Årsberättelse 2007

Årsberättelse 2007
Statens kriminaltekniska laboratorium
2007
1
3
Inledning
4
Det här är SKL
6
Ärendeutveckling
7
Undersökning och
analys
8
Ärendets väg
24
Droganalysenheten
10
Kvalitet och miljö
26
12
Forskning och
utveckling
Kemi- och
teknikenheten
28
Förvaltning och service
14
Utbildning och
information
30
Personal
32
Produktion av ärenden
33
Ekonomi
36
Artiklar och
konferenser
38
This is SKL
40
Generalister
16
Stöd och service
18
Internationellt
samarbete
20
Biologienheten
22
Dokument- och
informationsteknikenheten
Fotografer: Marcus Andrae 1, 2, 4, 5, 6, 8, 10, 20, 21, 22, 23, 27, 39, 40
2
Denna glasskärva är i verkligheten bara någon millimeter stor.
Innehåll
Bo Lindquist
Johan Palm
3, 13, 14, 17, 18, 20, 22, 24, 26, 28, 30, 33
15, 25, 28, 29
Leif Wetterström 4, 7, 24, 27
Anna Emanuelsson 26
Ricky Ansell
37
2007
”Vi hjälper till
att lösa brott.”
SKL har till uppgift att utföra kriminaltekniska undersökningar
som föranleds av misstanke om brott. Vi är därmed en viktig
del av den brottsutredande verksamheten. Resultatet av de
kriminaltekniska spår som säkras på brottsplatsen eller hos en
misstänkt kan ha en avgörande betydelse för möjligheten att
klara upp ett brott.
Det ställs samtidigt stora krav från regering och
riksdag på rättskedjan och målet är tydligt utpekat - antalet brott ska minska och brottsuppklaringen ska öka. Ett bättre resultat ska kunna
mätas genom att fler utredningar ska leda fram
till ett åtal. Det är ett rimligt krav som jag är
övertygad om att rättsväsendet kan hantera.
På vilka sätt bidrar då SKL till att klara upp
fler brott? Traditionellt har detta skett genom
att vi efter ett grundligt genomfört laboratoriearbete på något sätt binder samman
en redan misstänkt person till ett brott. Men
genom utvecklingen av databaser inom främst
fingeravtryck och DNA så blir det allt vanligare
att det är resultaten av ett brottplatsspår som
leder polisen till en person, som därmed blir
misstänkt. Numera behövs också ett kriminaltekniskt kunnande för att ta fram information
som tidigare var möjlig att hitta och läsa
därför att den fanns i pappersform. Idag är
denna dold i form av ettor och nollor i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det
som tidigare var tillgängligt för alla nu kräver
en varierande grad av specialistkompetens.
Förtroendet för att SKL utför kriminaltekniska
undersökningar och analyser av hög kvalitet är
stort , det har vi fått bekräftat genom ett antal
kundundersökningar sedan flera år tillbaka.
Men vad är då sanningen bakom SKL:s ställning
som Sveriges nationella forensiska laboratorium? SKL utför inte bara undersökningar och
analyser utan sätter även in dem i sitt forensiska
sammanhang. Grunden för SKL:s verksamhet är
den samlade kriminaltekniska kompetens som
finns inom myndigheten.
2007
En av de viktigaste pusselbitarna för att få allt
det här att fungera är SKL:s mångfacetterade
och engagerade medarbetare. Med det menar
jag att vi ”i huset” har människor med djupa
kunskaper inom de mest skilda områden och
som dessutom har förmåga att tillämpa dem.
Genom att kombinera dessa bakgrundskunskaper med en omfattande internutbildning där
man lär sig att applicera och använda sina kunskaper
inom det forensiska området blir detta en enorm
kunskapsbas.
Vi arbetar med forskning och utveckling
av kriminaltekniska metoder. Vi ansvarar och
genomför också utbildningar i kriminalteknik av
både personal från rättsväsendet och från andra
organisationer. En stor fördel med detta är vi
samtidigt får en mycket bra återkoppling på
vad rättsväsendet efterfrågar. Vi är dessutom
aktiva i en mängd arbetsgrupper på olika
nivåer, både inom det svenska rättsväsendet
och i internationella sammanhang, vilket ger
förutsättningar för en levande dialog.
Från SKL:s sida har vi redan nu, som jag
hoppas framgår av denna årsberättelse, en stor
förmåga att bidra till att uppnå ett bättre resultat
för Polisen och övriga rättsväsendet. Och vi har
både förutsättningar och vilja att fortsätta att
arbeta för en högre brottsuppklaring.
Grunden är lagd men den kan i samverkan
med framförallt polis och åklagare utvecklas
ytterligare.
Tore Olsson
T f chef för SKL
3
Det här är SKL
SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra
undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter.
SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, och framförallt har man välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade
bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga
sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten av de
undersökningar som utförs.
Verksamhetsområden
På SKL arbetar man även med forskning, utveckling, information, utbildning
samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som
till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic
Science Institutes), har gett SKL en framskjuten internationell placering.
Självständig myndighet
SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. SKL ingår i därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i
nära samarbete med de olika polismyndigheterna.
Personalen på SKL är dock inte poliser, utan är specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst någon form av akademisk grundutbildning,
vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar.
Via SKL:s kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens, Utveckling, Behörighet) säkerställer man att personal på olika nivåer har rätt kompetens för sina
respektive arbetsuppgifter.
Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utförs uppdragsärenden,
det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på
regelbundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt
det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda.
Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
21 polismyndigheter
4
Statens
kriminaltekniska
laboratorium
SKL
Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL
581 94 Linköping
Tel 013 - 24 14 00, Fax 013 - 14 57 15
[email protected], www.skl.polisen.se
Rättsmedicinalverket
RMV
2007
Korta fakta om SKL 2007
Statens kriminaltekniska
laboratorium - SKL är beläget på Garnisonen
i Linköping.
Biologienheten
DNA-analyser i brottmål samt
hantering av DNA-registren.
Antal ärenden: 44 508
Antal medarbetare: 73
Antal anställda: cirka 290
personer fördelat på fem
enheter samt en stab.
Könsfördelning: 33 procent män,
67 procent kvinnor.
Medelålder: 42 år
Antal ärenden totalt: 72 394
Dokument- och
informationsteknikenheten
Kemi- och teknikenheten
Droganalysenheten
Klassisk kriminalteknik, det
vill säga fingeravtryck, fibrer,
skospår, vapen, inbrottsverktyg,
brand, explosivämnen, glas, färger med
mycket mera.
Antal ärenden: 4 137
Antal medarbetare: 70
Biologienheten
2007
Olika typer av informationsbärare,
från handstil och dokument till datorer.
Antal ärenden: 2 249
Antal medarbetare: 41
Narkotika- och dopningsbeslag, gifter, illegal alkohol samt bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov,
Evidenzer.
Antal ärenden: 21 500
Antal medarbetare: 61
Dokument- och
informationsteknikenheten
Droganalysenheten
Forskning och
utveckling
Undersökning och
analys
Utbildning och
information
Stöd och
service
Förvaltning och service
Frigör tid till den operativa verksamheten
genom att ge support inom IT, personal,
ekonomi, diarieföring, arkivering och
utbildning.
Antal medarbetare: 31
Kemi- och
teknikenheten
Förvaltning och
service
5
Ärendeutveckling
80000
70000
60000
Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror
främst på ärendetypen personärenden, DNA som infördes
i samband med ny DNA-lagstiftning 2006-01-01
40000
Varje år upplever SKL
en ökad efterfrågan
på kriminaltekniska
undersökningar.
Antal ärenden
50000
30000
Den stora ökningen
sker just nu framförallt inom DNAområdet. Övriga
områden är stabila.
Den variation som
sker i ärendeinströmningen år från år styrs
även av specifika satsningar inom polisen.
20000
10000
0
1965
1975
1985
1995
2005
År
6
2007
Undersökning och
analys
”Våra sakkunnigutlåtanden är en viktig
del av den rättsliga
processen.”
Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de
vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar.
Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de sifferdata som framkommit vid analyser och undersökningar utan innehåller även värderingar där
man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt
sammanhang.
SKL:s bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och
den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande
förutsättningarna.
De personer vid SKL som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden
genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar.
Se även sidan 31, om KUB: Kompetens - Utveckling - Behörighet.
Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan
Grad +4
Resultaten talar med visshet för att …
Grad +3
Resultaten talar starkt för att …
Grad +2
Resultaten talar för att …
Grad +1
Resultaten talar i någon mån för
att …
2007
Grad 0
Frågan lämnas
öppen …
Grad -1
Resultaten talar i någon mån för att
… inte
Grad -2
Resultaten talar för att … inte
Grad -3
Resultaten talar starkt för att … inte
Grad -4
Resultaten talar med visshet för att
… inte
7
Ett brott har skett
Kriminalteknikern säkrar spåren på brottsplatsen.
Inne på roteln gör denne en bedömning av vilka spår som
ska skickas till SKL och vilka man kan undersöka själv.
Vid fall som kan misstänkas bli komplicerade tas den
första kontakten med SKL redan vid brottsplatsundersökningen då man diskuterar vad som ska säkras och hur det
ska säkras.
I vissa fall kan personal från SKL medverka vid brottsplatsundersökningen.
Kriminalteknikern skriver en
digital begäran om undersökning som därmed registreras
i SKL:s ärendehanteringssystem Forum. Ett automatiskt
svarsmail med ärendenummer
hos SKL genereras. Via sin
dator kan teknikern sedan följa
ärendets gång på SKL.
Materialet kommer till SKL.
Det registreras och paras
ihop med den digitala begäran som kommit in tidigare.
Dessutom skrivs den digitala
begäran ut och läggs i en
pappersmapp som sedan
följer det aktuella ärendet.
