Med fokus på äldre med psykisk ohälsa

Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
En kartläggning av äldre personer med psykisk ohälsa i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping
Elisabeth Engberg
april 2013
Sammanfattning
Kartläggningen har genomförts i tre kommuner, Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping och
Landstinget i Sörmland.
Kartläggningen visar att det finns många personer som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa inom de olika verksamheterna som är identifierade, men att det troligvis finns ett stort
mörkertal. Många i målgruppen söker för somatiska besvär och man missar att det kan handla
om psykiska besvär för att man blir så koncentrerad på de somatiska symtomen. Att man missar
personer som tillhör målgruppen tror man beror på bristande kompetens, avsaknad av metoder
för att identifiera målgruppen och verktyg för att arbeta med de som identifieras.
Verksamheterna vittnar om att det finns fördomar om målgruppen personer med psykisk ohälsa
och att det också speglar in hur man identifierar och hjälper dessa personer.
Många verksamheter säger att kompetensen inom området är bristfällig och att man behöver
vidareutbildning för att kunna möta upp det ökande behovet. Det fattas specifik kompetens när
det gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa. De insatser som finns i de tre kommunerna och
Landstinget handlar för det mesta om generella insatser för personer med psykisk ohälsa och är
för det mest inte inriktade just mot målgruppen äldre.
Några inom målgruppen har beviljats boendestöd som socialpsykiatrisk insats, det rör sig om
cirka 40 stycken i de tre kommunerna sammanlagt. Alla tre kommuner har särskilda
boendeenheter för målgruppen, men saknar en form av lättare boenden för målgruppen. Det som
sägs är att det är svårt att hitta lämpliga boendeformer för målgruppen ibland och speciellt om
de inte har ett särskilt vårdbehov. Vidare kan man erbjuda boendestöd, hemtjänst,
kontaktperson, ledsagare och personliga ombud. När det gäller målgruppen äldre med psykisk
ohälsa och ett samtidigt missbruk så kan kommunerna erbjuda 12-stegsprogrammet och
återfallsprevention. Landstingets psykiatri kan erbjuda psykoterapi och KBT, kognitiv
beteendeterapi.
Anhörigstöd erbjuds i alla tre kommunerna och är väl utbyggt med olika anhörigcentrum dit
man kan komma om man behöver stöd som anhörig eller vän. Där finns gruppverksamheter,
föreläsningar och utbildningar bland annat. I Eskilstuna och Strängnäs erbjuds ett nätbaserat
stöd, Gapet, som är tillgängligt dygnet runt för anhöriga och vänner.
Flera verksamheter inom både kommun och landsting använder evidensbaserade metoder i sitt
arbete och följer de riktlinjer som finns inom området. Det man tycker fattas är metoder att
identifiera och fånga upp målgruppen, särskilt inom de verksamheter dit de söker för andra
symtom som fysiska symtom eller missbruk.
Samverkan mellan de olika enheterna och mellan kommun och landsting sker kontinuerligt och
fungerar bra. Det finns ändå en önskan om mer samarbete och samverkansutveckling.
Landstingets primärvård önskar mer samarbete med geriatriker, en annan önskan är mer
samverkansutveckling för att inkludera personer med funktionsnedsättningar i föreningars och
organisationers ordinarie verksamheter. I Strängnäs önskar man mer samverkan med
socialpsykiatrin gällande personer som bor på Sictoniagården. Det önskas nya
samverkansformer med andra aktörer och mellan kommun och landsting.
1
När det gäller verksamhetsutveckling så kan man utläsa av svaren på frågeställningarna att man
bland annat önskar lättare form av äldreboenden/stödboende för målgruppen där man kan arbete
med beteenden. Bland annat saknas det boenden för målgruppen äldre med missbruks- eller
beroendeproblematik. Ett annat område som man anser att man behöver utveckla gäller
gränsdragning mellan vad som psykiatrin kan erbjuda och vad exempelvis kommun och
vårdcentral kan erbjuda skulle behöva bli tydligare synliggjort.
2
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................................................ 1
Inledning ....................................................................................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................................... 4
Målgrupp och definitioner......................................................................................................... 4
Syfte .......................................................................................................................................... 5
Metod ........................................................................................................................................ 5
Omvärldsbevakning ...................................................................................................................... 6
Sammanställning av enkätsvar ...................................................................................................... 8
Frågeställningar ......................................................................................................................... 8
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen? ............................................................. 8
Vilken kompetens finns inom området?................................................................................. 9
Vilka insatser finns i länet för målgruppen? ....................................................................... 10
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats?
............................................................................................................................................. 11
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen? ................................................ 11
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen? ................................ 11
Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de? .......................................................... 12
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med? . 13
Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling? ...................... 14
Resultat/diskussion/analys .......................................................................................................... 16
Källförteckning ........................................................................................................................... 18
Ordlista ........................................................................................................................................ 19
Bilagor......................................................................................................................................... 21
3
Inledning
Bakgrund
I Sörmland finns idag väletablerade forum för samverkan i psykiatri- respektive äldrefrågor
mellan kommunerna och Landstinget Sörmland. Arbetsgrupperna finns representerade i
respektive länsdel för psykiatri och för äldre. Arbetsgrupperna består av områdes- och
verksamhetschefer från landstingets specialissjukvård, från primärvården samt från kommuners
socialtjänst. Arbetsgruppens målgrupp är personer med psykiska funktionshinder med eller utan
beroendeproblematik (arbetsgrupp psykiatri) respektive personer över 65 år (arbetsgrupp äldre)
och det övergripande målet för arbetsgruppernas arbete är att utveckla samverkans- och
samarbetsformer till ett effektivt resursutnyttjande samt att enskilt och tillsammans arbeta för
gemensamt uppsatta mål.
Arbetsgrupperna har var för sig och tillsammans identifierat äldres psykiska ohälsa som ett av
de områden där samverkan behövs för att kunna utveckla ett fullgott stöd till målgruppen.
Arbetsgrupperna har i varje länsdel tillsammans genomfört workshops med deltagare från
kommuner och landsting med syfte att tillsammans och under ledning av Susanne Rolfner
Suvanto från Sveriges kommuner och landsting (SKL), fokusera på ämnet äldres psykiska
ohälsa och ge tillfälle till en gemensam diskussion i centrala frågor; frågor om målgrupp,
ansvar, insatser, kompetens, problem och lösningar. Till grund för diskussionerna fanns
Socialstyrelsens rapport "Äldres psykiska ohälsa - en fördjupad lägesrapport om förekomst,
verksamheter och insatser". Som ett resultat av det bildades en gemensam arbetsgrupp med
representanter från olika arbetsgrupper med målsättning att skapa en gemensam strategi för
arbetet kring äldre med psykisk ohälsa.
Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Landstinget Sörmland kom gemensamt fram till att ansöka
om utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att genomföra ett projekt där en kartläggning
gällande äldres psykiska ohälsa skulle genomföras, vilket resulterade i denna rapport.
Arbetet påbörjades med att definiera målgruppen och definiera vilka frågeställningar som man
behövde få svar på utifrån Socialstyrelsens rapport ”Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad
lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser”, 2008. Arbetsgrupperna Äldre och
Kartläggningen har genomförts med en tidsplan mellan 2012-11-15 – 2013-04-15 och har
genomförts med en projektledare. Metoden för kartläggningen har varit att skicka ut
frågeställningar till kontaktpersoner inom respektive verksamhet. Insamlandet av material har
gått relativt bra, dock har svarsfrekvensen från primärvården inte varit så stor. Ungefär en
tredjedel av vårdcentralerna har svarat på de frågor de fått. I övrigt har svarsfrekvensen varit
god. Svaren har ändå varit tillräckliga för att få en bild av hur det ser ut i de olika
verksamheterna. Rapporten kommer att följas upp av två seminarier under våren, ett för
Eskilstuna/Strängnäs och ett för Nyköping.
Målgrupp och definitioner
Äldre med psykisk ohälsa är personer över 65 år som finns i en eller flera av följande grupper:
– Äldre med psykisk ohälsa som debuterat i samband med åldrande
4
Äldre där psykisk sjukdom debuterar i samband med åldrande av olika anledningar som till
exempel försämrad funktionsförmåga, förlust av partner och nära vänner, försämrad ekonomi,
försämrad social identitet. Här kan man också drabbas av demens som ibland kan förväxlas med
andra psykiska sjukdomar och vice versa.
– Äldre med psykisk ohälsa som debuterat tidigare i livet och som inneburit en långvarig
funktionsnedsättning
Äldre som levt länge med en funktionsnedsättning som inneburit svårigheter i det dagliga livet t
ex att man levt utanför den reguljära arbetsmarknaden som sedan innebär en svår ekonomisk
situation när man blir äldre.
