Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Bryssel den 15 december 2008
PLENARFÖRSAMLINGEN
3–4 DECEMBER 2008
SAMMANFATTNING AV ANTAGNA YTTRANDEN
EESK:s yttranden finns tillgängliga på de officiella språken
på kommitténs webbplats på följande adress:
http://eesc.europa.eu/activities/press/summaries_plenaries/index_en.asp
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
Rue Belliard 99 - B-1040 Bryssel - Tfn (32-2) 546 90 11 - Fax (32-2) 513 48 93 - Internet http://www.eesc.europa.eu
SV
-1Kommissionens ordförande José Manuel Barroso deltog i plenarsessionen inom ramen för en
temadebatt om Lissabonstrategin. Barroso presenterade planen för ekonomisk återhämtning på
området tillväxt och sysselsättning och deltog i debatten.
Även Jean-Pierre Jouyet, Frankrikes statssekreterare för EU-frågor, deltog i plenarsessionen på det
sittande ordförandeskapets vägnar och redogjorde för det franska rådsordförandeskapets lägesrapport.
Under plenarsessionen den 3–4 december antogs följande yttranden:
1.
TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING/LISSABONSTRATEGIN
Effektiv förvaltning av den förnyade Lissabonstrategin
Föredragande: Susanna Florio (Arbetstagargruppen – IT)
Referens: Förberedande yttrande – CESE 1928/2008
Huvudpunkter:
Lissabonstrategin är ett projekt som involverar hela det europeiska samhället och hjälper det att
möta de utmaningar som globaliseringen medför. EESK betonar att strategin kräver ett
tillräckligt stort stöd från de nationella regeringarna, och framhåller därför att dessa är politiskt
och moraliskt förpliktade att enas om och planera reformer tillsammans med organisationerna
i det civila samhället. Med tanke på de skillnader som förekommer i de olika medlemsstaterna
rekommenderar EESK att man i medlemsstaterna inför permanenta dialoger efter behov. Dessa
dialoger bör involvera de nationella ekonomiska och sociala råden, arbetsmarknadsparterna, små
och medelstora företag, universiteten och övriga aktörer i det civila samhället inklusive den
sociala ekonomins organisationer liksom aktörer som arbetar för att främja social sammanhållning och lika möjligheter för alla. EESK föreslår att det i slutet av varje Lissaboncykel (som
en uppföljning på den permanenta nationella dialogen) hålls en konferens för berörda aktörer och
organisationer i det civila samhället där man diskuterar framgångar och tillkortakommanden.
EESK anser att det snarast krävs en bred offentlig diskussion om metoderna och
genomförandeaspekterna beträffande strategin, och uppmanar alla aktörer i det organiserade
civila samhället att inleda mer omfattande och djupgående diskussioner om Lissabonreformerna
på olika nivåer.
Kontaktperson: Jüri Soosaar
(Tfn (32-2) 546 96 28 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-2-
Innovativa och hållbara skogsbruksbaserade industrier i EU
Föredragande: Brendan Burns (Arbetsgivargruppen – UK)
Medföredragande: Thomas Student (kat. 2 – DE)
Referens: KOM(2008) 113 slutlig – CESE 1925/2008
Huvudpunkter:
EESK rekommenderar följande:
• Att bredda begreppet skogsbruksbaserade industrier och inkludera skogsägare och andra
ekonomiska operatörer, t.ex. entreprenörer i skogsbranschen, för att på så sätt identifiera
problem och möjligheter redan i början av värdekedjan.
• Att ytterligare, bland annat genom studier, förbättra befintliga europeiska databaser där
mängden avverkningsbar skog och dess potentiella kvalitet registreras, samt de
skogsbruksbaserade industriernas användning av trä (både av virke från EU och importerat
virke) så att databaserna blir fullständiga, aktuella och jämförbara.
• Att stödja ökad produktion och ökat utnyttjande av skogen i EU samt en rättvis användning av
denna skog i olika syften på nationell nivå.
• Att främja ökad användning av trä och träbaserade material.
• Att stödja åtgärder för att förbättra bilden av den skogsbruksbaserade industrin.
• Att aktivt verka för ett erkännande av den roll trä och träprodukter spelar för att lindra
effekterna av klimatförändringarna, t.ex. genom att fungera som kollager.
• Att skydda sektorn från de negativa effekterna av systemet för utsläppshandel.
• Att avskaffa hindren för handel med trä och träprodukter och säkerställa en fri men rättvis
handel.
• Att hantera industrins behov av forskning i enlighet med vad som fastställts av
teknikplattformen för den skogsbaserade sektorn genom det sjunde ramprogrammet och
relaterade åtgärdsprogram.
• Att uppmuntra både berörda EU-institutioner och branscher att ägna särskild uppmärksamhet
åt att förbättra efterlevnaden av de EU-strategier, de EU-förordningar och de EU-program som
avser arbetsmiljön och påverkar de skogsbruksbaserade industrierna, i syfte att likställa
nivåerna i de olika EU-länderna.
• Att utveckla den europeiska yrkesutbildningen och kvalifikationerna för hela kedjan från
skogsbruk till virke, med utgångspunkt i industrins behov.
• Att uppmuntra nationella, regionala och lokala myndigheter att erkänna och utnyttja
potentialen inom det kommersiella skogsbruket och de skogsbruksbaserade industrierna, och
att på lämpligt sätt betona vikten av att öka investeringarna i väginfrastruktur och övrig
infrastruktur på landsbygden.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-3-
• Att i enlighet med handlingsplanen för skogen ta fram system för att utvärdera det ekonomiska
och sociala värdet av ett mångfunktionellt skogsbruk och icke-träbaserade tjänster samt
säkerställa att dessa i framtiden ingår i en och samma industri vilken inkluderar skogsägare,
entreprenörer i skogsbranschen m.fl.
