Astma en sjukdom som varierar i
svårighetsgrad
Ett bakgrundsmaterial om ny
behandlingsstrategi vid astma
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB
Vill du ha mer information, pressmaterial eller har några frågor - besök
www.astrazeneca.se eller www.astrazenecapressoffice.com
Information om astma finns också på www.astma.com
Kontaktperson: Ann-Christine Berg, Informationsansvarig Andningsvägar,
AstraZeneca Sverige, tel 070-553 231 29
e-post: [email protected]
1
Ny behandlingsstrategi mot astma
Astma är idag vår största folksjukdom och kan debuttera i alla åldersgrupper. Över
10 procent eller en halv miljon svenskar är drabbade och antalet fortsätter att öka1.
Astmasjukdomens svårighetsgrad varierar från tid till annan. Astmatikern behöver
kontinuerlig behandling men beroende på aktuella besvär kan
medicineringsbehovet variera över tiden. Trots detta står fortfarande merparten av
alla astmatiker på en fast dosering av mediciner för underhållsbehandling.
Den senaste forskningen på området visar nu att en flexibel behandling där
patienten justerar sin dosering utifrån hur denne mår i sin astma är en bättre
behandlingsmetod när det gäller att minska antalet försämringsperioder och antalet
svåra astmaanfall. Resultaten innebär sannolikt att vi i framtiden kommer att se en
förändring inom astmavården mot en mer individualiserad behandling som tar sin
utgångspunkt i hur astmatikern mår i sin astma över tiden.
Detta korta bakgrundsmaterial är tänkt som en snabb introduktion till den senaste
behandlingsstrategin på astmaområdet. För dig som är intresserad av att veta mer
går det bra att kontakta Tommy Ekström, medicinskt ansvarig, AstraZeneca
Sverige, tel: 046-33 78 68, mobil: 070-520 78 68, e-post:
[email protected], som gärna svarar på dina frågor om astma.
Astma - en sjukdom som varierar i
svårighetsgrad
Bild 1: Bilden visar hur astmabesvären kan variera över tiden hos en astmatiker
Ordet astma betyder andnöd. Astma definieras som återkommande episoder av
hosta eller pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårighet att andas.
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Om luftvägarna
exponeras för retande ämnen utlöses en kramp i den glatta muskulaturen som
omger luftvägarna, vilket leder till en bronksammandragning. Sammandragningen
gör att luftrören täpps igen och man för svårt att andas.
Astma en sjukdom som varierar i svårighetsgrad över tiden. Det betyder att man
under vissa perioder kan känna sig mycket dålig i sin astma medan man under
1 Socialstyrelsens Folkhälsorapport 1997 samt 2001, SOS 1997:18
2
andra perioder i princip kan vara besvärsfri. Sjukdomen kan exempelvis variera
över årstiderna eller med dygnsrytmen. Många astmatiker mår sämre på vintrarna
när det är kallt och fuktigt ute eller på våren under pollensäsongen. Många
astmatiker har också mer besvär på morgonen och natten då de kan vakna med
andnöd och hosta. Astman kan också försämras av starka dofter, tobaksrök,
avgaser, andra luftföroreningar, fysisk ansträngning eller allergen som kvalster och
djurepitel.
Att sjukdomen varierar över tid är också något som de flesta astmatiker känner väl
till. I en undersökning som gjordes höll majoriteten eller 85 procent2 av
astmatikerna helt eller delvis med om att astma är en variabel sjukdom.
Från flera läkemedel till kombinationsbehandling
De senaste åren har det skett en stor utveckling på behandlingsområdet. De två
huvudkategorierna inom astmabehandling är grundbehandling och
behovsmedicinering.
Grundbehandling av astman sker med en inhalationssteroid. Inhalationssteroiden
behandlar inflammationen i luftrören som är grunden till astmasjukdomen, minskar
risken för framtida skador på luftrören och ger en långsiktig kontroll av astman.
På senare tid har det dessutom kommit en ny typ av luftrörsvidgande läkemedel, så
kallade långverkande luftrörsvidgande mediciner. Ett av dem, formoterol (Oxis
Turbuhaler), som även ingår i Symbicort, har både ett snabbt tillslag och verkar
under minst 12 timmar. Luftrörsvidgande läkemedel minskar behovet av de
kortverkande luftrörsvidgande medicinerna både under dagen och natten.
