prov fysik

PROV
FYSIK
PROVPAKET – Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014
I Spektrums lärarhandledningar erbjuder vi såväl färdiga prov som stöd för bedömning av kursplanernas förmågor. I kursplanerna uttrycks de tre förmågorna på följande sätt:
”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att;
• använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning (förmåga 1)
• genomföra systematiska undersökningar (förmåga 2)
• använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband” (förmåga 3)
I Spektrums handledningar finns tre olika provtyper som vart och ett testar dessa förmågor:
• Kapitelprov som framför allt testar förmåga 3, men även förmåga 1 och 2.
• Diskutera och ta ställning som testar förmåga 1.
• Laborationsprov som testar förmåga 2.
Till varje prov finns facit och bedömningsstöd.
KAPITELPROV
I kapitelproven har vi gett de tre förmågorna följande benämningar;
D = Diskutera och ta ställning, förmåga 1
P = Planera och undersöka, förmåga 2
B = Beskriva och förklara, förmåga 3
Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av matriserna i proven och bedömningsstöden.
Där har förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder;
ED = betyget E för förmåga 1 (D)
CP = betyget C för förmåga 2 (P)
AB = betyget A för förmåga 3 (B)
Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt ger maximalt 25 poäng. Ambitionen har varit att
fördela uppgifterna per betygsnivå på följande sätt: 12 E-poäng, 8 C-poäng och 5 A-poäng.
Elevernas resultat kan sedan bokföras på särskilda resultatblad genom att sätta en ring runt motsvarande uppgift. Antalet ringar blir då lika med det antal poäng som eleven uppnått på provet, och ringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och betyg.
DISKUTERA OCH TA STÄLLNING
Den här typen av prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att använda sina
kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning.
LABORATIONSPROV
Även dessa prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att genomföra
systematiska undersökningar.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
1
PROV
BIOLOGI
KAPITELPROV EKOLOGI
1
Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningar till höger.
1. Fotosyntes
A. En naturtyp med vissa typiska växt- och djursamhällen
2. Nedbrytare
B. Alla individer av en art inom ett ekosystem
3. Population
C. Organismer som bryter ned döda växter och djur till jord
4. Biotop
D. Näringskedjor som hänger ihop
5. Näringsväv
E. Solenergi omvandlas till kemisk energi i form av glukos
2
a) Vilken sorts energi ”laddas” ekosystemen med hela tiden?
b) Förklara varför ekosystem hela tiden måste ”laddas” med ny energi.
3
Förklara hur mängden växtplankton kan avgöra hur många
sälar det finns i havet? 4
Hur är det egentligen med gifthalterna i kroppen hos isbjörnarna i Arktis?
Vem har rätt? Motivera ditt svar.
Isbjörnar har höga
gifthalter i kroppen på
grund av att de lever i
ett kallt klimat.
A
Isbjörnarna har ofta
höga gifthalter trots att
de lever i en ren miljö.
Isbjörnarna
har ofta låga
gifthalter
eftersom de lever
i en ren miljö.
B
Isbjörnar tål höga
gifthalter eftersom
de är så stora.
C
D
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
2
PROV
BIOLOGI
5
Beskriv skillnaden mellan Linnés och
Darwins sätt att tolka naturen.
6
Vad menas med resilienta ekosystem?
7
Jordbrukslandskapet består idag ofta av monokulturer. a) Förklara vad monokulturer är.
b) Hur såg jordbrukslandskapet ut förr, och
hur påverkade det antalet arter?
8
a) Vad menas med de allmänna tillgångarnas tragedi?
b) Beskriv på vilket sätt det kan drabba ekosystemen i havet.
9
På en äng lever skalbaggar, maskrosor, möss, kor, rävar och
olika sorters gräs tillsammans i ekosystemet.
a) Vilka är producenter och vilka är konsumenter?
b) Rita och placera in organismerna i en näringsväv och
berätta om deras roll i väven.
c) Vad händer med de andra djuren om rävarna minskar i antal?
