SIGTUNA KOMMUN
Likabehandlingsplan samt plan mot
kränkande behandling
Odensala förskola
Förskolechef Kamilla Vestin
År 16/17
Innehåll
1 Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll .................................................................. 3
2 Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet ............................................................................ 3
3 Förskoleutvecklingsprogram………………………………………………………………………………………………………………………….4
4 Ansvarsfördelning ....................................................................................................................... 4
Förskolechefs ansvar ............................................................................................................... 4
Personalens ansvar ................................................................................................................. 4
5 Sammanställning Brukarenkäten .................................................................................................. 5
6 Barns deltagande i arbetet med planen.......................................................................................... 5
7 Främjande arbete ....................................................................................................................... 6
8 Förebyggande arbete .................................................................................................................. 7
9 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ................................ 9
10 Handlingsplan vid kränkande behandling ...................................................................................... 9
1
11 Åtgärdande arbete ...................................................................................................................13
12 Förankring, hur görs planen känd? .............................................................................................13
13 Utvärdering av föregående års plan ............................................................................................14
14 Definitioner och förtydligande av begrepp ...................................................................................15
Bilagor
2
1 Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll
Alla barn, ungdomar, elever och studerande har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och
bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritidsgården
inom barn och ungdomsförvaltningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Varje förskola ska ha en aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med
fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska
omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och
sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar med ålder och
könsöverskridande identitet eller uttryck, eftersom diskrimineringsförbudet också omfattar dessa grunder.
Planen ska upprättas varje år. Barn, ungdomar, elever och studerande ska medverka i arbetet med planen.
2 Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet
På Odensala förskola ska alla känna sig trygga och ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande
behandling på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Alla människor har lika värde och rätt att bli bemötta med respekt. Vi på Odensala förskola ska se olikheter som något
positivt och en tillgång för verksamheten. Vi ska vara uppmärksamma på om någon utsätts för trakasserier,
diskriminering eller annan kränkande behandling och har ett ansvar och en skyldighet att ingripa om detta sker.
3
3 Förskoleutvecklingsprogram
Se bilaga 1
4 Ansvarsfördelning
1. Förskolechefs ansvar
Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av dirkriminering och kränkande behandling, såsom
mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda.
Förskolechef ska gynna barnens aktiva inflytande i verksamheten.
2. Personalens ansvar
Personalen ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla männi skor har
lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Personal ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt
klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet
att visa solidaritet. De ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att be arbeta
konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Personalen
ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar
som styr deras synpunkter och handlande.
4
5 Sammanställning Brukarenkät
Se bilaga 2
6 Barns deltagande i arbetet med planen
För att göra barnen delaktiga i kartläggningen av risksituationer intervjuade vi barnen med ett tillräckligt
välutvecklat språk för att kunna uttrycka sina åsikter kring hur de upplever sin tillvaro på förskolan. Frågorna var
fokuserade på vad barnen tycker och inte tycker om att göra på förskolan, om det är något de är rädda för, om
någon gjort något dumt mot dem eller gör dem illa, om någon plats på förskolan upplevs som otäck och vad vi kan
göra för att hjälpa dem i så fall. Syftet har varit att ta reda på om det kan finnas något som kan upplevas som
kränkande, farligt eller obehagligt av barnen, som vi som pedagoger inte reflekterat över. Vi har även utgått från
dagliga iakttagelser i verksamheten och samtal med barn och föräldrar.
5
7 Främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå
från identifierade problem i verksamheten.
Främjande arbete
Insats
Resurser
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Vid inköp av litteratur och övrigt
material till förskolan utgår vi från ett
normkritiskt tänkande och eftersträvar
en ökad mångfald utifrån de olika
diskrimineringsgrunderna.
Vid utvärdering framkom att vi inte köpt
in tillräckligt mycket litteratur och att vi
behöver ha en tydlig plan hur vi lägger
upp arbetet kring att få litteraturen läst.
Genom att filma sig själv i vardagen
med barnen vill vi få ökad kunskap kring
vårt agerande i barngrupp. När filmen
tolkas ska fokus ska ligga på genus och
om vi agerar könsneutralt.
Arbeta i barngrupperna med
värdegrunden och demokratiska frågor.