– Äldre med psykisk ohälsa och missbruk
Äldre som tillhör någon av ovanstående grupper med ett samtidigt missbruk av alkohol eller
narkotika.
Syfte
Syftet med projektet är att kommunerna Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping tillsammans med
Landstinget Sörmland och i samverkan med övriga kommuner i länet gemensamt och som en
grund för fortsatt utvecklingsarbete genomföra en kartläggning av målgruppen äldre med
psykisk ohälsa för att öka kunskapen om målgruppen och dess behov samt synliggöra behov av
samverkansstruktur och riktlinjer som tillgodoser en säker och trygg vård och omsorg av
målgruppen.
Metod
Kartläggningen ska innehålla en inventering av hur många de personer som bedöms tillhöra
målgruppen i de olika verksamheterna i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping. Den ska
synliggöra individernas/målgruppens behov, belysa vilka behov av kompetens- verksamhetsoch samverkansutveckling som föreligger för att möta synliggjorda behov. Kartläggningen ska
visa eventuella pågående satsningar i länet för målgruppen, skapa kännedom om satsningar för
målgruppen utanför länet samt inhämta kunskap om evidensbaserade metoder.
Frågeställningarna skickades ut till följande enheter:
Psykiatriska klinikerna i Eskilstuna och Nyköping
Medicinkliniken Mälarsjukhuset
Akutklinikerna Eskilstuna och Nyköping
Rehabkliniken Nyköping
Vårdplatsenheten Nyköping
Samtliga vårdcentraler i Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs
Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorgen i Strängnäs
Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna
Vuxenförvaltningen i Eskilstuna
Arbetsmarknads och familjeförvaltningen i Torshälla
Vård och omsorg och Vuxenförvaltningen i Nyköping
NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa.
För att genomföra kartläggningen delgavs frågeställningar till utsedda kontaktpersoner i de olika
verksamheterna. Vidare gjordes en inventering av evidensbaserade metoder. En kartläggning av
5
hur andra kommuner/län arbetar med målgruppen skedde utifrån frågan om det finns goda
exempel hur man kan arbeta med målgruppen och ta del av andras erfarenheter inom området.
Denna rapport kommer att ligga till grund för vidare arbete inom området utifrån vad som
framkommer.
Omvärldsbevakning
Det finns många exempel på hur man ute i landet arbetar med målgruppen äldre med psykisk
ohälsa. Socialstyrelsen, SKL och andra aktörer har i rapporter uppmärksammat målgruppen och
det är av samma anledning som denna kartläggning gjorts.
Ett exempel på vad som händer inom området är att Socialstyrelsen har fått ett treårigt uppdrag
att samordna hur staten styr och utvecklar området psykisk ohälsa utifrån bästa möjliga
kunskap. Uppdraget är en del av regeringens prioriterade satsningar och omfattar insatser till
alla grupper med psykisk ohälsa. Fokus ligger på att förbättra livssituationen för personer med
psykisk ohälsa. Målet är att åstadkomma en jämlik, säker och tillgänglig vård och omsorg,
tillgång till anpassad sysselsättning och möjlighet till delaktighet för personer med psykisk
ohälsa. Utgångspunkten är att Socialstyrelsen i tät dialog med verksamheter och patient- brukaroch anhörigorganisationer ska kartlägga vilka behov av kunskap och regler som finns. Den
delen av uppdraget drar igång nu i vår. Utifrån de behov som finns ska Socialstyrelsen i
samarbete med andra myndigheter ta fram kunskap, regler och olika genomförandestöd utifrån
bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstyrningen ska samplaneras så att underlagen kompletterar
varandra och finnas lättillgängliga på ett och samma ställe, Kunskapsguiden.se. Uppdraget ska
Socialstyrelsen göra tillsammans med Läkemedelsverket, Statens utredning för medicinsk
utvärdering, NSPH, och SKL.
Ett annat exempel på utvecklingsarbete inom området är Nestor FoU-center i Handen som
genomför forskning och studier för att skapa ny och färsk kunskap i äldrefrågor och alla
forskningsprojekt är praktiknära. Deras mål är att bidra till en bättre kvalitet inom vården och
omsorgen om äldre människor och därmed ge högre livskvalitet för de äldre och deras anhöriga.
Det genomfördes bland annat en kartläggning angående äldres psykiska hälsa i Handen för tre år
sedan av Nestor FoU-center. Där noterades att det fanns mycket oro och ångest hos äldre, men
trots det hade de flesta inga diagnoser eller behandling. Dessutom fanns det ingen ansvarig
vårdpersonal. Därför beslutade man där att ordna en utbildningsdag, men insåg snabbt att
behovet var oerhört stort på utbildningsinsatser. Man beslöt då att starta en webbutbildning som
kunde nå ut mycket bredare än några enstaka utbildningsdagar.
Utbildningen som Kerstin Martinsen tagit fram, består av sex moduler som vardera tar ca 40-60
minuter att gå igenom. Varje modul innehåller en verklighetstrogen situation, fakta, övningar,
reflektionsfrågor och ett minitest. Efter genomgången utbildning och avklarade test kan
deltagaren skriva ut ett intyg. I anslutning till varje modul finns en fördjupningsdel som
komplement, vilken kan användas för att göra en särskild prövning i kursen Psykiatri 1,
motsvarande 100 gymnasiepoäng. Utbildningen är riktad till vård- och omsorgspersonal som i
sitt arbete möter människor med psykisk ohälsa, men även för exempelvis sjuksköterskor,
6
biståndshandläggare och chefer som vill ha en allmän introduktion i ämnet äldres psykiska
ohälsa. Utbildningen går att genomföra individuellt eller i grupp.
Följande 6 moduler ingår i webbutbildningen:
- Vem ska hjälpa Alice? (Lagar, ansvar och olika begrepp)
- Depression och bipolär sjukdom
- Ångest och sömnstörning
- Psykossjukdom och konfusion
- Missbruk och självmord
- Det kan bli bättre (Nycklar till framgång)
Varje modul tar 40 till 60 minuter att genomföra och innehåller en verklighetstrogen situation,
fakta, övningar, reflektionsfrågor samt ett litet test. Efter genomgången utbildning och avklarat
test kan deltagaren skriva ut ett intyg. Utbildningen går att genomföra med speakerröst eller
utan. För den som ytterligare vill fylla på med kunskap finns en fördjupningsdel efter varje
modul som går att ladda ner som en PDF-fil. Till denna del finns även instuderingsfrågor. Detta
material handlar allmänt om psykisk ohälsa och kompletterar det övriga materialet för att kunna
göra en särskild prövning i kursen ”Psykiatri 1, 100 gymnasiepoäng” hos Komvux.
Utbildningen finns att läsa om på www.nestor-foucenter.se
Ett annat exempel på arbeten inom området är den nationella kampanjen Hjärnkoll som arbetar
med attitydambassadörer som är ett sätt att engagera människor med egen erfarenhet av psykisk
sjukdom och psykiska funktionsnedsättning. Över 300 privatpersoner är engagerade som
ambassadörer i kampanjen. Ambassadörerna har valt att vara öppna med sina egenupplevda
erfarenheter och berättar om dem på seminarier, föreläsningar, utbildningar och i media.
Ambassadörerna är navet i kampanjen eftersom möten och öppenhet människor emellan är ett
framgångsrikt sätt att förändra diskriminerande attityder.
Västerbottens län har 21 utbildade ambassadörer som gärna berättar om hur det är att leva med
psykisk ohälsa och hur man kan förändra sitt liv och sin hälsa. Man kan hyra en ambassadör till
en föreläsning eller som ett inslag på en konferens. Även Skåne och Uppsala län har utbildat ett
30-tal attitydambassadörer. De medverkar på personalutbildningar, planeringsdagar,
konferenser, de har mött ungdomar och skolklasser och föreläst inom grundutbildningar som
exempelvis läkarlinjen eller för psykologer. De har också deltagit som experter i
referensgrupper och inspirerat andra som lever med ohälsa och i utanförskap. Det är genom
möten och samtal människor emellan som attityder förändras. För att boka en ambassadör går
man in på www.hjarnkoll.se
Det finns en överenskommelse gjord i länet gällande samarbete kring personer med psykiska
funktionsnedsättningar, den gjorde under 2012. Utifrån den ska lokala överenskommelser göras
i varje kommun, ett arbete som pågår just nu.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen har nyligen tecknat tre
överenskommelser inom socialtjänst och viss hälso- och sjukvård avseende en fortsättning av
pågående utvecklingsarbeten under 2013. Dessa är: ”Sammanhållen vård och omsorg för de
mest sjuka äldre”, ”Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten” och
”Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa”. Överenskommelserna gör det möjligt
att stimulera goda insatser med fokus på att förbättra resultaten för patienter och brukar, samt att
utveckla arbetsmetoder. Det är särskilt angeläget att resurser används till att förstärka och
effektivisera samarbetet mellan kommuner och landsting, och att insatserna utgår från bästa
7
tillgängliga kunskap. Huvuddelen av medlen går till de kommuner och landsting som når vissa
förutbestämda mål.