10
I ett ekosystem förekommer ständigt olika former av så kallad återkoppling. a) Beskriv hur en positiv återkoppling kan fungera i en måskoloni,
trots att fåglarna är så många.
b) Vad menas med negativa återkopplingar? Ge exempel.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
3
PROV
BIOLOGI
11
En elevgrupp ska undersöka en sjö.
a) Beskriv hur undersökningen bör gå till.
Vad säger mängden fisk om hur sjön mår?
b) Vilka biotiska och abiotiska faktorer kan påverka resultatet?
c) Vilken medveten och omedveten påverkan kan människan ha på livet i sjön?
12
Den tropiska regnskogen har länge utsatts för stor avverkning. a) Vilka intressen kan ligga bakom avverkningen av träd i regnskog? b) Ge exempel på faktorer som bidrar till den stora biologiska
mångfalden i en regnskog.
c) Ge naturvetenskapliga argument mot att avverka och
skövla tropisk regnskog. Motivera ditt svar.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
4
BIOLOGI
Facit och bedömningsstöd till kapitelprov Ekologi
1
1-E, 2-C, 3-B, 4-A, 5-D
• Korrekt svar
2
+EB
a) Ekosystemen laddas hela tiden med solenergi som driver fotosyntesen.
• Korrekt svar.
+EB
b) Av den solenergi som binds vid fotosyntesen förloras cirka 90 procent för varje led,
varje trofinivå, i näringskedjan. Varje organism i kedjan gör av med energi för att hålla sig
vid liv. Den värmeenergi som bildas vid förbränningen strålar till slut ut i atmosfären och
vidare ut i rymden.
• Korrekt svar med motivering.
3
Växtplankton är producenter i den näringskedja där sälar är toppkonsumenter.
Mängden växtplankton avgör därför hur många sälar det kan finnas.
+CB
+EB
• Korrekt svar
4
5
Alternativ B är rätt. Isbjörnarna har ofta höga gifthalter i kroppen trots att de lever i en
förhållandevis ren miljö. Gifthalterna är höga eftersom isbjörnarna är toppkonsumenter,
där gifterna anrikas från lägre nivåer i näringskedjan och blir högre och högre. De andra
alternativen innehåller faktorer som inte påverkar gifthalten, eller är felaktiga.
• Korrekt svar.
+EB
• Korrekt svar med tydlig motivering.
+CB
Linné trodde att naturen var en gudomlig konstruktion där allt hade sin givna roll, och att
den var realtivt oförändrad år efter år. Darwin däremot beskrev hur det naturliga urvalet
och en skiftande miljö gjorde att naturen ständigt förändrades.
• Fullständigt svar.
6
Resilienta, slitstarka, ekosystem har god förmåga att återhämta sig efter en störning.
• Korrekt svar
7
+EB
a) En monokultur är en odling av ett stort område med bara en art.
• Korrekt svar.
b) Jordbrukslandskapet förr bestod av små åkrar, hagar och ängsmarker. Det gav
livsmiljöer för många olika arter och en stor biologisk mångfald.
• Fullständigt svar.
8
+EB
+EB
+CB
a) Med de allmänna tillgångarnas tragedi menas att det ingen ”äger”, men alla
kan utnyttja, lätt överutnyttjas.
• Korrekt svar
+EB
b) Den som kan utnyttja en tillgång blir ensam om fördelarna, medan nackdelarna drabbar
alla. Om enskilda fiskare fiskar så mycket att fiskbeståndet minskar eller tar slut, drabbas
alla av det misskötta ekosystemet.
• Korrekt förklaring med motivering.
• Utförlig förklaring med exempel och motivering.
+CB
+AB
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
5
BIOLOGI
9
a) Maskrosorna och gräsen är producenter. De övriga är konsumenter.
• Korrekt svar.
+EB
b) Korna, skalbaggarna och deras larver äter både av maskrosorna och gräsen.
Mössen äter skalbaggar, maskros- och gräsfrön. Rävarna äter mössen.
• Tydlig näringsväv med beskrivning av vilka som är producenter och olika sorters
konsumenter.