Behovsmedicinering av astman vid akuta besvär eller i förebyggande syfte inför
ansträngning, sker med snabbverkande luftrörsvidgande mediciner.
Bild 2: Inflammationen i luftrörens slemhinna gör luftvägarna irriterade och påverkar musklerna kring luftrören så
att de drar ihop sig. Slemhinnan blir tjockare och det bildas segt slem som täpper igen luftrören.
2 RESPONSE - studien, Respiratory Patient Opinion Survey, Ståhl E, Am J Respir Crit Care Med
2002; 165:A105
3
Inhalationssteroiderna hämmar inflammationen och luftörsvidgarna påverkar
muskulaturen så att den slappnar av (högra bilden).
Trots att det finns effektiva mediciner att tillgå så har ett stort problem inom
astmavården länge varit att patienterna inte tar sina mediciner vilket leder till
underbehandling. Underbehandling innebär att patienten får astmabesvär,
begränsas i sitt dagliga liv och i värsta fall får söka akut för sina problem.
Anledningarna till att astmatiker inte tar sina mediciner är flera men en viktig orsak
är den missuppfattning som finns bland många astmatiker kring hur läkemedel
verkar. Eftersom effekten av inhalationssteroiden inte märks omedelbart är det inte
ovanligt att man slarvar eller utesluter den ur behandlingen på eget bevåg till
förmån för snabbverkande luftrörsvidgande mediciner där verkan i form av
omedelbar andningslättnad är tydlig för patienten. I en studie3, angav 50 procent av
patienterna att de inte tog sina inhalationssteroider enligt ordination och 62 procent
litade till sin snabbverkande behovsmedicin för att kontrollera sin astma. I studien
ansåg sig 36 procent av patienterna inte heller veta om deras inhalationssteroider
fungerade eftersom de inte upplevde någon omedelbar effekt efter att ha tagit
medicinen.
För att öka följsamheten introducerades i början av 2000-talet det senaste inom
modern astmabehandling, de så kallade kombinationsläkemedlen.
Kombinationsbehandling innehåller både en inhalationssteroid och en
långverkande luftrörsvidgande medicin i en och samma inhalator. Fördelen med
kombinationsläkemedel är att de säkerställer att den luftrörsvidgande medicinen
som behandlar symptomen alltid tas tillsammans med en inhalationssteroid.
Symbicort ger dessutom en snabb andningslättnad. Detta hjälper till att minska
underbehandlingen och dess negativa effekter och är naturligtvis särskilt lämpligt
för den stora gruppen av astmatiker som struntar i eller glömmer att använda sina
inhalationssteroider.
Från fast till flexibel behandling
Introduktionen av kombinationsbehandling har gjort vardagen enklare för många
astmatiker och hjälpt till att minska underbehandlingen. Fortfarande är dock
påtagligt många astmatiker inte tillräckligt väl kontrollerade i sin astma. De senaste
åren har därför forskarna börjat titta på om inte själva sättet som astmatikern tar sin
behandling kan vara ytterligare ett steg i rätt riktning mot att förbättra
astmakontrollen och minska underbehandlingen.
Traditionellt ordineras astmatiker samma mängd läkemedel från dag till dag – så
kallad fast dosering - trots att astma är en sjukdom som varierar med regelbundna
försämringsperioder. En fast dosering innebär att man kanske tar för mycket
medicin i perioder när man må bra – s.k. överbehandling, men framförallt för lite
medicin i perioder när man mår sämre – s.k. underbehandling. Hypotesen hos
forskarna var därför att om patienten istället justerar sin medicinering utifrån
astmasjukdomens svängningar dvs. ökar antalet doser när man mår sämre och
minskar antalet doser när man mår bättre, så skulle både över- och
underbehandling undvikas.
3
Ståhl E, Am J Respir Crit Care Med 2002; 165:A105
4
Ett led i utvecklingen mot en bättre astmabehandling var därför att prova om
Symbicort kunde användas med flexibel dosering. Förutsättningen för att en
astmatiker med en och samma inhalator ska kunna justera sina doser är att
läkemedlet har så kallad har en dosrespons. Med dosrespons menar man att
astmasjukdomen svarar med bättre effekt (ger respons) ju fler doser patienten tar.