Kontaktperson: José Miguel Cólera Rodríguez
(Tfn (32-2) 546 96 29 – e-post: [email protected])
Ett europeiskt partnerskap för forskare
Föredragande: Valerio Salvatore (Arbetstagargruppen – IT)
Referens: KOM(2008) 317 slutlig – CESE 1908/2008
–
Huvudpunkter:
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén stöder till fullo kommissionens meddelande, som
tydliggör den strategiska roll som ett europeiskt område för forskningsverksamhet spelar för den
ekonomiska konkurrenskraften och utvecklingen av kunskaper. Införandet av ett europeiskt
partnerskap för bättre karriärer och större incitament till rörlighet bland forskare kommer att göra
det möjligt att begränsa kompetensflykten och locka de bästa forskarna till EU.
Kommittén framhåller följande aspekter:
Det är viktigt att medlemsstaterna tar avgörande steg mot öppen, transparent och
meritbaserad rekrytering av forskare och mot att avlägsna alla hinder för den fria rörligheten
för forskare inom EU.
Från rekryteringen av forskare fram till karriärens slut bör meriterna inte enbart bedömas
med utgångspunkt i antalet publikationer eller kvaliteten på dessa, utan också med hänsyn
till forskningsresultaten. Man måste bedöma den innovativa kapaciteten, framför allt
i inledningsfasen, och, med beaktande av de uppgifter forskaren haft, den organisatoriska och
förvaltningsmässiga förmågan senare i karriären. Erfarenhet från internationella partnerskap
bör alltid premieras.
Rörlighet bör betraktas som ett värdefullt bidrag till forskarens yrkesmässiga utveckling och
därför stimuleras genom lön och sociala förmåner samt möjligheter att förena arbete och
familjeliv. Man bör dessutom ge kraftigt stöd till möjligheten att vidta åtgärder för att säkerställa
långsiktiga avtal, främja den sociala tryggheten och rätten till olika former av socialförsäkringar
samt möjligheterna att överföra dessa i samband med rörlighet.
Kontaktperson: Filipa Pimentel
(Tfn (32-2) 546 84 44 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-4-
2.
DET GEMENSAMMA EUROPEISKA LUFTRUMMET OCH
FLYGTEKNIKINDUSTRIN
Flygteknikindustrin
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1921/2008
Huvudpunkter:
Föredragande: Marius Eugen Opran (Arbetsgivargruppen – RO)
Medföredragande: Patrick Baudouin (kat. 2 – DE)
I yttrandet behandlas den sektor av den europeiska flygteknikindustrin som betjänar marknaden
för civil person- och godstrafik med flygplan med fasta vingar. Mot denna bakgrund föreslås flera
rekommendationer, bl.a. följande:
På området teknisk utveckling bör man skapa en ny ram som uppmuntrar företagen i EU:s
medlemsstater att samarbeta mer effektivt för att fastställa och genomföra industriella
prioriteringar.
Samordningen mellan Europeiska kommissionen och Europeiska försvarsbyrån bör stärkas
för att främja utvecklingen av ny hybridteknik som kan användas i både militära och civila
flygtekniksammanhang och för att kontrollera spridningen av denna teknik.
Industrin bör ges stöd i arbetet med att genomföra det gemensamma teknikinitiativet
Clean Sky.
Man bör främja ett aktivt deltagande från de EU-länder som har erkända intressen inom
flygteknikområdet i upprättandet av ett europeiskt nätverk av sådana underleverantörer som
kan erbjuda nya produkter och tjänster med högt mervärde, samtidigt som kontakterna mellan
dem underlättas i syfte att uppnå en kritisk massa.
Stöd bör ges till företag som har utvecklat innovativa näringslivsstrategier av typen
"Open Innovation" inom den europeiska regionala flygtekniksektorn.
Man bör främja ett minskat beroende hos underleverantörerna i förhållande till de nuvarande
uppdragsgivarna.
Man bör överväga ett finansieringsförfarande som kan säkerställa kontinuiteten
i tillverkningsprocessen, trots tvisterna mellan EU och USA inom WTO.
Man bör föregripa den yrkesmässiga utvecklingen och förändringen genom god
framförhållning i fråga om arbetstillfällen och kvalifikationer.
Man bör snabbt anta en uppsättning åtgärder som syftar till följande:
o Miljövänligare lufttransporter.
o Passagerarnas tillfredsställelse och säkerhet.
o Minskade koldioxidutsläpp från flygtransportsektorn, minskat buller och lägre bränsleförbrukning.
o Utveckling av koncept som underlättar demontering av gammal materiel.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-5Kommittén anser avslutningsvis att sektorn framför allt bör inrikta sig på att upprätthålla
konkurrenskraften, nyttan för medborgarna och positionen på den internationella scenen.
Kommittén menar att kommissionen och medlemsstaterna mot denna bakgrund bör främja
konkreta insatser i syfte att bättre kunna förutse kommande förändringar och minimera de sociala
konsekvenserna.
Kontaktperson: José Miguel Cólera Rodríguez
(Tfn (32-2) 546 96 29 – e-post: [email protected])
Gemensamt företag för det europeiska systemet för flygledningstjänsten
(SESAR)
Huvudföredragande: An Le Nouail Marlière (Arbetstagargruppen – FR)
Referens: KOM(2008) 483 slutlig – 2008/0159 CNS – CESE 1917/2008
Huvudpunkter:
Kontaktperson: Aleksandra Klenke
(Tfn (32-2) 546 98 99 – e-post: [email protected])
3.
ENERGI
De sociala konsekvenserna av utvecklingen på transport- och energiområdet
Föredragande: Laure Batut (Arbetstagargruppen – FR)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1911/2008
Huvudpunkter:
Upprätthållandet av den europeiska sociala modellen är delvis beroende av de nära förbundna
områdena transporter och energi, där prisstegringen på bägge områdena på lång sikt påverkar
tillvaron för privatpersoner, företag och anställda samt rörligheten och sysselsättningen i
allmänhet. Detta har kommit att bli den fjärde faktorn som leder till utestängning, efter bostad,
anställning och lön. Priserna för slutanvändarna bestäms av sådana faktorer som avregleringen,
eurokursen, situationen på finansmarknaden, skattesystemen, kostnaden för förnybar energi,
kampen mot klimatförändringarna, yttre omständigheter osv. Marknaden kan inte ensam reglera
allt. I EESK:s yttrande föreslås flera frågor som bör diskuteras beträffande olika instrument som
måste användas för att åstadkomma en ökad integration av medborgarna och en mer rättvis
fördelning av kostnader och priser.