Olika kartläggningar likande denna har gjorts och görs just nu ute i landet, ett exempel är
Jönköping där det pågår en kartläggning just nu. Resultatet av denna kartläggning är inte
presenterat ännu.
Sammanställning av enkätsvar
Frågeställningar
Följande frågeställningar ska besvaras i denna rapport:
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns i länet för målgruppen?
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk
insats?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen?
Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med?
Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
När frågeställningarna skickade ut så bröts de ner i mer riktade frågor utifrån vilken verksamhet
som tillfrågades. Dessa frågeställningar finns bifogade som bilagor.
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?
Äldreomsorgen i Nyköpings kommun har haft svårt att definiera målgruppen eftersom
diagnosen oftast inte finns angiven i den dokumentation de har tillgång till. De anser att
mörkertalet troligtvis är stort. Socialpsykiatrin i Nyköping anger att de har ungefär fem stycken
i sin verksamhet idag som de arbetar med som tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa. På
Vuxenförvaltningens missbruksenhet vet de inte exakt hur många de arbetar med som tillhör
målgruppen, antalet varierar.
Vård och omsorg i Strängnäs uppger att de inom äldreomsorgen har åtta personer som bedöms
tillhöra målgruppen. Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet uppger att de har två
stycken som tillhör målgruppen i sin verksamhet.
Vuxenförvaltningen i Eskilstuna, utförarverksamheten, säger att de har svårt att uppskatta
antalet personer som tillhör målgruppen. Man vet inte vilken metod man ska använda för att få
fram ett relevant resultat och att man kan tolka detta olika. Inom hemtjänsten har de fem brukare
som tillhör målgruppen. Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun har man cirka 20 brukare
med verkställda beslut om boende med särskild service för personer med psykisk
funktionsnedsättning som man arbetar med. Inom missbruksvården har man 13 ärenden som
handlar om psykisk ohälsa och missbruk inom målgruppen.
8
I Torshälla har man en person som tillhör målgruppen inom Individ- och familjeomsorgen. När
det gäller enheten Hem för vård och boende så har man sammanlagt 21 personer som tillhör
målgruppen, 14 äldre med psykisk ohälsa som debuterat i samband med åldrande, 3 som
debuterat tidigare i livet och 4 som har psykisk ohälsa och missbruk. Inom SÄBO, särskilda
boenden har man tre personer boendes, en som tillhör målgruppen psykisk ohälsa som debuterat
tidigare i livet och två som har psykisk ohälsa och missbruk. I Torshälla har man även några
yngre som är 55+, som på grund av långvarigt missbruk, främst alkohol, har samma behov som
äldre med demens eller annan form av funktionshinder orsakat av missbruket. Inom
missbruksvården i Torshälla har man inga brukare som tillhör målgruppen.
Inom Landstingets vårdplatsenhet har de cirka 10-15 personer som tillhör målgruppen äldre
med psykisk ohälsa. Akutkliniken arbetar inte aktivt med frågan då deras fokus ligger på det
akuta omhändertagandet. De vet att målgruppen finns inom deras verksamhet också, men lägger
fokus på utbildning i det akuta omhändertagandet.
Av vårdcentralerna i Eskilstuna har 4 av 7 svarat. Av de som svarat är det bara två som kunna
gissa på ett ungefärligt antal och det hamnar på sammanlagt mellan 600 – 700 stycken personer
som tillhör målgruppen. Av vårdcentralerna i Nyköping har 2 av 4 svarat på frågeställningarna.
Ingen av de som svarat kan säga hur många man har inom verksamheten som tillhör
målgruppen, men tror att det är en stor målgrupp. Ingen av de 4 tillfrågade vårdcentralerna i
Strängnäs svarade på frågeställningarna.
Landstingets psykiatri har en stor andel av målgruppen i sin verksamhet. Siffrorna ligger på
mellan 400 – 500 stycken identifierade i målgruppen i Nyköping/Katrineholm, varav 105 av
dem i Katrineholm. I Eskilstuna/Strängnäs anger man en siffra på cirka 400 personer som tillhör
målgruppen.
Medicinkliniken anger att de har 66 stycken i sin verksamhet som tillhör målgruppen, 11 av
dem i åldrarna 65-79 år och 55 stycken i åldrarna 80 +.
Vilken kompetens finns inom området?
Hos äldreomsorgen i Nyköpings kommun har cirka 70 % av personalen
undersköterskeutbildning och ingen fortbildning i omvårdnad vid psykisk ohälsa, mer än den
som ingår i grundutbildningen.
Personal inom socialpsykiatrin i Nyköping har bred kompetens inom området psykiatri som de
fått inom ramen för Näckrosprojektet tidigare. Dock har man ingen fördjupad utbildning
gällande målgruppen äldre med psykisk ohälsa.
Strängnäs kommuns Vård- och omsorgsförvaltning uppger att när det gäller kompetensen inom
området består den av en demenssköterska som har 15 poäng i ”demens och psykiska ohälsa hos
äldre”, vidare har man en Silviasyster som har 7,5 poäng ”stöd vid psykisk ohälsa hos äldre”.
Personalen på Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet har kompetens som socionomer,
beteendevetare samt nyktra alkoholister. De har gått en baskurs om missbruk och beroende
inom ramen för Kunskap till Praktik.
I Eskilstuna har omvårdnadspersonal och många inom äldreomsorgen utbildning inom
demensområdet. Inom det området pågår kontinuerlig kompetenspåfyllning. Någon specifik
utbildning runt äldres psykiska ohälsa saknas. Det har efterfrågats och behovet är stort. Inom
hemtjänsten har man lång erfarenhet av målgruppen och de som arbetar där har längre eller
9
kortare vårdutbildning där psykiatri finns med som ämne. De handläggare som arbetar inom
socialpsykiatrin är socionomer och beteendevetare med kunskap om psykisk problematik.
Kompetens inom området är i första hand inriktad på psykiska funktionhinder och även
omvårdnad. Det finns en blandad personalkomptetens med både högskoleutbildade
beteendevetare och undersköterskor med psykiatrikompetens. I teamen ingår även
sjuksköterskor med specialkompetens, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietist mm. På de
mötesplatser som Vuxenförvaltningens enhet Arbete och aktivitet erbjuder är personal utbildade
beteendevetare. På missbruksenheten finns generell kunskap inom missbruk och psykisk ohälsa.
Det kan dock behövas mer kunskap som är mer inriktad på gruppen äldre.
På Torshällas Arbetsmarknads- och familjeenhet arbetar fyra handläggare med bistånd till
målgruppen, alla är beteendevetare eller motsvarande. Personal har fortbildning inom
demensområdet samt evidensbaserad psykiatri. Inom Individ- och familjeomsorgen arbetar sex
handläggare som kan handlägga alla sorters ärenden, men en viss uppdelning finns mellan
handläggning av vuxna samt barn och familj. Tre i personalen har gått 7,5 p evidensbaserad
psykiatrin samt en har gått en utbildning i beroendestillstånd 7,5 p. Inom äldreomsorgen arbetar
2 undersköterskor som har valt psykiatri som tillval vid utbildningen. På SÄBO, särskilda
boenden, arbetar vårdbiträden med kompetens socialpsykiatri och undersköterskor med
mentalskötarutbildning.
Landstingets vårdplatsenhet säger att de inte har någon specialkompetens inom området, dock är
en sköterska utbildad inom psykiatri. Ett par stycken i personalen har utbildning gällande
dubbeldiagnoser och somatisk psykiatri. Här vill man gärna öka kompetensen inom området
äldre med psykisk ohälsa. Inom primärvården är de som arbetar mot målgruppen distriktsläkare,
specialister i allmänmedicin, beteendevetare, arbetsterapeuter, distriktssköterskor,
äldresköterska och kurator. Primärvården anser att regelbunden uppdatering i medicinkunskap
är nödvändig och sker kontinuerligt. De metoder som används i arbetet är MADRAS
självskattningsskala och GDS-20-skala, vidare använder man medicinering och kuratorskontakt
som metod.
Psykiatrin anser att de inte har någon specialkomptetens inom området äldre med psykisk
ohälsa, några arbetar mot målgruppen och får kompetens med tiden.
Inom Landstingets geriatrik/rehabilitering har man ansvar för slutenvårdsplatser för
målgruppen. Där gör man minnesutredningar för alla åldrar, man har Parkinsonmottagning och
neurorehab för alla åldrar. De har även konsultläkare för 160 boende i kommunens SÄBO,
särskilda boenden.
Vilka insatser finns i länet för målgruppen?