Bara Symbicort har denna egenskap. Det andra kombinationsläkemedlet Seretdie
saknar dosrespons för den luftrörsvidgande komponenten, och kräver därför att
man byter inhalatorer för att komma upp i en kraftigare styrka när man blir sämre i
sin astma och på samma sätt byta till en inhalator med svagare styrka när man blir
bättre i sin astma igen. Därigenom förlorar man enkelheten i behandlingen.
Flera studier har genomförts för att få svar på om flexibel dosering eller fast
dosering med kombinationsläkemedel är att föredra. Flexibel dosering med
Symbicort har jämförts, dels med fast dosering av Symbicort, dels med fast
dosering av Seretide. Studien4 som jämförde flexibel behandling med Symbicort
med fast behandling av Symbicort gjordes på 94 vårdcentraler runt om i landet från
Ystad till Haparanda. Den visade att en flexibel dosering gav en bättre
astmakontroll, färre försämringsperioder jämfört med fast dosering, och detta med
lägre total medicinförbrukning vilket också innebär en lägre total kostnad för vården
och individen. Dessa resultat stärks ytterligare av en färsk studie5
Studien6 som jämförde Symbicort i flexibel dosering med kombinationsläkemedel i
fast dosering gjordes på mottagningar i Sverige och andra länder i Europa. Den
visade att en flexibel dosering med Symbicort gav bättre kontroll av astman än fast
dosering. För de patienter som fick flexibel dosering var frekvensen av allvarliga
astmaanfall 40 procent lägre än hos de patienter som fick fast dosering. Patienterna
med flexibel dosering använde också signifikant lägre mängder av sin
snabbverkande luftrörsvidgande medicin för symtomlindring, vilket vanligen
används som ett mått på hur väl astmasymtomen hålls under kontroll. Är man dålig
i sin astma eller underbehandlad brukar man som astmatiker få använda mycket
snabbverkande luftrörsvidgande medicin. Patienterna i gruppen med flexibel
dosering fick dessutom en minskad total läkemedelsförbrukning.
Flexibel behandling i linje med riktlinjer på
astmaområdet
En flexibel behandling ligger också i linje med de internationella
behandlingsriktlinjerna för astma som ges ut av den internationella expertgruppen
GINA (Global Initiative for Asthma). Riktlinjerna rekommenderar att astmatiker skall
4 )
Karlsson, et al: Hälsoekonomisk kostnadsbesparing med Symbicort som flexibel
behandling jämfört med en konventionell behandling. Läkarstämman 2002.
Olsson, Ställberg, et al: Adjustable maintenance treatment of asthma with budesonide and
formoterol in a single inhaler. Läkarstämman 2002.
5)
FitzGerald M, et al: Budesonide/formoterol adjustable maintenance dosing reduces
asthma exacerbations compared with fixed dosing – a 5-month study in Canada. Allergy
Clin Immunol Int - J World Allergy Org, vol. 15, Suppl. 1 (2003)
5
ges råd kring hur man skall hantera försämringsperioder och astmaanfall och att ett
viktigt behandlingsmål är att kontrollera astma med minsta möjliga medicinering5.
En flexibel behandling med Symbicort har visat sig var bättre än fast behandling
både när det gäller att minska antalet försämringsperioder och astmaanfall samt
minska den totala läkemedelsanvändningen. Eftersom ett stort ansvar också vilar
på den enskilda astmatikern när det gäller att sköta sin sjukdom så skulle en
flexibel behandling också innebära att astmatikern tvingades bli mer uppmärksam
på sin astma och lära känna sin sjukdom bättre, vilket på sikt ger en bättre
följsamhet i behandlingen.
Sammanfattningsvis innebär det att vi i framtiden på astmaområdet sannolikt
kommer se en ny behandlingsstrategi mot en mer individualiserad och flexibel
behandling som tar sin utgångspunkt i hur astmatikern mår i sin astma över tiden.
Bild3:Med flexibel behandling kan astmatikern följa variationerna i sin sjukdom och se till att få rätt dos vid rätt
tillfälle och därmed slippa både över- och underbehandling.
7)National
Institue for Health, National Heart Lung and Blood Institute. Global Initiative för
Asthma (GINA). Publikation nr 02-3659, 2002 (www.ginastmha.com)
6