Ärendehanteringssystemet
Forum sänder den digitala
begäran till berörd(a)
enhet(er). En ärendeansvarig handläggare utses
för ärendet.
Om ett ärende innehåller
material som ska till olika
enheter fördelar ärendeansvarig materialet till
andra grupper och enheter.
SKL kan remittera undersökningar och analyser till externa
konsulter, skulle exempelvis ett
krockprov behövas har SKL ingen
krockbana utan vänder sig till
VTI. SKL står dock alltid för de
forensiska bedömningarna, ställer upp hypoteser, drar slutsatser
och formulerar sakkunnigutlåtandet.
Materialet dokumenteras
noggrant. Ofta görs det
genom att fotografera, rita
av eller kopiera materialet.
Innan själva undersökningseller analysarbetet påbörjas
ställs för ärendet relevanta
hypoteser och mothypoteser upp.
Med utgångspunkt från
resultaten diskuteras
med uppdragsgivaren.
Eventuellt kan man komma
överens om förnyade och
utökade undersökningar
och analyser.
Med uppdragsgivaren diskuteras också redovisningsform; delredovisningar eller
slutredovisning. Muntlig
spaningsinformation kan i
vissa fall förmedlas.
Undersökningsresultaten
kan ge underlag för nya
hypoteser. Dessa kan tas
fram i samarbete med
uppdragsgivaren.
Ovanstående gäller ett relativt enkelt ärende. I mer komplicerade fall, med många ingående material, sker flera
liknande parallella processer som samverkar med varandra. I sådana fall utser SKL en generalist, som koordinerar
undersökningarna inom SKL. Generalisten är den person som polisen kommunicerar med och polisen behöver därmed
inte ha kontakter med ett flertal enskilda handläggare.
I ärendeprocessen deltar många olika medarbetare, och ibland även externa konsulter, med olika kompetens.
För att få skriva sakkunnigutlåtanden och använda SKL:s skala krävs att man har noga definierade förkunskaper; att
man har genomgått intern vidareutbildning samt att man klarat både en generell och en ämnesspecifik examination.
8
2007
Ärendets väg
genom SKL
Ärendeansvarig och de olika
handläggare som ska arbeta
med materialet kommer överens
om hur materialet ska hanteras.
Ibland ska flera undersökningar
göras på samma material och
det är viktigt att de görs i den
ordning som ger bäst resultat.
Uppdragsgivaren bidrar med
relevanta frågeställningar
så att SKL kan ställa upp rätt hypoteser inför undersökningarna.
Med uppdragsgivaren kan man
också diskutera prioriteringar,
och ge förslag på andra undersökningar.
I en del fall behöver kontakter tas med instanser
utanför SKL för att få in
referensmaterial till det
aktuella fallet.
Metoder för undersökningar
och analyser väljs utifrån
sina begränsningar och
fördelar.
Undersökningar och
analyser utförs.
Resultaten utvärderas.
I alla steg är det alltid
minst två handläggare som
diskuterar och kontrollerar
varandras arbete.
Även de förnyade eller
utökade undersökningarna
utvärderas av flera handläggare.
Den slutliga värderingen sker
i de flesta fall av två handläggare var för sig.
Resultaten ligger också
till grund för eventuella
utökade eller förnyade undersökningar.
Ibland kan resultaten visa
att tidigare planerade
undersökningar inte behövs,
dessa kan då återkallas.
Slutligen skrivs ett
Sakkunnigutlåtande
som innehåller materialbeskrivningar, resultat, värderingar och slutledningar som kan användas i den rättsliga
processen. SKL:s skala används. (Se sidan 7).
Redovisningarna skickas signerade och i pappersform till
uppdragsgivaren. En preliminär kopia kan skickas digitalt.
Träffrapporter DNA och redovisning DNA skickas endast
digitalt. Det undersökta materialet skickas tillbaka till
uppdragsgivaren om man inte kommit överens om annat.
2007
9
Kvalitet och miljö
”Hög
spårbarhet
ger hög
rättssäkerhet.”
Den verksamhet som SKL bedriver har höga krav
på sig, både när det gäller kvalitet och miljö.
SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. Det
innebär att att en tredje part har granskat att man är
kompetent att utföra de provningar och analyser som man
ackrediterats för.
Samtidigt får man inspiration till att ständigt arbeta med
förbättringar av verksamheten. Att rättssäkerheten dessutom ökar i och med ökad spårbarhet
är ytterligare en bonus.
10
2007
Kvalitetssystemet
Kvalitetssystemet är den organisatoriska struktur samt
ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att
leda och styra verksamheten. Här ingår:
• Dokumentstyrning med styrande dokument som
metodbeskrivningar, standardförfaranden, enhetshandböcker, ”SKL:s spelregler” och redovisande dokument som
labanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibreringar
och sakkunnigutlåtanden.
• Kompetensutveckling säkerställer att de anställda har
tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter.
• Arbetsplatsträffar och andra möten ger delaktighet och
bidrar till förbättringsarbetet.
• Samverkan med kunderna, främst polisen och åklagarväsendet, sker bland annat genom Kriminalteknikrådet,
Utvecklingsrådet och Drogrådet.
• Kvalitetsuppföljningar görs genom diskussioner och
ledningens genomgång av internrevisioner och externt
genom SWEDAC:s årliga tillsyn.
• Kvalitetstester
• Validerade/kontrollerade metoder och standardförfaranden
Personalen viktigast
Personalen är den viktigaste faktorn i kvalitetsarbetet. De
måste ha hög kompetens och ges möjligheter till utveckling.
En grundbult i detta är SKL:s KUB-system (se sidan 31) för
medarbetarnas Kompetens, Utveckling och Behörighet.
På detta sätt kan SKL nå det som kallas för ”rätt kvalitet”,
det vill säga den kvalitet som är optimal utifrån såväl vetenskapliga möjligheter/begränsningar, möjligt bevisvärde och
tidsåtgång.
Samtidigt måste man ta hänsyn till kundens förväntningar
gällande exempelvis bemötande, kommunikation och
anträffbarhet.
Miljöledningssystem
SKL:s miljöledningssystem syftar till tydliga roller och
ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet.
Miljökoordinatorn ser på ett övergripande plan till att
processen analys - planering - ledning - genomförande uppföljning - utvärdering hålls levande. På så sätt kan SKL
fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet.
2007
ISO/IEC 17025
Den här standarden kan användas för arbete på ett
forensiskt/kriminaltekniskt laboratorium.
SKL arbetar efter ISO/IEC 17025 och RPS har i den
kriminaltekniska strategin klargjort att en gemensam
kvalitetsstandard ska införas under 2008 baserad på
förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de
tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet, att
även landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC 17025
för sin interna verksamhet för att harmonisera det
arbetet med SKL:s.
Standarden innehåller allmänna kompetenskrav
för provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive
provtagning.
Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt
standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder
framtgna av laboratoriet.
ISO/IEC 17020
Detta är en internationell standard som anger, oberoende av vilken sektor som berörs, allmänna regler
för kompetens hos opartiska organisationer som utför
kontroll. Den specificerar också kriterier för olika grader
av oberoende.
Den här standarden kan användas för arbete på en
brottsplats, och under 2007 har arbete pågått med att
ta fram en Europagemensam guideline med tolkningar
för detta område.
Alla medlemsorganisationer inom ENFSI (European
Network of Forensic Science) har fått sig förslaget till
guideline tillskickat och har svarstid för kommentarer
fram till början av januari 2008. Guidelinen är planerad
att fastställas på ENFSI:s årsmöte i maj 2008 och EA:s
(European cooperation for Accreditation) General Assembly, även det i maj 2008.
Långsiktiga miljömål
SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Medarbetarna utbildas
i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och ens
ansvar och möjligheter.
Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier,
milljömedvetna inköp, miljömedvetna resor och transporter,
minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor.
11
Examensarbeten vid SKL 2007
De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i
slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola.
Sex examensarbeten har lagts fram under året.
Sara Wester
A comparison of Three Automated DNA purification
methods in forensic casework
Birgitta Petersson
Utveckling av en LC-MS metod för analys av GHB, GBL,
1,4-BD, metadon och amfetamin
Carl-Olof Joachimsson
Validation of AmpFISTR Yfiler and evaluation of the use
of Y-STR analysis in forensic casework in Europe
Cecilia Johansson
Evaluation of methodology for Low Copy Number (LCN)
DNA analysis, - on spent cartridge cases, - after
enhancement of latent fingerprints.
Fredrik Lindholm
Elnätets frekvens till tidsbestämning av inspelade
ljudsignaler
Mikael Karelid
Bildförbättring över en sekvens
10 p specialarbeten i Forensisk
vetenskap vid SKL 2007:
Irina Svensson
Gelbläck undersökta med Foster Freeman VSC 5000
spektrometer
Carolin Jakobsen, Robin Jonsson
Rengöring av kulor från brottsplats - tvättprocesser
Forskning och
Forsknings- och utvecklingsarbetet vid SKL har som syfte
att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade
forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhetsoch kvalitetsutveckling inom flera ämnesområden förutom
teknik och naturvetenskap.
SKL är en kunskapsintensiv organisation som verkar i ett ämnesfält
i ständig förändring. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av
arbetsmetoder och organisation är en förutsättning för effektivitet och
optimal kvalitet i den forensiska verksamheten.
FoU-arbetet vid SKL bedrivs i linje med laboratoriets strategier och
bidrar därmed till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad verksamhet med rätt kvalitet.
Forskningens syfte är att tillföra ny kunskap. Utveckling är att införa
kända kunskaper, metoder eller verktyg som inte tidigare har använts.
SKL:s forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar samtliga
enheter inom SKL, oavsett ämnesområde. Det inkluderar såväl interna
projekt som samarbetsprojekt med externa parter.
Forskning och utveckling bedrivs integrerat eller i nära anslutning till
övrig verksamhet vid laboratoriet och ingår som en naturlig del i verksamhets- och budgetplaneringen. Omfattningen på FoU-projekten kan
variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år.
Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende.
Det är viktigt att följa upp hur resultaten kommer verksamheten till
godo.
Johanna Bjermkvist
Utvärdering av ny metod för framkallning av latenta
fingeravtryck - Jämförande undersökning mellan
Coumarin och Basic Yellow
Caroline Thorsson
Effekten av luminol på blod och DNA på brottsplats
– en jämförande studie
Therese Karlsson
Rekommendationer för användning av metoder vid
detektion, förstärkning och säkring av spår avsatta
i/med blod på brottsplats
Cecilia Johansson
Low Copy Number (LCN) DNA analysis – the possibilities
and limitations with the LCN technique
Karin Gustavsson
Phadebas vid förprövning för saliv – En utvärdering
av Phadebas och utformning av en förprövningspinne
för saliv
Irena Lagerdahl:
Evaluation of DNA extraction methods from hair roots
12
Finland
Ett formaliserat samarbete
inom DNA-området har
inletts med det finska forensiska laboratoriet NBI/FL.
I samarbetet ingår
benchmarking, att utbyta
erfarenheter och att fördela
utvecklingsarbete mellan
laboratorierna.
Lunds
universitet
Johannes Hedman är
anställd vid SKL och är
doktorand i Lund.
Hans mål är att ta fram
DNA-spårsäkringsmetoder som lämpar
sig för automatisering.
2007
utveckling
”Verksamheten
ska vara i ständig
utveckling.”
Från brott till dom
I november 2007 genomförde Centrum för Forensisk Vetenskap vid Linköpings
universitet en mycket uppskattad offentlig seminariedag med cirka 300 besökare. Åhörarna fick under dagen följa en fiktiv brottsutredning. Medverkade gjorde
åklagare, kriminaltekniker, utredare samt personal från både RMV och SKL.
Konferenser och artiklar
De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under
året samt de internationella konferenser som SKL har deltagit aktivt i redovisas
på sidan 37.
Birgitta Rasmusson
Forskningsledare
Interna rapporter
2007:01 Tillgreppsbrott - handläggningstider
Författare: Hanna Elnegård och Stig Holgersson
2007:02 Undersökning av färgflagor i forskningsmikroskop.
Utvärdering av metoden KT-M51*
Författare: Anna Emanuelson, Lars Jaeger, Margareta Ekelund
2007:03 DNA-framtid - Tankar om en framtida DNA-verksamhet
Författare: Stig Holgersson, Tomas Johansson, Thom Jönsson, Tore Olsson,
Sabine Rütten och EvaMarie Törnström
2007:04 Testrigg för provning av bevisinstrumentet Evidenzer,
Teknisk dokumentation
Författare: Lars Andersson och Andreas Andersson
2007:05 Vaddlåda för provskjutning av vapen
Författare: Viktoria Westberg
2007:06 Våtgassimulator GUTH LA34C för bevisinstrumentet Evidenzer,
Teknisk dokumentation
Författare: Lars Andersson och Andreas Andersson
2007:07 28 cyklers konsensusanalyser i praktiken
Författare: Ricky Ansell
2007:08 Resultat och bedömningar från provning av Dräger 9510
Författare: Lars Andersson
2007:10 A Comparison of Three Automated DNA Purification Methods in
Forensic Casework
Författare: Sara Wester
2007:11 Digital Camera Identification A brief test of the possibility to
identify a camera based on the sensor noise
Författare: Tobias Höglund
2007:12 AmpFISTR®MiniFiler™ - Utvärdering och gemensam
EDNAP/ENFSI-övning
Författare: Christina Valgren och Linda Albinsson
2007:13 Hexagon OBTI. Utprövning av kommersiellt kit för detektion av
humant hemoglobin
Författare: Erika Edenberger, Marianne Mattsson, Ricky Ansell
2007:14 Längdmätning i bild. En utvärdering av längdmätningsmetod i
övervakningssystem
Författare: Per Brolund och Peter Bergström
2007:15 Skjutning från bil. Undersökning av tändsatspartiklar efter
skjutning från bil
Författare: Lars Jaeger, Magnus Larsson och Thomas Åberg
2007:16 Ferrotrace - framkallning av vapenspår på händer
Författare: Magnus Larsson och Lars Jaeger
2007:09 Hantera VR-teknik. En kort introduktion till att producera
panoramabilder och VR-presentationer
Författare: Marcus Andrae och Peter Bergström
2007
13
Utbildning och informa
SKL:s utbildnings- och
informationsinsatser riktar sig i
första hand till polisväsendet.
Även det övriga rättsväsendet är
en mycket viktig målgrupp.
SKL ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en
omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler.
Därmed kan föreläsningar av professionella interna och externa föreläsare
varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. I lokalerna finns en hel
”Brottsplatsvilla” för träning och utbildning i brottsplatsundersökningar och
där genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för
erfarna kriminaltekniker.
År 2007 var blodbildstolkning temat för vidareutbildningen för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar
för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel förundersökningsledare, åklagare och fiskaler.
Utbildningskonferenser
Varje år anordnar SKL en tredagarskonferens i kriminalteknik. År 2007 genomfördes konferensen för cirka 200 deltagare på Djurönäset i Värmdö kommun
med temat ”Brottsplatsen - brottsplatsanalys”.
”Våra
utbildningar
speglar
verkligheten.”
Dessutom anordnas en konferens för fotografer inom
Polisen. År 2007 genomfördes konferensen i Västerås
för 57 deltagare.
Gunnel Carlsson
Studierektor
14
2007
ation
Utbildningar 2007
Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet,
framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den
kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom
kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver.
Kriminalteknisk grundutbildning
Tidningen Kriminalteknik
Denna facktidning inom kriminalteknik ges ut av
SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den
distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Övriga och privatpersoner kan
prenumerera på tidningen.
Facklitteratur
SKL ger på eget förlag ut facklitteratur inom
området kriminalteknik.
Under 2007 gavs den tredje omarbetade
upplagan av Fälthandbok för kriminaltekniska
platsundersökningar ut.
Även Kriminalteknikkompendiet, som
är en faktahandbok för brottsplatsundersökare, kriminalpoliser,
åklagare med flera, trycktes upp i
en ny upplaga.
Utöver polis- och rättsväsendet har SKL också ett ansvar för att andra
berörda, inklusive allmänheten, får saklig information om kriminalteknikens möjligheter.
Antal deltagare: 20
Anmälan sker via Polisens tekniska rotlar
(antalet sökande 2006/2007 var 28) och utbildningen är på 20 veckor, fördelat under perioden
augusti - maj.
Under utbildningen genomförs fyra fallstudier
och deltagarna examineras genom fem kunskapsprov, en fiktiv rättegång och ett specialarbete.
Övriga utbildningar
Förundersökningsledare
143 deltagare
Allmän brottsutredning
13 deltagare
Blodbildstolkningar
12 deltagare
Dokumentundersökningar
Inom yttre gränskontroll och
inre utlänningskontroll
12 deltagare
Fingeravtrycksundersökningar
8 deltagare
Alkoholutandningsprov
28 deltagare
Assistentåklagare
40 deltagare
Domstolsverkets fiskaler
60 deltagare
Universitetskurser
Kursblocket Forensisk vetenskap, 40 p (60 hp) genomförs i
samarbete mellan Linköpings universitet, Rättsmedicinalverket
och Statens kriminaltekniska laboratorium.
2006/2007 togs 30 studenter in och inträdeskraven var minst
120 p (180 hp) inom kemi, biologi eller tekniska ämnen.
I utbildningen ingår förutom forensisk vetenskap även statistik, juridik, kvalitetsutveckling, kvalitetsteknik, resultatvärdering samt ett projektarbete.
2007
Kriminalteknik för
juridikstuderande
25 deltagare
Ekobrottsmyndigheten
13 deltagare
Migrationsverket
12 deltagare
Fotoutbildning
6 deltagare
Kurs för Östgöta Brandstodsbolag
22 deltagare
15
Kriminalteknisk strategi
I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen den
kriminaltekniska strategin. I den står bland
annat att ”Kriminaltekniken är en väsentlig del
av den brottsbekämpande verksamheten och
omfattar all kriminalteknisk verksamhet som
utförs till dess bevis presenteras i domstol”.
I samverkan med SKL ska RPS utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området och fastställa strategiska
gränsdragningar för inriktning och samordning
av kriminaltekniska undersökningsområden.
Man vill också i samverkan med SKL utöka
samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del
i varje polismedarbetares dagliga arbete.
Utlåtandeskala
SKL har reviderat och förtydligat de olika stegen i sin utlåtandeskala (se sidan 7). Utlåtandeskalan bifogas samtliga sakkunnigutlåtanden
från SKL.
Nationell vapendatabas
Inom polisväsendet finns ett stort behov av bilder och data på vapen. Den nationella databas
som finns på IntraPolis och som SKL administrerar hjälper vapenhandläggare att bedöma
skjutvapen i licensärenden och utredare att
identifiera skjutvapen i brottsutredningar. Det
går snabbt få fram bilder och grundläggande
data och vittnen kan peka ut och identifiera
vapen.
16
Stöd och
service
Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra
till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom
hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över
brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i
domstol.
En viktig del av detta arbete är att i samverkan med polisens
kriminaltekniker utveckla både metoder och rutiner som används
i fält och inne på de tekniska rotlarna. SKL prövar även olika typer
av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring
användning och inköp.
SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med
Rikspolisstyrelsen. SKL medverkar också i olika internationella
utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet.
Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik
Möten med cheferna för de tekniska rotlarna, det kriminaltekniska
utvecklingsrådet och kriminalteknikrådet är exempel på samarbetsformer avsedda att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska
området, både inom polisen och med samverkande aktörer inom
rättsväsendet som exempelvis åklagarna.
Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom skilda områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten.
Utlåtandemall
- från undersökningar
Utlåtandemall - från material
SKL:s utlåtandemallar utgår vanligen från
de undersökningar som gjorts på materialet,
exempelvis redovisas fingerundersökningar
på alla i ärendet ingående material för sig,
fiberundersökningar för sig osv.
I vissa ärenden kan det vara lättare för uppdragsgivaren om
SKL:s resultat redovisas med utgångspunkt från materialet.
Under 2007 påbörjades därför en pilotstudie med en ny
mall. De undersökningar som utförts redovisas då material för
material.
2007
”Kriminaltekniken
måste
fungera
genom hela
rättskedjan.”
Resebidrag
SKL stimulerar enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att
ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök
utomlands. Ett av bidragen möjliggjorde deltagande för en av polisens kriminaltekniker vid IAI:s International Educational Conference i San Diego.
(Rapport från konferensen finns publicerad i tidningen Kriminalteknik 4-2007).
Best practice
Under året har SKL i samarbete med åklagare bedrivit ett projekt i syfte att hitta
metoder för att handlägga grova brott på ett effektivare sätt.
Färdighetsprov
Vid polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis
fotspår, DNA-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder.
SKL hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och
utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt
anonymt, men rotlarna får på detta sätt reda på hur stor kompetensen är inom olika
områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Man får också ett verktyg för att avgöra om man klarar av en undersökning själv eller om man ska anlita annan expertis.
Två färdighetsprov sändes ut under 2007. Det första gällde vapen - främst kulor och
patronhylsor - och det andra handlade om fotografering av skospår och fingeravtryck.
2007
Liselotte Nielsen Sundberg
Verksamhetsexpert
17
Internationellt samarbete
”SKL är drivande
i internationella
frågor.”
På SKL är internationellt arbete en del av vardagen. Laboratoriet
deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt och
tar regelbundet emot studiebesök från andra länder.
Christina Bertler
Verksamhetsexpert
På SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke
operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden åt andra
länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och kontroll av
utandningsinstrument.
Den icke operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper,
huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes).
Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man
arbetar bland annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring och utveckling av standarder, forskningssamarbete, kvalitetstester
(färdighetsprov), utreder utbildningsbehov och utvecklar Best Practice.
Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar
i olika länder kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir
jämförbar.
ENFSI har 16 expertarbetsgrupper:
• Digital imaging
• Fire and Explosive Investigation
• DNA
• Forensic Information Technology
• Documents
• Forensic Speech and Audio Analysis
• Drugs
• Handwriting
• Explosives
• Marks
18
• Fibres
• Paint and Glass
• Fingerprints
• Road Accident Analysis
• Firearms
• Scene of Crime
Sverige deltar i alla grupper utom två:
Trafikolyckor och tal/ljud.
2007
EMFA
European Mentorship for Forensic
Accreditation är ett internationellt
projekt där man bildat sex så kallade
twinningpar. Varje par består av ett
mentorlaboratorium som är ackrediterat
och ett adeptlaboratorium som inte är
ackrediterat. Målet är att hjälpa till att nå
fram till ackreditering.
SKL har 2007 bildat twinningpar med
Ukraina och samarbetet beräknas pågå
fram till år 2010.
ENFSI
Kompetenssäkring
SKL är drivande när det gäller kvalitets- och kompetenssäkringsfrågor och har fått både nationell och internationell uppmärksamhet för sitt under 2007 driftsatta kompetenssäkringssystem
KUB (Se sidan 31).
European Network of Forensic Science Institutes
grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för
forensisiska institut. Målsättningen är att garantera
att kvaliteten på utvecklingen och förmedlandet av
forensisk kunskap i Europa håller världsklass.
År 2007 ingick 53 laboratorier från 31 länder i
ENFSI. För att vara medlem i ENFSI krävs att man
är ett ackrediterat laboratorium eller arbetar aktivt
enligt en tidplan för att bli det.
I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and
Competence (QCC) och European Academy of Forensic Science (EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler
från SKL ordförande i QCC.
Prümfördraget
Prümfördraget är en överenskommelse om fördjupat gränsöverskridande samarbete för att bekämpa
brott. Fördraget nådde politisk enighet i EU:s
ministerråd i juni 2007. Fördraget ger polisen inom
EU rätt att söka i varandras DNA-, fingeravtrycks
och fordonsregister. Detta kommer inom ett par år
att kunna göras via ett kommunikationsnätverk TESTA-nätet - under förutsättning att de ingående
länderna gör ändringar i sina respektive lagtexter.
För Sverige gäller detta polisdatalagen och vägtrafikregisterlagen.
I respektive land kommer sökningarna till
och från andra länder att hanteras av nationella
kontaktpunkter. I Sverige kommer SKL att vara
nationell kontaktpunkt vid DNA-sökningar. Vid
sökning i DNA-registren kommer svaren endast att
vara träff/inte träff.
Vid träff måste den frågande polismyndigheten
enligt den tillfrågade statens lagstiftning begära
att få ytterligare uppgifter, exempelvis personuppgifter.
2007
Tyskland
Österrrike
Indexed
DNA DB
Belgien
Indexed
DNA DB
Indexed
DNA DB
TESTAnätet
Frankrike
Spanien
Indexed
DNA DB
Indexed
DNA DB
Indexed
DNA DB
Luxemburg
Indexed
DNA DB
Nederländerna
19
Biologienheten
Här utförs och utvärderas resultatet av DNA-analyser i
brottmål. Materialen består av prover från personer
(oftast ”topsade” av polisen) och spår från brottsplatser - grova brott och volymbrott.
”DNA
friar
oskyldiga.”
Personprover
Den DNA-lagstiftning som trädde i kraft den
1 januari 2006 medger att DNA-prover från
personer kan tas som salivprov med hjälp av så
kallad topsning.
Dessa prover hanteras på SKL i en automatiserad och datastyrd
process, vilket innebär att endast fyra årsarbetskrafter krävs för att hantera
de cirka 30 000 prov som kom in under 2007. Samtidigt har handläggningstiderna kunnat hållas låga, uppdragsgivaren får i normalfallet
svar inom några få arbetsdagar. Dock finns det outnyttjad kapacitet på
analysutrustningen och därför har under 2007 kampanjer förts för att fler
brottsmisstänkta personer ska provtas. Det är nämligen inte ovanligt att
man får träffar även mot andra brott än det aktuella brottet.
Spår från brottsplatser
Spår från brottsplatser kan vara mer komplicerade att hantera. Här kan det
röra sig om blandbilder (DNA från flera personer) och störande ämnen som
ger ofullständiga profiler.
Mycket handlar om själva spårsäkringen. Problematiken kan gälla var
på materialet man ska söka, hur man ska söka, vilka metoder man ska
använda för att förbereda provet för analys och eventuell kontamination.
Registerträffar halvår totalt
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Tomas Johansson
Enhetschef
20
Juni - Dec - Juni - Dec - Juni - Dec - Juni - Dec - Juni - Dec - Juni - Dec 02
02
03
03
04
04
05
05
06
06
07
07
Träffar mellan spår
i spårregistret
Träffar mellan personer i
utredningsregistret och spår
Träffar mellan personer i
DNA-registret och spår
2007
Spår- och DNAregister
På SKL finns ett spårregister, ett utredningsregister och ett DNAregister. DNA-registret
innehåller DNA-profiler
från personer som dömts
till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse
eller villkorlig dom.
Nytt under 2007
Sänkta handläggningstider
Handläggningstid 2007
DNA ärenden 80%
Dagar
120
DNA
Person
DNA
Grova
100
DNA
Volym
80
60
40
20
Dec
Nov
Okt
Sep
Aug
Juli
Juni
Maj
April
Mars
0
Feb
SKL arbetar med en forensisk helhetsbild.
Utvärderingen är
inte så enkel som
att bara att jämföra
olika DNA-profiler
med varandra. Den
slutliga utvärderingen
består av en sammanvägning av många faktorer inom varje ärende.
Man tar hänsyn till såväl
hur och när spåren har
säkrats, vilka övriga
undersökningar som har
gjorts, vilka material som
ingår och resultaten från
laboratorieanalyserna.
I vissa fall går det
inte att få fram fullständiga DNA-profiler från
spåren. Då kan statistiska
beräkningar grundade
på en databas för svensk
normalbefolkning göras.
Det behövs en omfattande forensisk kompetens för att göra dessa
analyser och komma fram
till relevanta slutsatser.
För en vanlig DNA-analys
krävs cirka 100 celler
(motsvarande en 2
gånger 2 mm bloddroppe) men LCN
(Low Copy Number) kan användas
när man bara har
några få cellers DNA att
utgå ifrån.
LCN går i stort sett till
som en vanlig DNAanalys, men är mycket
känsligare för kontamination och materialet måste
därför hanteras med
allra största omsorg i alla
steg - från spårsäkring
på brottsplatsen till den
slutliga analysen.
Jan
Utvärdering
Specialanalyser
Ovanstående diagram visar hur snabbt Biologienheten kunnat svara ut 80 procent av ärendena
för olika typer av ärenden.
Ett personärende går i en till stor del automatiserad process och där kan man i de flesta fall ge
svar inom några dagar.
Volymbrottsärenden handläggs av laborantgruppen och därmed kan även dessa svarstider
hållas relativt låga.
För grova brott har handläggningstiderna
minskat under året trots att dessa ärenden kan
vara mycket komplexa.
Best Practise
Deltagande har skett i arbetet med att ta fram
underlag för framförallt åklagare för att få ut
mer nytta av de undersökningar som genomförs.
Promemoria släpps av Åklagarmyndighetens
Utvecklingscentrum i Göteborg våren 2008.
Samarbete med Finland
Det under året inledda samarbetet med finska
NBI har resulterat i två omfattande rapporter som
publiceras under 2008.