Individ- och familjeförvaltningens missbruksenhet i Nyköpings kommun erbjuder stöd i form av
samtal på mottagningen Råd & stöd dit man kan vända sig anonymt med frågor om beroende
och missbruk. De erbjuder också behandling för problem med alkohol, narkotika eller andra
beroendeframkallande medel. Den insatsen är behovsprövad och man ansöker hos en
handläggare på missbruksenheten. De kan bevilja insatser som kontaktperson, uppsökande
verksamhet, boendestöd, återfallsprevention, 12-stegsbehandling.
Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun erbjuds insatser som boendestöd, kontaktperson,
samtalsbehandling inom öppenvården och/eller placering på HVB, hem för vård och boende.
10
Eskilstunas Vuxenförvaltning, Arbete och aktivitet, skapar mötesplatser för personer med
funktionsnedsättningar i vuxen ålder som man kommer till när man vill. För att komma dit
krävs inget biståndsbeslut. De samverkar med andra aktörer för att arrangera möteplatser, just
nu är det Underhund, Fröet, Årbybiblioteket, Konstmuseet och Munktellarenan.
Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens missbruksvård kan erbjuda insatser för målgruppen
som boendestöd, kontaktperson, samtalsbehandling inom öppenvården, placering på HVB i
samarbete med landstinget. Det finns inga särskilda metoder på enheten för att arbeta med
målgruppen.
Torshällas Arbetsmarknads- och familjeförvaltning kan erbjuda särskilt boende för målgruppen,
ett annat bistånd som erbjuds är hemtjänst. Inom missbruksvården säger man att man saknar
lämpliga kommunala insatser och boendeformer för målgruppen. De har inga särskilda metoder
för att stötta denna målgrupp och det man har är externa vårdplaceringar på HVB i perioder för
att sedan kunna komma hem till ett socialt boendekontrakt samt hemtjänstinsatser eller ibland
placering på äldreboende där de har svårt att hantera målgruppen.
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk
insats?
Inom verksamheten socialpsykiatri i Nyköping har 10 personer beviljats boendestöd i form av
socialpsykiatrisk insats.
Vård- och omsorgsenhetens socialpsykiatri i Strängnäs har beviljats 6 personer inom
målgruppen boendestöd.
Inom Eskilstuna kommuns socialpsykiatri arbetar man med 5 brukare med verkställda beslut
boendestöd för samma målgrupp, äldre med psykisk ohälsa. Torshälla stads socialpsykiatri har 1
person som beviljats bistånd och som tillhör målgruppen.
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Äldreomsorgen i Nyköping har särskilda boendeenheter för målgruppen. Inom socialpsykiatrin i
Nyköping finns inga särskilda boendeenheter för målgruppen.
I Strängnäs kommun finns en särskild boendeenhet för målgruppen, Sictoniagården, som har
specifik omvårdnad. Personer inom målgruppen finns vidare på alla SÄBO, särskilda boenden,
och ute i hemtjänsten. Kommunen har en person som tillhör målgruppen boendes i ett
gruppboende.
Eskilstuna kommun har en specialenhet som finns på Måsta äng, där finns 11 platser. Det finns
ett gruppboende för demenssjuka och en specialenhet för utagerande personer. Inom
socialpsykiatrin i Eskilstuna använder man ibland speciallösningar som trygghetsboende eller
stödlägenhet när det gäller målgruppen eftersom de inte har några särskilda boendeenheter för
målgruppen. En enhet arbetar med inriktning mot gruppen med psykisk ohälsa och som har ett
ökat omvårdnadsbehov/personaltäthet. I dagsläget är 6 av 10 brukare där över 65 år.
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen?
De som arbetar på missbruksenheten i Nyköping har inga beprövade metoder som de kan
använda som är särskilt riktade mot målgruppen. Här använder man metoder som 1211
stegsprogrammet, ÅP, återfallsprevention och MI, motiverande samtal, som är riktade mot alla
målgrupper.
De evidensbaserad metoder man använder sig av inom Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning
är vårdvetenskap/bemötandemodeller, BPSD register och tydliggörande pedagogik. I arbetet på
missbruksenheten använder man metoder som MI, motiverande samtal och ÅP,
återfallsprevention.
Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna använder man sig av ASI, en intervju som används som
instrument i utvärderingsstudier och som bedömningsinstrument i missbruks- och beroendevård.
Någon annan uttalad metod har man inte. Inom missbruksvården använder man använder MI,
motiverande samtal, som förhållningssätt vid samtal och man kan erbjuda KBT, Kognitiv
beteendeterapi, som grund i behandlingsarbetet.
Inom primärvården anser att de följer Socialstyrelsens riktlinjer gällande utredning av demens
och depressioner, i övrigt använder man ingen specifik metod när man arbetar med målgruppen.
Landstingets psykiatri anser att de inte har några särskilda metoder för att identifiera och
behandla målgruppen.
Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de?
När det gäller arbetet med anhöriga så utbildar man inom äldreomsorgen i Nyköping
”spjutspetsar” med syfte att de ska fördjupa sig i anhörigfrågor. De ska kunna erbjuda
reflekterande gruppverksamhet och samtidigt vara en resurs för enhetschefen. En del chefer får
utbildning i anhörigutveckling och på Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet erbjuder
också stödsamtal till anhöriga inom öppenvården samt en kontakt med Al-Anon, som är till för
anhöriga och vänner till alkoholister.
I Nyköpings kommun har man ett anhörigcenter som är öppet för alla som vårdar eller stöttar
och som själva behöver stöd för att orka. Där finns en anhörigkonsulent, en
demenssjuksköterska och en diakon. De erbjuder rådgivning och möjlighet till personliga
samtal, grupper för personer med som har liknande situation ordnas samt föreläsningar och
utbildningar som planeras efter behov. Anhörigcenter samarbetar med föreningar och andra
verksamheter inom kommunen och landstinget som också erbjuder anhörigstöd. På
Anhörigcenter kan de informera om den hjälp som finns att få som anhörig och hänvisa till rätt
ställe.
I Strängnäs kommun har man ett anhörigcentrum som ger stöd och omsorg till någon anhörig
eller vän. Där träffas man både i grupp och individuellt. Möjlighet finns till hembesök om man
har svårt att ta sig dit. Personal där har möjlighet att finnas med som stöd för anhörig vid olika
möten, t ex vårdplaneringar. Ibland arrangeras föreläsningar för anhöriga och man kan få
information om olika insatser och vart man som anhörig kan vända sig.
Anhöriga som är intresserade kan registrera sig i Gapet, som är ett nätbaserat anhörigstöd. Gapet
är till för att minska gapet mellan anhöriga och mellan anhöriga och personal hos kommun och
landsting. Där finns möjlighet att komma i kontakt med andra i samma situation och ta del av
information som uppdateras varje vecka. I Gapet kan man vara anonym. Det är Anhörigcentrum
som registrerar en anhörig efter ett personligt möte för att säkerställa att alla som är inne på
12
Gapet är riktiga personer som är där i rätt syfte. Gapet finns tillgängligt dygnet runt och riktar
sig till alla åldrar och målgrupper. Gapet finns i Strängnäs och Eskilstuna.
Eskilstunas äldreomsorg erbjuder anhöriga samma anhörigstöd som övriga kommunen. Inom
hemtjänsten har man har två anhörigstödjare som arbetar med anhöriga till målgruppen.
Socialpsykiatrin i Eskilstuna har inget generellt anhörigarbete. De ser till brukarens nätverk och
det kan se olika ut från brukare till brukare. Anhöriga har dock alltid en möjlighet att höra av sig
eller få stöd i kontakten med brukaren. Anhöriga bjuds in till nätverksmöten om brukaren
önskar det. Psykiatrin har anhörigutbildningar där även Socialpsykiatrin är representerade.
I Eskilstuna kommun har man ett anhörigcentrum och det finns även ett i Torshälla kommundel.
Där arbetar anhörigkonsulenter som har specialkomptetens inom anhörigområdet och som
besitter en bred kompetens. De erbjuder information, vägledning och goda råd. På
Anhörigcentrum kan man få gemenskap med andra i liknande situation. Via dem kan man få
kontakt med frivilligorganisationer och specialistutbildad vårdpersonal. Anhörigcentrum
samverkar med korttidsverksamheter för att stödja anhöriga som har närstående som vistas på
korttidsplats. Anhörigkonsulenterna kan även ge stöd, råd och utbildning till utbildade
anhörigstödjare anställda i den kommunala vård- och omsorgen samt till externa utförare.
I Torshälla kan man få stöd av en anhörigkonsulent och på Vägens beroendemottagning.
När man gör utredningar inom primärvården om demens är de anhöriga aktiva deltagare. Inom
primärvården deltar de anhöriga annars när det är påkallat. De har inget specifikt stöd till
anhöriga att erbjuda, men de kan ha kontakt med kurator om de vill.
