb
2;13(2):149-59.
Ron Maughan, L.M. Burke, E.F. Coyle. (2004). Food, Nutrition
and Sports Performance II: The Ioc Consensus Conference on
Sports Nutrition. New York: Routledge.
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
Noterat
Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
N
y svensk forskning visar att
personer som äter mycket socker
har sämre blodfetter och kan löpa
ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Forskaren Emily Sonestedts nya resultat presenteras i den medicinska tidskriften British
Journal of Nutrition. Forskningen har fått
stöd från Hjärt-Lungfonden.
– Forskningsresultaten tyder på att socker
kan orsaka åderförfettning och leda till hjärtkärlsjukdom. De nya rönen ger ytterligare
stöd för att det är bra att dra ner på sockret,
säger näringsforskaren Emily Sonestedt,
doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds
universitet.
I studien har kostvanor och nivåer av olika
sorters blodfetter, så kallade blodfettsprofiler, kartlagts hos 4 300 friska personer.
Forskarna har undersökt partiklar av vad som
brukar kallas ”det onda kolesterolet”, LDL.
Enligt studien är LDL-partiklarna skadligare
ju mindre de är. De större LDL-partiklarna
tycks däremot inte påverka risken för hjärt-
kärlsjukdom.
Enligt studien äter personer med en
skadlig blodfettsprofil mer socker än andra.
I studien framkommer också att andra typer
av kolhydrater samt fett inte har betydelse
för blodfettsprofilen. Studien stödjer dessutom de redan kända rönen att ”det goda
kolesterolet”, HDL, påverkas gynnsamt av att
dricka måttliga mängder alkohol.
– De nya rönen är en viktig bit i pusslet om
kostens betydelse för risken att drabbas av
hjärt-kärlsjukdom och de visar att det behövs
mer forskning på området, säger Staffan
Josephson, generalsekreterare för HjärtLungfonden.
Forskningen baseras på material ur Malmö
Kost Cancer-studien. Emily Sonestedts forskningsteam fortsätter att forska kring olika
orsakssamband, exempelvis huruvida det är
sockerintaget som leder till en mer skadlig
blodfettsprofil och hur människors olika arvsanlag kan spela roll för forskningsresultaten.
Enligt Emily Sonestedts forskning finns en
skadlig profil av blodfetter som leder till ökad
risk för hjärt-kärlsjukdomar. Hög risk för
åderförfettning löper de som har:
- Låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL.
- Hög nivå av triglycerider (fett i blodet).
- Hög nivå av små och mellanstora partiklar
av ”det onda kolesterolet” LDL.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Vi lever längre med färre kalorier
G
enom att äta färre kalorier kan
åldrandet bromsas och uppkomsten
av åldersrelaterade sjukdomar som
cancer och åldersdiabetes senareläggas. Ju
tidigare kaloriintaget minskas, desto större
effekt får det. Nu har forskare vid Göteborgs
universitet identifierat ett av de enzym som
är nyckeln till åldrandeprocessen.
– Vi kan visa att en kalorirestriktion
bromsar åldrandet genom att förhindra att
ett enzym, peroxiredoxin, sätts ur funktion. Enzymet är också extremt viktig för
att motverka skador i vår arvsmassa, säger
Mikael Molin på institutionen för cell- och
molekylärbiologi.
Genom att gradvis minska intaget av
socker och proteiner, utan att minska på
vitaminer och mineraler, har forskare tidigare
visat att apor kan leva flera år längre än
förväntat. Metoden har också prövats på allt
från fiskar och råttor till svampar, flugor och
6
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
jäst med bra resultat. Kalorirestriktion har
också samma goda effekter på vår hälsa och
senarelägger uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar. Trots det har forskarvärlden
haft svårt att förstå exakt hur kalorirestriktion ger upphov till dessa positiva effekter.
Med jästceller som modell har forskargruppen vid Göteborgs universitet lyckats
identifiera ett av de enzym som krävs. De kan
visa att aktivt peroxiredoxin 1, Prx1, ett enzym
som bryter ned skadlig väteperoxid i cellerna,
behövs för att kalorirestriktion ska fungera
effektivt.
Åldrandet kan bromsas
Resultaten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cell visar att
Prx1 skadas under åldrande och tappar sin
aktivitet. Kalorirestriktion motverkar detta
genom att öka produktionen av ett annat
enzym, Srx1, som reparerar Prx1. Intressant
nog visar studien också att åldrandet kan
bromsas utan kalorirestriktion genom att
enbart öka mängden Srx1 i cellen. Därmed
framstår reparation av peroxiredoxinet Prx1
som en nyckelprocess i åldrandet.
– En nedsatt funktion av Prx1 ger upphov
till olika typer av genetiska defekter och
cancer. Omvänt kan man nu spekulera i om
en ökad reparation av Prx1 under åldrandet
kan motverka, eller åtminstone senarelägga,
uppkomsten av cancer.
Peroxiredoxiner har också visat sig kunna
förhindra att proteiner skadas och klumpar
ihop sig, en process som kopplats till flera åldersrelaterade sjukdomar som påverkar nervsystemet, som till exempel Alzheimers och
Parkinson. I linje med det funderar forskarna
också på om stimulering av Prx1 kan minska
och senarelägga sådana sjukdomsförlopp.
Källa: Anita Fors, Göteborgs universitet
OLDA - det glutenfria alternativet
Ett sortiment som passar alla - även allergiker!
SPRÖDA MAJSBRÖD / FRASBRÖD naturell / FRASBRÖD provencal
- baserade på majs, fria från gluten, mjölk, ägg, soja och jäst. Frasiga brödskivor med mycket god,
mild och delikat smak, passar ihop med allt pålägg. Lika gott till vardags som till fest. Spröda Majsbröd och Frasbröd naturell finns på förskrivning hos dietisten och alla tre produkter finns i detaljhandeln. Hållbarhet 1 år.
SPRÖDA RISBRÖD
- baserat på ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg, soja och jäst. Spröda Risbröd är naturligt
glutenfri och fiberrik variant av Spröda Majsbröd och Frasbröd. Finns i detaljhandeln. Hållbarhet 2 år.
RISGRÖT / Rismjöl - Instant
- tillverkas av enbart ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg och soja. Risgröten kan tillagas utan kokning eller uppvärmning. Blandas med kall
eller varm vätska till gröt (blandning med upptinade bär / annan frukt ger mycket god bärgröt / dessert). Risgröt instant är mild och skonsam för magen
och praktisk som snabbmat på resor. Hållbarhet 2 år.
STRÖBRÖD / Majsmjöl - Instant
- tillverkas färskt för att bara bli Ströbröd, fritt från gluten, mjölk, ägg, soja, jäst, förtjockningsmedel och mycket annat
Både Risgröt och Ströbröd OLDA erbjuder mycket bred användning. Båda produkter används på samma sätt vid : matlagning: panering, kall redning av såser, etc. och vid bakning: för kokosbollar, kakor, tårtor (se vår receptsamling) eller som förbättringsmedel i bröddeg för saftigare bakprodukter (vätskebindande). Risgröt och Ströbröd OLDA finns på förskrivning hos dietisten, samt i detaljhandeln.
SOCKERKAKA kakmix
- baserat på potatisstärkelse, naturligt fritt från gluten, mjölk och soja. Kakmixen erbjuder ett enkelt och snabbt sätt att baka, särskilt om man är
”nybörjare” med dieten, eller har ont om tid. Ingen risk att misslyckas. Uppskattas även av de familjemedlemmar som inte behöver hålla diet. Se vår
receptsamling. En förpackning innehåller 2 satser för 2 kakor. Hållbarhet av oöppnad mix är 3 år. Finns i detaljhandeln.
D
g
Ö
n
i
R
n
B
s
i
S
I
v
n
R elsa
A
D smed
Ö
R
SP på liv
n
e
g
i
äntl
Ring eller skriv till oss för mer information!
OLDANA AB / Tel. 031 - 26 68 37 / Fax. 031 - 26 68 67 / www.oldana.se / e-mail: [email protected]
Idrottsnutrition
Train low, compete high
Kan ett specifikt träningsupplägg kombinerat med
kolhydratstajming vara nyckeln till förbättrad uthållighetsförmåga?
A
S t e fan P e t t e r sson
leg dietist
adjunkt/doktorand
Institutionen för kost och
idrottsvetenskap
Göteborgs universitet
[email protected]
tt använda sig av specifika koststrategier i syfte att förhöja prestationsförmågan har troligen förekommit lika länge
som tävlingsidrott bedrivits. Löparen Charmis
från Sparta, vinnare vid de olympiska spelen år
668 f.Kr. sägs vara den första som hade en specifik träningskost beståendes enbart av torkade fikon, medan Dromeus från Stymphalos beskrivs
som den förste atleten vars kost uteslutande bestod av kött. Än idag, närmare 3000 år senare, råder det fortfarande delade meningar om olika nutritionella strategier för att åstadkomma prestationsförbättringar. Denna artikel kommer belysa
en strategi som inom idrottsnutritionskretsar och
träningsvärlden på senare år rönt uppmärksamhet:
att bedriva träning med låga kolhydratsdepåer.
Kolhydrater och fett som energisubstrat vid träning
En viktig målsättning med idrottade individers
kosthållning är att den är sammansatt på ett sätt
som möjliggör tillgång till det energisubstrat en
given träningsform kräver. Mot bakgrund av att
fett och kolhydrater utgör de dominerande energikällorna vid fysisk aktivitet, samt att förbränningen av den sistnämnda ökar med stigande arbetsintensitet har de generella idrottsnutritionsriktlinjerna1 de senaste decennierna förespråkat en kolhydratrik kost (50-60E%, upp till 70E% vid extrema träningsupplägg/långvarigt arbete) för att uppnå en optimal prestation och träningsadaption.
8
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
Vid en första tanke kan tyngdpunkten på kolhydrater i idrottskosten tyckas vara en självklarhet i och med att en större mängd ATP bildas för
varje syremolekyl (O2) jämfört med när fett används som energisubstrat. Mängden energi som
kan erhållas via fettoxidation är alltså lägre (19,7
kJ/l O2-1) jämfört med kolhydratsoxidation (21,4
kJ/l O2-1). Skillnaden (1,7 kJ/l O2-1) kan framstå som försumbar, men om man sätter in detta i
ett prestationssammanhang är det lättare att förstå att differensen är betydelsefull. För att en 70
kilos person skall klara av att avverkar ett 4,2 mil
långt maratonlopp på 2,5 timmes löptid krävs en
genomsnittlig energiproduktion motsvarande 80
kJ/min-1. I verkliga livet oxideras alltid kolhydrater och fett som en blandning, men om man leker
med tanken att endast kolhydratsoxidation nyttjas
för att motsvara detta energibehov skulle syrekonsumtionen vara 3,74 l/min-1, jämfört med en syrekonsumtion á 4,06 l/min-1 vid enbart fettoxidation. Om vi antar att löparen har ett maximalt syreupptag á 5,1/l min-1 skulle kolhydratsoxidation
kräva att personen i fråga arbetade på 73% av sin
maximala förmåga, jämfört med 80% om fett var
den enda bränslekällan. Energi kan (tyvärr) inte utvinnas från fett via anaeroba banor, vilket annars skulle vara ypperligt med tanke på den omfattande mängd energi som finns lagrat i fettväven även hos individer med låg kroppsfettshalt.
Vid en arbetsintensitet överstigande cirka 65% av
Idrottsnutrition
”Redan de gamla grekerna”. (En panatensk
prisamfora i terracotta,
ca 530 f-kr. Tillskriven
Euphiletos Målare. Metropolitan Museum.)
den maximala syreupptagningsförmågan, en intensitet som de flesta som bedriver tävlingsidrott
oftast överstiger vid majoriteten av sina träningspass, kan därför fettoxidationen inte bidra med
tillräcklig ATP-mängd för muskelkontraktioner.2 Detta faktum, kombinerat med att människan har en begränsad lagringskapacitet av kolhydrat motsvarande ungefär 1-2% av den totala
muskelmassans vikt, gör det svårt att negligera att
kolhydrater utgör en begränsande faktor vid ansträngande fysisk prestation. Att kolhydratsdepåerna når låga nivåer på förhållandevis kort tid
(<90 minuter) vid hård träning påvisades redan
på 60-talet, då tekniken runt och användandet av
muskelbiopsier utvecklades.3 Samma metodik visar även att det krävs betydande mängder dietära kolhydrater för att återigen nå normala glykogennivåer i muskeln, och att denna process kan ta
upp till ett dygn.4
Att initiera hög intensiva träningspass med
låg glykogennivå i lever och muskelfibrerna anses
därför generellt som negativt, eftersom nervsystemets prestanda successivt försämras vid sjunkande glukostillgänglighet5, samt som tidigare beskrivet, att återbildningen av ATP från fettsyraoxidationen inte självt kan uppfylla det ATP-behov som krävs för att upprätthålla en hög kontraktil förmåga. Nettoeffekten av detta är en
sänkt arbetskapacitet samt förkortad tid till utmattning.
Kostens sammansättning och prestationsförmåga
Det finns även forskning som stödjer antagandet
att upprepad träning med tillräckliga energidepåer leder till ett bättre träningssvar på sikt. En studie där roddare tränade 2 pass per dag (moderat
intensitet på morgonen, hög intensivt på kvällen)
under en 4-veckors period, visade att ett högt kolhydratsintag (10g kolhydrat/kg kroppsvikt/dag)
medförde nästan 10% förbättrad prestationsförmåga jämfört med en kosthållning med moderat kolhydratsintag (5g kolhydrat/kg kroppsvikt/
dag).6 En kost med dominerande innehåll av kolhydrat tycks dessutom fördelaktigt framför högfettskost avseende prestationsförbättringar vid
högintensivt arbete.7,8 Som exempel kan nämnas att försökspersoner som bedrev uthållighetsträning 3-4ggr/vecka under en 7 veckorsperiod
med en fettrik kost (62E% fett, 21E% kolhydrat)
uppvisade signifikant sämre prestationsförbättring jämfört med kontrollgruppen som intog en
kolhydratsrik kost (65E% kolhydrat, 20E% fett).8
Anmärkningsvärt var att trots att högfettsgruppen växlade till den kolhydratsrika kosthållningen under vecka 8, så nådde de inte upp till samma
prestationsförbättringar som kontrollgruppen erhållit under tvåmånadersperioden. Det tycks alltså som att tillgängligheten till kolhydrater som
energikälla inte enbart är av betydelse för enstaka träningspass, utan också för att den långsiktiga
träningsanpassningen skall bli optimal.
DietistAktuellt
november 2011 No 6 vol.XX
9
Idrottsnutrition
Mot bakgrund av ovanstående resonemang,
har en rad riktlinjer med syfte att nå adekvata nivåer av muskel och leverglykogen gällande kolhydratsintag före, under och efter aktivitet framarbetats för att förbättra prestationen
och underlätta kostplaneringen för idrottare (tabell 1).9
Tabell 1. Sammanfattning av riktlinjer gällande idrottares kolhydratsintag
Situation
Kortsiktig
Rekommenderat kolhydratsintag
Optimalt intag för restitution av glykogendepåer (dvs återhämtning efter träning och/eller vid
glykogenuppladdnlng inför tävling) 7 -12g/kg kroppsvikt/dag
Snabb återhämtning efter träning när åter
hämtningsperiod inför nästa träning/lopp är <8 h 1-1,2g/omede!bart efter träning. Återupprepa varje timme. Det kan vara en fördel
att konsumera en mindre mängd kolhydrater vid upprepade tillfällen var 15-60
min i den tidiga återhämtningsfasen
Pre-träningsmål för att öka kolhydratstillgäng
ligheten före längre träningspass 1-4g/kg före träning/tävling
Kolhydratsintag under aktivitet
• Ihållande kortvarig aktivitet (<60 min) Små mängder, ev skölja munnen med
när glykogendepåernainte är den kolhydrat
begränsande faktorn
• Moderat intensitet alt. Högintensivt arbete av
0,5-1g/kg/h (30-60g/h)
intermittent karaktär (>60 min) Långsiktigt
• Daglig återhämtning eller energibehov för 3-5g/kg kroppsvikt/dag
idrottare med mkt lätt träning (lågintensivt el
precisionsidrott) alt idrottare som eftersträvar
viktnedgång • Daglig återhämtning vid moderata tränings-
prograrn 5-7 g/kg kroppsvikt/dag
• Daglig återhärntning vid uthållighetsträning
(1-3 h moderat till högintensiv träning) 7-12 gjkg kroppsvikt/dag
• Daglig återhämtning vid extrema tränings- eller tävingsprogram (4-5h moderat till högintensiv träning/tävling som tex Tour de France)
≥10-12 g/kg kroppsvikt/dag
Parallellt finns forskning som visar att en tids
kostintag med lågt kolhydrats- och högt fettinnehåll kan påverka genuttryck av
proteiner som reglerar transport och
oxidation av fettsyror på ett positivt
sätt.10 Eftersom kolhydratstillgängligheten är en begränsande faktor
vid träning skulle ett sådant skeende kunna bespara glykogendepåerna,
vilket i sin tur möjliggör fortsatt arbete på en högre intensitetsnivå
under en förlängd tid.