Kontaktperson: Ana-Cristina Costea
(Tfn (32-2) 546 88 97 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-6-
Framtida investeringar i kärnkraftsindustrin och deras roll i EU:s
energipolitik
Föredragande: Edgardo Maria Iozia (Arbetstagargruppen – IT)
Referens: Förberedande yttrande – CESE 1912/2008
Huvudpunkter:
Under de närmaste tjugo åren kommer EU att behöva investera ca 800–1 000 miljarder euro för att
ersätta de nuvarande kraftverken, oberoende av vilket bränsle som används. Man räknar med att
50–70 kärnreaktorer av totalt 146 kommer att behöva ersättas (med möjliga kostnader på mellan
100 och 200 miljarder euro).
EESK ber kommissionen att uppmana medlemsstaterna att lansera en kampanj för insyn och
tydlig information vad gäller EU:s energibehov, energieffektivitet och de olika alternativen,
däribland kärnkraften. EESK anser att det för närvarande är ekonomiskt försvarbart att förlänga
driften vid kärnkraftverken, förutsatt att säkerhetsföreskrifterna iakttas strikt, även om man
därmed avstår från en betydande effektivitetsökning (15–20 %).
Kommittén anser att man bör underlätta investeringar i forskning om säkerhet för och skydd av
arbetstagare och medborgare samt stöd till utbildnings-, praktik- och yrkesutvecklingsprogram.
Förutom med sjunde ramprogrammets Euratom-del bör investeringarna finansieras med nationella
offentliga program.
EESK anser att de olika systemen för kompensation och fastställande av ansvar vid olyckor är
otillräckliga och omotiverade. Vi anser att man som första steg bör harmonisera villkoren i Pariskonventionen och Wienkonventionen, eftersom de inte föreskriver samma typ av lagligt skydd och
samma kompensationsåtgärder för kärnkraftsskador. Det vore lämpligt att i enlighet med
bestämmelserna i artikel 98 i Euratomfördraget om riskförsäkring anta ett direktiv.
EESK anser att den europeiska kärnkraftsindustrin för att klara av en eventuell kraftigt ökad
efterfrågan på nya kärnkraftverk bör planera stora investeringar i kunskap och utbildning samt
i forskning och utveckling, eftersom dessa är oundgängliga med tanke på sektorns framtid i
Europa. EESK uppmanar kommissionen att stödja programmen för forskning och utveckling,
särskilt med avseende på fjärde generationens kärnkraftverk.
Kommittén anser att det finns ett antal åtgärder som unionen och medlemsstaterna skulle kunna
vidta för att minska osäkerheten:
På det politiska planet kan man sträva efter att bygga upp ett långsiktigt politiskt
samförstånd över det politiska spektrumet om den roll som kärnkraften kan behöva spela
i kampen mot klimatförändringar.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-7
På det ekonomiska planet kan man klargöra vilka krav som kommer att ställas i fråga om
avveckling och hantering av kärnavfall samt de ekonomiska avsättningar som aktörerna
bör göra för dessa långsiktiga kostnader.
I fråga om forskning kan unionen och medlemsstaterna stödja ytterligare FoU avseende
den tredje och fjärde generationens kärnkraftsteknik.
Kontaktperson: Maria José Lopez Grancha
(Tfn (32-2) 546 87 13 – e-post: [email protected])
Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad
energieffektivitet
Föredragande: Bernardo Hernández Bataller (Övriga intressegrupper – ES)
Referens: KOM(2008) 241 slutlig – CESE 1913/2008
Huvudpunkter:
Kommittén menar att kommissionens meddelande utgör ett positivt steg mot att uppnå EU:s mål
för en hållbar utveckling och håller med om att informations- och kommunikationstekniken
(IKT) i detta hänseende kan bidra på två sätt. För det första kommer forskning, utveckling och
innovation med avseende på komponenter, utrustning och tjänster att ge möjligheter till
energibesparingar vid användandet. För det andra kommer användningen av IKT på olika
ekonomiska områden, såväl i produktions- som i konsumtionsledet, att göra det möjligt att
"dematerialisera" många processer och att ersätta en rad fysiska och materiella transaktioner med
energibesparande onlinetjänster.
I detta sammanhang vill kommittén framhålla att det är oerhört viktigt att stödja åtgärder som
syftar till att främja energieffektiviteten på kort och medellång sikt. Kommissionen skulle därför
kunna främja och bidra till förslag om hur man kan ersätta sådan utrustning som förbrukar
mycket energi på grund av att den är tekniskt föråldrad eller helt enkelt utsliten.
Kommissionen kan även ta liknande initiativ på andra områden, som exempelvis elförsörjning,
intelligenta byggnader och intelligent belysning. Man måste även ta hänsyn till den höga
energiförbrukningen hos internetservrar och sökmaskiner och utveckla specifika lösningar på
detta område.
Konsumenterna kan också bidra till denna besparing genom att använda ny teknik på ett
lämpligt sätt, eftersom man generellt räknar med att cirka 12 % av ett hushålls årliga elräkning
härrör från apparater i standby-läge. Eftersom bytet av utrustning medför avsevärda kostnader för
konsumenterna bör de i vissa fall ha rätt till socialt bistånd.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-8-
EESK uppmanar kommissionen att aktivt verka för kvalitetscertifiering, klar och tydlig
märkning om olika apparaters energieffektivitet samt upplysningskampanjer för konsumenter,
företag, förvaltningar osv. Kommissionen bör även främja utvecklingen av standardiserade och
tillförlitliga indikatorer för att mäta och utvärdera den energibesparing som kan uppnås genom
användande av informations- och kommunikationsteknik.