+CB
c) Om rävarna minskar i antal ökar troligen antalet möss som ju är rävmat.
Skalbaggarna däremot minskar förmodligen i antal eftersom de äts av fler möss.
• Utförligt och tydligt svar på alla delfrågor.
10
+AB
a) Positiva återkopplingar förstärker förändringar. En positiv återkoppling i en måskoloni
förstärker förändringen så att det blir fler måsar, trots att konkurrensen om maten ökar.
Orsaken är att fler måsar har lättare att upptäckta och jaga bort rovdjur som annars kan
stjäla ägg och ungar.
• Utförligt svar med exempel.
+EB
b) Ett ekosystem är i ständig förändring. Varje förändring leder till nya förändringar
i en ständig kedja av återkopplingar. Återkopplingar som motverkar förändringar i
ekosystemet kallas negativa. Exempelvis orsakar rovdjurens ökade jakt på växtätarna att
växtätarna blir färre, viket i sin tur leder till att rovdjuren får färre byten och även de blir
färre.
11
• Korrekt svar.
+CB
• Ett fylligt korrekt svar med exempel i båda frågorna.
+AB
a) Undersökningen bör göras så att djur- och växtlivet i sjön kartläggs för att ge en bild
av vilka och hur många som är producenter och olika sorters konsumenter. Om det vid en
provfiskning finns mycket fisk i sjön tyder det på att den mår bra. Ekosystemet fungerar.
• Korrekt svar med en beskrivning av hur undersökningen bör gå till.
+EP
b) Resultatet av undersökningen av sjön påverkas av abiotiska, icke levande, faktorer
som ljus, temperatur och vindar. Det påverkas även av biotiska faktorer som vilka
organismer som finns i sjöns ekosystem och hur de förändras över tid.
• Korrekt mer utförligt svar med exempel.
+CP
c) Människan kan påverka ekosystemet i sjön medvetet genom att fiska, hugga ner skog
i närheten, anlägga odlingar eller genom att påverka vattenflödet till och från sjön.
Människan kan också omedvetet påverka livet i sjön genom att sprida växter, djur och
bakterier eller genom gödning, försurning och gifter så att ekosystemet förändras.
• Korrekt utförligt svar.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
+AP
Kopiering tillåten!
6
BIOLOGI
12
a) De intressen som oftast ligger bakom avverkning av regnskog är ekonomiska –
som för att ge virke eller ge plats för odling, plantager, boskapsfarmer, vägar och
kraftverksdammar.
b) Faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog är både
biotiska – med alla organismer som lever där och samverkar – och abiotiska med solljus,
nederbörd, vindar mm. Många arter trivs i ett tropiskt, varmt och fuktigt klimat utan
alltför starka vindar. Regnskogen är ett omväxlande ekosystem med väldigt många och
varierande ekologiska nischer och gott om mat, där en mångfald av växt- och djurarter
kan leva samtidigt.
c) Ett naturvetenskapligt argument mot att avverka tropisk regnskog är att den rymmer
en stor biologisk mångfald där en stor del av alla världens arter lever. En biologisk
mångfald som är viktig att bevara. När regnskogen avverkas försvinner viktiga
livsmiljöer och ett stort antal arter. Regnskogen med sin stora art- och individrikedom
förser oss med en rad ekonomiskt viktiga ekosystemtjänster, som olika sorters virke
och läkemedel. Den producerar också mycket syre och binder stora mängder koldioxid
vid sin fotosyntes. Om ekosystemtjänsterna överutnyttjas krymper mångfalden, och
kanske också framtida möjligheter till att hitta växter som vi kan behöva.
• Enkla svar på alla delfrågor eller bara svar på delar av uppgiften
+ED
• Mer utvecklade svar med exempel
+CD
• Välutvecklade svar med många exempel och motiveringar på samtliga delfrågor.