Det senaste decenniet har det
10
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
därför ifrågasatts om det verkligen är mest gynnsamt att alltid initiera träning i ett glykogenfyllt
tillstånd för att nå en långsiktig prestationsoptimering.
Exempelvis har halten/nivån av glykogen i
skelettmuskeln påvisats utöva en rad regulatoriska effekter. Såväl det kontraktions- som insulin inducerade glukosupptaget, tillsammans med
en translokering av den för muskel (och fettväv)
specifika glukostransportören GLUT4 inhiberas av höga muskelglykogendepåer.11 Tillgänglighet eller frånvaro av kolhydrat kan även modifiera vissa genuttryck framkallade av fysisk aktivitet. Exempelvis minskar translationen av interleukin-6 (IL-6) mRNA då kolhydrat tillförs under arbete. Slutprodukten, signalmolekylen och cytokinen IL-6 som vid motion frisätts
från muskel och fettväv har påvisats stimulera
till ökad lipolys.12 Att inleda uthållighetsträning
med låga muskelglykogendepåer leder dessutom
till en ökad aktivering av enzymer och enzymkomplex involverade i kolhydratsmetabolismen
såsom AMPK, hexokinas och pyruvatdehydrogenas (PDH) jämfört med träning med normala
glykogendepåer.13
Mot bakgrund av dessa gynnsamma adaptioner genomförde en dansk forskargrupp en studie14 som skulle komma att ligga till grund för
begreppet/konceptet ”train low, compete high”.
I studien, som pågick under 10 veckor, lät
man 7 män genomföra benträning i form av en
knästräcksövning, ”benspark”, med olika träningsupplägg för höger respektive vänster ben.
Det ena benet (LOW) tränades 2ggr/dag varannan dag, medan det andra benet (HIGH) tränades en gång/dag. Över en 14 dagars cykel var
den totala träningsbelastningen för respektive
ben densamma. Detta upplägg medförde att för
det benet som tränades 2 ggr/dag (LOW) initierades pass nummer 2 med låga glykogendepåer, eftersom endast vattenintag var tillåtet under den 2 timmars paus som separerade de båda passen.
Efter 10 veckorsperioden hade en markant
ökning av de oxidativa enzymerna citrat syntas och HAD (β-hydroxylacyl-CoA dehydrogenas) samt glykogennivåerna i vila
skett i benet som utsatts för dubbla träningspass (LOW) jämfört med det andra (HIGH). Mest intressant är dock
att tid till utmattning var nästintill
Interleukin 6. Translationen av interleukin-6
(IL-6) mRNA minskar då kolhydrat tillförs
under arbete.
Unikt kosttillägg med god
och frisk smak med
yoghurtkaraktär och
semiflytande konsistens
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]
Det tycks finnas vetenskapligt underlag för att uthållighetsträning som bedrivs i glykogentömt tillstånd kan resultera i ökad förmåga att använda fett som
energikälla vid fysiskt arbete.
dubbelt så lång i det benet där 50% av träningspassen genomförts med låga glykogendepåer. Även om resultaten är anmärkningsvärda, så finns vissa frågetecken gällande studiens generaliserbarhet.15
Dels är det svårt att överföra resultat från en isolerad övning
(benspark) till de komplexa rörelser som idrott i det verkliga livet innebär, dels var försökspersonerna otränade individer. Det
är sedan tidigare känt att vältränade personer som ett resultat av konsekvent och långvarig träning har en
förhöjd kapacitet till fettoxidation
jämfört med otränade, varvid gynnsamma adaptioner och prestationsförbättringar troligen sker i betydligt
mindre omfattning.
För att testa denna hypotes genomförde Yeo et al16 en studie under
3 veckor med tränade cyklister/triatleter. Studiedesignen liknade Hansen
el al´s, men i stället för bensparksövning fick idrottarna alternera mellan ett 100 minuter långt aerobt cykelpass och ett högintensivt intervallpass (HIT) där de själva reglerade
intensitetsnivå i pass nr 2 efter bästa förmåga. Resultaten visade signifikant försämrad prestationsförmå12
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
ga speciellt vid det högintensiva träningspasset i gruppen som
genomförde träningen i glykogentömt tillstånd jämfört med
kontrollgruppen. Trots detta hade båda grupperna vid studieperiodens avslutande nått samma prestationsförbättringar, men
(LOW) gruppen uppvisade en avsevärt förbättrad metabol anpassning (dvs ökad oxidativ kapacitet och fettförbränning).
Sammanfattningsvis tycks det finnas vetenskapligt underlag
för att uthållighetsträning som bedrivs i glykogentömt tillstånd kan resultera i ökad förmåga att använda
fett som energikälla vid fysiskt arbete.
Om man kombinerar detta med att
inför en tävlingssituation dessutom
fylla på glykogendepåerna, dvs ”train
low, compete high” kanske prestationsförmågan kan förhöjas jämfört
med att konstant träna med normalfyllda glykogendepåer.
Huruvida träningsupplägget kan
leda till prestationsförbättringar
bland elitaktiva eller mycket vältränade motionärer råder dock osäkerhet
kring, och mer forskning behövs. Frågeställningar som återstår att besvara
är exempelvis hur länge detta specifika träningsupplägg i sådant fall skall
följas för att nå eventuella presta-
111104 jul 1-2 sida
11-10-27
10.13
Sida 1
tionsförbättringar. Tänkbart är att tre veckorsperioden i studien
på cyklister/triatleter var tillräcklig för att påvisa att en metabol
anpassning inträtt, men att en längre tid med träningsupplägget krävs för att även nå prestationsförbättringar. Det kan även
vara så att det är andra faktorer än just kolhydratstillgängligheten som inverkar på resultaten, exempelvis effekten av träningsupplägget i sig (dvs att träna 2 pass/varannan dag jmf med
1 pass/dag). Även om resultaten från den begränsade mängden forskning som finns är tilltalande, bör man ha i åtanke att
det av praktiska skäl kan vara svårt att följa denna typ av träningsregim. Om man har en vardag som möjliggör dubbla träningspass/dag med någon timmes vila emellan träningspassen,
finns dock ingenting som pekar på att detta upplägg leder till
en försämrad träningsadaption, vilket tycks vara fallet vid konstant lågt kolhydratsintag. Avslutningsvis är det därför viktigt att
poängtera att träningsupplägget ”train low, compete high” inte
innebär en högfett-lågkolhydrat kost. Med undantag för tidsperioden direkt före, under och de enstaka timmarna mellan 2 träningspass så rekommenderas en kost innehållandes kolhydrater.
Referenser
1. Rodriguez NR, Di Marco NM, Langley S. American College of Sports Medicine position stand. Nutrition and athletic performance. Med Sci Sports Exerc. Mar
2009;41(3):709-731.
2. Achten J, Gleeson M, Jeukendrup AE. Determination of the exercise intensity that
elicits maximal fat oxidation. Med Sci Sports Exerc. Jan 2002;34(1):92-97.
3. Bergstrom J, Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Diet, muscle glycogen and physical performance. Acta Physiol Scand. Oct-Nov 1967;71(2):140-150.
4. Parkin JA, Carey MF, Martin IK, Stojanovska L, Febbraio MA. Muscle glycogen
storage following prolonged exercise: effect of timing of ingestion of high glycemic index food. Med Sci Sports Exerc. Feb 1997;29(2):220-224.
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
5. Coyle EF, Coggan AR, Hemmert MK, Ivy JL. Muscle glycogen utilization
during prolonged strenuous exercise when fed carbohydrate. J Appl Physiol. Jul
1986;61(1):165-172.
6. Simonsen JC, Sherman WM, Lamb DR, Dernbach AR, Doyle JA, Strauss R. Dietary carbohydrate, muscle glycogen, and power output during rowing training. J Appl
Physiol. Apr 1991;70(4):1500-1505.
7. Havemann L, West SJ, Goedecke JH, et al. Fat adaptation followed by carbohydrate loading compromises high-intensity sprint performance. J Appl Physiol. Jan
2006;100(1):194-202.
8. Helge JW, Richter EA, Kiens B. Interaction of training and diet on metabolism
and endurance during exercise in man. The Journal of physiology. Apr 1 1996;492 ( Pt
1):293-306.
9. Burke L. Practical sports nutrition. Leeds: Human Kinetics; 2007.
10. Hawley JA, Tipton KD, Millard-Stafford ML. Promoting training adaptations through nutritional interventions. J Sports Sci. Jul 2006;24(7):709-721.
11. Richter EA, Derave W, Wojtaszewski JF. Glucose, exercise and insulin: emerging
concepts. The Journal of physiology. Sep 1 2001;535(Pt 2):313-322.
12. van Hall G, Steensberg A, Sacchetti M, et al. Interleukin-6 Stimulates Li-
Tips för en god, glutenfri Jul!
Minst lika gott som vanligt bröd
Rekommendera våra säsongsprodukter Pepparkaksdeg, Lussebullar,
Vörtbröd samt vår nya, läckra Smördeg som inspirerar till mängder av
juldoftande mat- och efterrätter. Fria är marknadsledare på glutenfritt
mat- och kaffebröd. Detta har vi blivit bl.a. på grund av brödens uppskattade smak och konsistens. Andra viktiga egenskaper hos våra bröd är:
• Glutenfria och innehåller max 20 ppm* gluten
• Mjölkfria
• Alla Frias produkter är djupfrysta för att bibehålla färskheten
*ppm = parts per million = 1 mg/kg
polysis and Fat Oxidation in Humans. J Clin Endocrinol Metab. July 1, 2003
2003;88(7):3005-3010.
Bli vän med oss på Facebook.
13. Hawley JA, Burke LM. Carbohydrate availability and training adaptation: effects
on cell metabolism. Exerc Sport Sci Rev. Oct 2010;38(4):152-160.
14. Hansen AK, Fischer CP, Plomgaard P, Andersen JL, Saltin B, Pedersen BK. Skeletal muscle adaptation: training twice every second day vs. training once daily. J Appl
Physiol. Jan 2005;98(1):93-99.
15. Jeukendrup AE, Gleeson M. Sport nutrition : an introduction to energy production
and performance. 2nd ed. ed. Leeds: Human Kinetics; 2010.
16. Yeo WK, Paton CD, Garnham AP, Burke LM, Carey AL, Hawley JA. Skeletal
muscle adaptation and performance responses to once a day versus twice every second
day endurance training regimens. J Appl Physiol. Nov 2008;105(5):1462-1470.
[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
13
Idrottsnutrition
Att bättre förstå ätstörningar och förmedla
en sund kostmedvetenhet inom idrotten
– paradoxen och den svåra balansgången
Majoriteten av idrottare drabbas aldrig av ätstörningar trots hård träning, prestationsinriktning och en mer eller
mindre noggrann kosthållning och viktreglering . Det finns dock idrottare som under lång tid kämpar med en
ätstörningsproblemtik där ett komplicerat förhållande till mat och träning uppstått. Vissa studier talar vidare för
att idrotten skulle kunna skydda individen för ätstörningar medan flera studier visar en högre förekomst av ätstörningar och stört ätbeteende inom än utanför idrottsvärlden, i synnerhet inom estetiska och viktrelaterade idrotter
. Maten och träningen är båda komplexa fenomen och en djupare insikt och öppenhet kring hur man hanterar
denna form av ”idrottsskada” är värdefullt såväl inom idrottsvärlden som inom hälso- och sjukvården. Dietisten
med fördjupad kunskap inom idrott och ätstörningar förefaller vara en värdefull person i detta arbete.
I
dag känner de flesta till begreppen bulemia
M ar i n a S jöber g
leg dietist idrottspedagog,
Karlstads Dietistmottagning
Ag n e ta A n dersson
leg dietist, med.dr.
Uppsala universitet
14
vol. XX
nevrosa och anorexia nevrosa. Detta är båda mycket allvarliga tillstånd (ca 10% mortalitet vid anorexia) med tydligt uppställda diagnos- kriterier (DSM IV). Med bulimia nervosa menas upprepade episoder av okontrollerad hetsätning, kompensatoriskt beteende för
att inte öka i vikt såsom kräkning, laxering, diuretika, svält eller träning, att hetsätningen och
kompensationerna äger rum minst två gånger per vecka under minst tre månader, självkänslan i hög grad styrd av kroppsform och
vikt. Med anorexia nervosa menas en viktnedgång på minst 15% under förväntad kroppsvikt, en intensiv rädsla för viktuppgång eller att
bli fet trots undervikt, störd kroppsuppfattning
och förnekande allvaret av den låga vikten samt
amenorré (minst tre uteblivna menstruationer
i följd). Dessutom mår dessa individer oftast
psykisk mycket dåligt och har svårt att fungera normalt i sin vardag, då livet till stor del styrs
utifrån maten och kroppsvikten och personen
är så att säga ”fastlåst” i sitt beteende. Flertalet
individer som drabbas av en ätstörning befinner sig dock i gränslandet av dessa diagnoskri-
No 6 november 2011 DietistAktuellt
terier (samtliga kriterier för anorexia eller bulemia är inte helt uppfyllda), varför ytterligare en
diagnoskategori tillkommit: ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Om individen inte heller uppfyller kriterierna för den senare gruppen
men ändå uppvisar ett stört förhållande till mat
och kroppsvikt, brukar man tala om sub-kliniska ätstörningar. Idrottsanorexi räknas till gruppen
sub-kliniska ätstörningar. Ett restriktivt ätande
och ett intensivt tränande ses här i kombination
med en överdriven rädsla att gå upp i vikt trots
låg kroppsvikt. I föreslagna kriterier för idrottsanorexi behöver dock inte den störda kroppsuppfattning nödvändigtvis föreligga liksom att
viktnedgången kan vara lägre (endast 5%) jämfört med DMS-kriterierna för anorexia nevrosa.
När det gäller idrottsanorektiker så kan det
vara svårt att identifiera henne/honom på grund
av att det kan finnas vissa likheter med elitsatsningen som sådan. Detta kan exempelvis vara
ett stort intresse för kosten, ett kontrollerat kaloriintag, en låg kroppsvikt, en låg hjärtfrekvensen i vila, extrema träningsmängder och perfektionism. Dessutom förekommer amenorré oftare hos idrottare än icke-idrottare. Det finns dock
Idrottsnutrition
visa skillnader. Hos anorektikern blir träningen ofta mer planlös och fanatisk, muskulaturen
minskar, hår och hud kan förändras. Även om
prestationen initialt ofta är mycket god, kan det
på sikt innebära att balansgången överskrids och
negativa konsekvenser på hälsa och prestation
uppdagas. Idrottsanorexia är således på flera sätt
”synlig” och tack vare idag alltmer uppmärksamma tränare och träningskamrater kan dessa individer få stöd och hjälp till vård och rehabilitering i ett relativt tidigt stadie. Bulemiska besvär
är emellertid i hög grad ”osynliga”, om än mer
vanligare, då dessa individer mycket väl kan vara
normala eller moderat överviktiga. Varför dessa
individer mer sällan uppmärksammas och då inte i tid får det stöd och hjälp som ofta behövs.
Ett nytt begrepp som idag allt mer uppmärksammats främst i media och poplärtidskrifter
är ortorexi. Ordet ortorexi myntades i USA på
1990-talet av en läkare som träffat ett stort antal
patienter som fastnat i tvångsmässigt ”hälsokostande”. Ortorexi kommer från det grekiska ordet
ortodox och betyder renlärig, således en renlärig
inställning till maten. En ortorektikers liv går i
huvudsak ut på att träna och äta istället för tvärsom d v s äta och träna för att kunna leva livet.