Sammantaget anser kommittén att det krävs en starkare politisk strävan i EU att säkra de
resurser som behövs för att uppnå de föreslagna energibesparingsmålen genom tvingande
åtgärder beträffande utrustning som ett komplement till bristerna i de nationella programmen.
Kontaktperson: Georgios Karageorgos
(Tfn (32-2) 546 87 54 – e-post: [email protected])
4.
INDUSTRIPOLITIK
Territoriell utveckling och socialt ansvar
Föredragande: Antonello Pezzini (Arbetsgivargruppen – IT)
Medföredragande: Bernard Gay (kat. 1 – FR)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1923/2008
Huvudpunkter:
Kommittén anser att det är av grundläggande betydelse att inom ramen för Lissabon- och
Göteborgsstrategierna återlansera de lokala territoriella systemen, dvs. organiska helheter av
strukturer, infrastrukturer och offentliga och privata aktörer som syftar till att utifrån en
gemensam utvecklingsvision med lokal förankring kombinera stort välstånd och hög
konkurrenskraft med ett vidsträckt socialt och miljömässigt ansvar. Dessutom kräver EESK med
eftertryck ett gemenskapsinitiativ för utvecklingen av "regioner med socialt ansvar". Regioner
med socialt ansvar förenar målen om närhetsdemokrati och ansvarsskyldighet för förvaltningarna
och alla offentliga och privata aktörer i en helhetsstrategi som syftar till att utnyttja de specifika
lokala resurserna i en strävan efter ökad konkurrenskraft.
Kommittén vill att detta initiativ ska åtföljas av lanseringen av ett europeiskt handlingsprogram
som syftar till att
•
•
•
•
främja integreringen av den regionala dimensionen i gemenskapens politik, särskilt inom
ramen för Lissabon- och Göteborgsstrategin,
stödja en integrering i nationell, regional och lokal politik av de prioriteringar som fastställts
i EU:s territoriella agenda och Leipzigstadgan,
uppmuntra och medfinansiera gemensamma regionala framåtblickande åtgärder för att skapa
gemensamma visioner av en socialt ansvarstagande regional utveckling,
inrätta regionala kompetensnätverk och europeiska grupperingar för samarbete på området.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
-9EESK har följande önskemål i fråga om uppföljningen av gemenskapsinitiativet om regioner
med socialt ansvar och det åtföljande handlingsprogrammet:
•
•
•
•
Unionen bör avsevärt minska de administrativa och byråkratiska bördorna för de regionala
ekonomiska och sociala aktörerna genom att förenkla unionens verksamhet och förfaranden
och tillämpa den öppna samordningsmetoden.
Medlemsstaterna bör på ett enhetligt sätt tillämpa gemenskapens bestämmelser i syfte att
bevara inre marknadens enhet.
De regionala och lokala myndigheterna bör i full utsträckning involvera de ekonomiska och
sociala aktörerna och utveckla strategier för att öka förenligheten i fråga om samarbete,
innovation och konkurrens.
Den privata sektorn bör utveckla en konstruktiv social dialog som omfattar det civila
samhället. Utgångspunkten bör vara gemensamma visioner om hur man kan föregripa den
industriella omvandlingen.
Kontaktperson: José Miguel Cólera Rodríguez
(Tfn (32-2) 546 96 29 – e-post: [email protected])
Metallindustrins konkurrenskraft
Referens: KOM(2008) 108 slutlig – CESE 1924/2008
Huvudpunkter:
Föredragande: Gustav Zöhrer (Arbetstagargruppen – AT)
Medföredragande: Tomasz Chruszczow (kat. 3 – PL)
Kommittén instämmer i huvudsak i den analys av sektorns kännetecken som beskrivs
i kommissionens meddelande. Här måste man dock tänka på att metallindustrin inte är en
homogen sektor. Många av de åtgärder som kommissionen föreslår är dock lite för allmänt hållna.
Kommittén uppmanar kommissionen att som en uppföljning av meddelandet ställa upp en tidsplan
med en konkret åtgärdskatalog där även de enskilda delsektorerna tas upp.
Kommittén föreslår att man i samarbete med berörda parter genomför separata studier om hur
efterfrågan, produktion och teknik utvecklas i de enskilda sektorerna, studier som i kombination
med ständig övervakning och en social dialog grundar sig på Europeiska kol- och
stålgemenskapens (EKSG) erfarenheter. Stålindustrin fungerar här som exempel när det gäller
insamling av statistik för järn- och stålindustrins del och i yttrandet uppmanas kommissionen att
fortsätta samla in viss nyckelstatistik även för andra delar av metallindustrin, eftersom det allt
oftare visar sig att den allmänna industristatistiken inte ger tillräckligt med information för att man
ska kunna utläsa om det finns ett konkret politiskt handlingsbehov i de andra delsektorerna.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 10 I energipolitiken efterlyser kommittén åtgärder som genom insyn i fråga om marknad och priser
möjliggör en trygg distribution som grundar sig på mer långsiktiga avtal. Dessutom pekar
kommittén på betydelsen av förnybara energikällor och branschens eget bidrag till el- och
värmeproduktionen.
I miljöpolitiken handlar det framför allt om att finna lösningar som jämkar samman målen för
klimatskyddet med sysselsättning, tillväxt och global konkurrenskraft. I yttrandet krävs ett antal
åtgärder, nämligen att man prioriterar internationella avtal, främjar spridning av de bästa och mest
energieffektiva teknikformerna, tar hänsyn till de investeringar som redan gjorts, beaktar de
enskilda sektorernas förmåga att minska utsläppen mot bakgrund av tekniska normer, snabbt fattar
beslut om att erkänna risken för att källor till koldioxidutsläpp förflyttas ("koldioxidläckage").
Kommittén stöder kommissionens åtagande för ökad innovation, forskning och utveckling samt
förbättrade kunskaper.
Kommittén instämmer på det hela taget i kommissionens uppfattning att man bör värna om en
nära ekonomisk dialog med tredjeland.