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man
med?
Äldreomsorgen i Nyköping samverkar med psykiatriska kliniken i Nyköping och med
primärvården när det gäller målgruppen. Socialpsykiatrin samverkar med psykiatriska kliniken i
Nyköping och med primärvården gällande målgruppen.
Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning samverkar med andra aktörer som SÄBO, hemtjänst,
psykiatrin i Eskilstuna och kommunens Vuxenförvaltning, primärvården, personlig ombud,
stödboende och andra privata aktörer. Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet samverkar
med psykiatriska kliniken i Eskilstuna för att identifiera personer som tillhör målgruppen. På
missbruksenheten samverkar man med psykiatriska kliniken samt vård- och omsorgsenheten.
Eskilstunas äldreomsorg samverkar lite med psykiatrin, men efterfrågar mer samverkan med
dem. För övrigt sker samverkan via arbetsgrupperna ANÄ och ANP (arbetsgruppen norra äldre
och arbetsgruppen norra psykiatri). Hemtjänsten samverkar med öppenvårdsteamen och
boendestödjare. Inom socialpsykiatrin samarbetar man med Landstinget och
Vuxenförvaltningens andra enheter i kommunen. Inom verksamheten sker samverkan i första
hand med psykiatrin som största samverkansparten, vilket sker på olika nivåer. Inom
organisationen finns det samverkan mellan utförare och myndighet, med Vuxenförvaltningen
och Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Vidare sker samverkan med interna funktioner
som sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietist. När det gäller målgruppen
äldre med psykisk ohälsa så anser man att det är viktigt med relationer, förtroende och
13
kontinuitet. Inom Arbete och aktivitet samverkar man med särskilda boenden, den dagliga
verksamheten, psykiatrimottagningen och kliniker m.fl.
Torshällas handläggare samverkar med olika team inom enheten samt med Vuxenförvaltningen.
Andra man samverkar med är primärvården, landstingets psykiatri, Försäkringskassan,
boendestöd, mm. Inom SÄBO, särskilda boenden, samverkar man med läkare och i enstaka fall
med psykiatrisk läkare, det är dock sällan.
Landstingets vårdplatsenhet arbetar sällan med anhöriga, dock samarbetar de mycket med
kommunens personal. De personer som får plats här har oftast redan insatser från kommunen, så
mycket som 90 % av dem. Primärvården samverkar med andra vårdgivare inom Landstinget och
med kommunens demenssköterska när det behövs. Samverkan sker med kommunala och ideella
verksamheter kan ske om det finns någon att samverka med.
Psykiatrins samverkan sker genom enskilda kontakter som öppenvården har, t ex med
boendepersonal, distriktssköterska, hemtjänst eller vårdcentral
Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
Vård- och omsorgsförvaltningens äldreomsorg i Nyköping anser att de är i stora behov av
kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling inom området. Socialpsykiatrin i
kommunen anser att de är i stort behov av mer specialutbildning riktade mot målgruppen.
Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning ser ett utvecklingsbehov gällande samverkan med
socialpsykiatrin gällande Sictoniagården som är inriktade på målgruppen. Det behövs också
kompetensutveckling gällande vård i livet slutskede och det skulle också behövas ett särskilt
boende för äldre med psykisk funktionsnedsättning.
Eskilstuna kommuns äldreomsorg anser att det finns ett stort behov inom alla områden gällande
utveckling av kompetens, verksamhet och samverkan. Inom hemtjänsten anser de att de har stort
behov av vidareutbildning och att nya samverkansformer med andra aktörer och Landstinget
behöver utvecklas. Socialpsykiatrins personal ser behov av kompetensutveckling gällande nya
målgrupper som t ex neuropsykiatriska funktionshinder och brukare från andra länder med
posttraumatiskt stressyndrom. Vidare önskar man mer kunskap om hur åldern påverkar
funktionsnedsättningar, mer kunskap om demens och hur långvarig medicinering påverkar
eftersom brukarna lever längre idag.
När det gäller verksamhetsutveckling så vill de gärna ha en passande boendeform för alla
brukare, där man kan jobba mer med beteenden och kunna anpassa miljön för att minska
brukarnas påfrestning och på så sätt skapa goda förutsättningar för arbetet med
färdighetsträning. Personal ser att samverkansutveckling är nödvändig för att inte gränssnitten
ska påverka brukarna negativt, det är en resurskrävande målgrupp och alla är viktiga för att
helheten ska fungera och så att ansvaret fördelas mellan flera aktörer. Inom Arbete och aktivitet
ser man ett behov av utveckling inom samverkansområdet för att inkludera personer med
funktionsnedsättning i föreningars och organisationers ordinarie verksamheter i så stor
utsträckning som möjligt.
På Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens mottagningsenhet ser man ett behov av att
utveckla samverkan, det handlar om att utveckla en samsyn och se den äldre som ett gemensamt
14
åtagande. Vidare önskar man fler boendeformer med personal som har komptetens inom
området. Kommunen kommer ofta i kontakt med äldre som riskerar vräkning, där orsaken kan
vara att lägenheten är en sanitär olägenhet. Detta kan härröra från svikande psykisk ohälsa eller
en påbörjad demens. Dessa människor är oftast utan ett fungerande nätverk. Problemet är att
ingen riktigt äger frågan och det man kan göra i sådana lägen är att kalla samman de som
behöver vara inblandade när man ser de särskilda omständigheterna. Det finns ett behov av en
lättare typ av äldrevård eller stödboende för äldre. Det är svårt att hitta boendeformer i akuta
situationer när det inte finns ett akut vårdbehov så att de kan få en plats på ett äldreboende.
I Torshälla har man en önskan om att samordnad individuell vårdplanering ska användas även i
öppenvården. Det finns också ett behov av ökad kompetens kring området äldre med
samsjuklighet i olika former. När det gäller samverkan tycker man att det finns behov av att
förbättring. Inom SÄBO, särskilda boenden, anser man att kompetensutveckling är nödvändig
inom området.
Primärvården anser att de har bra kompetens gällande demensutredningar, men när det gäller
annat som gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa så behövs det mer kompetens och man
anser man att det finns ett stort mörkertal inom verksamheten gällande antalet äldre med
psykisk ohälsa. Primärvården kan se att det finns behov av mer samverkan med t ex geriatriker.
Landstingets psykiatri anser att de som arbetar mot patienterna behöver mer kunskap om de
äldres specifika situation. En brist de ser är att äldre inte erbjuds psykoterapi i någon större
utsträckning. Man är inte medveten om den suicidrisk som finns bland äldre med psykisk ohälsa
och att suiciden ökar bland äldre och att äldre insjuknar i psykisk ohälsa. De anser att det finns
många fördomar runt äldre och deras behov som man måste arbeta med för att få bort. Det finns
ett stort behov av samverkan utifrån de attityder som generellt råder i samhället angående
psykisk ohälsa och dels utifrån att de äldre med psykisk ohälsa oftast har fler insatser från
kommun, vårdcentral m fl. Gränsdragning mellan vad som psykiatrin kan erbjuda och vad
exempelvis kommun och vårdcentral kan erbjuda skulle behöva bli tydligare synliggjort.
NSPH anser att de kan vara en samtalspart för anhöriga som medmänniska. De tycker att
samarbetet med landsting och kommun måste prioriteras. De anhöriga ska vara med i bilden
hela tiden och man måste se hela människan bakom sjukdomen. Vidare anser de att man måste
bli bättre på att utreda det psykiska tillståndet bättre, inte bara se att personen är gammal.
15
Resultat/diskussion/analys
I rapporten ”Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter
och insatser, 2008” menar Socialstyrelsen att det inte saknas kunskap om äldres psykiska ohälsa
och vilka metoder som är effektiva för att möta ohälsa, men att kunskapen inte är tillräckligt
spridd. Orsaken till detta är synen på åldrandet samt bristande samverkan, konstaterar de i
rapporten. Där säger de också att närstående till äldre med psykisk ohälsa är en grupp som
behöver uppmärksammas ytterligare. I rapporten skriver man att det finns en föreställning om
att åldrandet är en period i livet där ledsnad och livströtthet är en naturlig del. Det synsättet kan
ha bidragit till att äldres behov av professionella insatser för att bota eller lindra psykisk ohälsa
kommit i skymundan. I rapporten konstarerar man att orsakerna till depressioner hos äldre är
både biologiska och psykosociala. Till exempel blir äldre utsatta för olika stressade faktorer som
förlust av partner, svåra sjukdomar och kroppsliga förlutser samt existentiell ångest. Det finns
också en koppling mellan depression och bruka av läkemedel mot kroppsliga sjukdomar.
Det har varit svårt att få fram rättvisa siffror gällande det antal personer som tillhör målgruppen.