Provtagningssats för sexualbrott
Biologienheten
35000
En modifierad version av provtagningssatsen lanserades under hösten 2007. Nya interna riktlinjer
har tagits fram för att effektivisera de undersökningar som görs.
30000
DNA
Personärenden DNA
Antal ärenden
25000
20000
15000
10000
5000
År
2007
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0
Antal ärenden: 44 508
Antal medarbetare: 73
21
Dokument- och
informationsteknikenheten
”Skrivet,
filmat,
sparat,
tryckt vad är äkta?”
Här arbetar man inom ett mycket brett område i sina undersökningar av bärare av information. Det äldsta – undersökningar av handstil och dokument kombineras med det allra
nyaste – IT-undersökningar.
Handstil
Har olika skrift samma upphovsman? Små men betydelsefulla detaljer i
handstilen granskas, vanligtvis med lupp eller mikroskop.
Det som oftast ifrågasätts är uttagshandlingar, testamenten, lånehandlingar, borgensförbindelser och anonyma brev.
Mer än 30 procent av undersökningarna är av privat
natur och är alltså inte anslagsfinansierade. SKL utför
samtliga handstilsundersökningar åt det isländska
rättsväsendet.
Urkund
Äkta eller falsk? Tryckta produkter som pass, ID-kort, körkort och sedlar undersöks
för att svara på frågor om manipulation och äkthet.
SKL:s djupa kunskap inom området medför att SKL i brottsförebyggande syfte
deltar vid framtagandet av nya persondokument och övriga värdedokument. År
2007 togs kravspecifikationen för det nya körkortet fram.
Man deltar också i olika EU-grupper rörande exempelvis dokumentsäkringar i
ID-handlingar (biometri, information, förhållningssätt) och viseringar.
Informationsteknik
Sabine Rütten
Enhetschef
22
Inom den IT-forensiska verksamheten undersöks lagringsmedia som till
exempel hårddiskar samt frågeställningar som är bild-, video- och/eller
ljudrelaterade.
Huvudsysslan är utvecklingsverksamhet. SKL ska ta fram och föra ut nya
metoder och verktyg till polismyndigheterna så att dessa själva kan ta fram
information från lagringsmedia. I utvecklingsarbetet ingår även udda och
speciella ärenden som kräver metodutveckling och samarbete mellan forensiker och
olika experter.
2007
Foto
Bild
Fototeknik används vid både
dokumentation, spårsäkring och spårframkallning,
exempelvis av fingeravtryck
och skoavtryck.
Det är inte bara möjligt att
avbilda spår inom den synliga
delen av spektrum, utan man
använder sig också av ultraviolett och infraröd strålning
samt fluorescens.
Vanligast är olika undersökningar för identifiering
av personer och föremål.
Bildundersökningar utförs
huvudsakligen av videoband
och foton från övervakningssystem och mobiltelefoner.
Andra viktiga områden är
teknisk analys, restaurering
och äkthetsundersökningar.
Nytt under 2007
Irakiska resehandlingar
Många ifrågasatta irakiska handlingar har
undersökts. Det har inneurit mycket jämförelsearbete och diskussioner med utländska kollegor.
Biometri i resehandlingar
Biometri som till exempel ansiktsbild och fingeravtryck i ett chip, blir ett nytt hjälpmedel vid
kontroll av resehandlingars äkthet.
Jämförande bildundersökningar och
längdmätning i bild
är områden som enheten har satsat extra på för
att effektivisera och förbättra undersökningsresultat.
Estonia
Enheten har på uppdrag av regeringen undersökt bild- och filmmaterial från Estoniautredningen. Rapporten beräknas vara klar i mars
2008.
Kameraidentifiering
Data
Ljud
Digitala lagringsmedia
innehåller stora mängder
information.
Undersökningarna kan
bland annat handla om att
återskapa dold, krypterad
eller raderad information.
Hörbarhetsförbättring är en
vanlig önskan från uppdragsgivaren, men det kan
också gälla att ta reda på hur
inspelningen är genomförd
och vilken utrustning som
använts.
SKL har testat och modifierat en metod för att
binda fotografier till en specifik kamera.
Handstilsundersökningar
För att möta uppdragsgivarens behov görs
handstilsundersökningar från och med 2007
även på kopior.
Skimmare och manipulerade kassaterminaler
Bedrägerier med skimmeranordningar blir
alltmer avancerade.
Människosmugglingsärenden
Dokument - och informationsteknikenheten
3500
2500
Antal ärenden
I flera ärenden med många förfalskade
dokument har sammankopplingar kunnat göras
till en förfalskarverkstad.
Urkund
Handstil, tal
Digitala bevis
3000
2000
EURO-sedlar
De förfalskningar av framförallt EURO-sedlar
som undersökts på SKL blir allt mer avancerade
och bedrägliga.
1500
1000
500
År
2007
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0
Antal ärenden: 2 249
Antal medarbetare: 41
23
Droganalysenheten
”Droger ligger ofta
bakom annan
brottslighet.”
Här arbetar man med olika typer av
narkotika- och dopningsbeslag liksom
gifter och illegal alkohol. Evidenzer, som är
Polisens bevisinstrument
för alkoholutandningsprov,
kalibreras på enheten.
Vätskor, pulver och tabletter
Ett prov som består av pulver, tabletter eller vätska analyseras först översiktligt för att ta
reda på om och vilken typ av narkotika, dopningspreparat eller läkemedel det rör sig om.
När det gäller läkemedel och dopningspreparat kan man även titta på yttre kännetecken
som färg, diameter, höjd, vikt, prägling mm.
Genom att följa upp med känsligare analyser man man sedan i många fall avgöra om
preparaten kommer från samma (illegala) tillverkare eller tillverkningssats. Detta ger Polisen värdefull spaningsinformation om hur narkotika sprids i landet och informationen
används även i det internationella samarbetet mot narkotika.
Växtmaterial
Misstänkt cannabis eller cannabisharts undersöks mikroskopiskt och
vid den efterföljande analysen kan även halten av det verksamma
ämnet THC bestämmas. I många fall kan man även här avgöra om
preparaten kommer från samma tillverkare. Andra typer av narkotiska
växtmaterial
som undersöks
Droganalysenheten (utom Narkotika)
och analyseras är
700
opium, kat, svamAlkohol
par, kaktusar med
600
Gift
mera.
Utandningsalkohol
24
300
200
100
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
0
1994
Bland de olika
droger som
bjuds ut till
försäljning
via Internet
finns många
ämnen som
400
1993
Internetdroger
1992
Anna Stenfelt Hennings
T f enhetschef
Antal ärenden
500
År
2007
Evidenzer
liknar narkotikaklassade
ämnen, men som på grund
av en liten förändring i den
kemiska strukturen inte klassas
som narkotika ännu. När SKL
får in sådana ämnen undersöks
de noggrant och data lämnas
vidare till Folkhälsoinstitutet.
Första steget är att klassa dem
som hälsofarliga ämnen och
därefter kan eventuell narkotikaklassning ske.
SKL ger telefonsupport och
utbildning på Polisens bevisinstrument Evidenzer för alkoholutandningsprov. Dessutom
kontrollerar och kalibrerar man
instrumenten samt administrerar den databas som innehåller
data från alla alkoholutandningsprov.
Nytt under 2007
Identifiering av nya substanser
En särskild grupp arbetar med att strukturbestämma nya substanser i material som
inkommer.
Målet är att i ett tidigt skede bidra till att
substanser kommer under laglig kontroll.
Gift
Frågeställningarna här kan vara
mycket varierande och ibland
krävs ett mer eller mindre
omfattande utvecklingsarbete
för att kunna besvara en frågeställning.
Internationell dopningsrazzia
Amerikanska Drug Enforcement Agency (DEA)
initierade under året en stor internationell
insats. I Sverige slog svensk polis i september
2007 samtidigt till på ett antal håll i landet,
vilket medförde att en stor mängd misstänkta
dopningspreparat skickades till SKL för analys
och utvärdering.
Alkohol
Här avgörs till exempel om ett
beslag innehåller hembränd
sprit, kemiskt tillverkad sprit
eller renaturerad teknisk sprit.
Även undersökningar av mäsk
och aktivt kol kan ge besked
om materialet har använts för
sprittillverkning.
TEACH
SKL har koordinerat det EU-finansierade projektet TEACH som framgångsriktöverfört kunnande
om amfetaminprofilering enligt europeisk
standard
till laboratorier i Norge, Danmark, Polen och
Belgien. Projektet avslutades i juli 2007.
CHAIN
CHAIN-projektet, som delfinansieras av EU, har
som mål att etablera en organisation kring det
europeiska systemet för profilering av narkotika.
Polis och forensiska laboratorier från Sverige,
Finland, Holland, Storbritannien och Tyskland
deltar i projektet, liksom dataexpertis från
Australien. CHAIN avslutas i november 2008.
Droganalysenheten (Narkotika)
25000
Narkotika
Antal ärenden
20000
15000
10000
5000
År
2007
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0
Antal ärenden: 21 500
Antal medarbetare: 61
25
Kemi- och
teknikenheten
Den klassiska kriminaltekniken blir
aldrig omodern, och på
Kemi- och teknikenheten
finns den samlad. Det
innebär att man har ett nära
samarbete med både Polisen
och med övriga enheter
inom SKL.
Många ingående
specialiteter ger ett
övergripande spektra vilket innebär att man ofta samarbetar över
enhetsgränserna i olika ärenden. Detta ställer extra stora kompetenskrav på
de forensiker som arbetar på enheten.
Här finns många års kompetens och erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i
det resonemang kring bevisvärdering som ligger till grund för ett sakkunigutlåtande.
När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser
och undersökningar, utan man bör först fundera över vad SKL kan och ska
göra. Vad är mest intressant ur rättsynpunkt och vad ger starkast bevisvärde
i just det här fallet? Kan och bör SKL göra något mer?