När det gäller de sociala aspekterna påpekar kommittén i yttrandet att kommissionen inte har
vidtagit några åtgärder eller framfört några förslag till industrin angående de sociala aspekterna av
metallindustrin.
Kontaktperson: Amelia Muñoz Cabezón
(Tfn (32-2) 546 83 73 – e-post: [email protected])
5.
INNOVATION
Vidareutveckling av internet
Huvudföredragande: Thomas McDonogh (Arbetsgivargruppen – IE)
Referens: KOM(2008) 313 slutlig – CESE 1914/2008
Huvudpunkter:
EESK välkomnar kommissionens meddelande om en handlingsplan för införandet av version 6 av
Internetprotokollet (IPv6) i Europa. EESK delar kommissionens oro beträffade det långsamma
införandet av IPv6 i Europa och håller med om att det krävs brådskande åtgärder för att stödja ett
allmänt införande. I likhet med bredbandstillgången kommer IPv6-tillgången att utgöra en stark
drivkraft i internetekonomin, och unionen har redan halkat efter andra regioner vad gäller
införandet av IPv6. Kommittén välkomnar många av rekommendationerna i meddelandet och
uppmanar kommissionen att inta en mer bestämd och ledande roll för att påskynda införandet
av IPv6.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 11 -
Kontaktperson: Georgios Karageorgos
(Tfn (32-2) 546 87 54 – e-post: [email protected])
Samhällsomfattande tjänster inom elektronisk kommunikation
Föredragande: Raymond Hencks (Arbetstagargruppen – LU)
Referens: Förberedande yttrande – CESE 1915/2008
Huvudpunkter:
De samhällsomfattande tjänsterna inom elektronisk kommunikation, som ska erbjuda ett
minimiutbud av fastställda tjänster av bestämd kvalitet till ett överkomligt pris för alla användare,
har inte lyckats överbrygga den digitala klyftan, och många medborgare har fortfarande inte
tillgång till elektroniska nätverk och tjänster eller har bristande kunskaper om hur man får tillgång
till dessa kommunikationsmedel.
En allmän tillgång till bredband är inte enbart en nyckelfaktor för de moderna ekonomiernas
utveckling och en viktig aspekt i Lissabonagendan, utan har också blivit en grundläggande faktor
för välfärden och e-integrationen. EESK anser därför att det nuvarande området för
samhällsomfattande tjänster måste utvidgas och föreslår att följande åtgärder vidtas:
Inom en rimlig tidsfrist och inom ramen för ett flerårigt program kräva att de
samhällsomfattande tjänsterna blir allmänt tillgängliga via en DSL-anslutning med en
överföringshastighet på minst 2Mbit/s till 10 Mbit/s eller via en mobil eller trådlös anslutning
(WiMAX, satellit etc.) med motsvarande överföringshastigheter.
Uppmärksamhet får inte endast riktas mot geografisk utslagning utan man måste även ta itu
med den sociala utslagning som sammanfaller med den ekonomiska kapaciteten eller de
begränsade kunskaperna hos vissa användargrupper.
Stöd till nationella och lokala initiativ för e-integration.
Uppmana medlemsstaterna att ge ekonomiskt stöd till familjer eller personer för vilka
basutrustningen (dator, programvara och modem), anslutningen och tjänsten kan utgöra en
alltför hög kostnad.
Främja finansiering av de samhällsomfattande tjänsterna genom nationella offentliga anslag
och gemenskapsmedel, särskilt i länder där den ekonomiska bördan utgör en alltför stor
kostnad för en operatör.
Kontaktperson: Georgios Karageorgos
(Tfn (32-2) 546 87 54 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 12 -
6.
MILJÖ
Hantering av avfall från elektriska och elektroniska produkter
Föredragande: Sylvia Gauci (Arbetsgivargruppen – MT)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1918/2008
Huvudpunkter:
WEEE-direktivet har förenklingspotential som syftar till att minska den administrativa bördan för
marknadsaktörerna.
EU och de nationella myndigheterna bör i samband med översynen av direktivet se till att man
åstadkommer lika konkurrensvillkor i samtliga EU-länder. Detta kommer att gynna miljön,
marknadsaktörerna och EU-medborgarna.
Översynen av direktivet bör möjliggöra bättre samverkan mellan å ena sidan bestämmelserna om
hälso- och miljöskydd och å andra sidan bestämmelserna om inre marknadens funktion.
I synnerhet bör definitionen av tillverkare inte innebära ökade hinder på inre marknaden.
Att hantera den ständigt ökande mängden avfall från elektriska eller elektroniska produkter i EU
på ett kostnadseffektivt sätt bör bidra till att man upphör med att frakta denna typ av avfall till
tredje länder där miljökraven är lägre och riskerna för dem som hanterar avfallet är högre.
Direktivet bör därför uppfylla det sociala målet att skydda miljön och minska avfallets negativa
effekter på folkhälsan. Införandet av behandlingsstandarder i tredjeländer bör främjas.
Kontaktperson: Jakob Andersen
(Tfn (32-2) 546 92 58 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 13 -
7.
HÄLSA/KONSUMENTSKYDD
Storskalig detaljhandel: utveckling och konsekvenser
Föredragande: Madi Sharma (Arbetsgivargruppen – UK)
Medföredragande: Gerhard Rohde (kat. 2 – DE)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1922/2008
Huvudpunkter:
Den europeiska detaljhandeln och dess tillväxt har utsatts för olika beskyllningar under de senaste
åren, och dessa beskyllningar har på senare tid antagit många olika former, bl.a. en deklaration
som 439 ledamöter i Europaparlamentet ställde sig bakom.
De flesta klagomålen rör den storskaliga detaljhandelns makt och hur återförsäljarna missbrukar
denna makt gentemot lokalsamhällen, leverantörer och jordbrukare. Det har antytts att det
förekommer oegentligheter i detalj- och leverantörsleden och samordnade försök att tvinga bort
små, oberoende företag från marknaden.