Vid utvärdering framkom att det gjorts
med bra resultat under året men att det
ska kvarstå som aktivitet.
Inför APT, PUSK och nätverk
läsa litteratur och sedan
diskutera i arbetslagen.
2016-2017
Alla arbetslag.
Maj 2017 vid APT
Under varje termin ska varje
medarbetare filma sig själv
minst 2 gånger. Filmen ses
enskilt men gärna också i
PUSK.
Väva in det i det projekt som
barnen arbetar med.
2016/2017
Alla
Återkoppling till chef under
december 2016 samt i maj
2017.
2016-2017
Alla arbetslag
Maj 2017 vid APT
6
8. Förebyggande arbete
Genomförd
kartläggning
Mål
Insats
Resurser
Tidplan
Ansvar
Uppföljning
Vid diskussioner i
personalgruppen har det
framkommit att vi i större
utsträckning kan motverka
traditionella könsmönster
genom att aktivt lyfta fram
och erbjuda en större
mångfald av material och
aktiviter till barnen och
medvetet undvika stereotypa
kommentarer och
kategoriseringar. Vid
utvärdering framkom att vi
gör det medvetet och
regelbundet men aktiviteten
kvarstår
Att erbjuda alla barn
större variation och
fler möjligheter, så
att de inte blir
begränsade utifrån
sitt kön och
traditionella
könsroller.
Vi eftersträvar en hög
medvetenhet om hur vi tilltalar
barnen, vad vi väljer att lyfta
fram samt vem som ges
talutrymme. Vi undviker
schablonindelningar så som
killar-tjejer o.s.v. Vi gör en
genomgång av lekmaterial och
eftersträvar att öka mångfalden
när vi köper in nytt. Vi erbjuder
litteratur som ifrågasätter
stereotypa könsroller.
Personalen hjälper varandra att
uppmärksamma stereotypa
kommentarer. Genom att arbeta
utifrån barnens intressen skapar
vi en större möjlighet för barnen
att vara den han/hon är oavsett
kön.
All personal
Under
läsåret
2016-2017
All
personal
Utvärdering maj
2017
Vid diskussioner i
personalgruppen har det
framkommit att vi i större
utsträckning behöver
synliggöra och öka
medvetenheten om olika
etniska tillhörigheter samt
religioner och trosuppfattningar.
Alla barn ska känna
sig sedda oavsett
etnisk eller religiös
bakgrund.
Vi ska öka
förståelsen och
kunskapen om
kulturell mångfald
hos alla barn. Ta upp
det barnen har
upplevt med tex
utlandsresor.
Olika etniska och religiösa
bakgrunder ska synliggöras t.ex.
genom litteratur, samtal och
bilder. Vid firande av högtider
behöver personalen ta hänsyn
till barn och föräldrars synsätt,
så att inget barn kränks eller blir
åsidosatt. Vi ska
uppmärksamma andra religiösa
högtider för att synliggöra den
kulturella mångfalden.
All personal
Under
läsåret
2016-2017
All
personal
Utvärdering maj
2017
7
Vid utvärdering ser vi att det
finns platser på förskolan där
risk för kränkningar kan ske.
Alla barn ska känna
sig trygga över hela
förskolan.
Vid barnintervjuer, samtal
med föräldrar samt
föräldrasamråd framkom det
att de flesta av barnen
upplever förskolan som trygg
och inte känner sig rädda för
något. I barnintervjuer
framkom att några barn inte
tycker om när någon slåss.
Då vill de ha hjälp av en
fröken men de lyfte även att
de kunde säga ifrån själva.
Alla barn ska kunna
känna sig trygga och
inte behöva vara
rädda när de vistas
på förskolan.
Viktigt att alla pedagoger sprider
sig i alla rum och är närvarande
bland barnen. Ha extra uppsikt
där barnen kan ”stänga” in sig.
Vi vuxna måste i alla situationer
vara uppmärksamma och
lyhörda och befinna oss på de
platser där barnen är. Vi
ansvarar för att reagera och
agera då vi ser att någon
behandlas illa, blir rädd, ledsen
eller verkar känna sig otrygg.