Ju mer samarbete och ju bättre dialog inom Polisen och SKL desto bättre
och robustare blir utredningen.
Förutom jämförelser av olika slag utförs bland annat följande undersökningar på Kemi- och teknikenheten.
Brand
Roger Carlsson
Enhetschef
26
En mängd olika materiel som kablar, elspisar, tvättmaskiner, elektriska
motorer, TV-apparater och gasol-anläggningar undersöks för att ta reda på
om dessa kan ha gett upphov till brand.
I ett speciellt brandrum genomförs rekonstruktioner av bränder och
videoinspelningar av bränders inledningsfaser.
Man arbetar inte enbart i laboratoriemiljö utan utför även undersökningar
på brandplatser och gör brandtekniska beräkningar.
2007
Flerskiktad färgflaga i förstoring.
”Den
forensiska
dialogen
är viktig.”
Här utförs främst olika typer av jämförelser, exempelvis
fingeravtryck, fibrer, skospår, däck, inbrottsverktyg, plastpåsar,
bilder, oljor, explosivämnen, färger, glas, kulor och hylsor.
Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras
sida vid sida.
Miljöbrott
Nytt under 2007
Miljöområdet är stort och
handlar om så olika saker som
oljeutsläpp till havs, utsläpp av
kemikalier i marken, olaglig
hantering av avfall som kan
betyda risker för miljön, försäljning av produkter som kan
innehålla olagliga kemiska
ämnen eller undersökningar i
samband med grova jaktbrott
på våra fyra stora rovdjur
och kungsörn.
De kemiska undersökningarna handlar ofta
om att hitta de ämnen
som är farliga och att
bedöma om avfall är
farligt avfall.
Vapenamnesti
Enligt promemorian ”En ny vapenamnesti”
genomfördes en vapenamnesti under
månaderna mars till och med maj 2007.
Effekten på SKL:s verksamhet av denna amnesti
kommer i huvudsak att märkas under våren
2008.
Förstudie om landets fingeravtrycksidentifieringsverksamhet
På uppdrag av rikskriminalpolischefen genomförde Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen en
förstudie över hur fingeravtrycksidentifieringsverksamheten fungerar inom landet.
I förstudien föreslog även Polisavdelningen
hur den framtida verksamheten ska bedrivas.
Något beslut i frågan har dock inte tagits.
Tändsatspartiklar
Tändsatspartiklar är små
partiklar (0,5 - 50 μm) från
tändsatsen i ammunition. De
kan spridas i omgivningen vid
hantering av skjutvapen.
Skospårsprojekt
Brottsförebyggande
SKL arbetar inte bara med att lösa brott, utan
arbetar i många sammanhang även brottsförebyggande. Ett exempel är framtagning av
sedelskyddsfärg. Färgen finns i ampuller som
förvaras tillsammans med sedlarna och som
utlöses och färgar in sedlarna om exempelvis
värdetransporten eller bankboxen utsätts för
åverkan.
Kemi- och teknikenheten
1200
1000
Vapen
Kemi
Brand
Fingeravtryck
Spår
Morfologi
Antal ärenden
800
600
400
Under hösten startade SKL i samarbete med
Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen ett
projekt där målsättningen är att hitta en
gemensam standard så att jämförande skoavtrycksundersökningar genomförs med samma
kvalitet och redovisas på liknande sätt oberoende av var undersökningen genomförs eller
av vem.
En kravspecifikation ska definieras för de
handläggare som ska utföra undersökningar
samt hur dennes kompetens erhålls och upprätthålls. Projektet avslutas till sommaren 2008.
Revidering av miljöbalkens
straffbestämmelser
Den 1 januari 2007 trädde en revidering
av miljöbalkens straffbestämmelser i kraft.
Denna innebär enligt lagstiftarens mening att
lagföringen av miljöbrott ska förenklas genom
att kravet på åklagaren att kunna styrka skada i
miljön har tagits bort.
Detta kan för SKL del förväntas innebära en
ökad inströmning av denna typ av uppdrag då
den tekniska bevisningen kommer att bli allt
viktigare.
200
År
2007
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0
Antal ärenden: 4 137
Antal medarbetare: 70
27
Förvaltning
och service
”Man ska göra
det man är
bäst på.”
Förvaltning och service uppgift är att frigöra tid för den
operativa verksamheten genom att ge administrativ support.
Utbildningsadministrationen
SKL har en mycket omfattande utbildningsverksamhet samt ett nära samarbete med Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket RMV.
Utbildningsadministrationen sköter all administration kring studiebesök,
kurser och konferenser. (Se mer om utbildning på sidan 14.)
IT-förvaltning
SKL:s verksamhet kräver ett väl fungerande
datasystem. IT-förvaltning arbetar med
både systemutveckling och förvaltning av
befintliga system. Man deltar även i projekt
som till exempel den Nationella Vapendatabasen.
Här hanteras också beställningar av material
och utrustning mot PVIT (Polisväsendets IT-service). I de fall PVIT:s support inte kan lösa ett problem
överlämnas detta till SKL:s egen IT-personal.
28
Titti Bäckström
Enhetschef
2007
Ärendeservice
I denna grupp ingår diariet, arkiv och vaktmästeri. Diariet tar emot
inkommande material, packar upp och jämför mot den digitala
begäran som skickats in från Polisen. Materialet kodas in på olika
brottstyper. Dessutom avslutar man färdigbehandlade ärenden
och skickar tillbaka material när så önskats. Arkivering sker enligt
Riksarkivets anvisningar.
Vaktmästarna handhar internposten, utför hantverksarbeten,
införskaffar referensmaterial samt sköter det kvävgastappställe
som SKL har tillsammans med närmaste grannen Rättsmedicinalverket RMV.
Enhetsadministratörer
Till varje operativ enhet samt till ledning och stab finns enhetsadministratörer kopplade. Administratörernas huvudsakliga
uppgift är att stötta och serva enhetsledningarna och därmed
frigöra tid för den operativa verksamheten. Arbetsuppgifterna kan
variera beroende på vilken enhet de arbetar tillsammans med.
Personalservice
Dessa är kontaktpersoner mot PAC (Polisens Administrativa Center)
när det gäller ekonomi och personal.
Personalservice administrerar även introduktionsutbildningar av
nyanställda och strukturerar och kontrollerar KUB-systemet
(se sidan 31).
Laboratoriedisken
Här ger man service till samtliga enheter, inte bara med rengöring
av utrustning utan även med inköp av kemikalier och engångsmaterial, bereder lösningar och reagenser samt kalibrerar pipetter.
Nytt under 2007
Utbildningsadministration
SKL har en omfattande utbildningsverksamhet, vilket kräver motsvarande administrativa
insatser i form av offerter, kallelser, bokning
av föreläsare, lokaler, kursutvärderingar med
mycket mera.
Dessutom har samarbetet med Linköpings
universitet utökats markant.
Enhetsadministratörer
För att möta respektive enhets olika behov är
numera en administratör direkt knuten till varje
enhet. Eftersom Förvaltning och service strävar
efter en jämnare könsfördelning är tre av dessa
fyra nyanställda administratörer män.
Nöjd Kund Index - NKI
Förvaltning och servide genomför en gång per
år en undersökning för att förbättra servicen
mot kunderna, både internt och externt, enligt
de mål som man har satt upp i PRR, Polisens
Resultatredovisning.
Syftet är att fånga upp hur kunderna upplever
servicegraden och därmed säkerställa att man
ligger på rätt nivå. Dessa undersökningar ligger
också till grund för den kompetensutveckling
som genomförs inom Förvaltning och srvice.
KUB
Under året har SKL:s system för introduktion,
kompetenssäkring och utveckling av medarbetare driftsatts. Den administrativa handläggningen av behörigheter, moment och ansvar
i lönesystemet Palasso har krävt omfattande
insatser från personalservice.
Personalservice har ansvar för introduktionsprogrammet för nya medarbetare och för medarbetare som kommer tillbaka efter en längre
tids (tjänst)ledighet. Därigenom säkerställs att
varje medarbetare får ett anpassat introduktionsprogram redan från dag ett.
Antal medarbetare: 31
2007
29
Personal
Kompetensförsörjning
Antalet anställda vid SKL var vid årets slut 288, totalt 259
årsarbetskrafter. Under året har 48 personer anställts och 23
slutat. Medelåldern bland de anställda var 42 år.
SKL har även under detta år genomfört ett stort antal
rekryteringar. Antalet sökande visar på stort intresse för att
jobba på SKL.
SKL är en kunskapsintensiv verksamhet och har lätt att
hitta rätt kompetens vid rekryteringar. SKL har ett uttalat,
väldefinierat begrepp av kompetens.
SKL tillämpar individuell lönesättning. Lönebildningen ska
medverka till att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. För olika befattningar görs en helhetsbedömning
av medarbetarnas djup och bredd i ansvar och behörigheter.
Jämställdhet och mångfald
Inom SKL är 67 procent av medarbetarna kvinnor och 33
procent män. Denna fördelning avspeglas även på mellanchefsnivå där 67 procent av gruppcheferna är kvinnor.
I SKL:s ledningsgrupp var under 2007 sammansättningen
60 procent kvinnor och 40 procent män.
Laboratoriet har både en jämställdhets- och mångfaldspolicy. Rikspolisstyrelsen har under året utarbetat en
gemensam policy som stöd för det fortsatta lokala arbetet
som kommer att fortsätta under 2008. SKL arbetar aktivt
mot kränkande särbehandling bland annat genom att i de
nyanställdas introduktionsprogram ge en föreläsning inom
området.
Arbetsmiljö och hälsa
I oktober 2007 genomförde Rikspolisstyrelsen i samarbete
med Statistiska centralbyrån en medarbetarundersökning
inom hela polisväsendet. Syftet var att ta reda på hur medarbetare inom Polisen upplever sin arbetssituation.
Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i
januari 2008. Jämförelser med en tidigare undersökning från
2005 ska göras och handlingsplaner på grupp- , enhets- och
SKL-nivå kommer att utarbetas och aktiviteter genomföras.
Laboratorielokalerna erbjuder en modern fysisk arbetsmiljö.
Ett led i SKL:s strävan att medarbetarna ska må bra är
satsningen på friskvård. SKL har ett utvecklat friskvårdsarbete
med bland annat subventionerade träningskort, eget gym,
subventionerad massage och gruppgemensamma fysiska
aktiviteter där möjligheter ges att nyttja uttag av en så kallas friskvårdstimme i veckan. Lagtävlingar har genomförts
med syfte att förbättra konditionen. Förmånerna och aktiviteterna nyttjas på många håll flitigt, cirka en tredjedel av
medarbetarna har deltagit i dessa aktiviteter.
Sjukfrånvaron minskade under året till totalt 4,2 procent
mot föregående års 4,4 procent. I rehabiliteringsutredningar
utreds om sjukskrivningar kan ha påverkats av arbetsmiljön.
Män
Utbildningsnivåer
Ej högskoleutbildning
Högskoleutbildning < 3 år
Högskoleutbildning >= 3 år
Forskarutbildning
33 %
30 %
Kvinnor
28 %
9%
29 %
39 %
2%
30 %
30
Maria Öryd Ring
T f personaldirektör
2007
Chefs- och ledarskap
Under de senaste tio åren har verksamheten expanderat
kraftigt vilket medfört att kraven på chefer och ledare
förändrats. SKL har varit delaktiga i Rikspolisstyrelsens
satsningar på utvecklat chefs- och ledarskap.
SKL arbetar kontinuerligt med att förbättra kommunikation och samverkan inom hela organisationen.
Detta gör man dels genom att hitta informationskanaler genom en förbättrad organisation inom både den
interna och externa kommunikationen och dels genom
partsammansatta dialoger om utvecklingen av samverkan på alla nivåer.
Detta är KUB
Under flera års tid har SKL arbetat med att utveckla
ett system för introduktion, kompetenssäkring och
utveckling av medarbetare. Systemet som kallas KUB
(Kompetens – Utveckling – Behörighet) är integrerat med de viktigaste kraven från kvalitetssystemet
kombinerat med krav på tydlighet i karriärutveckling
och lönesättning.
Alla nyanställda genomgår ett allmänt och ett
befattningsspecifikt introduktionsprogram. För vissa
befattningar krävs två till fyra års intern introduktion
och utbildning innan medarbetaren examineras och får
behörighet att lämna sakkunnigutlåtande.
KUB-systemet är under ständig uppföljning och
utveckling. Under senare delen av året har arbete
påbörjats med att se över de administrativa befattningarna.
Ytterligare en del som återstår är att utarbeta chefsbefattningarna i KUB-systemet, arbetet kommer att
påbörjas under år 2008.
Exempel på olika befattningar och
behörigheter:
• Laboratoriebiträde
• Laborant/Tekniker/Fotograf
• Forensisk laborant
• Forensiker/Molekylärbiolog
/Ingenjör/Kemist
• Förste forensiker/Förste
molekylärbiolog/Förste ingenjör
/Förste kemist
• Forensisk generalist
/Forensisk specialist
2007
”Medarbetare
som mår bra
gör ett bra jobb.”
31
Produktion av ärenden under 2007
Typ av
undersökning
Inkomna ärenden* Utfört antal
Inkomna ärenden*
från rättsväsendet undersökningar från rättsväsendet
år 2006
för rättsväsendet år 2007
år 2006
Utfört antal
undersökningar
för rättsväsendet
år 2007
Handläggningstider
2007
(antal dagar,
mediantider)
Biologienheten
DNA-spår
(Undersökningsuppdrag)
12 938
13 038
13 892
14 819
15
DNA
(Jämförelseprover FTA)
26 862
25 607
30 616
29 704
2
526
72
504
68
45
102
220
1 706
86
239
1 646
122
240
1 887
125
238
1 724
56
20
9
149
21 317
221
171
20 828
219
81
21 143
239
140
21 631
269
27
8
6
24
25
37
35
10
724
825
750
647
722
736
768
568
666
800
748
640
623
852
852
623
42
59
34
40
787
749
779
665
65
67 798
65 474
72 394
72 368
Morfologi/hår, fibrer m.m.
Dokument- och Informationsteknikenheten
Digitala bevis
Handstil
Urkund
Droganalysenheten
Gift m.m.
Narkotika
Alkoholanalyser
Utandningsalkohol
Kemi- och teknikenheten
Brand
Fingeravtryck
Kemi
Verktygsspår, skoavtryck
m.m.
Vapen**
TOTALT
*
**
32
Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller i vissa fall färre utförda undersökningar och
siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar.
Vapenskrotning ingår ej i redovisningen.
2007
Ekonomi
”Vi jobbar
mot gemensamma
mål.”
SKL har under året påbörjat ett arbete med att sprida
verksamhets- och budgetplaneringen i hela organisationen. Målsättningen är få en kontinuerlig effektivisering av
verksamheten genom att öka delaktighet och engagemang
bland alla medarbetare. Ekonomi och verksamhetsplanering
Billy Edquist
som enbart sköts av ledningen via en budget och målsättningar
Ekonomidirektör
som sedan informeras ut i verksamheten resulterar ofta i att de
inte blir särskilt väl förankrade.
Tanken är att man vänder på arbetsgången och i stället börjar
verksamhetsplaneringen på gruppnivå. De befinner sig mitt i det
dagliga arbetet och har ett väldigt bra grepp om vad som händer.
Gruppernas förslag vidarebearbetas sedan i respektive enhetsledning
till ett första förslag på verksamhetsplan och budget för
enheten. Förslagen sammanställs till en övergripande
plan varefter dialog sker i SKL:s ledningsgrupp.
Genom dessa dialoger kan man sammanföra den
Verksamheten vid SKL finansieras till största delen av anslagsinformation och det kunnande som finns på olika
medel från Rikspolisstyrelsen.
nivåer i organisationen med de krav som ställs på SKL
Utöver anslaget har SKL inkomster från fakturering av bland
från våra uppdragsgivare. Syftet med processen är att
annat utbildningar ( i huvudsak för polismyndigheterna) och
öka delaktigheten i att skapa mål och budgetarbete.
uppdragsärenden från andra än rättsväsendets myndigheter.
För år 2007 uppgick verksamhetens intäkter till totalt 221
Den bifogade resultat- och balansräkningen visar
miljoner kronor, vilket är en ökning med 27 miljoner kronor
värdena enligt SKL:s bokföring per utgången av år
jämfört med föregående år.
2007. Hänsyn har inte tagits till omföringar som sker
Totalt uppgick de fakturerade inkomsterna till 21 miljoner
på central nivå i samband med sammanställning av
kronor varav intern fakturering inom polisen utgjorde den
Polisens gemensamma bokslut.
största delen (13 miljoner kronor). Här ingår exempelvis
intäkter för utbildning samt logistiken kring hemtagningen av
bevisinstrumentet för alkoholutandningsmätning, Evidenzer.
Finansiering
2007
33
Kommentarer till resultaträkningen
I en anslagsfinansierad verksamhet ger kostnader som finansieras med anslag per automatik en intäkt av anslag i samband
med bokföringen av kostnaden. Högre kostnader för framför
allt DNA-verksamheten och lokaler har därmed gett konsekvenser även på intäktssidan.
Minskning av intäkter från avgifter och andra ersättningar
beror till största delen på intäkter från vapenskrotningen som
ej får behållas i verksamheten från och med 2007.
Ökningen gällande intäkter av bidrag kan förklaras av att
ett nytt EU-finansierat projekt (CHAIN) bedrivits under 2007.
En stor del av de ökade kostnaderna för personal och övriga
driftskostnader härrör från den ökande ärendeinströmningen,
framförallt på DNA-sidan men även av den utökade IT-forensiska verksamheten.
Kommentarer till balansräkningen
De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången av 2007 till
cirka 99 miljoner kronor och knappt 80 procent av dessa utgörs
av materiella anläggningstillgångar. I samband med flytten till
Garnisonsområdet 2001 finansierades en rad anpassningar i
det nya huset med lån.
Under 2007 hanterades anpassningar på den nya tillbyggnaden på motsvarande sätt och vid utgången av år 2007 var
dessa anläggningstillgångar totalt bokförda till cirka 51 miljoner kronor. Årligen anskaffas nya anläggningstillgångar för
cirka 10 miljoner kronor och vid utgången av år 2007 uppgick
dessa till cirka 24 miljoner kronor. Majoriteten av investeringar
i anläggningstillgångar finansieras av lån i Riksgäldskontoret.
Lånen uppgick vid utgången av år 2006 till 74 miljoner kronor.
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Belopp i tusen kronor
2007
2006
200 045
170 454
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
5 230
8 652
Intäkter av bidrag
1 183
677
Intäkter av anslag
Finansiella intäkter
1 236
263
13 396
14 031
221 090
194 078
2007
2006
-121 261
-104 797
- Kostnader för lokaler
-30 387
-28 085
- Övriga driftkostnader
Koncerninterna intäkter
Summa verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Driftkostnader
- Kostnader för personal
-41 279
-40 572
Finansiella kostnader
-2 715
-1 530
Koncerninterna kostnader
-3 900
-3 835
-15 952
-15 586
-215 493
-194 405
5 597
-327
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa verksamhetens kostnader
VERKSAMHETSUTFALL
34
2007
Balansräkning
TILLGÅNGAR
Belopp i tusen kronor
2007-12-31
2006-12-31
Balanserade utgifter för forskning och utveckling
0
0
Rättigheter och andra immateriella tillgångar
0
2
Förbättringsutgifter på annans fastighet
51 110
56 711
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
24 087
22 327
3 455
2 822
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Varulager m m
Varulager och förråd
Fordringar
Kundfordringar
504
763
4 113
4 982
Fordringar hos andra polismyndigheter m.fl.