Hälften av alla vårdcentraler svarade aldrig på frågeställningarna, men utav de som svarade så
kan man ändå se att det är ett stort antal som det handlar om, mellan 400 – 500 på varje
vårdcentral som svarade. Det man ändå kan konstatera ät att målgruppen är stor och att man
inom både kommuner och landsting tror att det finns ett stort mörkertal och att många personer
missas inom vården. Många i målgruppen söker för somatiska besvär och man missar att det
kan handla om psykiska besvär för att man blir så koncentrerad på de somatiska symtomen.
Somatisk samsjuklighet bidrar också till att det blir en komplex symtombild och den är
svårvärderad. Äldre med långvarig psykisk sjukdom har också ofta en eftersatt somatisk hälsa.
En viktig suicidförebyggande åtgärd är att äldre med depression fångas upp tidigt i
primärvården. När äldre söker vård för psykiska besvär bör de erbjudas en grundläggande
bedömning inklusive suicidriskbedömning. Att man missar personer som tillhör målgruppen
tror man beror på bristande kompetens, avsaknad av metoder för att identifiera målgruppen och
verktyg för att arbeta med de som identifieras. Verksamheterna vittnar om att det finns fördomar
om målgruppen personer med psykisk ohälsa och att det också speglar in hur man identifierar
och hjälper dessa personer.
Det finns en del insatser för målgruppen, bland annat finns särskilda boendeenheter alla tre
kommuner som deltog i kartläggningen. Det som sägs är att det är svårt att hitta lämpliga
boendeformer för målgruppen ibland och speciellt om de inte har ett särskilt vårdbehov. Vidare
kan man erbjuda boendestöd, hemtjänst, kontaktperson, ledsagare och personliga ombud.
Boendestöd erbjuds i alla tre kommuner och i dagsläget har ungefär sammanlagt 40 personer
inom målgruppen som har boendestöd som socialpsykiatrisk insats. När det gäller målgruppen
äldre med psykisk ohälsa och ett samtidigt missbruk så kan kommunerna erbjuda 12stegsprogrammet och återfallsprevention. Landstingets psykiatri kan erbjuda psykoterapi och
KBT, kognitiv beteendeterapi.
Inom området demens finns det riktlinjer från Socialstyrelsen och också metoder för att utreda
detta. När det gäller annan psykisk ohälsa hos målgruppen saknas det metoder och man missar
ofta personer med psykisk ohälsa för att det inte finns riktlinjer och metoder för hur man ska
identifiera målgruppen. Det finns allmänna metoder som man kan använda som t.ex. MI,
motiverande samtal.
16
Evidensbaserade metoder som kan användas i arbetet med målgruppen är ASI, BDI, CAN-S,
CAN-Ä, Case management, MI, KBT, GDS-20-skattningsskala. En del av dessa metoder
används av de olika verksamheterna i olika omfattning. Andra metoder som används är
MADRAS självskattningsformulär, BPSD-register, 12-stegsprogrammet, återfallsprevention,
motiverande samtal, tydliggörande pedagogik och vårdvetenskap/bemötandemodeller.
När det gäller anhörigstöd så finns det i de tre kommuner som ingått i kartläggningen. Det är
också ett område som ser ut att vara under utveckling och som man satsar resurser på. På de
olika anhörigcenter som finns har man anhörigkonsulenter anställda samt demenssjuksköterska
och Silvasyster. Samverkan sker i stor utsträckning, både inom den egna organisationen och
mellan kommun och landsting. I Eskilstuna och Strängnäs erbjuds ett nätbaserat stöd, Gapet,
som är tillgängligt dygnet runt för anhöriga och vänner.
Många verksamheter säger att kompetensen inom området är bristfällig och att man behöver
vidareutbildning för att kunna möta upp det ökande behovet. Man blir allt äldre idag och
gruppen äldre med psykisk ohälsa växer och man har ingen relevant kompetens och metoder för
att möta behovet gällande målgruppen. Man saknar kompetens gällande vård i livets slutskede
och äldre medsamsjuklighet. Personal inom öppenpsykiatrin behöver mer kunskap om
målgruppens behov.
Många verksamheter anser att man behöver vidareutbildning inom området och verktyg för att
identifiera målgruppen. Inom missbruk har man ingen kunskap om målgruppen och behöver
kompetensutveckling. Inom psykiatrin ser man att målgruppen skulle erbjudas psykoterapi i en
större omfattning än idag. Man saknar kunskap om hur åldern påverkar funktionsnedsättningar,
demens och hur långvarig medicinering påverkar med tanke på att man blir allt äldre. Ett annat
område som det behövs komptens inom är nya målgrupper som neuropsykiatriska
funktionshinder och posttraumatisk stressyndrom. NSPH anser att man måste bli bättre på att
utreda det psykiska tillståndet bättre och att inkludera anhöriga hela vägen.
När det gäller samverkan så kan man se att det sker i stor omfattning, både inom de egna
enheterna och mellan kommun och landsting. Det finns ändå en önskan om mer samarbete och
samverkansutveckling. Landstingets primärvård önskar mer samarbete med geriatriker, en
annan önskan är mer samverkansutveckling för att inkludera personer med
funktionsnedsättningar i föreningar och organisationers ordinarie verksamheter. I Strängnäs
önskar man mer samverkan med socialpsykiatrin gällande personer som bor på Sictoniagården.
Det önskas nya samverkansformer med andra aktörer och mellan kommun och landsting.
När det gäller verksamhetsutveckling så kan man utläsa av svaren på frågeställningarna att man
bland annat önskar lättare form av äldreboenden/stödboende för målgruppen där man kan arbeta
med beteenden.
Ett annat område som man anser att man behöver utveckla gäller gränsdragning mellan vad som
psykiatrin kan erbjuda och vad exempelvis kommun och vårdcentral kan erbjuda skulle behöva
bli tydligare synliggjort.
17
Källförteckning
Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser.
Socialstyrelsen 2008.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen 2010.
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Närvård
i Sörmland- kommuner och landsting i samverkan. 2012
Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om
samarbete och samordning av insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar. 2011.
Rapport om Psykiatriska besvär/sjukdomar hos äldre i Gävleborgs län., Landstinget i Gävleborg
2009.
Psykologisk behandling av psykiska besvär bland äldre, en kunskapssammanställning,
Socialstyrelsen 2009.
Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd, Socialstyrelsen 2012.
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och
ledning, Socialstyrelsen 2010.
www.hjarnkoll.se
www.nestor-foucenter.se
www.kunskapsguiden.se
18
Ordlista
ASI
Intervju som används som instrument i utvärderingsstudier och som
bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevården och
andra närliggande områden.
BDI
Becks Depression Inventory – mäter grad av depressivitet hos vuxna
psykiatripatienter och eventull förekomst av depression i BSPD register
BPSD register
Ett svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
normalpopulationen.
CAN-S
Camberwell Assessment of Need – används för att bedöma psykiskt
funktionshindrade personers behov utifrån hur deras liv ser ut på en rad olika
områden.
CAN-Ä
Samma som ovan inriktat på gruppen äldre.
Case management
Insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska
funktionsnedsättningar.
Gapet
Anhörigstöd på nätet – erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation där
anhöriga får information, råd och stöd via kontaktpersoner från kommun och
landsting. Gapet betyder att minska gapet mellan anhöriga som genom gapet
får en tillgänglig och säker mötesplats. Det ska minska gapet mellan
anhöriga och stödjaren som genom Gapet får en enkel kontaktväg. Det ska
också minska gapet mellan anhörigstödjaren som genom Gapet bildar ett
nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte. Det ska också minska gapet mellan
huvudmännen i vårdkedjan som genom Gapet enkelt kan fånga upp och
förmedla anhöriga.
GDS-20-skala
Screeninginstrument avsett att identifiera depressioner hos äldre personer.
KBT
Kognitiv beteendeterapi – en behandlingsmetod som är särskilt bra vid
behandling av depression. Psykoterapi som utgår från att människan tankar,
känslor och beteenden styr och påverkar varandra.
Kunskap till praktik
Ett utvecklingsarbete inom SKL som syftar till att förbättra den
svenska missbruks- och beroendevården, erbjuder kurser.
MADRAS skattningsskala Montgomery Åsberg Depression Scale – självskattningsformulär
för bedömning av depression.
NSPH
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa – nätverk av patient- brukar- och
anhörigorgansationer inom det psykiatriska området.
Silviasyster
Undersköterska med specialisttutbildning i demensvård.
SÄBO
Särskilda boenden
19
MI
Motivationel Interviewing – en samarbetsinriktad och personcentrerad form
av guidning för att locka fram och stärka motivation till förändring.
ÅP
Återfallsprevention – används i behandling av alkohol- och drogberoende.
