Folksjukdomar

Folksjukdomar
En folksjukdom är en sjukdom eller ett hälsoproblem som förekommer hos minst 1 % av
befolkningen. Förr dog de flesta av smittsamma sjukdomar som till exempel lunginflammation eller
TBC. I dagens moderna samhälle är de nya folksjukdomarna till exempel övervikt eller fetma,
psykiska problem såsom stress och hjärt-kärlsjukdomar såsom åderförkalkning och hjärtinfarkt. De
beror till stor del på att vi blir allt äldre, äter fel och rör för lite på oss. Rökning ökar risken för hjärtoch blodkärlssjukdomar, kroniska lungsjukdomar, demens och olika typer av cancer, medan
däremot motion skyddar mot så gott som allt som utgör risker för folksjukdomar. De flesta av
dagens folksjukdomar kan förebyggas genom hälsosam kost, motion, undvikande av rökning och
riklig alkoholanvändning samt förebyggande av fetma.
Till folksjukdomarna i Finland idag räknar man:
 Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande en av de vanligaste folksjukdomarna. Att äta rätt är viktigt
för att inte drabbas. Många har börjat äta bättre men fortfarande är det ganska många som
insjuknar.
 Cancerrelaterade sjukdomar är ett folkhälsoproblem idag. Medicinerna och behandlingarna har
förändrats och det är inte lika många som dör i idag som för några år sedan.
 Fetma är den folksjukdom som ökat mest de senaste åren. Den största ökningen ser vi bland unga
och under de senaste 20 åren har antalet överviktiga fördubblats. En orsak är att vi rör allt mindre
på oss.
 Psykisk ohälsa är ett brett begrepp dit man bland annat räknar depressioner, ätstörningar och
stressrelaterade sjukdomar som utmattningsdepression eller utbrändhet. Kvinnor drabbas mer än
män.
 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Hit räknas till exempel artros, reumatism, ryggbesvär av
olika slag, skolios och osteoporos. Reumatism är en autoimmun sjukdom, medan osteoporos ofta
har livsstilsrelaterade orsaker. Ryggproblem orsakas bland annat av felaktig arbetsställning och för
lite motion.
 Astma och allergi. Astma kan vara ärftlig. Om man är allergisk mot exempelvis pollen, pälsdjur eller
kvalster lökar risken att få astma. Även damm, cigarrettrök och Skadliga gaser ansträngning kan
orsaka astma. Orsakerna till allergi är inte helt klara men risken att få allergi ökar om en förälder
eller båda föräldrarna har det. Troligtvis påverkar även miljö och livsstil. Allergi beror på att
kroppens immunförsvar överreagerar när det kommer i kontakt med ämnen som egentligen inte är
farliga, som till exempel nötter, pollen eller pälsdjur.
 Diabetes: Diabetes är en grupp sjukdomar där högt blodsocker är den gemensamma nämnaren.
Man talar om Typ 1-diabetes eller ungdomsdiabetes och Typ 2 –diabetes, eller åldersdiabetes.
Ungdomsdiabetes har ärftliga orsaker och påverkas inte av livsstilen. Åldersdiabetes orsakas ofta av
övervikt och andra livsstilsfaktorer.
 Kroniska lungsjukdomar som till exempel KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. KOL beror oftast på
rökning och innebär att lungornas syreupptagningsförmåga minskar.
•
Minnessjukdomar blir allt vanligare eftersom vi blir allt äldre. Demens innebär att man på olika sätt
får svårt att minnas och att tolka sin omgivning. Den vanligaste typen av demens är Alzheimers
sjukdom då nervcellerna förtvinar i ett eller flera av hjärnans områden. Tidiga symtom på
Alzheimers sjukdom brukar vara att få problem med minnet och ha en förändrad tidsuppfattning.
ÖVNINGAR:
SANT ELLER FALSKT?
Vilka av nedanstående påståenden är sanna och vilka är falska?
Sant
Falskt
1. De flesta i dagens samhälle dör av smittsamma sjukdomar
❏
❏
2. Folksjukdomarna beror bland annat på felaktig kost och för lite motion
❏
❏'
3. Fetma har ökat mest de senaste åren
❏
❏
4. Allt fler dör i cancer
❏
❏
5. Om din mamma har astma är risken större att du också får det
❏
❏
6. Diabetes av typ 1 beror på bland annat för lite motion
❏
❏
7. Utmattningsdepression räknas som psykisk ohälsa
❏
❏
8. Vi får en allergisk reaktion när vi kommer i kontakt med farliga ämnen
❏
❏
9. Folksjukdomarna idag beror på smittsamma ämnen i samhället
❏
❏
10. Reumatism är en smittsam sjukdom
❏
❏
'
2. Om du vore hälsovårdare, vilka frågor skulle du fråga för att ta reda på om en person riskerar att få
någon av folksjukdomarna?