+AD
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
7
BIOLOGI
Resultatblad till kapitelprov Ekologi
Namn:___________________________________________
Maxpoäng: (12/8/5)
Förmåga
E
C
A
Omdöme
Diskutera och ta
ställning (F1)
12
12
12
Planera och
undersöka (F2)
11
Beskriva och förklara
(F3)
11
1
2
3
4
5
6
4
7
8
9
7
10
11
2
8
9
10
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
8
9
10
Kopiering tillåten!
8
PROV
FYSIK
DISKUTERA OCH TA STÄLLNING –
SNABBARE UPPKOPPLING TILL INTERNET
Invånarna i en by samlas regelbundet i sitt byråd för att diskutera viktiga frågor. På
senare tid har frågan om uppkoppling till internet varit i fokus. Många av invånarna
i byn har på senare tid köpt surfplattor, smarta telefoner och större TV-skärmar som
inte fungerar som de förväntat sig. Det går helt enkelt för långsamt att surfa och det
hackar när de tittar på film.
På det senaste mötet diskuterade de livligt vilka alternativ som finns för att få snabbare uppkoppling.
I dag har vissa bybor ingen uppkoppling alls till internet, medan andra har mobilt
bredband. Därför diskuteras tre alternativ:
•Använda telefonjacket för uppkoppling, det vill säga existerande kopparledningar
till telefonen
• Använda trådlös uppkoppling, så kallad 4G
• Använda fiberoptisk kabel
Hjälp byrådet att värdera alternativen och rekommendera vilken typ av uppkoppling
de ska satsa på: fiberoptik, kopparkabel eller trådlös 4G. I ditt förslag ska du:
• Använd naturvetenskaplig information:
Utgå från faktabladet om de tre alternativen och fördjupa ditt resonemang med hjälp
av dina fysikkunskaper. Börja med att resonera om vilka behov du har idag och om
cirka 5 år.
• Ta ställning:
Föreslå ett av alternativen.
• Motivera ditt ställningstagande:
Förklara varför det alternativ du valt är den bästa lösningen för dig.
• Formulera ett förslag:
Använd ditt exempel som bakgrund och ge byrådet ett förslag på hur de kan gå
tillväga för att lösa behovet av snabbare uppkoppling till internet för så många som
möjligt.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
9
PROV
FYSIK
Faktablad
DITT BEHOV?
Hur stort är ditt behov av snabb uppkoppling? Här följer några exempel på
vilka datamängder och snabbhet som krävs i dag:
• Skicka e-post
ca 10 kB
• Lyssna på musik, en låt
ca 5 MB
• Titta på en film
ca 1 GB
• Film från SVT Play
ca 4-16 Mbit/s
• Film från YouTube
ca 2-8 Mbit/s
ALLMÄNNA BEHOV PÅ LÅNG SIKT?
Behovet kommer sannolikt öka för de flesta användare till följd av att nya tjänster
kommer att utvecklas som många vill använda.
ASPEKTER
Kopparkabel
Trådlöst 4G
Är hållbar, både materialet i
fibern och tekniken som helhet.
Används globalt omfattande
datatrafik.
Kommer sannolikt inte
underhållas på sikt. Svårare
och svårare att få hjälp.
Är hållbar. Kräver inga
anslutningar av sladdar/kablar.
Stabilitet
Stabil och driftssäker teknik. Kan
inte störas eller avlyssnas.
Ganska stabil och driftsäker
teknik.
Kapaciteten varierar, dels på
grund av användare och din
geografiska position.
Utveckling
Har stor kapacitet. Ny teknik
kommer öka kapaciteten än mer.
Den lösning som kommer möta
framtidens mediautbud bäst.
Nätet kommer sannolikt
avvecklas på lång sikt.
Antal anslutna abonnenter
minskade med 38 % från år
2000 till 2010.
Utvecklas snabbt, ny teknik
kommer öka snabbheten mer.
Men frekvenserna som används
är en begränsad resurs, kan inte
byggas ut hur mycket som helst.
Hur lång tid att komma
igång?
Byggs inte ut en och en. Många
invånare i ett område måste
vara intresserade, eftersom
arbetet att gräva ner kabel är
dyrt. Om fiber redan finns, kan
anslutning ske inom 1 vecka, ska
kabelgrävning ske kan anslutning
ta 6 mån.