Personen kan sägas vara sjukligt besatt av föreställningar om hur och vad man ska äta. En ortorektiker ser ofta frisk, stark och vältränad ut,
men kan inuti må dåligt av kontrollbehovet och
ångesten. Ortorexi tillhör dock inte något vedertaget diagnoskriterium, utan betraktas mer som
Idrott – en risk- eller skyddsfaktor?
en anorexialiknande sub-klinisk ätstörning i”ny
Då vi idag lever i en tid med riklig tillgång på
beklädnad”. Personer med ätstörningar vandrar
mat och samtidigt har ett allt större fokus på utofta mellan de olika diagnoskriterierna. En anseende med många gånger förvrängda ideal av
ledning till att även dessa s k sub-kliniska ätstörden ”perfekta kroppen”, så ligger det nära till
ningar bör uppmärksammas är att de kan riskehands att många människor får problem med
ra utvecklas
till
en
allvarligare
kliniskt
diagnostistörningar
i sitt sätt
tänka kring11:36:44
mat. FörutAnnons Dietistaktuellt Calmino - Proibs 111028
183x65 vf.pdf
1 att
2011-10-17
serbar ätstörning.
om samhället och media så kan även konflikter i
Den goda nyheten för oroliga magar!
PROIBS® är ett nytt livsmedel för kostbehandling av IBS/Colon irritabile
En dryck med frisk citronsmak som tas 1-2 ggr per dag
Beställ prover och information på [email protected]
Läs mer på www.proibs.se
PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS/ColonIrritabile och är näringsmässigt inte ett komplett
livsmedel eller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av alla.
Kostbehandling bör ske i samråd med läkare eller dietist. Rekommenderas från 13 år.
Konsumentkontakt: 031-40 72 50 - [email protected] - Calmino group AB - Sahlgrenska Science Park
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
15
Idrottsnutrition
närmiljön samt dålig självkänsla vara bidragande faktorer för utvecklingen av en
ätstörning. Bakgrunden till ätstörningar förefaller vara multifaktoriell och inkluderar ett samspel mellan genetik och
miljö. Framförallt har samverkan mellan sociokulturella, demografiska, biologiska, psykologiska och beteendemässiga
faktorer, ibland med bakgrund av tidigare
traumatiska upplevelser, lyfts fram. Komplexiteten avspeglas i numera varierande
behandlingsformer och behov av preventionsinsatser på flera områden. Fler faktorer bidrar till att just idrotten betraktas som en riskmiljö, åtminstone för vissa
individer, när det gäller utveckling av ätstörningar.
Data talar för att ätstörningar är vanligare inom än utanför idrottsvärlden,
vilket främst visats inom viktrelaterade
och estetiska idrotter. De är också vanligare hos tjejer än killar. Intressant nog
har idrotten också diskuterats som en
skyddsfaktor. I dessa samanhang har
främst den ökade själskänslan och positiva kroppsbilden som idrotten kan bidra
med betonats. Liksom att ett tryggt träningsklimat skulle kunna vara berikande
ur ett psykosocialt perspektiv. Pressen att
uppnå och eller bibehålla en låg kroppsvikt kan dock i vissa idrotter upplevas
stor. Personlighetsdrag typiska för idrottaren såsom perfektionism, målorientering och tvångsmässighet, är även personlighetsdrag som ofta är kopplade till
individer med ätstörningar. Inom idrotten har man identifierat en rad ”trigger”faktorer som kan betraktas som risk för
att utveckla en ätstörning: 1) långvariga
perioder av bantning eller viktfluktationer,
2) plötslig ökad träningsmängd, 3) stress och
traumatiska upplevelser, 4) press från tränare att gå ner i vikt.
En central faktor som har lyfts fram i
strategier som byggts upp av medicinska
team vid idrottscollege som arbetat med
att förebygga ätstörningar är en mer öppen attityd kring ätstörning samt en regelbunden screening, exempelvis genom
intervjuer och hälso- och kostanamnes,
i samband med de traditionella fysiska testerna. Att det dessutom inom vissa
idrotter finns ”kroppsviktsideal” är riskfyllt. Då alla individer har olika förutsättningar förefaller dessa många gånger
olyckliga, och varför om man nu vill tala om ideala kroppsvikter bör hänsyn tas
individuella skillnader samt förenlighet
16
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
med optimal hälsa. Detta kan vara komplicerat då kroppsvikten spelar roll för
prestationen. Faran är dock om den ses
som den avgörande faktorn. Om en aktiv
trots allt anser sig kunna prestera bättre
med hjälp av en viktnedgång rekommenderas han/hon ta stöd av professionell
hjälp. Dessutom bör utvecklingen följas upp och han/hon noga resonera kring
vilka för- och nackdelar en viktnedgång
kan innebära såväl fysisk som mentalt för
just han/henne.
Nätverk mellan sjukvården och
idrotten samt respekt för den aktive
Även om behandling alltid bör ges av
professionell vårdpersonal kan tränare och andra i omgivningen till den aktive spela en betydelsefull roll som stöd
och hjälp i kontakten med sjukvården
samt under behandling och rehabilitering. Att visa förståelse och tillit vid mötet med den aktive som har en eventuell ätstörning, och inte anklaga och misstänkliggöra förefaller mycket viktigt. Vidare, om sjukvårdspersonal inte visar förståelse för träningens och idrottens betydelse för den aktive finns risk för att han
eller hon inte känner sig bli tagen på allvar och motståndet till hjälp för behandling, som säkert redan varit ett jobbigt
steg, kan öka. Idrotten och sjukvården
bör således utbyta erfarenheter. Idrotten bör ständigt lära sig mer om ätstörningar samtidigt som sjukvården kan lära sig mer om idrottens unika krav. Även
om ätstörningar faller under psykiatriska
diagnoskriterier är det flera nutritionella
och medicinska problem som berör mer
eller mindre alla i det idrottsmedicinska
teamet (exempelvis läkare, sjukgymnast,
dietist, psykolog, beteendevetare), varför
en spridd förståelse och insikt är viktig
hos alla i den aktives omgivning.
Balanserad kostmedvetenhet
Tänk att mat som tidigare varit så enkelt,
i dagens samhälle blivit så svårt. Frågorna kring maten har många gånger blivit
onyanserade och detaljerade kring specifika delar gällande prestation, ”superhälsa” och kroppsvikt, istället som förr
då det endast var en fråga om att äta vad
som fanns när man var hungrig. Det förefaller således allt mer angeläget att avdramatisera ätandet och bibehålla de positiva känslorna kring maten och måltiden. Samtidigt behöver vi understryka
idrottarens särskilda behov av måltidplanering och hans/hennes ökade energioch näringsbehov. En sund kostmedvetenheten handlar om ett varierat allsidigt
och tillräckligt matintag med näringsrika livsmedel och regelbundna måltider
”timade” efter träningstider. Där faktiskt
även pizza och godis kan (bör?) inrymmas. De generella nyttighetstänkande
kan istället om det överdrivs bli onyttigt.
Ett överdrivet fokus på grönsaker och
frukt och samtidigt undvikande av fett är
ett exempel. Samtidigt ska en idrottare
kunna tacka nej till en efterrätt och godis
utan att bli ”misstänkt” för en ätstörning.
Det förefaller dessutom orimligt att se all
”stöpa alla efter en form” utan vad som är
ideal kroppsvikt för en individ behöver
inte vara det för en annan. Sannolikt är
denna balansgång inte så enkel eftersom
även idrottaren är en komplex människa och inte enbart en kroppsmassa under
gravitationskraftens lagar, och maten är
något njutbart och socialt betydelsefullt
och inte enbart en typ av bensin som driver en arbetsmotor.
Referenser
1. Beals KA. Disordered eating among athletes: a
comprehensive guide for health professionals. Human Kinetics, 2004.
2. Smolak L, Murne S and Ruble A. Female
Athletes and Eating problem: A Meta-analyses.
Int. J. Eat. Disord. 27:371-380, 2000.
3. Sundgot-Borgen J. Eating disorders in female
athletes (review article). Sports Med. 17(3):176188, 1994.
4. Fogelholm M and Hilloskorpi.H. Weight and
diet concern in Finnish females and male athletes. Med. Sci. Sports. Exerc. 31(2):229-235, 1999.
5. American Dietetic Association. Position of
the American Dietetic Association: Nutrition
Intervention in the Treatment of Eating Disorders. J Am Diet Assoc. 111;1236-1241, 2011
6. Sundgot-Borgen J. Prevalence of eating disorders in elite athletes is higher than the general
population. Clin J Sports Med. 14(1):25-32, 2004.
7. Sudi K, Öttl K, Payerl D, Baumgartl P,
Tauschmann K and Muller W. Anorexia Athletica. Nutrition 20:657-661, 2004
8. www.ätstörningar.se Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och www.medivia.se/AN/ortorexia.htlm.
9. Sundgot-Borgen J and Torstveit MK. Aspects
of disorder eating continuum in elite high-intensity sports. Review.
Scand J Med Sci Sports 20 (Suppl. 2) 112-121,
2010.
ny
he
t!
En ny generation enterala förpackningar
SmartFlexTM är samlingsnamnet för våra nya enterala förpackningar som utvecklats
för att underlätta ditt arbete. Sondnäringen i förpackningen är också uppgraderad.*
miljövänlig och
återvinningsbar
enkel att
använda
Högteknologisk
framställning av
förpackningen
Smart design för
hög produktkvalitet
Produkter med ny förpackning:
Isosource Standard • Isosource Standard Fibre
Isosource Energy • Isosource Energy Fibre,
Isosource Protein • Isosource Protein Fibre
Isosource Mix • Isosource Junior
Novasource Diabet • Novasource GI Control
Impact Enteral
* Ej Impact Enteral.
SMARTFLEX – förenklar vardagen för din patient
TM
För mer inFormation kontakta:
Kundservice: 020-78 00 20
www.nestlenutrition.se
Idrottsnutrition
Porträttet
Linda
Bakkman
– kostrådgivare åt Sveriges Olympiska Kommitté
Hur är det att vara kostrådgivare åt Sveriges främsta elitidrottare? Tas råden emot tacksamt eller är de
starka vinnarpersonligheterna egensinniga och motvals? Och hur stor betydelse har kosten för prestationerna egentligen? En som vet att berätta är näringsfysiolog dr Linda Bakkman. Hon har arbetat som
konsult åt Sveriges Olympiska Kommitté sedan 2004, ett uppdrag som övergick till en fast tjänst från i år.
M
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
18
vol. XX
itt uppdrag för SOK är att vara
projektledare inom området kost och
prestation, förklarar Linda. Uppgiften är att genom rådgivning och kostprogram
bidra till att optimera våra olympiska idrottares förutsättningar att bedriva hård träning samt
kvittera ut maximalt av den träning de bedrivit, och ytterst – öka deras möjlighet att vinna
då det gäller.
Ett enkelt formulerat uppdrag, men minst
sagt komplext att uppfylla.
– Min anställning hos SOK vilar på tre ben –
dels har jag en koordinerande och samordnande
funktion i kostresursteamet, dels driver jag utvecklingsarbete, men framför allt handlar min
insats om aktiv kostrådgivning, om att finjustera
och komponera kost och nutrition så att den är
anpassad efter de enskilda idrottarna och deras
tävlings- och träningsscheman.
Det är många parametrar att ta hänsyn till
i detta arbete. SOK:s kostrådgivare är specialiserade på olika idrottsgrenar. Vilket är ett måste. Det handlar om att vara mycket väl insatt i
de grenar vars idrottsutövare man skall vägleda.
Linda menar att steg 1 för att överhuvudtaget
No 6 november 2011 DietistAktuellt
kunna ge viktiga idrottsspecifika rekommendationer, är att man som rådgivare är väl förtrogen
med vilka fysiska krav som ställs – vad krävs när
det gäller snabbhet, styrka, uthållighet, precision,
etc? Hur ser tävlingsdagen ut? År det upprepade
kval/heat och flera tävlingar i följd? Hur ser träningsåret ut, när infaller tävlingsperioden?
En annan grundläggande aspekt kan vara
kroppsvikt och fördelning av kroppssammansättning. Inte bara utifrån ett prestationsperspektiv, utan det kan vara en avgörande faktor
när det gäller idrottare aktiva inom grenar med
olika viktklasser.
Dietister har inte sällan problem med följsamhet
när det gäller rådgivning inom vården. Hur är det
med idrottarna?
– Som alltid när det är fråga om livsstilsförändringar är graden av motivation av fundamental betydelse, svarar Linda. Inom idrotten är vi
givetvis väldigt resultatorienterade och utrustade med en stark målmedvetenhet. Det gör att de
psykologiska trösklarna beträffande compliance i allmänhet inte är särskilt höga. Däremot kan
medvetenheten om kostens betydelse variera i
viss mån. De som har idrottsgymnasium bakom
Idrottsnutrition
sig har ofta en ganska god kunskapsgrund i nutrition medan andra kan behöva mer grundläggande kunskaper inom området.
Linda berättar också att det är en viss skillnad
mellan lagsportare och individuella idrottare.
Där den senare gruppen tenderar att ta ett större egenansvar för sin satsning, vilket också inkluderar kost och nutrition. De är vetgiriga och söker fakta själva. Beträffande lagidrottare är approachen mer kollektiv och det handlar då om
att involvera tränare, omgivande serviceteam, etc.
– Man kan tycka att sjukdom, som diabetes
eller fetma, borde vara mer motiverande till att
förändra sina kostvanor än idrottsresultat, menar
Linda. Men sannolikt handlar det om ett urval
av en viss typ av personlighet som vi återfinner i
toppskiktet av svensk idrott; en personlighet som
besitter just den här starka motivationen.
Motivation är alltså inte något större problem
för Linda, men det kan inte bara vara helt problemfritt att kontrollera kostintaget hos en grupp människor med stark vilja och integritet?
– Något jag ganska ofta stöter på är egenheten att man gärna silar mygg och sväljer kameler.
Det är lätt att ta fasta på små detaljer och blåsa
upp dess betydelse för formen eller prestationen.
Man fokuserar på ett visst kosttillskott eller en
viktjustering på ett par kilo, och glömmer istället bort viktiga grundläggande principer. Så en
del av mitt arbete handlar om att justera sådana
missförstånd och balansera proportioner.
Samtidigt är detaljer av stor vikt när det gäller
att trimma kostintag och prestation. Vi talar om
idrottare på världsnivå där det är bråkdelar av
procent som skiljer medaljörerna från dem som
hamnar utanför pallen. Detaljer blir viktiga då.
Det har hänt mycket inom idrottsnutritionen de
senaste tjugo åren, och genom att laborera med
olika komponenter kan man uppnå stora skillnader i resultaten. Timing är t ex ett nyckelbegrepp
för Linda. Det handlar bl a om att ta tillvara på
det s k tidsfönstret i samband med träning, då
det gäller att med hjälp av kosten maximera träningssvaret genom ett intag av rätt näring inom
rätt tidsintervall.
– Förr var man nästan enbart fokuserad på
uppladdning och att skapa förutsättningar för
hård träning, förklarar Linda. Man grundade ofta med stora grötportioner. Vätska och kolhydrater var A och O. Uppladdning är fortfarande mycket viktigt men vi har byggt på med en
rad andra insatser som hjälper oss att påverka
träningssvaret, det vill säga behållningen av den
träning man bedrivit. Det är en mycket spännande utveckling vi idag kan följa där nutritionen kan påverka avgörande prestationsfaktorer
Linda Bakkman delar idag tjänsten
på SOK med ett lektorat vid
Institutionen för Hälsovetenskap
på Mittuniversitetet i Östersund.
För ett år sedan doktorerade hon
med avhandlingen ”Mitochondrial
function – adaptations to changed
metabolic conditions”.
som genaktivering och immunförsvar.
All denna individ- och idrottsgrensanpassad
nutritions- och kostrådgivning till trots, finns det
ändå några grundläggande, universella principer
som går igen när det gäller att optimera sin träning
och naturligtvis också sin prestation på tävling?