All personal
Under
läsåret
2016-2017
All
personal
Utvärdering i
maj 2017
All personal
Under
läsåret
2016-2017
All
personal
Utvärdering maj
2017
Vid utvärdering framkom att vi
behöver ta upp det vid varje
APT, en fråga att ställa är:
behöver vi veta något om
barngruppen.
Vi måste bli bättre på att vara
där barnen är.
Kartläggningen inför likabehandlingsplanen har genomförts med hjälp av diskussionsfrågor på arbetsplatsträffar (APT) och genom
barnintervjuer. Vårdnadshavare har fått information om arbetet och möjlighet att komma med synpunkter genom föräldrasamrådet. Vid
kartläggningen ser vi vikten av att synliggöra mångfald i större utsträckning, ett normkritiskt förhållningssätt och ett medvetet språkbruk.
9 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
För att upptäcka att ingen behandlas illa ska alla pedagoger vara observanta och lyhörda i det vardagliga arbetet i
verksamheten. Barnen ska inte lämnas själva, utan vi pedagoger ska befinna oss på de platser där barnen är. Vi
ska uppmärksamma varandra i personalgruppen på stereotypa kommentarer och hjälpa varandra att bli medvetna i
dessa situationer, för att alla barns lika värde ska främjas och inte någon form av diskriminering, trakasserier eller
kränkningar ska förekomma. Vi behöver öka vår medvetenhet om rådande normer och värden samt ha ett
normkritiskt förhållningssätt och ett medvetet genusarbete.
8
10 Handlingsplaner Kränkande behandling
Kränkande behandling barn-barn
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkningar kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila.
Kränkande behandling kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Det
kan handla om att frysa ut eller hota. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematiskt och återkommande.
All personal är skyldiga att anmäla när kränkning mellan barn-barn eller barn-vuxen sker. Se blankett ”Anmälan
kränkande behandling”. När anmälan är gjord görs en utredning ”Utredning av kränkande behandling”.
När det gäller yngre barn är det svårt att göra en bedömning om kränkning, där får man se till situationens helhet
och barnens upplevelser och känslor. Hänsyn ska också tas om händelsen varit upprepande.
Enligt anmälningsplikten ska all förekomst av kränkande behandling och trakasserier som sker på förskolan
eller har anknytning till förskolan anmälas till huvudmannen oavsett om händelsen skett i lokalerna, på
förskolegården, fritiden, eller på internet.
Så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller
trakasserier skall detta anmälas enligt Skollagen 6 kap 10§, SFS 2010:800. Detta görs till förskolechef genom
formulär. Förskolechef har möjlighet att lägga till material och ändra i anmälan. Anmälan skall ske samma dag
som personalen får kännedom om saken. I samband med att förskolan får denna information träder en
skyldighet att utreda. Den i personalen som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta
situationen åtgärdats meddelas ansvarig personal i förskolan.
Anmälningsplikten innefattar all förekomst av kränkande behandling som sker på förskolan eller har
anknytning till förskolan ska anmälas till huvudmannen. Det spelar ingen roll om det skett i lokalerna, på
förskolegården eller på internet.
9
De barn som varit inblandade i händelsen ska i lugn miljö samtala med pedagog kring vad som hänt. Hänsyn
tas till ålder och förutsättning. Det är viktigt att påtala att kränkningar ej får förekomma och att förskolan inte
accepterar detta beteende. Dokumentera samtalet i handlingsplan vid kränkande behandling.
Ansvarig personal i förskolan för ett samtal med respektive vårdnadshavare om vad som har hänt och vilka
åtgärder som vidtagits. Uppföljning sker senast efter två veckor. Det som framkommer dokumenteras i
handlingsplan vid kränkande behandling. Utredningen och alla uppföljningar skall i original lämnas in till
förskolechef för att diarieföras. Förskolechef ansvarar för att en utredning görs, och det är därför nödvändigt
att förskolechef spelar en aktiv roll i arbetet. Förskolechef i sin tur informerar barn och elevhälsan och
skyddsombud och samråder om fortsatta åtgärder.
Trakasserier och kränkande handlingar kan utgöra brott och förskolechef kan då fatta beslut om att göra en
polisanmälan/orosanmälan. Förskolechef bedömer i varje enskilt fall om en anmälan skall göras. (Vid
händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Anmälan till
Arbetsmiljöverket skall göras av rektor efter samråd med skyddsombud.)
Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på
grupp- och verksamhetsnivå.
Då trakasserier eller kränkningar har inträffat skall detta lyftas i arbetslagen så att barnen kan hållas under
särskild uppsikt.
Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör ska förskolan ha samtal med vårdnadshavare och om
möjligt med barnen med hänsyn till barnets ålder och förutsättningar. Dokumentera samtalet.
Kränkande behandling vuxen-barn
Enligt styrdokumenten skall en förskola ha särskilda rutiner för att hantera fall där någon i personalen har utsatt en
ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Om en ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller
annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
Samma skyldighet att anmäla och utreda som åligger förskolan då ett barn blir utsatt för trakasserier gäller
självklart också om det är en vuxen som uppges utföra kränkningar eller trakasserier. Barn, vuxen eller
vårdnadshavare ska anmäla händelsen till förskolechef.
10
Om en elev eller ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt
att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt, och detta gäller också om det är en vuxen som
uppges utföra kränkningar eller trakasserier. Det är förskolechef som ansvarar för denna information.
Då förskolechef utreder skall företrädare för den arbetstagarorganisation som den vuxne tillhör informeras om
att en utredning har inletts. När förskolechef kallar till samtal med den vuxne skall denne informeras om att
företrädare för arbetstagarorganisation kan beredas möjlighet att delta. Arbetet dokumenteras i form av
åtgärdsprogram vid kränkande behandling.
De åtgärder som kan komma ifråga mot arbetstagaren skall ha stöd i lag och kollektivavtal. Vissa uppkomna
situationer kan lösas genom medvetandegöranden och samtal. Om det fel eller försummelse som
arbetstagaren har gjort sig skyldig till bedöms som mindre allvarligt kan förskolechef välja att ge
arbetstagaren en erinran som i rättslig mening mer har karaktären av upplysning eller tillsägelse. Om
arbetstagaren gjort sig skyldig till kränkande behandling kan disciplinpåföljd i form av skriftlig varning utdelas.
Förvaltningschefen har delegation på disciplinpåföljd. Innan fråga om disciplinpåföljd i form av skriftlig
varning avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas
om den tilltänkta åtgärden enligt kollektivavtal. Förskolechef kan inte utdela skriftlig varning om felet eller
försummelsen har gått vidare till polis eller åklagare.
Arbetstagare kan på grund av förseelse när det gäller kränkande behandling av barn tillfälligt tas ur arbete av
arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av
särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i
arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i
avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar
i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen
längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Avlöningsförmåner under avstängning hanteras enligt gällande kollektivavtal.
Vissa förseelser kan leda till uppsägning på grund av personliga förhållanden. Rektor skall undersöka
möjligheten att lösa situationen utan uppsägning genom omplacering eller på annat sätt. Arbetstagare och
11
arbetstagarorganisation skall informeras och erbjudas rätt till överläggning jml 30§ LAS. I övrigt regleras
uppsägningen jml 7§ LAS.
Avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren jml 18§ LAS.
Trakasserier och kränkande handlingar kan utgöra brott och förskolechef kan då fatta beslut om att göra en
polisanmälan. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.
Anmälan till Arbetsmiljöverket skall göras av förskolechef efter samråd med skyddsombud.
Förskolechef följer upp ärendet med barn och vårdnadshavare förskolechef träffar regelbundet den personal
som kränkt barnet och samtalar om hur situationen med berört barn fungerar.
Barn eller vårdnadshavare kan begära att få ärendet granskat genom att vända sig till Barn- och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO)
11 Åtgärdande arbete
Alla barns upplevda känslor av diskriminering, kränkning eller trakasserier ska tas på allvar och följas upp av
pedagoger som reagerar och agerar direkt . Förskolan har tydliga och av alla välkända regler och gränser. Allvarliga
fall av diskriminering, trakasserier eller kränkningar dokumenteras på en särskild blankett (se bilaga). Vid fall av
diskriminering, trakasserier eller kränkningar så informeras berörd personal. All personal har anmälningsskyldighet
vid misstanke om att ett barn far illa fysiskt eller psykiskt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och all
personal ska reflektera över sitt förhållningssätt till barnen. Vuxna ska vara goda förebilder för barnen. Alla är lika
mycket värda. Förskolan behandlar alla likvärdigt och alla får och har rätt att vara olika. Vi ska se olikheter som en
tillgång och ska respektera varandras åsikter. Förskolan är uppmärksam på platser där barnen leker, både inomhus
och utomhus, där det finns risk för att barn kan bli kränkta eller kan känna sig otrygga. Dessa platser och
situationer försöker kartläggas genom barnintervjuer med alla barn från tre års ålder.