Kan anslutas inom 1 vecka
om teleabonnemang finns.
Kan anslutas inom 1 vecka.
Investering
Om anslutning måste ske
genom kabelgrävning krävs en
engångskostnad.
Ca 15 000 kr i tätort
Ca 25 000 kr på landsbygd. Tänk
på att investeringen sannolikt
ökar värdet på fastigheten.
Ingen investering krävs
Ingen investering krävs
Löpande kostnad
Kapacitet: 100 Mbit/s
Datamängd: fri
Pris: 299 kr/mån
Kapacitet: 24 Mbit/s
Datamängd: fri
Pris: 309 kr/mån
Kapacitet: 20 Mbit/s
Datamängd: 40 GB/mån
Pris: 269 kr/mån
EKONOMI
TIDSPLAN
IT-STRATEGI
Långsiktighet
Fiberoptik
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Fungerar både för stationära och
mobila apparater.
Kopiering tillåten!
10
FYSIK
Bedömningsstöd
E
C
A
Eleven motiverar sitt
ställningstagande utifrån en
av aspekterna i uppgiften och
uppger
• ett plus med det valda
alternativet och
• ett minus med något av de
andra alternativen.
Eleven motiverar sitt
ställningstagande utifrån flera
av aspekterna i uppgiften och
• jämför två av de tre
alternativen med varandra
genom att uppge plus och
minus med dessa.
Eleven motiverar sitt
ställningstagande utifrån flera
av aspekterna i uppgiften och
• jämför de tre alternativen
med varandra genom att
uppge plus och minus med
dessa.
Eleven har motiverat sitt
ställningstagande enligt
ovanstående krav och
formulerat en enkel text med
viss anpassning till syftet.
Eleven har motiverat sitt
ställningstagande enligt
ovanstående krav och
formulerat en utvecklad text
med relativt god anpassning
till syftet.
Eleven har motiverat sitt
ställningstagande enligt
ovanstående krav och
formulerat en välutvecklad
text med god anpassning till
syftet.
a) Använda information
Eleven använder den
naturvetenskapliga
informationen ur faktabladet
som stöd för sin motivering.
b) Ta ställning
Eleven tar ställning genom att
rekommendera ett alternativ.
c) Motivera ställningstagande
d) Anpassa motiveringen
till att fungera som ett
beslutsunderlag
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
11
KEMI
LABORATIONSPROV – I VILKET PAPPER FINNS DET STÄRKELSE?
Instruktion till lärare
Uppgiften är tänkt att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra
systematiska undersökningar.
Uppgiften utförs i tre moment: 1. Planering, 2. Genomförande och 3. Utvärdering.
Eleverna bör ha cirka 30 minuter till förfogande för varje moment. Läraren måste ha
tid för att gå igenom alla elevplaneringar inför genomförandet. Utvärderingen kan
ske i direkt i anslutning till genomförandet.
MATERIAL
Varje elev behöver bägare, jodlösning, fyra olika pappersprover och degeltång
1. PLANERING
Låt eleverna ha tillgång till all behövlig materiel under planeringen. Se gärna till att
det finns överflödig utrustning så att eleverna inte blir vägledda i sin planering.
Eleverna redovisar sin planering i planeringsmallen. Samla sedan in och gå igenom
alla elevplaneringar.
2. GENOMFÖRANDE
Inför genomförandet har läraren bedömt elevernas planeringar med hjälp av bedömningsanvisningarna. Se till att allt nödvändigt material finns tillgängligt, så att
eleverna kan genomföra undersökningen efter sin egen planering eller den färdiga
instruktionen.
Eleverna genomför undersökningen och för anteckningar inför utvärderingen.
3. UTVÄRDERING
Utvärderingen genomförs gärna direkt i anslutning till genomförandet. Eleverna ska
ha tillgång till sin egen planering, den färdiga instruktionen och sina anteckningar
från genomförandet. Använd gärna den färdiga utvärderingsmallen. Samla in allt material och bedöm elevernas arbeten med hjälp av bedömningsanvisningarna.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
12
PROV
KEMI
I vilket eller vilka papper finns det stärkelse?