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Fetma
Hörförståelse Matlagning med Stefan Rössner
https://www.youtube.com/watch?v=Rp9vUZenhT4
Ordlista
en följdsjukdom
snabb
överhängande
en åderförkalkning
att förkorta
en kärlkramp
en förväntad livslängd
en hjärtinfarkt
att ställa diagnos
tidig
krånglig
att förebygga
en formel
ett samhällsproblem
ett midjeomfång
en måltid
att innebära
en livsstil
betydande
det vore mycket vunnet
en hälsorisk
gammal
en kulmage
vanlig
framförallt
att stå sig
att drabba
en kost
en stjärt
en motion
ett lår
ett beteende
att koppla till
en förändring
allvarlig
att hålla igen
en risk
grov
en komplikation
en böna
en sannolikhet
en baljväxt
att utveckla
tjusig
det metabola syndromet
ett joggingspår
att öka
en vardag
en promenad
ett trädgårdsarbete
ett råd
utmärkt
att byta om
medicinskt allvarlig
rask
angelägen
en simning
överviktig
att avlasta
överallt
en årstid
Lyssna till Stefan Rössner och svara på följande frågor:
Hur stor del av befolkningen är fet?
_________________________________________________________________________
Hur kan man enkelt ställa diagnos på fetma?
_______________________________________________________________________________________
Vart sitter det farliga fettet?
__________________________________________________________________________
Vilka allvarliga sjukdomar får man av fetma
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Vad ska man göra för att förebygga fetma?
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Hur ska man äta bättre?
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Hur ska man motionera?
Om fetma
Om du är överviktig är risken stor att du får flera sjukdomar. Du kan bli friskare om du går ner i vikt.
De här sjukdomarna kan du få om du väger för mycket
Här är en lista på de vanligaste sjukdomarna och fakta om sjukdomarna.
Diabetes typ 2
Ungefär 3 av 10 personer som har fetma får sjukdomen som kallas för diabetes typ 2. När du har diabetes typ 2 så
producerar bukspottkörteln mindre och sämre insulin i kroppen. Detta kan leda till hjärtinfarkt eller stroke och
skador på ögon, njurar och fötter.
Diabetes typ 2 blir bättre om du äter rätt, motionerar och inte väger för mycket. Du kan också få behandling med
tabletter och insulin.
Högt blodtryck
Ungefär hälften av alla personer som har fetma har högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt, hjärtsvikt och
stroke.
Mot högt blodtryck hjälper det att äta rätt, motionera och att gå ner i vikt. Ibland kan du som har högt blodtryck
också få läkemedel som sänker blodtrycket.
Höga blodfetter
Ganska många som väger för mycket har också för mycket dåligt fett i blodet. Höga blodfetter kan ge hjärtinfarkt och
stroke.
Du som har för höga blodfetter ska äta mindre fet mat, motionera och gå ner i vikt. Ibland behöver du också få
läkemedel som sänker blodfetterna.
Värk i skelett och muskler
Det är mycket vanligt att den som är överviktig får ont i kroppen, i skelett och muskler.
Människors skelett ska inte bära för hög vikt. Övervikt kan ge för hög belastning på till exempel fotleder, knän,
höfter, skuldror och på musklerna.
Om du minskar i vikt och motionerar eller tränar kommer du få mindre ont och må bättre.
Snarkning med andningsuppehåll
Många överviktiga snarkar när de sover eftersom fettet på kroppen klämmer ihop andningsvägarna.
När du snarkar händer det att du slutar andas helt under en tid,det kallas andningsuppehåll.
Andningsuppehåll ökar risken för att du ska få hjärtinfarkt och liknande sjukdomar.
Andra sjukdomar
Det finns många andra sjukdomar och problem som är vanliga bland personer som har fetma:
• Hjärtsvikt
• Smärta i ländryggen
• Åderbråck
• Hudinfektioner
• Olika sorters cancer
• Psykosociala problem
• Depression
Om fetma, övning:Fyll i luckorna. Välj bland orden till höger
Om du är ________________är risken stor att du får flera sjukdomar. Du kan bli
________________ om du går ner i vikt.
De här sjukdomarna kan du få om du väger för mycket
Här är en lista på de vanligaste ________________och fakta om sjukdomarna.