12
12 Förankring - hur görs planen känd?
Det är viktigt att all personal, föräldrar och barn känner till likabehandlingsplanen. Hela personalgruppen är med
och tar fram och utformar likabehandlingsplanen genom att vara delaktiga i kartläggningen och uppföljningen av
planen. Vi för kontinuerliga diskussioner kring hur vi förebygger diskriminering och andra kränkningar och främjar
likabehandling. Följaktligen är planen väl förankrad hos alla. Föräldrarna får vara delaktiga i arbetet med
likabehandlingsplanen och ges möjlighet att lämna synpunkter. Föräldrarna får kunskap om likabehandlingsplanen
på föräldramöten, föräldrasamrådsmöten, utvecklingsamtal och vid inskolning. Likabehandlingsplanen finns
tillgänglig på förskolans hemsida och på anslagstavlor vid varje hall. Barnen görs delaktiga i samtal om
likabehandling och förskolans värdegrund. Vi samtalar, lyssnar och ger barnen ansvar efter förmåga. Alla barn har
lika värde och får känna sig som en viktig del av gruppen. Arbetet med likabehandling tas upp i det dagliga arbetet,
t.ex. i samtal om att vara en bra kompis och vid konflikthantering mellan barnen. Genom samtal och genom att
vara goda förebilder lär vi barnen hur vi ska vara mot varandra, t.ex. att dela med sig av leksaker, turas om att
bestämma i leken, bry sig om när någon gjort sig illa och trösta eller säga till en vuxen om en kamrat behöver
hjälp.
13 Utvärdering
Vi följer upp och utvärderar vår likabehandlingsplan en gång per år (sista arbetsplatsträffen ,APT, på
vårterminen). All personal på Odensala förskola ska vara delaktiga i den årliga revideringen. Vi ska regelbundet
stämma av arbetet kring Likabehandlingsplanen på PUSK-tid. Uppföljning ska göras i samband med två
APT/läsår.
13
Definitioner av begrepp
De sju diskrimineringsgrunderna
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av:
Kön: Att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs
könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande
eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet.
Religion eller annan trosuppfattning:
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i
skolan ska vara icke konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös
åskådning, t ex ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
14
Funktionshinder: Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks så
lätt. T ex allergi, ADHD eller dyslexi. Funktionshinder kan också uppstå till följd av en sjukdom eller något annat
tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller en förvärvad skada.
Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas: homo-, bi- och heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att
förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till
lika behandling oavsett sexuell läggning.
Ålder: Uppnådd levnadslängd. Ingen får diskrimineras på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering
omfattar alla barn, unga och gamla.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Det är ett paraplybegrepp som används om människor
som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur
kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte
bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar man en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Fler definitioner
Diskriminering - när man behandlar människor orättvist
Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband
med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla barn/elever/studerande olika när
syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande
är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta barn/elever/studerande för diskriminering.
15
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha
behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering
Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som
neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller
uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
Sexuella trakasserier
Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det viktigaste kännetecknet för sexuella
trakasserier är att de är oönskade av den som blir utsatt.
Kränkande behandling och trakasserier - när man behandlar människor illa
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar
är handlingar som kränker barns/elevers/ungdomars/studerandes värdighet och kan utföras av en eller flera
tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas
flera gånger. Både personal och barn/elever/ungdomar/studerande kan utsätta andra personer för kränkande
behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs
värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon
eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
16
Trakasserier
Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
Mobbning – är en form av kränkning där någon eller några upprepade gånger utsätter en person för
negativa handlingar (skada eller obehag)
Vidare finns en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Mer information finns i bilagor och i Diskrimineringslagen, Skollagen, Allmänna råd samt DOs handledning
för förskola
17