Linda Bakkman svarar försiktigt med att
hennes kunskaper och den information hon besitter är att betrakta som hemligstämplade företagshemligheter, och de får av lätt insedda skäl
inte komma några konkurrenter till del…
– Men jag kan säga att de flesta har mycket att vinna på att lyfta in kosten som en dimension i sin satsning. Precis som man oftast har ett
mål med dagens träning (öka styrka i vissa muskelgrupper, finslipa teknik, höja mjölksyratröskeln, etc) så bör man ha det med dagens måltider. Vad syftar denna måltid till - är det ett uppladdningsmål eller ett återhämtningsmål? Det
får betydelse för hur det skall komponeras och
när det skall intas.
SOK FAKTA
OS är den yttersta symbolen
för lusten att anta nya utmaningar, våga lite mer, pröva
sina gränser. SOK vill inspirera
och väcka den drömmen.
SOK: s huvudsakliga arbetsuppgifter är:
1. Organisera och genomföra
Sveriges deltagande i Olympiska Spel
2. Förberedelser för deltagande i Olympiska Spel
3. Uttagning av aktiva
4. Elitidrottsutveckling
5. Internationellt arbete
6. Marknadsföring och sponsring Uppdraget kan sammanfattas så här: ”Konkurrenskraftiga svenska OS-trupper”
Källa: SOK
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
19
Idrottsnutrition
En översikt
Protein och aminosyror
Idrottare har sedan lång tid tillbaka konsumerat stora mängder protein och i synnerhet utövare av kraftsporter.
Detta har man gjort i tron om att de skall prestera bättre utan att vetenskapen kunnat stödja detta. Det var först
under 1970-talet som det började dyka upp studier som visade att proteinbehovet var högre hos idrottare jämfört
med stillasittande. Idag vet man att mängden protein i kosten och särskilt timing av intaget kan vara avgörande
för en idrottare då proteinet påverkar återhämtning och uppbyggnad och därför prestationsförmågan på sikt. Men
samtidigt saknas det en del forskning för att få en komplett bild och att kunna ge koncensus i ämnet.
P
roteiner metaboliseras kontinuerligt
Jör g e n Tan n e rst edt
Nutritionist, idrottsnutritionsrådgivare åt RF,
doktorand vid Karolinska
Institutet, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitet
[email protected]
20
vol. XX
i kroppens alla vävnader och det sker en
konstant balansering mellan syntes och
nedbrytning. Proteinmetabolismen i muskeln
kontrolleras av ett stort antal faktorer varav några kan man med relativt enkla medel kontrollera
och stimulera, vilket leder till att syntesen överstiger nedbrytningen och man får en positiv nettobalans; det vill säga en uppbyggnad av muskelprotein och ökad muskelmassa.
I vila är nedbrytning av muskelprotein större än syntesen vilket leder proteinnedbrytning
och minskad mängd muskelmassa. Efter ett träningspass stimuleras både syntesen och nedbrytningen av muskelprotein men nedbrytningen överväger syntesen1. Det är först när träning
kombineras med nutrition som syntesen stimuleras i större utsträckning och man får en positiv nettobalans2. Proteinsyntesen i muskeln stimuleras i större utsträckning efter styrketräning
än vad den gör efter uthållighetsträning och det
är främst proteiner och innehållet av essentiella aminosyror som ger stimuleringen från nutritionen.
För en idrottare är det avgörande att försöka optimera dessa processer för en optimal återhämtning inför nästa träningspass. Andra anledningar kan vara att förändra kroppssammansätt-
No 6 november 2011 DietistAktuellt
ningen (förhållandet mellan muskelmassa och
fett) för att kunna prestera bättre på sikt. Oavsett idrott eller träningsform är tillgängligheten
av essentiella aminosyror avgörande för resultat
av träning.
Proteinbehov
Det är inte helt lätt att fastställa en idrottares
proteinbehov. Det finns vetenskapligt belägg
för att proteinbehovet för en idrottare är ökat
jämfört med den stillasittande individen. Enligt många forskare ligger behovet för idrottare
i regionen av 1.2-2.2g protein per kilo kroppsvikt3,4,5,6,7 vilket kan jämföras med 0.8g protein
per kilo kroppsvikt för inaktiva8. Samtidigt finns
data som tyder på träning i sig är muskelsparande och anledningen är att med ökad träningsgrad blir proteinmetabolism effektivare och behovet protein blir lägre9. De rekommendationer
som ges av Sveriges olympiska kommitté (SOK)
och flera andra liknande organisationer, är att
uthållighetsidrottare har ett protein behov på
1.2-1.6g/kg kroppsvikt och för kraft- och styrkeidrottare är behovet något högre, 1.6-1.7 g/kg
kroppsvikt10.
Det är inte bara i kvävebalansstudier där man
har visat att idrottare har ett högre proteinbehov.
Även för uthållighetsidrottare ökar proteinbeho-
Idrottsnutrition
Modell av leucin
vet eftersom vissa aminosyror oxideras och används som energi vid ökad intensitet och duration. Detta har visats olika studier där man har
sett att ett akut uthållighetsarbete ökar oxidationen av den leucin (grenad aminosyra)11,12,13.
En ökning av leucinoxidationen är proportionell mot träningsintensiteten14 då ansamlingen
av ammoniak i blodet stiger linjärt med ökad intensitet och är ett tecken på ökad nedbrytning15.
Leucin och övriga grenade aminosyror är essentiella, det vill säga att de inte kan syntetiseras i
kroppen. En ökad nedbrytning av dem tyder på
ett ökat proteinbehov i samband med fysisk aktivitet, i vart fall ett ökat leucinbehov.
Att tillgodose det ökade proteinbehovet är
oftast inte ett problem för en idrottare, då vi i
Sverige äter runt 1.3g/kg. Genom ett högre energiintag får en idrottare per automatik oftast i
sig tillräckligt med protein via kosten. När man
har undersökt proteinintaget hos kraftidrottare ligger det egenvalda proteinintaget väldigt ofta över rekommendationen och i en sammanställning av ett flertal studier låg snittintaget på
2.05 g/kg16. Även under extrema påfrestningar
då proteinbehovet är väldigt förhöjt, som under
ett Tour de France, klarar cyklisterna att hålla sig
i kvävebalans genom ett stort energiintag och intaget av proteinet motsvarar 2.5g/kg17.
Energiunderskott
Energiintaget och att vara i energibalans är viktiga för proteinbalansen18. Vid energiunderskott
är det väldigt svårt att bibehålla en positiv kvävebalans trots ett högt proteinintag19, 20. För personer som vill gå ned i
vikt kan det vara lämpligt att öka proteinintaget upp till 27 E% för att spara så stor
andel av muskelmassan som möjligt21. Att
samtidigt lägga till styrketräning är särskilt
lämpligt då man sett att styrketräning förbättrar
kvävebalansen vid energiunderskott22,23,24. I SOK
kostrekommendationer anges att man bör hålla
kvar ett högt proteinintaget vid viktnedgång för
att minimera förlust av muskelmassa10.
Mjölk – en perfekt återhämtningsdryck?
Att äta tillräcklig mängd protein under dagen är
en del av optimeringen för en idrottare. Det är
viktigt vilken sort protein man äter då ett stort
antal studier tyder på att valet av proteinkälla
har betydelse på träningsresponsen och kroppssammansättningen. I senaste uppdateringen
av SOK:s kostrekommendationer har man lyft
fram betydelsen av proteinkvalité och innehållet av de essentiella aminosyrorna i proteinet10.
Animaliska proteiner är fullvärdiga och innehåller alla essentiella aminosyror medan vegetabi-
Kraft att njuta
Resource® Addera Plus är en klar näringsdryck,
smaksatt med fylliga, naturliga fruktjuicer. Innehåller
massor av energi som snabbt ger ny kraft. Den är
läskande och lättdrucken och passar perfekt
som måltidsdryck eller mellanmål. Är lämplig
för personer som behöver extra tillskott av
energi och protein.
Finns i sex goda smaker: Apelsin, Äpple, Hallon-Svarta vinbär,
Päron-Körsbär, Ananas-Apelsin och Druva-Äpple.
För mer information kontakta gärna vår kundservice på telefon 020-78 00 20.
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
21
Idrottsnutrition
liska proteiner oftast måste kombineras
för att tillräckliga mängder av alla essentiella aminosyror skall erhållas.
Mjölk är ett livsmedel som brukar rekommenderas efter träning och som
återhämtningsdryck är den passande eftersom den är rik på essentiella aminosyror. Dessutom, ökar upptagshastigheten
i flytande form vilket även hjälper till att
upprätthålla vätskebalansen25. Det finns
ett antal studier gjorda på mjölk, både
helmjölk och fettfri mjölk, där man ser
En perfekt återhämtningsdryck?
la aminosyror men även vissa metabola
skillnader verkar finnas.
Mjölk består av ca 20% vassleprotein och 80% kasein och jämför man träningsresponsen mellan dessa, får man
väldigt olika resultat även om båda är
animaliska proteiner med hög andel essentiella aminosyror. Till viss del kan det
bero på att en något större mängd grenade aminosyror i vassle jämfört med kasein. Men även digestions- och upptagningshastigheten skiljer dem åt till för
fördel för vassle. Detta gör att man får en
väldig snabb och kraftig höjning av aminosyror i blodet efter ett intag av vassle medan kaseinet ger en mindre och mer
långvarig frisättning. I träningsstudier
där man jämför vassleprotein med andra proteinkällor ser man att försökspersonerna som får vassleprotein ökar generellt mer i muskelmassa och förlorar mer
fettmassa än vad de gör som får kaseineller sojaprotein29. Vassleprotein är numera även upptaget på Australian Institute of Sport (AIS) lista över kosttillskott
som de anser att det finns tillräckligt stöd
i forskningen för att kunna rekommenderas till idrottare30.
Lite aminosyror räcker
att proteinsyntesen blir kraftigt stimulerad av intaget i samband med träning26.
Studier visar att träningsresponsen efter styrketräning i kombination med en
dryck som innehåller lika mycket energi och protein från mjölk eller från soja skiljer sig betydligt. Båda två ökar proteinsyntesen men ökningen från mjölken är mycket större27. Studier över en
längre tids styrketräning visar att muskelmassa ökar mer samtidigt som man
minskar mer i fettmassa om man dricker
mjölk jämfört med motsvarande mängd
soja28. Anledningen till den större träningsresponsen av mjölk kan framförallt
tillskrivas den högre andelen essentiel-
22
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
De senare årens forskning har fokuserat på vilka aminosyror som står för stimuleringen av proteinsyntesen och vilka mängder som behövs för maximal stimulering. Man har bland annat jämfört
de essentiella aminosyrorna (EAA) med
de icke essentiella (NEAA) och sett att
det enbart är de EAA som stimuleringar proteinsyntesen. Att tillföra NEAA
till EAA ger ingen ytterligare stimulering31,32. 6 gram EAA stimulerar proteinsyntesen dubbelt så mycket som 3 gram
EAA + 3 gram NEAA vilket tydligt visar att NEAA inte spelar någon roll i stimuleringen av proteinsyntesen32.
Den mängd protein eller aminosyror
som behövs för att ge en maximal stimulering av proteinsyntesen vid ett enskilt
tillfälle, verkar ligga runt 10g EAA33 eller 20g protein i form av äggprotein som
innehåller 8.5g EAA34. Att inta ytterligare protein leder inte till någon signifikant högre proteinsyntes. Istället ökar
oxidationen av proteinet kraftigt och ett
optimalt intag anses vara där syntesen
planar ut innan oxidationen ökar kraftigt34. Översätter man mängden prote-
in som behövs för att maximalt stimulera proteinsyntesen motsvarar det ca 6 dl
mjölk.
Aminosyror
När det gäller aminosyror finns det en
grupp av aminosyror som är särskilt intressant och som får mer och mer uppmärksamhet i idrottsforskningen, nämligen de grenade aminosyrorna (eng. Branched Chain Amino Acids – BCAA). Dit
hör aminosyrorna leucin, isoleucin och
valin. De har kopplats samman med en
rad positiva effekter på prestationen. I
humanstudier har man sätt att de kan
motverka utmattning56, ökad styrka57,
minska den upplevda ansträngningsgraden58, minska eller motverka uppkomsten av muskelskada59,60. I en studie på
havskanotister gav man 3,3g leucin eller placebo under 6 veckors träning och
mätte en rad olika faktorer som påverkar
prestationen. I gruppen som fått leucin,
uppmättes en kraftigt ökad arbetskapacitet och kraftutveckling samtidigt som
deltagarna kände sig mindre ansträngda
jämfört med placebogruppen.
När det gäller stimuleringen av proteinsyntesen vet man att det är enbart de
essentiella aminosyrorna som har en betydelse31,31. Ett stort antal studier kommer fram till samma sak; det är de tre
grenade aminosyrorna spelar stor roll i
regleringen av proteinmetabolismen52, 53,
54
. Det är framförallt leucin och mängden
leucin i blodet som reglerar proteinsyntesen35. Leucin måste finnas tillgängligt för
att en stimulering skall kunna ske men
antagligen behövs några fler av de essentiella aminosyrorna för att få maximal effekt. Om det är de tre grenade aminosyrorna eller om det är någon mer av de essentiella som behövs vet man inte idag.
Timing
Betydelsen för tidpunkten när man intar protein eller aminosyror har visat sig
spela en avgörande roll för gensvaret på
proteinsyntesen. Efter ett träningspass
är muskelns känslighet förhöjd. Det ger
en ökad stimulering och transport av både aminosyror och glukos in i muskeln
som främjar proteinsyntesen. Forskaren
John Ivy beskriver det som ett ”metabolic window” och det är precis före, under
och timmarna efter träning som är avgörande för träningsresponsen42. Muskel-
ns förhöjda känslighet avtar med tiden och
det anabola svaret försämras ju längre man
väntar med att tillföra protein. Om man
jämför effekten av att inta aminosyror direkt efter uthållighetsträning med att inta
dem tre timmar senare, får man en större
anabol stimulering direkt efter43. Vikten av
timing i samband med träningen har gett
samma resultat i flera långtidsstudier. I en
studie intog man ett tillskott med bl a protein precis före och direkt efter ett styrketräningspass och jämförde träningsresponsen med att ta samma tillskott intaget på
morgonen och kvällen. Efter tio veckor
hade gruppen som timade intaget i samband med träningen, ökat nästan dubbelt
så mycket i muskelmassa jämfört med de
som intog samma mängd på morgon och
kväll44. Effekten av timing har även setts
hos äldre där man intog protein direkt eller väntade två timmar efter ett styrketräningspass. Efter tolv veckor hade gruppen
som intog proteinet direkt efter träning
fått större muskeltillväxt och större styrkeökningar45.
En intressant iakttagelse gjordes i en
studie på enbart essentiella aminosyror.
Det vanliga är att man tillför proteiner eller aminosyror efter sitt träningspass, men
i denna studie jämförde man skillnaderna om man intog dem före eller direkt efter. Genom att tillföra EAA innan träning ökade koncentrationen av aminosyror i blodet under tiden muskeln var aktiv.
Det stimulerade proteinsyntesen mer än
dubbelt å mycket jämfört med när samma mängd EAA intogs direkt efter passet46. När samma forskargrupp gjorde
om studien fast vassleprotein i stället, såg
man inte någon skillnad i respons. Proteinsyntesen stimulerades lika mycket vid
intag före som efter träningen47. En förklaring kan vara att EAA kan tas upp
och öka koncentrationen i blodet mycket
snabbare än vad det intakta vassleproteinet kan. Även om man på gruppnivå inte
såg någon fördel med att ta proteinet före
träningen så var det inte sämre att ta det
innan, och analyserar man de individuella
data, visar de att ett par personer hade en
fördel av att ta proteinet innan träningen. Dessa data tillsammans indikerar på
att det kan vara fördelaktigt att ha aminosyror tillgängliga i blodet redan inn-
an arbetet startar för
att stimulerar muskeluppbyggnaden och återhämtningen.