Diabetes typ 2
Ungefär 3 av 10 personer som har fetma får sjukdomen som kallas för diabetes
typ 2. När du har diabetes typ 2 så producerar ________________mindre och
sämre insulin i kroppen. Detta kan leda till ________________eller stroke och
skador på ögon, njurar och fötter.
mindre
tabletter
sänker
överviktig
andningsvägarna
bukspottkörteln
friskare
motionerar
Diabetes typ 2 blir bättre om du äter rätt, ________________och inte väger för
mycket. Du kan också få behandling med ________________och insulin.
blodtryck
knän
Högt blodtryck
Ungefär ________________av alla personer som har fetma har
sjukdomarna
högt________________. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.
hälften
Mot högt blodtryck hjälper det att äta rätt, motionera och att gå ner
snarkar
i________________. Ibland kan du som har högt blodtryck också få läkemedel
som ________________blodtrycket.
blodfetter
Höga blodfetter
Ganska många som väger för mycket har också för mycket dåligt fett i blodet.
Höga ________________kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Du som har för höga blodfetter ska äta ________________fet mat, motionera
och gå ner i vikt. Ibland behöver du också få läkemedel som sänker blodfetterna.
Värk i skelett och muskler
Det är mycket vanligt att den som är överviktig får ont i kroppen, i
________________ och muskler.
Människors skelett ska inte bära för hög vikt. ________________ kan ge för hög
belastning på till exempel fotleder,________________ , höfter, skuldror och på
musklerna.
Om du minskar i vikt och motionerar eller ________________ kommer du få
mindre ont och må bättre.
Snarkning med andningsuppehåll
Många överviktiga ________________när de sover eftersom fettet på kroppen
klämmer ihop ________________.
När du snarkar händer det att du slutar andas helt under en tid,det kallas
________________.
Andningsuppehåll ökar risken för att du ska få hjärtinfarkt och liknande
sjukdomar.
Övervikt
hjärtinfarkt
vikt
skelett
tränar
andningsuppehåll
Diabetes
Diabetes är en sjukdom som har funnits i flera tusen år. Diabetes kallas också för sockersjuka.
Det finns flera former av diabetes och de vanligaste formerna är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. De
flesta personer som får diabetes typ 1 är barn eller ungdomar. Men man kan få diabetes typ 1 under hela
livet.
De flesta personer som får diabetes typ 2 är över 40 år och därför kallas den för åldersdiabetes. Men
nuförtiden får många ungdomar diabetes typ 2. Ungdomarna väger för mycket och motionerar för lite.
Vad händer i kroppen?
Personer med diabetes har för mycket socker i blodet. Deras kroppar kan inte skapa tillräckligt mycket av
hormonet insulin. Insulinet ska se till att kroppen kan ta emot sockret.
Diabetes typ 1
Vid diabetes typ 1 förstör kroppen cellerna som ska göra insulin. Personer med diabetes typ 1 måste få
insulin varje dag under hela sitt liv.
Diabetes typ 2
Vid diabetes typ 2 kan kroppen göra lite insulin men inte så att det räcker. De flesta personer som får
diabetes typ 2 väger för mycket.
En del av behandlingen är att gå ned i vikt för då kan de klara sig med det insulin som kroppen kan göra.
Men personer med diabetes typ 2 kan också behöva medicin som sänker halten av socker i blodet.
Diabetes typ 2 är en allvarlig sjukdom
För 20 år sedan trodde läkarna att diabetes typ 2 inte var så farligt. Men idag vet vi att det är en farlig
sjukdom. Diabetes typ 2 kan skada hjärta och blodkärl och leda till hjärtinfarkt, stroke och andra
sjukdomar. Det är därför viktigt att behandla diabetes typ 2.
Källa: Söderman läns Landsting
Diabetes typ 2, intervju med Kent,
https://www.youtube.com/watch?v=bnkR7zCY_lU
att komma ihåg
att undvika
kalv, -en
att fara
dåvarande
blodsockervärde, -t
ställe, -t
att fara i höjden
att tjata
känning, -en, -ar
att förstå
syn, -en
att ta tag i det
att påverka
att tvinga
i början
företagshälsovård, -en
allvarlig
snabbremiss, -en
kronisk
akut, -en
att skaffa
att lägga in
kompetens, -en
almanacka, -n
utrustning, -en
livat
att ta
att hamna på
prov, -et, -er
att få ordning på
att ta sig fram
individuell
att prata för sig
att hantera
att underlätta
Svara på frågorna om Kents berättelse!