Utgår ifrån att tolkningen av en händelse leder till en känslomässig reaktion
som leder vidare till en handling. Metoden syftar till att klienten ska kunna
leva nyktert/drogfritt och att göra eventuella återfall så korta och lindriga
som möjligt.
20
Bilagor
Ansökan om utvecklingsmedel för att utveckla stödet till äldre med psykisk ohälsa
2012-2013.
Projektplan
Definitioner av målgruppen äldre med psykisk ohälsa
Följebrev till verksamheterna som ska besvara frågeställningarna
Frågeställningar
21
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Ansökan om utvecklingsmedel för att utveckla stödet till äldre med psykisk ohälsa 2012-2013
1. Bakgrund
Arbetsgrupperna för Psykiatri och Äldre i Sörmland
I Sörmlands finns idag väletablerade forum för samverkan i psykiatri- respektive äldrefrågor
mellan kommunerna och Landstinget Sörmland. Arbetsgrupper finns i respektive länsdel för
psykiatri och för äldre.
Arbetsgrupperna består av områdes- och verksamhetschefer från landstingets
specialistsjukvård, från primärvården samt från kommuners socialtjänst. Arbetsgruppens
målgrupp är personer med psykiska funktionshinder med eller utan beroendeproblematik
(psykiatri) respektive personer över 65 år (äldre) och det övergripande målet för
arbetsgruppernas arbete är att utveckla samverkans- och samarbetsformer till ett effektivt
resursutnyttjande samt att enskilt och tillsammans arbeta för gemensamt uppsatta mål.
Arbetsgrupperna har var för sig och tillsammans identifierat äldres psykiska ohälsa som ett av
de områden där samverkan behövs för att kunna utveckla ett fullgott stöd till målgruppen.
Arbetsgrupperna har i varje länsdels tillsammans genomfört workshops med deltagare från
kommuner, primärvård och landsting med syfte att tillsammans, och under ledning av
Susanne Rolfner Suvanto från SKL/Sveriges Kommuner och Landsting, fokusera på ämnet
äldres psykiska ohälsa och ge tillfälle till en gemensam diskussion i centrala frågor; frågor om
målgrupp, ansvar, insatser, kompetens, problem och lösningar. Till grund för diskussionerna
fanns Socialstyrelsens rapport ”Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad lägesrapport om
förekomst, verksamheter och insatser”.
Som ett resultat av workshopen bildades en gemensam arbetsgrupp med representanter
från olika arbetsgrupper med målsättning att skapa en gemensam strategi för arbetet kring
äldre med psykisk ohälsa.
2. Syfte och mål
Syftet med denna ansökan om utvecklingsmedel är att Eskilstuna, Strängnäs och Nyköpings
kommuner, tillsammans med landstinget Sörmland och i samverkan med övriga kommuner i
Sörmland, gemensamt, och som en grund för fortsatt utvecklingsarbete, skall kunna
genomföra en kartläggning av målgruppen äldre med psykisk ohälsa för att öka kunskapen
om målgruppen och dess behov samt synliggöra behov av samverkansstrukturer och
riktlinjer som tillgodoser en säker och trygg vård och omsorg till målgruppen.
3. Genomförande
Den planerade kartläggningen skall innehålla en inventering av de personer som bedöms
tillhöra målgruppen i de olika myndigheternas verksamheter i Eskilstuna kommun, Strängnäs
kommun och Nyköpings kommun. Kartläggningen skall synliggöra individernas/målgruppens
behov, belysa vilka behov av kompetens-, verksamhets- och samverkansutveckling som
föreligger för att möta synliggjorda behov, kartlägga eventuella pågående satsningar i länet
för målgruppen, skapa kännedom om satsningar för målgruppen som sker utanför länet samt
inhämta kunskap om evidensbaserade arbetsmetoder.
Kartläggningen kommer att begränsas till tre kommuner i länet: Eskilstuna, Strängnäs och
Nyköping, men syftet är att resultatet skall spridas till övriga kommuner i länet för att stödja
utvecklingsarbetet för målgruppen i varje kommun
Uppdraget skall genomföras av en för uppdraget rekryterad projektledare.
4. Budget
Projektledare, sex månader, heltid
Lokal, telefoni, material, resor
Samordning, seminarier, OH
Summa totalt
kronor
300 000
50 000
50 000
400 000
5. Tidsplan
Projektets förväntade starttidpunkt: 15 oktober 2012
Tidpunkt för förväntad slutleverans av resultat: 15 april 2013
6. Fortsatt planering
Respektive myndighet kommer efter avslutad projekttid ta ansvar för att det gemensamma
arbetet för målgruppen fortsätter. Planeringen är att det kunskapsunderlag som
kartläggningen resulterar i skall vara en grund för det fortsatta samverkansarbetet med att
hitta en gemensam strategi, och den bästa praktiken, för arbetet med äldre med psykisk
ohälsa, och att detta arbete fortsätter efter avslutad projektperiod.
7. Brukar-/anhörigorganisationer
Samarbete finns upparbetat med NSPH Sörmland, vilka är informerade om planeringen av
ansökan om utvecklingsmedel för att genomföra satsningen/kartläggningen.
8. Sammanfattning
Planerat projekt:
- Inventering/kartläggning av målgruppen äldre med psykisk ohälsa: individer, behov,
pågående satsningar i Sörmland, pågående satsningar i omvärlden, kunskap om
evidensbaserade arbetsmetoder och samverkansbehov.
Samverkansparter i ansökan om utvecklingsmedel:
- Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Nyköpings kommun, Landstinget Sörmland,
primärvården.
Tidsperiod:
- Satsningen beräknas pågå 2012-10-15 – 2013-04-15
Belopp ansökt från Socialstyrelsen för genomförande av satsningen:
- 400 000 kronor.
Kontaktperson för ansökan av utvecklingsmedel:
Cecilia Palm Siösteen, utvecklare, Vuxenförvaltningen, Eskilstuna kommun
[email protected], 070-167 22 79, alt 016 710 51 18
Projektägare:
__________________________
____________________________
Ort och datum
Eva Nordborg,
Uppdragschef, Vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun
Ansökan kommer att kompletteras med underskrifter från:
________________________________________
Sven-Erik Ålund,
Verksamhetschef Äldreomsorg, Strängnäs Kommun
________________________________________
Ann Malmström,
Divisionschef Vård och omsorg, Nyköpings Kommun
________________________________________
Sven Nordlund,
Divisionschef Psykiatri, Landstinget Sörmland
PROJEKTPLAN "Äldre med psykisk ohälsa"
___________________________________________________________________
Projekttid:
2012-11-15 - 2013-04-15
Projektledare:
Elisabeth Engberg
Styrgrupp:
Mats Henningson, Cecilia Palm Siösteen, Lena Fors
Bakgrund
I Sörmland finns idag väletablerade forum för samverkan i psykiatri- respektive äldrefrågor
mellan kommunerna och Landstinget Sörmland. Arbetsgrupperna finns i respektive länsdel
för psykiatri och för äldre.
Arbetsgrupperna har var för sig och tillsammans identifierat äldres psykiska ohälsa som ett
av de områden där samverkan behövs för att kunna utveckla ett fullgott stöd till
målgruppen.
Arbetsgrupperna har i varje länsdel tillsammans genomfört workshops med deltagare från
kommuner, primärvården och landsting med syfte att tillsammans och under ledning av
Susanne Rofner Suvanto från SKL/Sveriges kommuner och landsting, fokusera på ämnet
äldres psykiska ohälsa och ge tillfälle till en gemensam diskussion i centrala frågor; frågor
om målgrupp, ansvar, insatser, kompetens, problem och lösningar. Till grund för
diskussionerna fanns Socialstyrelsens rapport " Äldres psykiska ohälsa - en fördjupad
lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser".
Som ett resultat bildades en gemensam arbetsgrupp med representanter från olika
arbetsgrupper med målsättning att skapa en gemensam strategi för arbetet kring äldre
med psykisk ohälsa.
Syfte
Syftet med projektet är att Eskilstuna, Strängnäs och Nyköpings kommuner tillsammans
med landstinget Sörmland och i samverkan med övriga kommuner i Sörmland gemensamt
och som en grund för fortsatt utvecklingsarbete skall kunna genomföra en kartläggning av
målgruppen äldre med psykisk ohälsa för att öka kunskapen om målgruppen och dess
behov samt synliggöra behov av samverkansstruktur och riktlinjer som tillgodoser en säker
och trygg vård och omsorg av målgruppen.
Frågeställningar
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns i länet för målgruppen?
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats?
Har kommunen särskilda boendenheter för målgruppen?
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen?
Hur ser stödet för anhöriga ut?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med?
Vilka behov finns av kompetensutveckling, verksamhetsutveckling och samverkan?
Hur ser det ut i övriga landet? Finns det goda exempel inom området?