För att ytterligare stimulera proteinsyntesen kan ett upprepat intag av aminosyror vara positivt efter ett träningspass. När man gav deltagarna två drycker innehållande aminosyror med en timmes mellanrum, stimuleras proteinsyntesen även en andra gång48. I annan studie
la man till tre mindre måltider innehållandes EAA mellan dagens tre naturliga måltider under dagen, ledde det till en
ökad proteinsyntes49. Det totala proteinintaget blev högre med de extra aminosyrorna men intressanta i studien är att man
med ett mer frekvent intag av protein kan
stimulera proteinsyntesen mellan måltiderna. Vilken måltidsfrekvens som är den
optimala för uppbyggnad finns det väldigt
lite data om. Man har även undersökt vad
som händer vid konstant tillförsel av aminosyror men det ger ingen ytterligare effekt. Vid kontinuerlig infusion av aminosyror och glukos stimuleras proteinsynte-
Ett säkert sätt att må bra
Fri från gluten • fri från mjölkprotein • fri från sojaprotein • fri från laktos • fri från äggprotein
Felix SärNär - ett litet namnbyte på produkter som gör stor skillnad!
Nu blir det den enklaste saken i världen att välja färsprodukter för speciella kostbehov när Liva SärNär byter namn till FELIX SärNär. Under hösten
2011 kommer alla våra färsprodukter som är fria från våra vanligaste allergener att säljas under varumärket FELIX. Ett tryggt val för skolköket som gör
att barn med allergi mår lika bra före som efter lunchen.
För mer information om Felix SärNär produkter se www.procordia.se/rs
Restaurang & Storhushåll 020-75 00 10
Idrottsnutrition
sen positivt enbart under de två första timmarna och för att sedan
återgår till basalnivåer,
även om man har förhöjda nivåer av aminosyror i blodet50.
Muskelns känslighet
för stimuli verkar avta
med tiden efter den första stimuleringen vilket kan tyda på att muskeln reagerar på kraftiga
fluktuationer av aminosyror i blodet. I en alldeles ny studie jämförde
man intaget av protein
i en stort bolus intag (25g) eller utspritt
i mindre intag (2.5g * 10ggr)51. Den totala mängden aminosyror i blodet var lika stor i de båda försöken men bolusintaget av protein gav en kraftigare ökning av
aminosyrakoncentrationen som succesivt
minskade, medan de mindre doserna gav
en lägre men jämnare nivå. Proteinsyntesen stimulerades mest av det stora intaget av protein vilket ger ytterligare stöd
för att muskulaturen och proteinsyntesen
reagerar på och stimuleras av snabba förändringar av aminosyror i blodet.
Sammanfattning
Senare års vetenskapliga forskning har
gett oss en klarare bild av hur muskeluppbyggnaden stimuleras och regleras av träning och aminosyror. Mycket forskning
kvarstår dock innan fullständiga rekommendationer kan ges eftersom det finns
många luckor som behöver fyllas igen.
Vad som dock är klart är att de allmänna rekommendationerna som idag
uppgår till 0.8g/kg i de flesta länder, inte räcker till för fysiskt aktiva individer. Idrottarens ökade proteinbehov tillgodoses oftast genom det ökade energi- och matintaget. Vi vet även att kvalitén på proteinerna vi äter spelar roll, vilka
mängder det kan handla om och att timingen är avgörande.
Vad vi inte känner till är om vanlig mjölk räcker eller om man behöver
kosttillskott i form av aminosyror för att
maximalt stimulera proteinsyntesen. Det
finns idag ingen studie vad jag känner till,
där man jämför effekten av vassle, EAA
eller BCAA mot mjölk eller något annat
livsmedel.
24
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
Att använda sig av tillskott kan för
idrottaren ha flera fördelar. Dels är priset
för vassleprotein och EAA ofta lägre än
vad man kan köpa livsmedel med motsvarande mängd protein för, samtidigt
som ett tillskott kan även vara väldigt
praktiskt och mer hygieniskt att ha med
sig i väskan till träningen. Livsmedel som
innehåller proteiner kräver nästan alltid
kylning. Ett intag av EAA eller BCAA
skulle även kunna ge större utrymme för
andra energigivande näringsämnen i kosten vilket kan ha betydelse för en idrottare som behöver hålla ett högt kolhydratsintag alternativt behöver hålla nere energiintaget under en viktminskningsperiod.
Referenser
1. Biolo G, et al. (1995) Am J Physiol 268, E514-520.
2. Wolfe RR. (2000) Am J Clin Nutr 72, 551S-557S.
3. Batheja, and Stout Food: (2001) The Ultimate
Drug. In Sports Supplements.Lippincott, Williams, & Wilkins Publishing Co.
4. Kreider, R. (1999) Sportscience 3
5. Lemon PW, (1991). Sports Med. 12, 313-25.
6. Lemon PW. (2000). J Am Coll Nutr. 19(Suppl),
513S-521S.
7. Lemon PW: (2001) Protein requirements of
strength athletes. In Sports Supplements. Lippincott, Williams, & Wilkins Publishing Co.
8. NNR. (2004) Nordic Nutrition Recommendations 2004. Nordic Council of Ministers.
9. Phillips SM. (2006) Appl Physiol Nutr
Metab 31, 647-654.
10. Sveriges olympiska kommitté.
(2009) Kostrekommendationer för elitidrottare.
11. Phillips SM, et al. (1993) J
Appl Physiol 75, 2134-2141.
12. Lamont LS, et al.(1999) J
Appl Physiol 86, 320-325.
13. McKenzie S, et al. (2000)
Am J Physiol Endocrinol
Metab 278, E580-587.
14. Lemon PW, et al.
(1992) J Appl Physiol 73,
767-775.
15. Babij P, et al. (1983)
Eur J Appl Physiol
Occup Physiol 50, 405-411.
16. Phillips SM. (2004) Nutrition
20, 689-695.
17. Jeukendrup et al. (2009) Sport
Nutrition. Human Kinetics.
18. Garza C, et al. (1976). Am J Clin
Nutr. 29, 280.
19. Butterfield GE, et al. (1984). Br
J Nutr. 51, 171.
20. Todd KS, et al. (1984) J Nutr.
114, 2107.
21. Farnsworth E, et al. (2003). Am J
Clin Nutr. 78, 31.
22. Zachwieja JJ, et al. (2001) Int J
Sports Med. 22, 310.
23. Cox KL, et al. (2003) 52, 107.
24. Kraemer WJ, et al. (1999) Med
Sci Sports Exerc. 31, 1320.
25. Shirreffs et al. (2007) Br J Nutr.
98(1), 173-80.
26. Elliot et al. (2006) Med Sci Sports
Exerc. 38(4), 667-74.
27. Wilkinson SB, et al. (2007) Am J
Clin Nutr. 85(4), 1031-40.
28. Hartman JW, et al. (2007). Am J Clin Nutr. 86(2),
373-81.
29. Tang JE, Phillips SM (2009) Curr Opin Clin Nutr
Metab Care. 12(1), 66-71.
30. http://www.ausport.gov.au/ais/nutrition
31. Tipton KD, et al. (1999b). J Nutr Biochem 10, 89-95.
32. Borsheim E, et al. (2002. Am J Physiol Endocrinol
Metab 283, E648-657.
33. Cuthbertson D, et al. (2005). FASEB J. 19(3), 422-4.
34. Moore DR, et al. (2009) Am J Clin Nutr. 89(1),
161-8
35. Norton LE, Layman DK. (2006). J Nutr 136, 533S537S.
42. Ivy J, Portman R (2004) Nutrient timing. Basic
Health Pubns.
43. Levenhagen DK, et al. (2001). Am J Physiol Endocrinol Metab 280, E982-993.
44. Cribb PJ, Hayes A. (2006). Med Sci Sports Exerc 38,
1918-1925.
45. Esmarck B, et al. (2001). J Physiol 535, 301-311.
46. Tipton KD, et al. (2001) Am J Physiol Endocrinol
Metab 281, E197-206.
47. Tipton KD, et al. (2007) Am J Physiol Endocrinol
Metab 292, E71-76.
48. Miller SL, et al. (2003) Med Sci Sports Exerc
35, 449-455.
49. Paddon-Jones D, et al. (2005) Am J Physiol
Endocrinol Metab. 288(4), E761-7.
50.
Bohe J, et al. (2001) J Physiol
532,
575-579.
51. West DW, et al. (2011)
Am J Clin Nutr. 94(3), 795803.
52. Karlsson HK, et al.
(2004) Am J Physiol Endocrinol
Metab. 287(1), E1-7
53. Blomstrand E, et al. (2006) J Nutr.
136(1 Suppl), 269S-73S
54. Apró W, et al. (2010) Acta Physiol
(Oxf ). 200(3), 237-48
55. Crowe MJ, et al. (2006) Eur J Appl Physiol. 97(6), 664-72.
56. Gualano AB, et al. (2011) J Sports Med Phys
Fitness. 51(1), 82-8.
57. Ispoglou T, et al. (2011) Int J Sports Physiol
Perform. 6(1), 38-50
58. Greer BK, et al. (2011) J Strength Cond
Res. 25(2), 539-44.
59. Jackman SR, et al (2010) Med Sci Sports
Exerc. 42(5), 962-70.
60. Shimomura Y, et al. (2010) Int J Sport
Nutr Exerc Metab. 20(3), 236-44.
Av Bernardino Genga (1620–1690):
Anatomia per uso et intelligenza del
disegno ricercata non solo su gl’ossi, e
muscoli del corpo humano
Ny
he
t!
Uppdaterat innehåll
och ny förpackning
Forskning inom nutrition leder till att näringsrekommendationerna regelbundet
revideras. För att följa forskningens framsteg och erbjuda en modern produkt har
näringsinnehållet i våra mest använda sondnäringar uppdaterats.
Uppdatering av standardsondnäringar:
Förbättrad fettsyraprofil
Ca 1 E % omega-3 fettsyror*
Tillsats av EPA och DHA från fiskolja
ger uppdaterad n6:n3 ratio 4:11
20 % MCT-fett bidrar med
lättillgänglig energi och minskar
risken för fettmalabsorption
* Standardsondnäringar fullvärdiga vid >1500 ml/dag
1. Enligt Nordiska Näringsrekommendationer 2004.
Ny fiberkomposition
IS50TM ** består av 50 % lösliga
och 50 % olösliga fibrer – 15 g/l
• Lösliga fibrer:
Fruktooligosackarider, inulin
och akaciagummi
• Olösliga fibrer:
Ärtfiber
** IS50TM = Insoluble (olösliga) 50 %, Soluble (lösliga) 50% fibrer,
Vi har även uppdaterat innehållet i några av våra övriga sondnäringar.
För mer information kontakta Kundservice: 020-78 00 20.
Isosource®
Standard
Isosource®
Standard Fibre
www.nestlenutrition.se
Isosource®
Protein
Isosource®
Protein Fibre
Isosource®
Energy
Isosource®
Energy Fibre
Idrottsnutrition
En presentation
Svensk Förening för Idrottsnutrition (SFIN)
- en ideell förening som främjar utvecklingen av ämnet idrottsnutrition
F
öreningen har funnits sedan 2000 men
Je n ny Joh an s son
Ordförande i
Svensk Förening för
Idrottsnutrition
jenniejohansson81@
gmail.com
26
vol. XX
då som en sektion (Idrottsmedicin Nutrition) inom Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin. Styrelsen beslutade dock
2010 starta en fristående förening. Tanken med
föreningen är att den skall utgöra en mötesplats
för alla som har ett intresse för idrottsnutrition. Föreningen vill kunna förmedla den senaste
forskningen inom ämnet, ha koll på var högskoleutbildningar inom idrottsnutrition finns och
var intressanta konferenser och seminarier genomförs.
En viktig målgrupp är de som är utbildade
inom kostområdet: dietister, nutritionister och
kostvetare vilka har specialiserat sig inom ämnet idrottsnutrition, eller bara är allmänt intresserade av ämnet. Föreningen ska vara en källa till
information om det senaste inom idrottsnutritionsområdet.
En viktig sak för föreningen är att den utbildning och information som förmedlas inom
idrottsrörelsen är korrekt och baserad på vetenskaplig grund. Därför är det viktigt att de utbildare som anlitas inom idrottsrörelsen har en relevant utbildning. SFIN samverkar med Riksidrottsförbundet (RF) och för att höja nivån inom idrotten fastställdes kriterier 2008 för så
kallade idrottsnutritionsrådgivare.
Tanken med detta är att idrottsrörelsen ska
anlita kunniga personer som verkligen har gedigen utbildning inom nutrition, arbetsfysiologi och
idrottsnutrition. Man ska också ha egen erfarenhet från idrottsrörelsen som aktiv eller tränare/ledare. Detta för att den information som sprids inom idrottsrörelsen ska ha en hög kvalitet.
No 6 november 2011 DietistAktuellt
Aktiviteter
• SFIN arrangerar ett årligt seminarium med föreläsningar inom idrottsnutrition.
• SFIN har som mål att sprida information om aktuella konferenser, seminarier, litteratur, kurser och annat intressant som är på gång inom ämnet idrottsnutrition.
• SFIN har en aktiv samverkan med Riksidrottsförbundets nätverk med idrottsnutritionsrådgivare vilka
alla har uppfyllda kompetenskriterier inom idrottsnutrition, arbetsfysiologi och idrott.
Vill du bli medlem?
• Årsavgiften för 2011 är 250 kr. Betalas in på föreningens plusgirokonto 57 68 63-5. Vänligen ange
namn, adress, telefon och e-postadress samt om du är
idrottsnutritionsrådgivare på inbetalningen.
• Ingen formell kompetens inom idrottsnutrition
krävs för medlemskap. Vem som helst kan bli medlem.
Vad får du som medlem?
• Ett nyhetsbrev med det senaste inom forskningen.
Bevakning av olika ämnesområden med länkar till
sammanfattningar och abstracts. Dessutom information om kommande aktiviteter som konferenser, seminarier och annat av intresse. Nyhetsbrevet beräknas utkomma fyra gånger per år.
• Inbjudan till ett årligt seminarium med inbjudna
föreläsare.
• Kontakt med andra som är verksamma inom ämnet
idrottsnutrition.
För mer info: www.svenskidrottsnutrition.se
http://www.facebook.com/svenskidrottsnutrition
http://twitter.com/SvIdrottsNut
Nya fiberrika Square är ett kraftigt bröd
bakat på äkta surdeg. En saftig kvadrat
full med nyttig energi som håller
både mage och huvud i form.
U IN
IT
EN
FI
IK
RR
I NEN • F
TU
IB
E
UI
EN FÄR
E
NYH
T
S
S K F RY
K
7g/100g
I K • RU N S
A
• RUNSA
RR
SK
U
BE
i
Finnesn!
frys
T!
www.semperglutenfritt.se
Idrottsnutrition
Svensk Förening för Idrottsnutrition Seminaredag 9 oktober 2011 (Del 1)
Stark, frisk och glad med D-vitamin
Att D-vitamin behövs för skelettet är allmänt känt. På senare år har man upptäckt allt fler samband med
ett flertal sjukdomar. Hittills har man hittat mer än 1500 gener i kroppen som regleras av D-vitamin.
Alltså påverkas väldigt många processer, inte minst vid fysisk prestation.
P
å det seminarium som arrangera-
Av K a j s a Asp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
[email protected]
28
vol. XX
ket naturligtvis är intressant även för idrottare.
des av Svensk Förening för IdrottsnutriVi får i oss vitaminet till viss del via maten,
tion, SFIN, den 9 oktober 2011, berätmen främst när huden exponeras för solljus. I
tade Petra Lundström
Norden är bara sommarsoom D-vitaminets roll ur
len tillräckligt stark för att
Hur mycket D behöver vi?
Dagens rekommendationer enligt SLV:
ett idrottsperspektiv. Petkunna sätta igång hudens
• 10 mikrogram per dag för barn under
ra Lundström är fysiolog,
D-vitaminbildning. Det
två år
nutritionist och doktoräcker med en halvtim• 7,5 mikrogram för vuxna och barn över
rand på Karolinska Instime mitt på dagen när solen
två år
tutet, och anlitas av Riksstår i zenit, och tidigare har
• 10 mikrogram för gravida och ammande
• 10 mikrogram för personer över 60 år
idrottsförbundet som sakman sagt att sommarens lakunnig inom idrottsnutriger normalt sett räcker för
D-vitamin påverkar bland annat
tion.
att klara vinterhalvåret.