Det är viktigt att kommersiell framgång inte bestraffas, förutom om det förekommer praxis som är
oförenlig med fullbordandet av inre marknaden.
Tillväxten och framgången för detaljhandeln är ett positivt inslag i den europeiska ekonomin.
Många europeiska företag är numera framgångsrika internationella företag. Styrkan på den
inhemska marknaden har gjort det möjligt för de mest framgångsrika företagen att exportera sina
företagsmodeller till några av de mest utmanande detaljhandelsmarknaderna i världen. Detta har
lett till stora fördelar för anställda, aktieägare och i synnerhet konsumenter i Europa, eftersom de
gynnas av ett större utbud och konkurrenskraftiga priser.
Även om vinsterna kan vara höga i denna sektor, så är framgång beroende av omsättningen och av
återförsäljarnas förmåga att behålla ett stort kundunderlag, att vara innovativa och erbjuda sina
kunder de bästa villkoren, samtidigt som man satsar på att skapa ytterligare tillväxt och att beakta
globala utmaningar, t.ex. klimatförändringarna.
Det är därför klokt att inte slå mot denna entusiastiska och engagerade sektor.
EESK:s yttrande bygger på statistik och fokuserar i första hand på den direkta relationen mellan
återförsäljare och leverantörer. EESK har föreslagit att en frivillig uppförandekod införs på
nationell nivå i ett försök att införa ett lämpligt granskningsförfarande för återförsäljare och
öppenhet inom branschen. En frivillig uppförandekod skulle göra det möjligt för återförsäljare att
utforma ramar för självreglering mellan dem och leverantörerna, där tonvikten läggs på kravet att
upprätta skriftliga avtal. Uppförandekoden skulle kunna omfatta sådana områden som retroaktiva
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 14 rabatter, utbetalningar av engångsbelopp, geografisk prisanpassning och standardavtal, vilket
skulle skapa öppenhet i avtalsförhandlingarna.
Om beskyllningar därefter uppkommer har både återförsäljare och leverantörer tillgång till
skriftliga villkor, en uppförandekod och bevis på en adekvat granskning. Denna process skulle äga
rum under hela försörjningskedjan, från jord till bord. Om en tvist inte kan lösas tillfredsställande
för endera parten skulle en nationell ombudsman kunna medla mellan parterna och samtidigt
skydda båda parternas anonymitet.
Kontaktperson: [email protected]
Patienträttigheter
Föredragande: Lucien Bouis (Övriga intressegrupper – FR)
Referens: KOM(2008) 414 slutlig – 2008/0142 COD – CESE 1927/2008
Huvudpunkter:
EESK har i olika yttranden behandlat frågor kopplade till hälsovård och patienträttigheter, och
avser nu granska detta förslag till direktiv, som är ett svar på beslut från EG-domstolen och som
dessutom bygger på patienternas rättigheter och syftar till en samordning av medlemsstaternas
politik på folkhälsoområdet.
Kommittén undrar således hur bestämmelserna kommer att tillämpas i praktiken med avseende
på subsidiaritetsprincipen på folkhälsoområdet, och lägger fram ett antal synpunkter och
rekommendationer.
Kommittén är oroad över att kommissionens förslag riskerar att öka skillnaderna vad gäller
tillgång till vård mellan olika grupper i samhället.
Varje användares grundläggande rättighet att erhålla nödvändiga garantier vad avser kvalitet och
säkerhet innebär krav på standardisering, certifiering och utvärdering av kapaciteten i fråga om
utrustning och personal i vårdorganisationen.
Tillgång till gränsöverskridande hälsovård förutsätter att kapaciteten i de olika ländernas
sjukvårdsorganisation är komplementär och balanserad med avseende på tekniska och personella
insatser, medicinsk utrustning och vårdgivaransvar.
EESK anser inte att dokumentet bör uttrycka någon vilja att öka patientrörligheten, men det bör
däremot innehålla en ram som gör det möjligt att utöva denna rättighet, utan att man för den skull
glömmer behovet av kvalitetsvård så nära vårdtagaren som möjligt.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 15 Den tillgång till vård i en annan medlemsstat som erbjuds alla medborgare bör vara fri från varje
diskriminering, i linje med artikel 13 i fördraget, och respektera patientens rättigheter i enlighet
med EESK:s förslag1.
En effektiv informationspolitik är mycket viktig i fråga om gränsöverskridande vård eftersom
man endast genom information kan ge innehåll åt principen om lika tillgång till vård.
Formerna för hur informationen sprids måste möjliggöra individens fria val och underlätta
hänsynstagande till ekonomisk konkurrenskraft, sammanhållning, social rättvisa och kollektiv
solidaritet.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot kontinuiteten i vården, uppföljningen av patienter,
anpassning av medicintekniska produkter samt läkemedelskonsumtion.
Statistik som samlats in i medlemsstaterna bör göra det möjligt att utvärdera tillämpningen av
direktivet.
8.
Kontaktperson: Ewa Kaniewska
(Tfn (32-2) 546 81 17 – e-post: [email protected] )
FRIHET, SÄKERHET, RÄTTVISA
Proaktiv juridik
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1905/2008
Huvudpunkter:
Föredragande: Jorge Pegado Liz (Övriga intressegrupper – PT)
Proaktiv juridik är ett nytt nordiskt sätt att arbeta med lagstiftning. Genom denna metod betonas
bestämmelser som ska förebygga rättsliga problem och främja organisationers och medborgares
rättsliga välbefinnande.
En grundläggande förutsättning för att näringslivets verksamhet ska vara framgångsrik är att det
råder rättssäkerhet. Tvister och processer kostar både tid och pengar, som i stället kan användas
för produktivt arbete.
Proaktiv juridik tycks vara ett förfarande som erbjuder metoder och styrinstrument som kan bidra
till att dessa mycket strategiska mål uppnås. Metodens praktiska inriktning bidrar också till att
överbrygga klyftan mellan lagstiftningen i en vidare bemärkelse och användarna ute på fältet.