Genomförande
Kartläggningen ska innehålla en inventering av de personer som bedöms tillhöra
målgruppen i de olika verksamheterna i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping.
Kartläggningen ska synliggöra individernas/målgruppens behov, belysa vilka behov av
kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling som föreligger för att möta behov.
Kartläggningen ska visa pågående satsningar i länet, skapa kännedom om satsningar för
målgruppen utanför länet samt inhämta kunskap om evidensbaserade metoder.
För att genomföra den kartläggningen kommer vissa frågeställningar (se ovan)delges
utsedda kontaktpersoner i de olika verksamheterna. Vidare kommer en inventering av
evidensbaserade metoder ske. En kartläggning av hur andra kommuner/län arbetar med
målgruppen sker utifrån frågan om det finns goda exempel hur man kan arbeta med
målgruppen och ta del av andras erfarenheter inom området.
Materialet kommer sedan att sammanställas i en rapport som delges styrgruppen.
Rapporten kommer sedan att ligga till grund för vidare arbete inom området utifrån vad
som framkommer.
Presentationsmodell
Det insamlade materialet kommer att delges i en skriftlig rapport. Resultat av
kartläggningen kommer att delges på tre olika seminarier, en i varje länsdel, i april.
Tidsplan
20121130
Information ANP + ANÄ av Mats H och Cecilia PS
20121217
Rapportering till Styrgrupp från Elisabeth E via mail
201301
Träff Styrgrupp - halvtidsrapport
20130217
201302
20130330
20130405
20120401 -15
Lägesrapport till Styrgrupp via mail
Halvtidsrapport till ANP av Mats H och Cecilia P S
Skriftliga materialet klart - skickas till Styrgrupp
Rapportering till ANP av Elisabeth Engberg
Seminarier i de tre olika länsdelarna
Sammanfattning
Projektet pågår från 20121115 - 20130415, med undantag för tre seminarier som ska
hållas under första delen av april.
Kartläggningen kommer att ske utifrån vissa frågeställningar som utgår från
Socialstyrelsens rapport " Äldres psykiska ohälsa - en fördjupad lägesrapport om
förekomst, verksamheter och insatser". Vidare ska en omvärldsanalys att göras för att se
om det finns goda exempel på hur det fungerar på andra platser.
Den färdiga rapporten ska vara klart sista mars och presenteras för ANP i början på april.
Efter det ska tre seminarier hållas, ett i varje länsdel för att presentera rapporten. Efter det
blir det arbetsgruppernas ansvar att arbeta vidare med rapporten som grund.
Elisabeth Engberg
Projektledare
Hej!
”Med fokus på äldres psykiska ohälsa”
Arbetsgrupperna för Psykiatri och Äldre i Sörmland har tillsammans identifierat äldres
psykiska ohälsa som ett av de områden där samverkan behöver utvecklas. Hösten 2011
genomförde arbetsgrupperna i varje länsdel gemensamma workshops med syfte att
tillsammans, och under ledning av Susanne Rolfner Suvanto från SKL, fokusera på ämnet
äldres psykiska ohälsa. Arbetsgrupperna har nu gemensamt ansökt om utvecklingsmedel
för att kunna fortsätta arbetet för denna målgrupp. Projektet ”Med fokus på äldres psykiska
ohälsa” genomförs 121115- 130415 och är sanktionerat på länsnivå.
Syftet med projektet är att genomföra en kartläggning av målgruppen äldre med psykisk
ohälsa för att öka kunskapen om målgruppen och synliggöra behov av
samverkansstrukturer och riktlinjer. Den planerade kartläggningen skall innehålla en
inventering av de personer som bedöms tillhöra målgruppen i de olika myndigheternas
verksamheter i Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun och Nyköpings kommun.
Kartläggningen skall synliggöra målgruppens behov, belysa behov av kompetens-,
verksamhets- och samverkansutveckling, kartlägga eventuella pågående satsningar i
länet, skapa kännedom om satsningar utanför länet samt inhämta kunskap om
evidensbaserade arbetsmetoder.
Med anledning av detta så kontaktar jag dig med några frågeställningar som jag behöver
ha svar på för att genomföra kartläggningen. Tacksam om du kan hjälpa mig med svar på
dessa, helst senast i mitten på januari.
Lite definitioner på vad som menas med äldre med psykisk ohälsa:
Äldre med psykisk ohälsa är personer över 65 år som finns i en eller flera av följande
grupper:
- äldre med psykisk ohälsa som debuterat i samband med åldrande
Äldre där psykisk sjukdom debuterar i samband med åldrande av olika anledningar som till
exempel försämrad funktionsförmåga, förlust av partner och nära vänner, försämrad
ekonomi, försämrad social identitet. Här kan man också drabbas av demens som ibland
kan förväxlas med andra psykiska sjukdomar och vice versa.
- äldre med psykisk ohälsa som debuterat tidigare i livet och som inneburit en
långvarig funktionsnedsättning
Innebär att man levt länge med en funktionsnedsättning som inneburit svårigheter i det
dagliga livet t ex att man levt utanför den reguljära arbetsmarknaden som sedan innebär
en svår ekonomisk situation när man blir äldre.
- äldre med psykisk ohälsa och missbruk
Innebär att man tillhör någon av ovanstående grupper med ett samtidigt missbruk av
alkohol eller narkotika.
Dessa frågeställningar ska besvaras i rapporten:
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns i länet för målgruppen?
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen?
Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med?
Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
Frågeställningar till olika enheter inom området. Välj det område som tillhör din
verksamhet och besvara dessa frågor.
1.Primärvården
Hur många patienter bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka metoder använder ni i arbetet med målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
2. Psykiatrin
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka metoder används i behandling av målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
3. Kommunens äldreomsorg
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
4. Kommunens funktionsnedsättningsomsorg/socialpsykiatrin eller liknande
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Hur många inom målgruppen har beviljats boendestöd i form av socialpsykiatrisk insats?
Har ni andra insatser för målgruppen som ni kan bevilja?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Vilken kompetens har personal inom området?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
5. Missbruksvården inom kommun
Hur många personer arbetar ni med som har psykisk ohälsa kombinerat med missbruk när
det gäller äldre?
Vilken metod används för att identifiera psykisk ohälsa hos äldre missbrukare?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka insatser finns för målgruppen?
Vilka metoder används i arbetet?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling.?
6. Landstingets beroendevård
Hur många personer arbetar ni med som har psykisk ohälsa kombinerat med missbruk är
det gäller äldre?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns för målgruppen?
Vilka metoder finns i arbetet?
Hur arbetar med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
7. NSPH eller liknande
Hur många bedömer ni tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa inom ert
upptagningsområde?
Vilket stöd kan ni ge anhöriga till målgruppen?
Vad ser ni behöver utvecklas inom området när det gäller kompetens, samverkan och
verksamheter?
Har du några frågor kontakt mig via mail [email protected]
Med vänlig hälsning,
Elisabeth Engberg
Projektledare
Frågeställningar att besvara i rapporten
Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns i länet för målgruppen?
Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen?
Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med?
Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
Frågeställningar till olika enheter inom området
I
1.Primärvården
Hur många patienter bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka metoder använder ni i arbetet med målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
2. Psykiatrin
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka metoder används i behandling av målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
3. Kommunens äldreomsorg
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Vilken kompetens har personal inom området?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
4. Kommunens funktionsnedsättningsomsorg/socialpsykiatrin eller liknande
Hur många personer bedömer ni att ni har som tillhör målgruppen äldre med psykisk
ohälsa?
Hur många inom målgruppen har beviljats boendestöd i form av socialpsykiatrisk insats?
Har ni andra insatser för målgruppen som ni kan bevilja?
Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Vilken kompetens har personal inom området?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
5. Missbruksvården inom kommun
Hur många personer arbetar ni med som har psykisk ohälsa kombinerat med missbruk när
det gäller äldre?
Vilken metod används för att identifiera psykisk ohälsa hos äldre missbrukare?
Vilken kompetens har personal inom området?
Vilka insatser finns för målgruppen?
Vilka metoder används i arbetet?
Hur arbetar ni med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling.?
6. Landstingets beroendevård
Hur många personer arbetar ni med som har psykisk ohälsa kombinerat med missbruk är
det gäller äldre?
Vilken kompetens finns inom området?
Vilka insatser finns för målgruppen?
Vilka metoder finns i arbetet?
Hur arbetar med anhöriga? Vilket stöd kan de få?
Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar ni med?
Vilka behov finns hos er av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling?
7. NSPH eller liknande
Hur många bedömer ni tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa inom ert
upptagningsområde?
Vilket stöd kan ni ge anhöriga till målgruppen?
Vad ser ni behöver utvecklas inom området när det gäller kompetens, samverkan och
verksamheter?