• Energiomsättningen – övervikt
D-vitamin är inblandat
Personer med mörk hy
• Cancerrisken (reglerar celldelningens
i energiomsättningen geeller
heltäckande klädhastighet)
• Immunförsvaret (påverkar risken för
nom att inhibera differensel löper särskilt stor risk
såväl influensa och vanliga förkylningar
tieringen av preadipocyter,
att inte få tillräckliga nivåsom autoimmuna sjukdomar)
och påverkar cancer, högt
er av D-vitamin. Man bör
• Reglerar frisättning av cytokiner vilket
blodtryck samt hjärt- och
även vara observant på Dminskar risken för inflammation
kärlsjukdomar. Även auvitaminnivåerna hos perso• Skyddar mot skador i skelettmuskulturen
toimmuna sjukdomar som
ner med övervikt och fet• Blodtrycket
IBS, MS, RA och diabetes
ma. Vitaminet lagras i fett• Hjärtkärlsjukdomar
typ-I påverkas av D-vitaväven och blir tillgängligt
• Kalciumbalansen – benmassans metamin. Forskning visar att
först när mängden kroppsbolism
D-vitamin hänger ihop
fett minskar.
med muskelstyrka och
rörlighet, både hos äldre och unga personer, vil-
No 6 november 2011 DietistAktuellt
För mycket salt ger svagt skelett
Högt saltintag påverkar benmassan
eftersom salt och kalcium använder
samma transportsystem i njurarna. När
njurarna utsöndrar natrium följer kalcium
med. Saltintag via kosten kan innebära en
förlust av kalcium från skelettet, som kan
ha stor effekt på benmassan.
D-vitamin ger kraft och effektivitet
D-vitamin har stor betydelse för prestation och
träningseffekt, samtidigt är det många idrottare som vistas utomhus alldeles för lite. Vissa
idrotter såsom friidrott, löpning och fotboll har
mycket utomhusträning, medan aktiva inom andra idrotter såsom simning, gymnastik, handboll
och ishockey ofta enbart tränar inomhus. Här är
det extra viktigt att tillgodose behovet via kosten, eller se till att vistas utomhus mer.
D-vitaminet påverkar neurologiska funktioner och är involverat i neuromuskulär funktion
och prestation. Därför är det också positivt för
koordination och motorik.
D-vitamin (1,25 (OH) 2D) påverkar fosfatupptag och ger en ökad ackumulering av ATP,
ökat kalciumupptag, ökad profilering och differentiering av muskelcellerna, samt effektivare muskelarbete genom att signalerna i musklerna blir kraftigare och mer effektiva. Muskelkraften påverkar dessutom benmassans uppbyggnad
positivt.
D-vitaminet är viktigt för proteinsyntes
och muskeltillväxt, och ökar mängden atrofin i
musklernas typ II fibrer. Även hos personer som
inte tränar är andelen typ II fibrer högre hos
personer med högre D-vitaminnivåer. D-vitamin minskar nedbrytningen av muskelcellernas
minsta beståndsdelar, myofibrillerna.
Brist på vitaminet kan ge stelhet och ömhet
i musklerna, kraftlöshet, ökad fettinfiltration i muskelvävnaden och försämrad
muskelfunktion.
D-vitamin och stressfrakturer
Kvinnor under trettio har en potential att bygga
upp benmassan, dock krävs ett gott kalcium- och
D-vitaminstatus. Vid för dåligt näringsintag eller lågt upptag, till exempel vid tarmsjukdomar,
ökar risken för stressfrakturer.
För att reparera mikrofrakturer, som kan vara
början till stressfrakturer, krävs vila och adekvata
nivåer av kalcium och D-vitamin, men dessa är
ofta lägre än behovet. Intensiv träning stimulerar
benuppbyggnad förutsatt att tillförseln av kalci-
um och D-vitamin är tillräcklig.
– Lågintensiv träning, såsom långa promenader, har otillräcklig effekt på benmassan. Det är
framför allt typ II fibrerna som kräver högre intensitet för att aktiveras – det leder till ökad belastning på benmassan vilket är positivt, menar
Petra Lundström.
Ska man rekommendera kosttillskott med vitamin D?
Vissa forskare menar att halva befolkningen lider av D-vitaminbrist, många
menar att dagens rekommendationer bör
höjas kraftigt. Ofta bygger de på att man
producerar en stor del av D-vitaminbehovet i huden. I USA har man betydligt högre rekommendationer, då man numera utgår ifrån att
normalbefolkningen inte vistas utomhus alls.
Det är troligt att många har ett för lågt intag,
och att personer som inte vistas utomhus särskilt mycket under sommaren behöver ett tillskott, särskilt under vinterhalvåret. Höga doser kan ge trötthet, illamående, dehydrering och
ökad inlagring av kalcium i njurar, kärl och andra vävnader.
”Det diskuteras om D-vitamin
verkligen är ett vitamin, eller om
det i själva verket är ett hormon
eftersom vi kan tillverka det
själva”, säger nutritionist Petra
Lundström.
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
29
Svensk Förening för Idrottsnutrition Seminaredag 9 oktober 2011 (Del 2)
Överträning och metabol stress
Förmågan att hantera stress är ofta avgörande, både för prestationen på tävlingar och idrottarens
fysiska hälsa. Överträning beror ofta på att balansen mellan fysiska utmaningar och tillräcklig återhämtning rubbas. För lite sömn, psykisk stress, samt ekonomiska, relationsmässiga eller skolrelaterade
problem, är några av de stressande faktorer utanför idrotten som kan påverka resultaten.
S
tefan Branth, överläkare och PhD,
Av K a j s a Asp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
[email protected]
30
vol. XX
Institutionen för medicinska vetenskaper
vid Uppsala Universitet, höll en intressant
föreläsning om metabol stress och överträning – tillstånd som har mycket gemensamt med vanlig utbrändhet.
– Långvarig stress leder till en
långsam och smygande förändring av
metabolismen. Leverns styrning av energisubstrat fungerar sämre och fettförbränningen sjunker. Istället för fett och kolhydrater används muskelmassan som energikälla, vilket resulterar i att man
får en högre andel
kroppsfett och mindre muskelmassa –
man blir fetare och
svagare, menar Stefan Branth. Insulinresistensen bidrar till en minskad fettförbränning, inte minst när man
dessutom sover för lite. Överträning påverkar dessutom immunförsvaret så att man blir mer
känslig för infektioner. För att
No 6 november 2011 DietistAktuellt
sänka nivåerna av stresshormoner måste man vila och ta bort stressande element.
Stefan Branth har gjort omfattande forskning
på seglare i Volvo Ocean Race, där både den fysiska och den mentala påfrestningen är extrem. Lagmedlemmarnas förmåga att hantera stress kan vara helt avgörande för hur
det går i tävlingen. Det handlar oftast om
långa tävlingsetapper med korta uppehåll för återhämtning. Det är svårt
att äta rätt för att täcka behoven
och ge kroppen de bästa förutsättningarna för att hantera de påfrestningar som
seglingstävlingen innebär. Vågor och vind varierar och innebär olika krav på muskelstyrka
och uthållighet, och mentalt även på den som navigerar och fattar strategiska beslut. Dessutom varierar
väderleken från extrem kyla
till tropisk värme med hög
luftfuktighet, vilket påverkar både energi- och vätskebehov.
Foto: Ainhoa Sanchez
Idrottsnutrition
Idrottsnutrition
Man behöver inte vara
kappseglare för att hälsan
ska påverkas negativt
av stress. Kronisk mental
stress liksom sömnstörningar kan resultera i
likartade hälsoeffekter,
liknande de som är karaktäristiska för metabolt
syndrom.
Kroppssammansättningen förändras – muskelmassan minskar och mängden bukfett ökar, vilMånga av seglarna går ned i vikt under den här
ket tros bero på otillräcklig återhämtning, sömntypen av tävlingar, och viktförlusten utgörs till
brist, den höga stressstor del av minskad
nivån och dess konsemuskelmassa, även de
kvenser på hormonbasom håller sin vikt stabil
Symptom på överträning / metabol stress
lansen.
förlorar mycket muskler.
• Trötthet, nedstämdhet
Stefan Branth och
Maten är ofta inte det
• Nedsatt prestationsförmåga
understryker att för att
högst prioriterade insla• Infektionskänslighet
kunna optimera prestaget i seglarnas liv, men
• Sömnstörningar
tionen, behålla god häloerhört viktig för att
• Nedsatt sexualdrift
sa och minska skaderismöjligaste mån motver• Svårt att hitta en metabol balans
kerna hos deltagarna i
ka de metabola effekter
• Insulinresistens, försämrad fettförtävlingar där den mensom den extrema kombränning
tala stressnivån är hög,
binationen av fysisk och
Bot och lindring
behövs professionella
psykisk press ger. Under
• Vila, sömn, avslappning, näring
idrottsmedicinska team,
forskningsprojekten har
inklusive experter inom
seglarna blivit serverade
Psykiska idrottsrelaterade stressorer som
kost och nutrition. Vilmedelhavskost.
oftare leder till överträning
ka personer eller idrottsTrots den optimalt
• Kontaktsporter, tuffa tacklingar
grenar det handlar om
sammansatta kosten,
• Täta tävlingar, för lite vila mellan hårda
är svårt att identifiera då
och trots att seglarna
träningspass
det är högst individuär mycket fysiskt akti• Lång säsong
ellt hur man uppfattar
va utvecklar de en form
• Mycket resor över tidszoner – ofta ”jetlag”
och hanterar stress vid
av metabolt syndrom.
träning och tävling, och
Blodtryck och puls
hur stressen påverkar
ökar, blodfett-, insulinidrottarens prestation och hälsa på längre sikt.
och blodsockernivåerna stiger (även HbA1c).
Stressar fram metabolt syndrom
För dig som vill veta mer.
Några av Stefan Branths (et
al) publicerade artiklar:
• Metabolic stress-like
condition can be induced by
prolonged strenuous exercise
in athletes. Ups J Med Sci.
2009;114(1):12-25.
• Development of abdominal
fat and incipient metabolic
syndrome in young healthy
men exposed to long-term
stress. Nutr Metab Cardiovasc
Dis. 2007 Jul;17(6):427-35.
Epub 2006 Jun 27.
• Energy turnover in a sailing
crew during offshore racing
around the world.
Med Sci Sports Exerc. 1996
Oct;28(10):1272-6.
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
31
Nutritionsbehandlingsprocessen
Glada kursdeltagare
Norrländska dietister introduceras för ny
internationell metod och terminologi
13- 14 oktober höll Umeå Universitet handledardagar för cirka 50 dietister från hela norra regionen.
Dagarna handlade om nutritionsbehandlingsprocessen, NCP. En ny modell för behandling och dokumentation för dietister.
N
A n n a K ar l sson
leg dietist
Ungdomshälsan Umeå
32
vol. XX
CP, Nutrition Care Process, är en
standardiserad modell för dietisters arbete och dokumentation som utformats av American Dietetic Association, ADA. Till
NCP har det utvecklats ett standardiserat språk;
IDNT Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi.
En gemensam behandlingsmodell och en gemensam terminologi ökar möjligheterna att utvärdera kostoch nutritionsbehandling utförd av legitimerad dietist.
Det innebär inte bara en kvalitetssäkring av
nutritionsbehandlingen för
varje enskild
patient. Det blir
även enklare att
föra statistik
och att inhämta
data för forskning. Kunskaperna inom die-
No 6 november 2011 DietistAktuellt
tetik kan delas och spridas både nationellt och
globalt. Det blir också enklare för annan vårdpersonal att se vad dietisten har gjort för åtgärd
och varför.
På Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm har dietisterna arbetat i två års tid med att
implementera NCP. Tillsammans med två dietister från Nyköping har de översatt delar av referensmanualen för IDNT och NCP. Karolinska sjukhuset
har en dietistklinik med ca
70 dietister, vilket skapar förutsättningar att
kunna implementera och
utvärdera systemet. Sverige är
det första landet i Europa att
börja tillämpa
NCP.
Föreläsare dietist
Ylva Orreval förklarar NCP-snurran
Nutritionsbehandlingsprocessen
Under handledardagarna blev vi lotsade genom nutritionsbehandlingsprocessen av Ylva
Orrevall, leg. dietist och PhD och Lena Martin,
leg. Dietist och PhD från Karolinska Universitetssjukhuset. Vi fick pedagogisk undervisning
om metoden och vi fick träna oss praktiskt på att
tänka och dokumentera enligt NCP och IDNT.
Dagarna arrangerades av institutionen för
kostvetenskap, Umeå universitet och de flesta deltagarna fungerar som handledare åt dietiststudenter under deras kliniska praktik. Kommande dietiststudenter får lära sig NCP under
sin utbildning.
Det var två väldigt lärorika och intensiva dagar. Att börja använda NCP och IDNT känns
nästan som att lära sig ett nytt språk och är ingenting man behärskar efter två dagars utbildning. Det är till exempel nytt för oss att sätta en
nutritionsdiagnos som sedan ska ligga till grund
för behandlingen. Men vi ser stora fördelar med
metoden både för ökad patientsäkerhet och kvalitetsutveckling av vårt arbete och hoppas kunna
få möjlighet att träna oss på att använda modellen och så småningom kunna använda den kontinuerligt i vårt arbete.
Länkar:
Pressrelease från Umeå Universitet
http://www.samfak.umu.se/om/aktuellt/nyhetsvisning//dietistdagar-den-1314-oktober-iumea.cid170000
DRF: http://drf.nu/
ADA: www.eatright.org/
En grupp umedietister som
löser en workshopuppgift, fr v:
Karin Byström, Sara Lundström,
Maine Carlsson och Nighat
Farooqi.
Art.nr. 7807
Art.nr. 7805
Nyheter för laktoskänsliga magar
Nu finns det ännu fler sätt att bli mätt på. Laktosfri lättfil och vaniljyoghurt är gott till frukost och perfekt som mellanmål. Testa Arlas
laktosfria standardmjölk i matlagningen, ett efterlängtat tillskott i det
breda laktosfria sortimentet.
PS. Du vet väl att all svensk hårdost är naturligt fri från laktos?
NYHETER!
Art.nr. 7821
SÄRNÄR
Del V
Vad gäller saken?
Begreppet Dietetic Food, särnär, avskaffas och nuvarande ramdirektiv om särnär upphävs av EU-kommissionen. Kommissionen
ges mandat att utforma s k delegerade förordningar med samma
materiella omfattning som i gällande direktiv för barnmat och
FSMP. Vissa av de nuvarande särnärkategorierna och vad man
får säga om dem kommer istället att omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning nr 1924/2006 som därmed måste
justeras. Förordningen är bindande för alla medlemsstater och
avser närings- och hälsopåståenden som används i reklam,
märkning och presentation av livsmedel. I varje land finns det
en behörig myndighet att hantera dessa frågor. I Sverige är det
Livsmedelsverket.
Särnär på väg att avskaffas
Läsare av Dietistaktuellt är säkert bekanta med att tidskriften från och till under de senaste åren publicerat artiklar under vinjetten SÄRNÄR och apoteket. Problemen kring detta begrepp och det haltande
regelverk som omgivit det, har under åratal befunnits i ett låst status quo. Också EU-kommissionen har
gjort bedömningen – dock utifrån andra premisser – att särnär(dietetic foods) inte är att betrakta som
helt friktionsfritt varför man helt sonika har valt avskaffa inte bara själva termen, utan också gällande
ramdirektiv som reglerar dess tillämpning.