1
EESK:s initiativyttrande av den 26 september 2007 om "Patienträttigheter", föredragande: Bouis (EUT C 10, 15.1.2008).
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 16 -
Alltför länge har tonvikten inom det rättsliga området legat på det som varit. EESK manar till ett
paradigmskifte. Det är tid att frångå det uråldriga reaktiva förhållningssättet till lag och rätt och
anta en proaktiv hållning.
Gemenskapens rättsliga system är till sin karaktär just det område där det proaktiva
förhållningssättet bör införas i samband med planering, utformning och genomförande av
lagstiftningen. Mot denna bakgrund hävdar EESK att lagar och bestämmelser varken är det bästa
eller enda sättet att uppnå de eftersträvade målen.
EESK anser att inre marknaden kan tjäna mycket på att EU-lagstiftningen riktar blicken mot
användarna, samhället, medborgarna och företagen, dvs. mot de aktörer som lagstiftningssystemet
avser att tjäna, snarare än mot lagstiftningssystemet, bestämmelserna och institutionerna.
Kommittén rekommenderar också att kommissionen, rådet och Europaparlamentet antar
det proaktiva förhållningssättet i samband med planering, utformning, granskning och
genomförande av gemenskapslagstiftningen och uppmuntrar medlemsstaterna att göra detsamma
i förekommande fall.
Kontaktperson: Jean-Pierre Faure
(Tfn (32-2) 546 96 15 – e-post: [email protected])
Grönbok – Insyn i gäldenärers tillgångar
Föredragande: Jorge Pegado Liz (Övriga intressegrupper – PT)
Referens: KOM(2008) 128 slutlig – CESE 1906/2008
Huvudpunkter:
EESK anser att initiativen inte är tillräckligt motiverade, och att några av de åtgärder som
föreslås till och med skulle kunna leda till brott mot de grundläggande rättigheterna, såsom
rätten till integritet eller till objektiva möjligheter att försvara sig.
Det krävs en förbättring inom de aktuella områdena, och detta bör ske genom bättre
samarbete mellan de nationella myndigheterna, större effektivitet och smidighet i de
befintliga nationella systemen, bättre tillgång till befintliga register och uppgifter, ett utökat
utbyte av information samt bättre ömsesidig förståelse för hur de nationella systemen
fungerar och hur de kan göras smidigare.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 17 -
EESK framför följande synpunkter:
Kommittén motsätter sig att man inför ett centralt register över EU-medborgare, ger alla
borgenärer full och urskillningslös tillgång till socialförsäkrings- och skatteregister och inför
ett gemensamt standardformulär för deklaration av en gäldenärs alla tillgångar.
Kommittén anser att en jämförande rättsdatabas, som är sammanställd av kompetenta och
behöriga personer och uppdateras kontinuerligt, skulle kunna hjälpa till att ge en tydligare
bild av de nationella verkställighetssystemen och hur de fungerar rent praktiskt.
Kommittén föreslår att man ska överväga ett antal alternativa initiativ med samma mål som
grönboken men som inte kräver någon ytterligare gemenskapslagstiftning.
Kontaktperson: Luís Lobo
(Tfn (32-2) 546 97 17 – e-post: [email protected])
Rättsligt nätverk på privaträttens område
Huvudföredragande: María Candelas Sánchez Miguel (Arbetstagargruppen – ES)
Referens: KOM(2008) 380 slutlig – 2008/0122 COD – CESE 1909/2008
Kontaktperson: Filipa Pimentel
(Tfn (32-2) 546 84 44 – e-post: [email protected])
9.
BOLAGSRÄTT
Att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital (kodifierad
version)
Yttrande i kategori C
Referens: KOM(2008) 544 slutlig – 2008/0173 COD – CESE 1910/2008
Kontaktperson: João Pereira Dos Santos
(Tfn (32-2) 546 92 45 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 18 -
Europeiska företagsråd
Föredragande: Wolfgang Greif (Arbetstagargruppen – AT)
Referens: KOM(2008) 419 slutlig – 2008/0141 COD – CESE 1926/2008
Huvudpunkter:
Kommittén framhåller följande:
Kommittén ställer sig positiv till att Europeiska kommissionen tagit ett initiativ på
lagstiftningsområdet nu när inga – förnyade – förhandlingar mellan de europeiska
arbetsmarknadsparterna inletts enligt artikel 138.4 i fördraget.
EESK ser i detta ett antal väsentliga förbättringar som syftar till att öka rättssäkerheten och
samstämmigheten i gemenskapens regelverk om information till och samråd med
arbetstagarna.
Kommittén ställer sig kritisk till att kommissionen i den nya version av direktivet som
föreslås inte tillräckligt konsekvent håller fast vid de mål som den själv satt och till att det
fortfarande finns oklarheter. Detta gäller i synnerhet bestämmelserna i kommissionens
förslag om en meningsfull och praktiskt genomförbar avstämning av representationen mellan
nationell och europeisk nivå, definitionen av det europeiska företagsrådets ansvarsområde
och det faktum att vissa begränsningar i direktivets tillämpningsområde bibehålls och nya
begränsningar till och med införs.
EESK uppskattar intentionen att hålla fast vid förhandlingar som den främsta lösningen för
avtal om europeiska företagsråd och vill se ett ökat antal europeiska företagsråd.
EESK rekommenderar att man i det fortsatta lagstiftningsförfarandet liksom tidigare
avlägsnar oklarheter och bristande samstämmighet och genomför förbättringar på framför allt
följande punkter: den begränsning av den gränsöverskridande befogenheten som planeras,
längden på förhandlingarna, definitionen av begreppen information och samråd,
företagsledningens ansvar för att arbetstagarrepresentanterna informeras och tröskelvärden
för det europeiska företagsrådet.
Kommittén är övertygad om att en förbättring av gemenskapens regelverk om
arbetstagarinflytande inte bara skulle vara ett viktigt bidrag till god och som sådan också
socialt ansvarsfull företagsledning i Europa. Den skulle också öka det europeiska
näringslivets konkurrensfördel och samtidigt utgöra ett centralt inslag i den europeiska
sociala modellen.