Läser man en tidning märker man att papperet i en dagstidning och en veckotidning
skiljer sig åt. Känner man på en bit toalettpapper och ett vanligt skrivpapper känner
man också en skillnad. Till vissa papper har man tillsatt stärkelse. Din uppgift är att
ta reda på vilket/vilka papper som innehåller stärkelse.
Planering
På nästa sida ska du planera en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Du ska senare genomföra och utvärdera undersökningen.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
13
PROV
KEMI
1. PLANERING AV SYSTEMATISK UNDERSÖKNING
Undersökningsmetod
Beskriv hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Beskrivningen ska vara så utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilken laboratorieutrustning och material du behöver
för att genomföra din undersökning.
Lämna din planering till läraren. Om det behövs kommer läraren att justera din planering.
Eventuellt får du en färdig laborationsinstruktion för att genomföra undersökningen.
Lärarens kommentar
£ Använd din egen planering
£ Använd den färdiga instruktionen
Justeringar
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
14
PROV
KEMI
2. GENOMFÖRANDE
Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper
det finns stärkelse.
Arbeta utifrån din egen planering eller den färdiga instruktionen.
Anteckna dina mätvärden och annan relevant information nedan. Du får använda dina
anteckningar när du senare ska utvärdera undersökningen.
Anteckningar
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
15
PROV
KEMI
FÄRDIG INSTRUKTION
Du ska undersöka vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse.
Du behöver: Fyra olika papper, fyra bägare 100 ml, jodlösning och degeltång.
Genomförande
1. Börja med ett av papperen, riv sönder det i mindre bitar och lägg bitarna i bägaren.
2. Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp.
3. Plocka upp pappersbitarna när vattnet kokat några minuter.
4. Tillsätt jodlösning både till pappersbitarna och i vätskan. Anteckna vad som händer.
5. Diska och upprepa med de övriga papprena.
6. Vilket eller vilka papper innehåller stärkelse?
Anteckningar
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
16
PROV
KEMI
3. UTVÄRDERING
a) Redovisa resultatet av dina försök i tabellform.
b) Dra utifrån resultaten slutsatser om vilket eller vilka papper som
innehåller stärkelse. Motivera dina slutsatser.
c) Anta att du skulle få en ny möjlighet att planera och genomföra din undersökning.
• Ge ett förslag på hur du kan förbättra din undersökning så att den ger ett mer
tillförlitligt resultat.
• Förklara varför förbättringen skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
17
KEMI
BEDÖMNINGSSTÖD
1. Planering
E
C
A
Eleven beskriver delar av
genomförandet. I planeringen framgår
det delvis vilken utrustning som
behövs.
Eleven beskriver genomförandet.
Planeringen kräver någon bearbetning
som inte förändrar genomförandet i sin
helhet. I planeringen framgår vilken
utrustning som behövs.
Eleven beskriver genomförandet.
Planeringen kräver ingen egentlig
bearbetning.
Eleven använder den färdiga
laborationsinstruktionen.
Eleven använder sin egen planering,
som är något bearbetad av läraren.
Eleven använder sin egen planering.
Läraren kan ha gjort mindre justeringar
planeringen.
2. Genomförande
E
Genomför undersökningen med viss
systematik.
C
Genomför undersökningen med
relativt god systematik.
A
Genomför undersökningen med god
systematik.
3. Utvärdering
E
C
A
Eleven redovisar sina resultat och för
enkla resonemang.
Eleven redovisar sina resultat och för
utvecklade resonemang.
Eleven redovisar sina resultat och för
välutvecklade resonemang.
Eleven ger ett förslag på en allmän/
generell förbättring.
Eleven ger ett förslag på en
uppgiftsspecifik förbättring.
Eleven ger ett förslag på en
uppgiftsspecifik förbättring och
förklarar varför den kan påverka
tillförlitligheten i resultatet.
Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar © Författarna och Liber AB
Kopiering tillåten!
18