R
egelverk och definition av särnär-
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
34
vol. XX
att ramdirektivet för särnärlivsmedel (The Dielivsmedlen har untetic Food Framework Directider många år utgjort
ve) öppnar för, som man säett stort problem för såväl
ger, ”oönskade kryphål” för
Vilka produktgrupper omfattas?
förskrivare som för patienter,
livsmedelsföretagen: ProdukLivsmedel för särskilda näringsänbl a till följd av att den diagter beskrivs som särnär-livsdamål, särnär omfattar följande
nosförteckning som berättimedel för att komma förbi
produktgrupper:
gar till särnär subvention för
de betydligt strängare regler
• Modersmjölksersättning och
unga under 16 år är daterad.
som gäller för t ex hälsopåtillskottsnäring
I DA #6.10 redogjorde vi
ståenden. Man kan alltså idag
• Barnmat, exempelvis gröt, välling
för hur det saknades intressälja sin produkt med samoch puréer
se och vilja, både hos deparma ”budskap” om dess för• Vissa livsmedel för viktminskning
tement och myndighet att se
tjänster, utan att behöva föl• Livsmedel för speciella medicin
över och reformera systemet.
ja förordning nr 1924/2006
ska ändamål
En av de uppgifter som
om näringspåståenden och
• Natriumfattiga livsmedel
framkom i arbetet med särhälsopåståenden. Att anpas• Glutenfria, laktosfria och andra
när-artiklarna var att prosa produktbeskrivningen ef”fri från”-livsmedel
duktbeskrivningar vinklades
ter lämpligt regelverk kallas
• Livsmedel för idrottare
för att anpassas till diagnoser
på EU-språk för ”legislation
• Livsmedel för diabetiker
som omfattades av nämnda
shopping”.
• Övriga SÄRNÄR-livsmedel
förteckning för att på så vis
Vidare har man upptäckt
(produkter som inte hör till
möjligöra förskrivning via
att särnär-begreppet och tillnågon av ovanstående grupper)
livsmedelsanvisning.
hörande reglering hanteras
Nu har även EU fått upp
på radikalt skilda sätt i EU:s
ögonen för att särnär-märkolika medlemsstater, vilket
ningen inte är helt oproblematisk: Man menar
strider mot det grundläggande kravet om kon-
No 6 november 2011 DietistAktuellt
kurrenskonformism länderna emellan.
Det är alltså helt ovisst hur det nya systemet kommer att gestalta sig. Det har varit ett remissförfarande i ärendet med sista
svarsdatum 30 augusti där även DRF har haft synpunkter. Om
man på EU-nivå kan enas om en ny reglering kommer den att
träda i kraft i slutet av 2012 och börja tillämpas två år senare.
– Hur systemet kommer att se ut är lång ifrån klart, säger
Kristina Sjölin på Livsmedelsverkets regelutvecklingsavdelning och samordnare av remissvar. Men säkert är att är att ingen produkt skall behöva plockas bort från marknaden till följd
av de nya reglerna.
Diarré hos spädbarn
och betydelsen av en
sund tarmflora
Ännu en remiss
Innan EU har fattat några beslut är det business as usual när det
gäller särnär och unga under 16 år. Som Dietistaktuellt tidigare berättat fick Läkemedelsverket i sitt regleringsbrev för 2009
i uppdrag av regeringen att uppdatera innehållet i bilagan till
myndighetens föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av
livsmedel. I brevet angavs samtidigt att bilagan (innehållande bl
a de särnärprodukter som omfattas av kostnadsreducering) skall
uppdateras årligen.
Den 25 oktober skickade Läkemedelsverket ut en remiss angående förslag till föreskrifter om ändringar i LVFS 1997:13. De
föreslagna justeringarna gäller i huvudsak själva livsmedelsanvisningens utformning, ifyllning och vidarebefordring. Ett antal ytterligare produkter har också tillkommit. Vad som är av större intresse är att verket valt att konsekvent bortse från DRF:s stående önskemål om bl a en utökning av de diagnosgrupper som bör
omfattas av föreskrifterna samt kravet på att förskrivning bör få
utföras av den profession som är kompetent att göra en kvalificerad värdering av patientens livsmedelsbehov, dvs dietisterna. Verket anser att förskrivningsrätten framgent skall vara förbehållet
läkare. Remissvaren skulle vara inlämnade den 22 november.
tiv
bakterieku
l
r
tu
Läkemedelsverket tycks i sitt remissvar antyda att de produkter
som idag klassas som särnär kan i Sverige komma att definieras
som läkemedel och skall då underkastas den gemenskapsrättsliga läkemedelslagstiftningen. Det är också ”upp till de nationella myndigheterna att göra en bedömning av om en viss produkt
faller in under läkemedelsdefinitionen eller inte”. I remissvaret
skriver man vidare att ”…företag [kan] komma att behöva anpassa sina produkter för olika nationella marknader på grund av
att produkterna klassificeras på olika sätt i olika EU-länder.
Skall vi tolka detta som om det finns utrymme för vitt skilda
tolkningar om vad som skall klassas som livsmedel och vad som
är läkemedel?
– Nej, inte vitt skilda tolkningar, säger Kristina Sjölin, eftersom det finns en harmoniserad lagstiftning om läkemedel i EU
och man måste ha sakliga grunder för att läkemedelsklassa något i ett land och ett livsmedel i ett annat land. När det gäller
den föreslagna förordningen är ett av målen att skapa enhetlighet och undanröja skillnader i tolkning och problem med til�lämpning av lagstiftningen om just särnär-livsmedel. Vidare
vill man åstadkomma en förenkling och avskaffa bestämmelser
som blivit onödiga, motstridiga och minska den administrativa bördan i tillämpningen av regelverket. Man vill harmonisera, och se till att liknande produkter behandlas på samma sätt i
hela EU.
Ak
Kan livsmedel bli medicin?
Bifidobakterier har stor betydelse
Det är via bröstmjölken som spädbarn får ett viktigt bidrag till att
bygga upp ett starkt immunförsvar. Omkring 70% av kroppens
immunförsvar finns nämligen etablerat i mag-tarmkanalen.
Spädbarn som får bröstmjölk utvecklar en tarmflora som
domineras av bifidobakterier, vilket är en betydande faktor till varför
dessa barn har mindre besvär med maginfektioner. I de fall när
amning inte är möjligt eller det finns behov att komplettera med
modersmjölksersättning, finns det numera ett gott alternativ. NAN
Pro innehåller den aktiva bakteriekulturen Bifidobacterium Lactis
som ökar koloniseringen av bifidobakterier i tarmen.
50% färre dagar med diarré hos småbarn1
NAN Pro är inte enbart kliniskt dokumenterad för att ge tillväxt
motsvarande den hos ammade barn, utan bidrar också till att
aktivt stärka barnets tarmflora och immunförsvar. En prospektiv
randomiserad studie som följt spädbarn under 4 månader visar att
tillskott av Bifidobacterium Lactis i modersmjölksersättning betyder
hälften så många dagar med diarré.1 De barn som fått tillskott av
bifidobakterier hade dessutom signifikant färre episoder av diarré
under studieperioden.1
Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för
barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör
därför bröstmjölk alltid vara första alternativet.
1) Ziegler EE , et al. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 2003;37:388.
Aktuell avhandling
Framework for developing functional
foods for patients at nutritional risk
Background & Aims
Jan ic e S or e n sen
postdoc, PhD, MSc
Clinical Nutrition, RD
Meal Science & Public Health Nutrition,
Department of Development and Planning,
Aalborg University,
Denmark
About a third of patients in hospital are at risk of
becoming undernourished,1 which often worsens
during the course of admission. It is therefore
essential that patients eat sufficiently in order to
avoid complications, prolonged hospital stays, and
increased health care costs associated with undernutrition. Many patients in hospital eat inadequately due to eating related problems, such as low
appetite, early satiety, nausea, vomiting, gastrointestinal discomfort, and taste changes, in addition to
disease-related increased nutritional requirements.
One of the few prospective studies2 on food intake in
geriatric patients found that perceived food quality,
as opposed to food service quality or satisfaction,
was found to be positively associated with food
intake. However, there lacks research about exactly
how food quality and the sensory properties of meals
can be optimised to promote food intake in hospital
patients.
The current project3 aimed to establish a framework for developing functional foods, i.e., appetising,
energy- and protein-rich foods, to promote intake
in patients at nutritional risk, and thereby, improve
outcome.
Methods
Studies were done in hospital patients at nutritional risk (NRS-2002)4 from gastrointestinal surgery,
oncology, infectious medicine, cardiology, rheumatology, hepatology, and haematology departments at
36
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
Rigshospitalet in Copenhagen, Denmark. Rigshospitalet
is an acute-care, tertiary hospital with 1200 beds and
a centralised hospital kitchen. Three main meals are
prepared daily based on a 5-week menu rotation and
served buffet style on the unit. Snacks, drinks, nutritional supplements, and frozen, microwaveable meals are
available from satellite kitchens on the units. Patients at
nutritional risk can be prescribed the ‘Super diet’, which
is an à la carte menu with optimised energy and protein
density, quality and selection of meals.
Study I: A qualitative study was conducted to investigate food sensory quality as perceived by patients at
nutritional risk based on direct meal observations (food
choice, hunger/fullness/appetite scores), 3-day food
records post-discharge, and multiple semi-structured interviews on patients’ meals experiences in hospital and
two weeks post-discharge. Interviews were transcribed,
coded, and analysed thematically.
Study II: The results of the qualitative study formed
the basis for a patient food choice questionnaire about
eating-related symptoms (15 three-point scale questions) and food sensory needs and motivation to eat
(46 Likert scale questions). Prevalence of the factors
investigated and associations with food intake were
assessed in a larger, heterogeneous group of patients
at nutritional risk. Principal component analysis (PCA)
was used to examine patterns of association between
variables.
Study III: A randomised controlled trial was conducted in medical patients at nutritional risk, who were
randomised to individualised, food-sensory-quality-based
nutritional care (intervention) or usual care and general
nutritional advice (control). The intervention was based
on the results from the qualitative study and consisting
of appetising, energy- and protein-rich foods determined
by the patient’s eating-related symptoms, food sensory
needs, and motivation to eat, which was assessed using
the patient food choice questionnaire from Study II.
Food intake was recorded daily and change in handgrip
strength, reaction time, weight, and bioelectrical impedance were assessed every 3-4 days (assessor-blinded),
and quality of life (SF-36 questionnaire) after 28 days
(assessor blinded).
Results
Study I: Patients (N=22) in the qualitative study participated in 65 interviews. Food sensory perception and eating
ability dictated the individual food sensory needs of
patients at nutritional risk (i.e., appearance, aroma, taste,
texture, temperature and variety defining food sensory
quality to promote intake) within the context of motivation to eat identified as: pleasure, comfort, and survival.
These observations provided the basis for a model of food
sensory quality to promote intake.
Study II: PCA of the questionnaire study results (N=200)
segmented patients by their motivation to eat: pleasure
vs. survival, which corresponded to contrasting food
sensory needs: awakening appetite vs. facilitating intake,
respectively. Energy and/or protein balance was positively
associated with enjoying eating, preference for different
tastes, sour side dishes, and sour, savoury, and pleasantly
satiating foods and negatively associated with forced
eating, low appetite, early satiety, stomach pain, nausea,
taste changes, swallowing problems, nauseating aromas,
difficulty forming a bolus, and preference for ‘light foods’,
familiar foods, and foods tasting as preferred.
Study III: The intervention group (N=42) had higher
energy balance (111% vs. 93%, p = 0.009) and protein
balance (96% vs. 82%, p = 0.016) than the control group
(N=39). Energy balance was ≥75% in 90% vs. 70% (p =
0.029) and protein balance was ≥75% for 83% vs. 57% (p
= 0.028) of intervention vs. control patients, respectively.
The intervention vs. control group had improved handgrip strength after 3-5 days (mean 3.0 kg vs. 2.7 kg) and
reaction time after 9-11 days (median -86 ms vs. -49 ms),
which was positively associated with intake, but did not
differ between groups.
ework in the development of user-driven, innovative food,
beverages and meals can demonstrate an increase in food
intake in patients at nutritional risk.
References
1. Sorensen JM, Kondrup J, Prokopowicz J, Schiesser
M, Krähenbühl L, Meier R, Liberda M, EuroOOPS study
group. EuroOOPS: an international, multicenter study to
implement nutritional risk screening and evaluate clinical
outcome. Clin Nutr 2008; 27:340-349.
2. Paquet C, St-Arnaud-McKenzie D, Kergoat MJ, Ferland
G, Dubé L. Direct and indirect effects of everyday emotions on food intake of elderly patients in institutions. J
Gerontol A Biol Sci Med Sci 2003; 58: 153-158.
3. Sorensen JM. Framework for developing functional foods
for patients at nutritional risk. PhD dissertation, Copenhagen: Department of Human Nutrition, University of
Copenhagen; 2011.
4. Kondrup J, Rasmussen HH, Hamberg O, Stanga Z, Ad
Hoc ESPEN Working Group. Nutritional risk screening
(NRS 2002): a new method based on an analysis of controlled clinical trials. Clin Nutr 2003; 22: 321-336.
Conclusions
A framework of food sensory quality to promote intake
in patients at nutritional risk was developed. Application
of this framework in individualised, food-sensory-qualitybased nutritional care improved energy and protein intake
in hospital patients at nutritional risk compared to usual
nutritional care. Physiological function improved within
a few days of food-based nutritional care. Further studies
are needed to determine whether application of the framDietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
37
Dietisten&Jobbet
För dig som är egen företagare
”Skall jag fakturera
med eller utan moms?”
Del 1
En fråga som vållat en hel del huvudbry och osäkerhet bland de privatpraktiserande dietisterna, är den
om man skall fakturera mervärdesskatt till sin patient, även om det inte föreligger någon remiss från
läkare. Tyvärr kan vi ännu inte kan leverera ett glasklart och helt entydigt svar på frågan, men vi vill ändå
göra reda för Skatteverkets gällande hållning i ärendet.
F
M ag n u s For sl in
Dietistaktuellt
[email protected]
rågan om moms eller inte moms har sedan dietisterna fick legitimation varit ett
ärende i limbo. Inte minst för att olika lokala skattekontor har värderat momsplikten olika, vilket givit upphov till skilda bedömningar beroende på var i landet man är verksam som
privatpraktiserande dietist.
Dietistaktuellt har varit i kontakt med
momsspecialist Pia Kjell på Skatteverkets rättsavdelning för att försöka räta ut frågetecknen
kring moms och behandling som inte remitterats av läkare. Vi kom kanske inte ända fram
men en del klargöranden kan ändå presenteras.
Som brukligt när det gäller tvetydigheter i
lagstiftningen, kan det vara motiverat att gå tillbaka till förarbeten och propositioner för att se
vilka intentioner som i grunden föreligger. I detta fall handlar det om proposition 2005/06:43.
Den som lades om dietistens legitimation och
som kom att klubbas igenom 1 april 2006. På sidan 55 skriver lagstiftaren:
”En dietist sysslar med dietik/klinisk nutrition.
Nutritionsproblem kan uppträda dels som en
del av akut eller kronisk sjukdom t.ex. allergier och diabetes, dels som en del av livsstilsrelaterade hälsoproblem, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. För att en tjänst som tillhanda38
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
hålls av en dietist skall kunna anses utgöra
sjukvård i mervärdesskatterättsligt hänseende torde i regel krävas att vårdtagaren har en
medicinsk diagnos fastställd av läkare. Vanligen kommer vårdtagaren till dietisten på remiss från läkare.
En tjänst som tillhandahålls en person, utan en
fastställd medicinsk diagnos, i syfte att denne skall uppnå livsstilsförändringar i fråga
om matkonsumtion och bestående viktminskning bör däremot inte anses utgöra sjukvård
i mervärdesskatterättsligt hänseende. Föreläsningar som dietister håller för t.ex. företag
och allmänhet bör inte anses utgöra sjukvård
och därmed inte heller led i sjukvård. Dietister kan också arbeta som produktspecialister,
vilket innebär att de säljer och informerar om
nutritionsprodukter mot exempelvis hälsooch sjukvården. Inte heller sådana tillhandahållanden kan anses utgöra sjukvård i mervärdesskatterättsligt hänseende.”
Det är också denna skrivning som blivit utgångspunkt för Skatteverkets bedömning. Här
ges flera tydliga exempel på verksamheter och
tjänster som utförs av dietist, och som inte är
undantagna moms – allmän rådgivning, kurser,
föredrag, produktinformation, etc. Gränsdrag-
%
?
Dietisten&Jobbet
ningsproblematiken uppstår när det handlar om
kvalificerad, klinisk rådgivning som är avsedd att
behandla en diagnos hos en patient.
– För att en dietist ska kunna fakturera sin
patient utan mervärdesskatt krävs att det finns
en fastställd medicinsk diagnos, menar Pia Kjell.
När det finns en remiss från en läkare är det tydligt att det är fallet. Saknar patienten remiss ska
det finnas en fastställd medicinsk diagnos som
dietistens behandling är föranledd av. Då krävs
att dietisten kan visa att det finns en sådan diagnos i botten.