Kontaktperson: Torben Bach Nielsen
(Tfn (32-2) 546 96 19 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 19 -
10.
BESKATTNING
Befrielse från mervärdeskatt/Slutlig import av vissa varor
(kodifierad version)
Yttrande i kategori C
Referens: KOM(2008) 575 slutlig – 2008/0181 CNS – CESE 1929/2008
Kontaktperson: Siegfried Jantscher
(Tfn (32-2) 546 82 87 – e-post: [email protected])
11.
INRE MARKNADEN
Ekonomisk demokrati på inre marknaden
Föredragande: María Candelas Sánchez Miguel (Arbetstagargruppen – ES)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1903/2008
Huvudpunkter:
Ett av de grundläggande villkoren för att EU-medborgarna ska kunna utöva sina rättigheter är att
det inrättas en genuin demokrati på inre marknaden. Först när man inser det kommer
förutsättningar att finnas för att vinna förståelse och stöd hos alla aktörer på inre marknaden för
den betydelse detta har för EU-integrationen.
Ekonomisk demokrati på inre marknaden innebär inte bara att man uppnår jämlikhet mellan alla
aktörer på marknaden utan även en bättre livskvalitet för medborgarna. För att målet ska kunna
uppfyllas bör man vidta konkreta åtgärder för att förbättra och säkerställa förtroendet hos samtliga
aktörer på inre marknaden. Åtgärderna skulle kunna inriktas på att t.ex.
harmonisera all lagstiftning och göra den jämförbar,
koppla marknadsaktörernas skydd till de grundläggande rättigheter som erkänns i fördragen,
utan att det för den skull behöver inrättas nya förfaranden som ökar den administrativa
bördan,
involvera de olika marknadsaktörerna i olika organ med ansvar på konkurrensområdet och
inrätta ett informationsnätverk.
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 20 -
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har alltid varit aktiv när det gäller att främja lika
rättigheter samt en omfattande medverkan av det civila samhället i olika gemenskapsorgan, och
anser att målsättningarna i Lissabonagendan om en mer konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi
kan uppfyllas genom att man säkerställer en ekonomisk demokrati på inre marknaden.
Kontaktperson: Filipa Pimentel
(Tfn (32-2) 546 84 44 – e-post: [email protected])
12.
FINANSIELLA TJÄNSTER
System för överföring av betalningar/ställande av finansiell säkerhet
Föredragande: Umberto Burani (Arbetsgivargruppen – IT)
Referens: KOM(2008) 213 slutlig – 2008/0082 COD – CESE 1907/2008
Huvudpunkter:
Kommissionens initiativ inleddes före den amerikanska subprime-krisen. Det är tydligt att den
nuvarande situationen kräver tillräcklig finansiell säkerhet på marknaden och nya typer av
säkerhet är välkomna, men en grundförutsättning är att säkerhetens kvalitet inte sjunker.
Man kan undra om bestämmelsen om att kreditfordringar ska kunna användas vid ställande av
finansiell säkerhet skulle ha ingått i förslaget om frågan behandlats i dag. En sak som emellertid
bör påpekas gäller inte så mycket rättssäkerheten, vilken förslaget på ett lovvärt sätt syftar till att
stärka, utan varaktigheten för bestämmelserna i förslaget.
EESK undrar om tillsynsmyndigheterna har gjort en ordentlig bedömning av de olika aspekterna
på systemrisken i de kompatibla systemen och om de har tillfrågats om att medverka direkt
i utarbetandet av förslag. Marknadernas stabilitet är viktigare än alla andra faktorer.
I sitt yttrande har kommittén inte tagit fasta på den nuvarande situationen. Under "normala"
förhållanden bör bestämmelserna om deltagare och system samt säkerhetens kvalitet vara strikta,
men i nödsituationer bör de vara flexibla utan att för den skull förlora i pregnans. Direktivet
bör innehålla bestämmelser som gör det möjligt för systemen att under ansvar av tillsynsmyndigheterna anta exceptionella åtgärder för att komma till rätta med nödsituationer.
Kontaktperson: Filipa Pimentel
(Tfn (32-2) 546 84 44 – e-post: [email protected])
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
.../...
- 21 -
13.
LANDSBYGDSOMRÅDEN
Det civila samhället/landsbygdsområden
Föredragande: Krzysztof Kamieniecki (Övriga intressegrupper – PL)
Referens: Yttrande på eget initiativ – CESE 1919/2008
Huvudpunkter:
Den europeiska integrationen påverkar dynamiken i den omvandling som pågår på landsbygden,
och det är viktigt att EESK iakttar denna process med avseende på skapandet av förutsättningar
för ett civilt samhälle. Man måste ställa olika slags instrument till förfogande som gör det lättare
för befolkningen på landsbygden att få tillgång till information. Instrumenten skulle behöva
anpassas till landets särdrag (t.ex. genom att man involverar media och den lokala förvaltningen
och skapar informationsställen) och man måste ta hänsyn till tillgången till internet. Vid sidan om
de icke-statliga organisationerna kan skolor, jordbruksorganisationer och fackliga organisationer
spela en stor roll i denna process.
Man måste också ägna större uppmärksamhet åt att se till att organisationer på landsbygden får
tillgång till finansiering. I teorin finns sådana möjligheter inom ramen för både EU:s fonder och
nationella och internationella fonder. De senaste rönen visar dock att små icke-statliga
organisationer (och dessa finns framför allt på landsbygden) i mycket liten utsträckning utnyttjar
de finansieringskällor som redan finns. Man bör därför skapa förutsättningar för en stabil och
flexibel finansiering av icke-statliga organisationer, också för deras egen verksamhet
(institutionella bidrag – till skillnad från "projektfinansiering").
Kontaktperson: Arturo Íniguez
(Tfn (32-2) 546 87 68 – e-post: [email protected])
_____________
Greffe CESE 175/2008 FR-EN/HF-Sv/SK/hh