390
2 650
Övriga fordringar
187
539
7 450
6 631
Upplupna bidragsintäkter
626
526
Övriga upplupna intäkter
0
803
-28 363
-5 870
32 974
21 397
Kassa, postgiro och bank
491
457
SUMMA TILLGÅNGAR
99 372
94 248
2007-12-31
2006-12-31
610
610
-4 574
-4 247
5 597
- 327
Fordringar hos andra myndigheter
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Avsättningar
Avsättning för pensioner och liknande
232
Skulder m m
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Skulder till andra polismyndigheter m.fl.
74 030
74 605
4 881
3 593
964
643
Leverantörsskulder
5 579
9 009
Övriga skulder
2 064
1 883
Upplupna kostnader
9 882
8 479
Oförbrukade bidrag
107
0
99 372
94 248
Periodavgränsningsposter
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
2007
35
Artiklar och
deltagande i
konferenser
Interna rapporter
Under 2007 har sexton interna rapporter sammanställts.
Dessa redovisas på sidan 13.
Examensarbeten
Sex examensarbeten utförda vid SKL har lagts fram under
året. Dessa redovisas på sidan 12.
Konferenser
Under 2007 har SKL deltagit aktivt (med posters eller föredrag) i flera internationella konferenser.
Några exempel är:
• 22nd Congress of the International Society for Forensic
Genetics (ISFG) (Köpenhamn)
• 6th International Congress of the Baltic Medico-Legal
Association (BMLA) (Vilnius)
• ENFSI DNA WG/EDNAP -European DNA Profiling group
(Krakow/Rom)
• The 11th Conference for Nordic and Baltic Handwriting
Examiners (Helsingfors)
• IFC - Immigration Fraud conference (Island)
• Intergraf 2007 (Nice)
• 6th European meeting for shoeprint and toolmarks
examiners (SPTM) (Köpenhamn)
• Symposium der Kriminaltechnik – Werkzeuge und
sonstige Formspuren (Erfurt)
• Fire and explosions investigations WG (ENSFI)
(Linköping)
• ENFSI Drugs WG (Köpenhamn)
• IAI 92nd International Educational Conference
(San Diego)
• 2:nd Annual Workshop on Digital Forensics and Incident
Analysis (Samos)
36
Vetenskapliga artiklar
De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats för
granskning under året inkluderar:
• K. Andersson, K. Jalava, E. Lock, Y. Finnon, H. Huizer, E. Kaa, A.
Lopes, A. Poortman-van der Meer, M.D. Cole, J. Dahlén and E.
Sippola, Development of a harmonised method for the
profiling of amphetamines - III. Development of the
gas chromatographic metod, Forensic Science International 169 (2007) 50-63.
• K. Andersson, K. Jalava, E. Lock, H. Huizer, E. Kaa, A. Lopes,
A. Poortman-van der Meer, M.D. Cole, J. Dahlén and E.
Sippola, Development of a harmonised method för
the profiling of amphetamines - IV. Optimisation of
sample preparation, Forensic Science International 169
(2007) 64-76.
• E. Lock, L. Aalberg, J. Dahlén. M.D. Cole, Y. Finnon, H. Huizer,
K. Jalava, E. Kaa, A. Lopes, A. Poortman-van der Meer and E.
Sippola, Development of a harmonised method for the
profiling of amphetamines - V. Determination of the
variability of the optimised method, Forensic Science
International 169 (2007) 77-85.
2007
• K. Andersson, E. Lock, K. Jalava, H. Huizer, S. Jonson, E. Kaa,
A. Lopes, A. Poortman-van der Meer, E. Sippola, L. Dujourdy
and J. Dahlén, Development of a harmonised method
for the profiling of amphetamines - VI. Evaluation of
methods for comparison and classification of amphetamine, Forensic Science International 169 (2007) 86-99.
• J. Andrasko, A simple micro thermal desorption device,
Journal of Forensic Sciences 51, 4 (2006) 925-928.
• L. Niewöhner, J. Andrasko, J. Biegstraathen, L. Gunaratnam,
S. Steffen, S. Uhlig and S. Antoni, GSR 2006 - Continuity of
the ENFSI Profiency Test on Identification of GSR bu
SEM/EDX, Journal of Forensic Sciences (2008) 53, 1.
• R. Ansell, Rape case management at the Swedish National Laboratory of Forensic Science. Problems of Forensic
Sciences (Review) (2007) 67:255-272.
• O. Hansson and L. Albinsson.* (*corresponding author),
Automatic data processing of reference DNA-profiles
from FTA and non-FTA samples, Forensic Science International: Genetics Supplement Series, submitted.
• C. Valgren and E. Edenberger, Evaluation of the DifferexTM
System, Forensic Science International: Genetics Supplement
Series, submitted.
2007
• O. Hansson, S. Wester and C. Valgren, A comparison of
Three Automated DNA Purification Methods, Forensic Science International: Genetics Supplement Series,
submitted.
• O. Hansson, S. Wester and C. Valgren, Proteinase K challenged by a novel protease, Forensic Science International: Genetics Supplement Series, submitted.
• J. Hedman, L. Albinsson, C. Ansell, H. Tapper, O. Hansson,
S. Holgersson and R. Ansell, A fast analysis system for
forensic DNA reference samples. Forensic Science
International; Genetics, submitted.
• R. Ansell och Y. Stegeryd, Läkares säkring av bevis
efter sexualbrott viktig del i rättsprocessen, Läkartidningen, (2008) 105:634-637.
• J. Hedman, K. Gustavsson and R. Ansell, Using the
Phadebas Forensic Paper to find crime scene saliva
stains suitable for DNA analysis, Forensic Science
International: Genetics Supplement Series, submitted.
Ett flertal andra artiklar har dessutom publicerats i fackpress
av olika slag.
37
The Swedish National
Laboratory of
Forensic Science - SKL
The main function of SKL is to act as an impartial
expert body in investigations of criminal matters on
behalf of the judicial system.
This requires state of the art analytical and exploratory equipment
and a highly trained workforce with the necessary competence
to carry out forensic investigations and evaluations and apply the
results in a judicial context. SKL is accredited according to ISO/IEC
17025 for the majority of its operations.
The SKL competence assurance system CDA (Competence, Development and Authority) ensures that all personnel have the right
competence for their tasks.
SKL also conducts research and development and works with
information, training, support and service in all aspects of forensic
science. The work carried out within ENFSI (European Network of
Forensic Science Institutes) has positioned SKL at the intenational
forefront.
Research and
Development
Ministry of Justice
National Police Board
21 Police
Authorities
38
The Swedish
National
Laboratory
of Forensic
Science - SKL
Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL
SE-581 94 Linköping
Tel 013 - 24 14 00, Fax 013 - 14 57 15
[email protected], www.skl.polisen.se
National Board of
Forensic
Medicine
RMV
Investigation and
analysis
Training and
information
Support and
service
SKL is a state funded independent laboratory under the Swedish National Police
Board. As such, SKL is the expert body of
the national police organisation and is in
close collaboration with a number of police
authorities.
The employees of SKL are not police officers but specialists in their respective fields.
Most employees have an academic degree
supplemented with an extensive internal
training programme.
The majority of the forensic investigations at SKL are carried out on behalf of the
judicial system, i.e. the police, prosecutors
and courts of law, in matters relating to a
criminal act. SKL also undertakes
assignments or investigations on behalf of
individual clients.
One example is the forensic handwriting
identification carried out on behalf of the
judicial system in Iceland. All individual
assignments are subject to a charge.
2007
The Swedish National Laboratory of Forensic Science - SKL
SKL is located at Garnisonen in Linköping.
Personnel
Biology Unit
Drugs Unit
Chemistry and Technology Unit
Forensic Document and
Information Technology Unit
Administration Unit
SKL employs a total of 290 people in five
units and staff officers. 33 percent are
men and 67 percent are women.
Average age: 42 years
No. of assignments in total: 72,394
Traditional forensic investigations such
as finger prints, fibres, shoe prints,
firearms and tools as well as arson,
explosives, glass and paints.
No. of assignments: 4,137
No. of employees: 70
Biology Unit
2007
DNA analyses in criminal matters and
management of DNA registers.
No. of assignments: 44,508
No. of employees: 73
Different types of information carriers
from handwriting and documents to
computers.
No. of assignments: 2,249
No. of employees: 41
Forensic Document
and Information
Technology Unit
Drugs Unit
Narcotics and doping agents, toxins,
illegal alcohol and evidential breath
analysing - Evidenzer.
No. of assignments: 21,500
No. of employees: 61
Facilitates other operations by providing
support on IT, finance, registration, staff
administration, archiving and education.
No. of employees: 31
Chemistry and
Technology Unit
Administration
Unit
39
Generalister och generalistaspiranter
Generalist
Tryck: Intellecta Tryckindustri, 2008.
En generalist är en forensiker som har stor erfarenhet och bred behörighet samt har genomgått en
omfattande vidareutbildning.
Förutom att samordna SKL:s insatser vid olika
enheter inom ett komplicerat ärende håller generalisten även kontakten med förundersökningsledaren
och/eller brottsplatskoordinatorn.
Stefan Pettersson, Inger Wistedt, Ann Jangblad, Ricky Ansell, Anna Zackrisson, Kerstin Ekberg,
Siw Sullivan, Ulla-Britt Åberg, Jane Palmborg, Märta Wahlbeck och Weine Drotz.
Inte med på bild: Lena Hallberg, Lars Jaeger och Mirja Lenz Torbjörnsson
Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL
581 94 Linköping
40
Tel 013 - 24 14 00
Fax 013 - 14 57 15
[email protected]
www.skl.polisen.se
2007