Med andra ord skulle t ex ett journalutdrag
kunna utgöra ett sådant underlag. En lika intressant som given följdfråga är om dietistens kliniska nutritionsdiagnos kan likställas med begreppet medicinsk diagnos, eftersom det utan tvekan
handlar om ”sjukvårdande behandling”. I den
bedömning som görs i den av Skatteverket åberopade propositionen, tycks det heller inte vara
någon tvekan om detta:
dande behandling innefattar, enligt EGdomstolen, endast tjänster som tillhandahålls
i syfte att ställa diagnos, ge vård och i möjligaste mån bota sjukdomar och hälsoproblem.
Den sjukvårdande behandlingen måste således ha ett terapeutiskt syfte. Detta syfte kan
även uppnås genom tjänster som tillhandahålls i preventivt syfte, vilket medför att även
sådana tjänster kan omfattas av undantaget
från skatteplikt”. (sid 42)
Europalagstiftningen menar alltså att dietistens
insats är en sjukvårdande behandling som omfattar fastställande av diagnos. Men hur ställer sig då Skatteverket till detta? Pia Kjell svarar
att definitionsfrågan inte är något som hennes
myndighet kan avgöra, utan måste istället bollas
över till Socialstyrelsens jordagods.
Urban Åhgren, Naturvetarnas företagsrådgivare har tidigare tillfrågat Emil Bergschöld, jurist på Socialstyrelsens enhet för regeltillämpning,
om detta. Men Bergschöld hänvisar korthugget
tillbaka till föregående myndighet med motive”Förutsättningarna för dietistens yrkesutövringen att då frågan berör ”mervärdesskattelagen
ning […] är mycket självständigt och innebär
(1994:200) så är Skatteverket ansvarig”. Punkt.
ett självständigt ansvar för utredning, diagI viss mån är vi alltså tillbaka i ett Ingenmansnostik, behandling och utvärdering av nutriland, men i nästa nummer av Dietistaktuellt skall
tionsproblem. Dietisterna har i praktiken ett
vi försöka lösa upp Moment 22, och se om vi kan
stort eget ansvar för patienternas säkerhet i
skapa vidare reda för förhållande kring moms och
vården.”(sid 29)
nutritionsbehandling.
Vidare
skriver
man
att
”begreppet
sjukvår316642_YOSA_220x152_Diet_2810_2511_Layout 1 2011-05-10 09.01
Sida 1
Laktos- och mjölkfria havremål
som är bra för alla magar!
Yosa är ett fräscht, fiberrikt och välsmakande frukost- och mellanmål som tillverkas av fullkornshavre tillsammans
med bär och frukter. Alla produkterna är naturligt fria från laktos, gluten, soja och kolesterol. Dessutom är de fettsnåla.
Mjölksyrebakterier och bifidobakterier tillförs och bildar en unik och mycket hälsosam probiotisk syrakultur som
främjar magens och tarmarnas funktion, balanserar blodsockerhalten och ger en lång mättnadskänsla.
För mer information se www.yosa.se eller skicka ett mail till [email protected]
DIETS
5th conference 21-22
october, Barcelona
Den 21 till 22 oktober ägde DIETS femte konferens rum i vackra Barcelona. Syftet med konferensen var att
introducera nya metoder och sätt för dietister att arbeta på ett evidensbaserat sätt, men också se hur man kan
utveckla sin egen bank av professionsinriktad evidens. Under två dagar deltog ca 200 dietister från hela Europa,
bland dessa fanns 70 dietiststudenter, ett rekord för en DIETS konferens. Med tanke på det stora antalet
studenter, arrangerades ett delvis parallellt schema som bl a innehöll diskussioner kring ett nätverk för dietiststudenter i Europa.
F
E v e l i n a Dahl
sekreterare DRF
[email protected]
40
vol. XX
ör dietister finns det många källor att tillgå
för vetenskaplig information. Evidensbaserad
information bör väljas som utgångspunkt
för handling och beslutsfattande i arbetet med patienter. Dietister bör ha ständig tillgång till pålitliga
vetenskapliga fakta för att hålla god kvalitet i sitt
arbete. Att erhålla information och översätta kunskaper till praktiskt arbete är en grundläggande procedur i ett livslångt lärande. Är det någon skillnad på
evidensbaserad praxis och praktikbaserad evidens?
Anne de Looy, ordförande för EFAD, försökte att reda
ut begreppen. Praktikbaserad evidens är den du själv
kan utveckla i ditt egna individuella arbete. Att göra
utvärderingar av sitt kliniska arbete är ett verktyg för
att utveckla sin egen praktikbaserad evidens, möter
man t ex sina mål? Om inte, vad kan man förändra?
Anne framhöll vikten av att utvärdera och reflektera
över sina beslut för att bilda sin egen evidensbas.
Olika svårigheter med att implementera evidens till praktik diskuterades dessa dagar, bl a hur
individens förståelse spelar in då man tolkar olika
resultat. I övrigt finns det få sammanställningar och
även motsägande resultat att ta hänsyn till då man
utforskar ny vetenskap. Tid är en viktig faktor som
påverkar hur snabbt ny vetenskap kan införlivas i
sitt eget arbete. Trots att det är i allra högsta grad
önskvärt att anamma ett evidensbaserat arbetssätt
har man sett att införlivandet av ny forskning till
praktik är en långsam och komplicerad process. Det
finns svårigheter med att hitta, utvärdera, syntetisera och kontinuerligt använda sig av den stora bank
No 6 november 2011 DietistAktuellt
av evidens som finns. Under konferensen introducerades
PEN = Practice-based evidence in Nutrition, vilket är ett
kunskapsförråd och verktyg för dietister på webben. PEN
stödjer sig på ett samarbete mellan fyra internationella
dietistorganisationer och erbjuder lättillgänglig evidens
som är viktig och relevant för dietistens praktiska arbete.
Det diskuteras nu huruvida dietistorganisationer knutna
till EFAD ska kunna få prova på PEN till ett reducerat pris.
Livslångt lärande(LLL) har stark koppling till evidensbaserad praxis såväl praktikbaserad evidens och
är en grundpelare i DIETS och EFAD. Det behövs för
att förbättra kvaliteten av de tjänster man erbjuder.
Både lärande (utbildning, träning) och professionella
erfarenheter(kunskap, kompetens, attityder, värderingar)
bygger evidens på ett individuellt plan. Genom att arbeta
evidensbaserat, applicera forskning i praktik och använda
sig av evidensbaserade riktlinjer kan man bygga evidens
med en LLL-anda.
För att sammanfatta konferensen ur ett studentperspektiv skulle jag vilja säga att det var av stort värde att
delta på konferensen, dels för att få en inblick i vad som
faktiskt diskuteras i ett större sammanhang och dels för
att nätverka med dietister och studenter från hela Europa.
Intressant är att se hur vi alla skiljer oss åt land för land
och vad vi faktiskt har gemensamt. Livslångt lärande och
fortbildning är oerhört viktigt. Hur man kan gå till väga
för att uppfylla detta bör implementeras tidigt i grundutbildningen så att tankesättet är ordentligt befäst då
man träder in i yrkeslivet. Om vi alla inte tar ansvar för
det egna arbetets kvalité, hur kan vi då tillsammans föra
professionen framåt?
Nytt bildmaterial för hjärt-kärlpatienter
R
eferensgruppen i
kardiologi beståen-
de av Kicki Tengblad,
Åsa Wiberg, Maria Jälmby
samt Marianne Björegren, har
i samarbete med Unilever tagit
fram ett nytt bildmaterial som
främst är tänkt att användas
till personer med hjärt-/kärlproblem men som även kan
användas till andra grupper såsom personer med metabola
syndromet m fl.
Det huvudsakliga syftet
med materialet har varit att
genom bra matbilder inspirera
och entusiasmera till ett hälsosamt ätande. I materialet finns
bla bilder på husmanskost som
är ett bra alternativ i en hälsosam kost.
Materialet innehåller också
bilder om mat och hälsa generellt, information om övergripande näringslära, bra matintag för man och kvinna mm.
Vår förhoppning är att detta material ska kännas inspire-
Referensgruppen i Kardiologi: fr.v Maria Jälmby, Kicki Tengblad, Marianne Björegren, Åsa Wiberg och Latifa Lindberg
rande att använda när man föreläser för hjärtpatienter och
andra grupper.
Materialet kommer att vara
gratis och bland annat finnas
på DRF:s hemsida och Uni-
levers hemsida. Vår ambition
är det ska vara klart under november månad.
SPECIAL DIETS
KO N OVA L E N KO
www.finax.com
Godare julstök!
Med Finax glutenfria sortiment kan du njuta av extra
gott hembakat bröd i jul. Med årets nya brödmixer på
havre och surdeg tillsätter du till exempel bara vatten och
knådar degen precis som vanligt. Massor av andra goda
julrecept och tips på finax.com.
Finax +46 42 298 605 [email protected]
DietistAktuellt november 2011 No 6 vol.XX
41
DRF informerar
Kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
[email protected]
Ledamot
Peter Stenberg
Lund
[email protected]
Informations- &
kommunikationsansvarig
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
Studeranderepresentant
Amanda Löfberg
[email protected]
Sekreterare
Evelina Dahl
[email protected]
Ring 020-90 20 90 och lämna ditt bidrag.
Pg 90 20 90-0
www.barncancerfonden.se
Lyckan är
att lyckas i köket
Om du blandar Fibrex® i degen
lovar vi att ditt bröd blir både
mjukare, saftigare och matigare.
Dessutom är Fibrex en färskhållare
och har den fina egenskapen att
det håller magen igång, med sina
73% kostfibrer.
Men bröd är inte det enda.
Köttbullar och färsrätter blir också
saftigare och godare med Fibrex.
Hemligheten är att Fibrex har
en vattenhållande förmåga.
Inga konstigheter alltså.
ligt
Natur fri
n
glute
Dietist vinner Stora Matpriset
T
idningen Allt om Mat:s
Stora Matpris 2011 går
till Annika Unt Widell,
projektledare för Skolmatens
vänner. Pristagaren
mottar utmärkelsen
på mässan Mitt Kök
i Älvsjö torsdag den
10 november och
presenteras på Allt
om Mat-scenen kl
11.00.
Annika Unt
Widell, dietist och
kommunikatör med
bas i Södra Sandby
i Skåne, har under
många år arbetat för att förbättra
den svenska skolmaten. Hennes
enträgna arbete med att upplysa
de folkvalda och departementen
om läget för skolmåltiderna har
bidragit till lagändringen som
trädde i kraft den 1 juli i år. Enligt
den nya lagen ska maten som
serveras i skolan inte bara ska
vara gratis, den ska också vara
näringsriktig.
Allt om Mat:s
Stora Matpris har
delats ut sedan
1986. Mottagaren
utses av tidningens
redaktion, som
strävar efter att ge
priset till en person
eller organisation som gjort en
bestående insats
för den svenska
matens standard
och kultur.
Årets motivering lyder: ”Allt
om Mat:s Stora Matpris tillfaller
år 2011 Annika Unt Widell för att
hon med mod, kraft och oförtrutet engagemang driver frågan om
bättre skolmat.”
Boktipset
Vikten av Gener
Hur DNA påverkar din vikt
Författare: Karin Bojs & Anna Bratt
176 sidor
Natur och Kultur, 2011
ca 175:Fetma och övervikt är ärftligt – bland de mest ärftliga tillstånd som
genetiken känner till. Våra gener styr i vilken mån vi är känsliga för fett,
kolhydrater och för lite motion. Vårt DNA ger oss olika förutsättningar.
Ändå handlar diskussionen om övervikt ofta om att stoppa in alla människor i samma mall.
Samtidigt som bantningsgurus från olika läger har grälat med varandra
har genetiken gjort dramatiska framsteg. Forskare har ringat in ett trettiotal gener som påverkar övervikt och fetma.
Vi står på tröskeln till det som kallas ”personlig medicin” – medicinsk
vård som är skräddarsydd efter individens genetiska förutsättningar.
Vikten av gener är den första bok som behandlar fetma och övervikt i
detta perspektiv.
Vikten av Gener berättar sakligt och lättfattligt om bantning, övervikt
och människans DNA. Den går grundligt igenom vilka metoder som
har vetenskapligt stöd.
Goda recept gratis. Beställ broschyren
”Glutenfritt med Fibrex” på
www.dansukker.se eller konsumentkontakt
020-74 02 00 telefontid 9-12.
42
vol. XX
No 6 november 2011 DietistAktuellt
Vetenskapsjournalisterna Karin Bojs och Anna Bratt arbetar båda på Dagens Nyheter. Karin Bojs är hedersdoktor vid Stockholms universitet.
G o da n y h eter för patienter
m e d öv e rvikt eller fetma
Självklart är sunda mat- och motionsvanor grundpelarna i kam-
Denna och andra studier gör att LCD (Low Calorie Diet) allt
pen mot övervikt. Det kan inga produkter i världen ändra på.
oftare blir en standardrekommendation inför obesitaskirurgi.
Men att balansera sitt energiintag är inte alltid så lätt.
För bästa proteinkvalitet, smak och konsistens baseras Modi-
Därför finns Modifast. Genom att ersätta vanlig mat med
fasts kostersättningar på mjölkprotein istället för sojaprotein. De
näringsmässigt fullvärdiga kost- och måltidsersättningar från
senaste goda nyheterna för Modifast LCD är en dryck med jord-
Modifast, skapas ett säkert energiunderskott som leder till
gubbssmak samt choklad- respektive vaniljpuddingar. Puddingarnas
viktminskning. Att komponera vanliga måltider med fullvärdigt
fastare konsistens upplevs av många användare som mer mättande än
näringsinnehåll och lika låg energinivå är praktiskt taget omöjligt.
de helt flytande dryckerna, som vanligen också konsumeras snabbare.
Modifast LCD kostersättning kan bl a användas för att ersätta all
Totalt finns Modifast LCD kostersättning nu i tio goda smaker
vanlig mat, t ex som första delen i en långsiktig fetmabehandling
och sorter, vilket ger oöverträffade variationsmöjligheter som
alternativt inför obesitaskirurgi. En studie som nyligen genom-
underlättar följsamheten.
1
fördes vid Uppsala Universitetssjukhus visade att patienten efter
Modifast säljs på välsorterade apotek, men kan även beställas
4 veckors preoperativ LCD-behandling med Modifast hade mins-
via Modifast Kundservice eller på www.modifast.se, där sortimentet
kat leverförfettningen med 40 % och levervolymen med 12 %,
är bredast och priserna är anpassade för patienter som går längre
vilket signifikant underlättade genomförandet av laparoskopisk
kurer. På hemsidan finns massor av information och där kan du även
gastric bypass.
beställa kostnadsfritt material. Välkommen att höra av dig!
2
1
Low Calorie Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att
användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30). 2 Obesity Surgery, Online First™, 22 December 2010.
vill du veta mer om behandling med lCd vid övervikt och fetma?
Kontakta våra dietister Linda och Helena, som gärna informerar och svarar på frågor.
Leg. dietist Helena Hallin
(Göteborg),
[email protected]
eller 0730-29 99 28
Leg. dietist Linda Haglund
(Stockholm),
[email protected]
eller 0738-83 24 24
På god väg mot ett lättare liv
Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-551 192 89 eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.
POSTTIDNING B
Returadress:
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
Let’s go fruity!
NutriniKid Smoothie – ett kosttillägg som barnen gillar.
Nu i ny smak – Bär och frukt.
• Innehåller naturliga bär och frukter
• Finns i två smaker: Sommarfrukt och Bär och frukt*
• Mer för barnen att välja på
• Barnvänlig återförslutningsbar flaska
• MF6 kostfiberblandning för att
magen ska må bra
Båda smakerna förskrivs
på Livsmedelsanvisning
och kan beställas
receptfritt på Apotek.
ivs på
kr
rs
kr
rs
KT
Fö
Fö
Nutricia, tel. 08-24 15 30
www.nutricia.se
L
MÄR
e
vsm dels
Li
L
MÄR
visning
an
e
vsm dels
Li
visning
an
ivs på
* Bär och Frukt innehåller
jordgubbe, hallon, äpple,
päron, citron och morot
KT
Ny smak!