1. För hur länge sen fick han diagnosen diabetes?
_______________________________________________________________________________
2. Vilka symptom hade han?
_______________________________________________________________________________
3. Varför gick han till läkaren?
_______________________________________________________________________________
4. Varför dröjde det innan han gick?
_______________________________________________________________________________
5. Blev han inlagd på sjukhuset?
_______________________________________________________________________________
6. Vad påverkar hans blodsockervärden?
_______________________________________________________________________________
7. Vilka följdverkningar fick han?
_______________________________________________________________________________
8. Vilka råd kan han ge?
_______________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________
En synonym till ”att minnas”
Kons unge
En synonym till ”en plats”
Dit går du om du blir sjuk på jobbet
En del av sjukhuset dit man åker om det
är bråttom
När läkaren säger att du måste stanna
kvar på sjukhuset
Synonym till ”kalender”
Synonym till att stiga snabbt och kraftigt Synonym till ”att göra något åt
någonting”
Synonym till ”att åka”
När blodsockervärdet blir för högt eller
lågt får man en ?
Att göra enklare
Att få andra människor att förstå vad
man vill och göra det man vill
Att klara sig bra i alla situationer
Synonym till ”ett test”
När man säger samma sak tusen gånger
Motsats till ”kollektiv”
Det sinne vi använder ögonen till
De saker du behöver för att göra en viss
sak
Motsats till ”i slutet”
När man måste göra något är man ?? att
göra det
Motsats till ”nuvarande”
Ett papper en allmänläkare skriver för att
du ska få komma till en specialist
Synonym till ”kunnande”
To understand / ymmärtää
Det du mäter flera gånger om dagen om To get / hankkia
du har diabetes
To take / ottaa
Serious / vakava
Motsats till ”övergående”
To find oneself somewhere / Joutua
johonkin
To avoid / välttää
To handle / käsitellä
To affect / vaikuttaa
To get on top of things / saada tilanne
hallussan
Artros
Artros är den vanligaste sjukdomen i lederna. När vi människor blir äldre kan vi känna oss stela och få
ont i lederna. Det kan vara artros och är mycket vanligt.
Vad är artros och varför får man artros?
När man blir äldre blir brosket i lederna tunnare. Till slut försvinner brosket och benen ligger mot varandra.
När du rör på leden utan att brosket finns kan det göra mycket ont. Men det är inte i benen eller brosket
det gör ont utan i musklerna och senorna runt leden. En del personer får artros när de är unga. Kvinnor har
oftare artros i händerna än män. Läkare tror att det beror på hormoner. Överviktiga personer får lättare
artros än andra. När en människa väger för mycket sliter brosket lättare bort i knänas och höfternas leder.
Hur känns artros?
Smärtan kommer inte från brosket utan i musklerna och senornas fästen runt leden. Du kan också känna
dig stel. En röntgenundersökning är det bästa sättet att riktigt få veta om man har artros eller inte. Du kan
inte bli frisk från artros. Men man kan lindra smärtan. Det är bra att röra på sig och träna. Du kan lättare
fortsätta att röra på dig om du slipper smärtan. Du kan köpa smärtstillande mediciner på Apoteket. En
sjukgymnast kan ge dig övningar som du kan göra hemma. Det är viktigt att du försöker röra på den sjuka
leden annars kan du bli sämre. När du tränar får du bättre rörlighet och du går kanske ned i vikt och det är
bra för då minskar belastningen på lederna.
Operation
Ibland kan en operation hjälpa, men de flesta som har artros behöver ingen operation. Många gånger går
smärtan över när man behandlar den. Man ska också prova olika behandlingar innan man bestämmer sig
för att operera. Om man gör en operation tar läkaren bort den skadade kulan i leden och sätter in en ny
konstgjord kula.
När du har artros är det viktigt att du kan fortsätta att röra på dig. Annars kan du bli sämre.
Arbetsterapeuten kan hjälpa dig så att du kan fortsätta leva som vanligt fast du har ont. Du kan få tekniska
hjälpmedel som hjälper dig att öppna burkar om du har ont i händerna. Om du har så ont att du inte kan gå
över trösklar kan arbetsterapeuten hjälpa dig med att söka bidrag till bostadsanpassning.
Källa: Söderman läns LandstingSkriv ut