Funktionsprogram förskola

För- och grundskola
Samhällsbyggnadskontoret/Fastighet
Samhällsbyggnadskontoret/Miljö- och Hälsoskydd
Funktionsprogram förskola
Umeå Kommun
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Funktionsprogrammets genomförande
Materialet har utarbetats med underlag från workshopserien 2007. Uppdraget med Funktionsprogrammet har
genomförts av För- och grundskola, Samhällsbyggnadskontoret/Fastighet, Samhällsbyggnadskontoret/Miljöoch hälsoskydd i Umeå kommun samt White arkitekter. Materialet har utarbetats i en arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna.
Lennart Jonsson,
utvecklingsledare förskola
För- och grundskola
Jan Brännvall,
utredare
För- och grundskola
Karin Nylén,
fastighetsförvaltare
Samhällsbyggnadskontret/Fastighet
Annika Söderlund, miljöinspektör
Samhällsbyggnadskontret/Miljöoch hälsoskydd
Hans Sandberg, miljöinspektör
Samhällsbyggnadskontret/Miljöoch hälsoskydd
Karin Björk, miljöinspektör
Samhällsbyggnadskontret/Miljöoch hälsoskydd
Gunnar Sjölander
Lärarförbundet
Maria Olsson, ansvarig arkitekt
White arkitekter Umeå
Johanna Olsson, arkitekt
White arkitekter Umeå
Birgitta Levander, kvalitetsutvecklare Måltidsservice
Eva Henriksson, landskapsarkitekt
WSP Samhällsbyggnad Umeå
REFERENSER OCH BILDKÄLLOR
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Referenser
Abbott, L & Nutbrown, C. (2005). Erfarenheter från förskolan i Reggio Emilia. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö. Myndigheten för skolutveckling.
Boldeman, Cecilia; Dal, Henrik; Blennow, Margareta; Wester, Ulf; Mårtensson, Fredrika; Raustorp, Anders &
Yuen, Katarina (2005) Förskolemiljöer och barns hälsa. En studie av hur förskolegårdar kan påverka barns fysiska
aktivitet och solexponering. SCAMPER Rapport från Centrum för folkhälsa, Avdelningen för folkhälsoarbete 2005:3.
Stockholm: Stockholms läns landsting.
Dahlberg, G & Göthson, H. (1996). En miljö för det rika barnet. Modern barndom, nr3.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien
För- och grundskolenämd/förvaltning.Verksamhetsplan 2009-2011.
http://www.umea.se/umeakommun/barnutbildning/grundskola/malochstyrdokument.4.bbd1b101a585d7048000705
94.html
För- och grundskoleförvaltningen. (2005). För- och grundskoleförvaltningens riktlinjer för lokalplanering och fysisk
miljö för skolan. http://www.umea.se/umeakommun/barnutbildning/grundskola/malochstyrdokument.4.bbd1b101a5
85d704800070594.html
Grut, Katarina. (2005). Exemplet Reggio Emilia pedagogik för demokrati och lokal utveckling.Premiss förlag
Johansson & Pramling Samuelsson. (2003) Förskolan- barns första skola. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, G. (1995). Hus och rum för små barn. Stockholm: Byggförlaget
Lärarförbundet. (2004). Förskolans pedagogiska rum- en plats för alla sinnen.Stockholm: Lärartidningar produktion
Myndigheten för skolutveckling. (2004). Lärande för hållbar utveckling. Temaskrift. Stockholm: Liber
Nordin-Hultman, E & Collsjöö,J. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan LPFÖ 98. Stockholm: Fritzes kundsevice
Skolverket. (2005). Skolverkets allmänna råd 2005. Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i Förskolan. Stockholm:Liber
Skolverket.Vad är lärande för hållbar utveckling? http:// www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12723, 2008 08 08,
Socialstyrelsen. (2008). Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt.
SOU1997:157.(1998). Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg- och
skolakommittén. Fritzes kundservice.
Umeva. (2007). NOA 07-Anvisningar för ny-eller ombyggnationer av avfallsutrymmen.
Umeå kommun. (2008). Lokala Miljömål. http://www.umea.se/umeakommun/omkommunen/framtidochutveckling/
hallbarutveckling.4.662bdb3711a2220766780001117.html
Umeå kommun. (2008). Folkhälsomål för Umeå kommun http://www.umea.se/umeakommun/omkommunen/framtidochutveckling/hallbarutveckling.4.662bdb3711a2220766780001117.html
Umeå kommun. (2008). Aalborgåtagandena för den hållbara stadsutvecklingen. http://www.umea.se/umeakommun/
omkommunen/framtidochutveckling/hallbarutveckling.4.662bdb3711a2220766780001117.html
Umeå Kommun.(2008). Samhällsbyggnadskontoret Fastighets processbeskrivning, från planering till färdig lokal. Dokumenterad i Sveriges Kommuner och Landstings skrift Strategisk lokalresursplanering.
Åberg, A & Lenz Taguchi,H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber
REFERENSER OCH BILDKÄLLOR
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Bildkällor
Bild sid 9, kap Förutsättningar: Umeå Kommun. (2008). Samhällsbyggnadskontoret
Fastighets processbeskrivning, från planering till färdig lokal. Dokumenterad i Sveriges
Kommuner och Landstings skrift Strategisk lokalresursplanering.
Bild sid 12, kap Förutsättningar: http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12723
Bild sid 15, kap Förutsättningar, ateljé Förskolan Trollet, Kalmar.
Fotografier kommer från Workshopserien 2007, eller har förmedlats av verksamhetsansvarig på Idean, med förskolornas godkännande.
Omslagsfotografi av Mikael Lundgren, Bildinorr.
Ritningsmaterial kommer från Samhällsbyggnadskontoret Fastighet, Umeå Kommun.
Planprinciper inspirerade av ”Hus och rum för små barn” sid 158, Lundahl, G. (1995).
Stockholm: Byggförlaget.
Bild sid 45, kap Kök, köksatelje i Förskolan Trollet, Kalmar.
Bild sid 67, kap Personalens rum, dokumentationsrum i Förskolan Trollet, Kalmar.
INNEHÅLL
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Innehåll
Förutsättningar
Pedagogiska rum
Varför ett funktionsprogram
7
Bakgrund
Övergripande samarbete
Målsättning
Underlag till funktionsprogrammet
Workshopserien
Barns delaktighet i det fysiska rummet
Då och nu
9
Historik
Synen på barn och lärande
Förskolan i Umeå
10
För- och grundskolans mål och riktlinjer
Hållbar utveckling
Arkitektur och miljö
12
Lokaler och miljö enligt läroplan
Inbyggda budskap
Arkitektur för alla
Att bygga en förskola-process 13
Förskolans utformning 14
Placering och utformning
Planprinciper
Tekniskt utförande
15
Myndighetskrav
Material och ytskikt
Färgsättning
Inredning
VVS
Säkerhet
Ljus
El, tele, TV och data
Avfallshantering och källsortering
Räkneexempel
17
Pedagogiska rum
Avdelningen en fyra med kök eller?
Rörelse inne och rörelse ute
Väggarna
Förvaring
Rumsbegrepp-funktion
Exempel
Funktionskrav
Ateljélek
Vattenlek
Köksateljé
Mat och mellanmål
Lek i mindre grupp
Samling och lek i större grupp
Det stora gemensamma rummet
Entréer och hallar
Entréer och hallar
Entrén
Övergången mellan ute och inne
Mötesplatsen
Jag kan själv
Funktionskrav
Groventré och hall
21
23
Hygien och omvårdnad
Hygien och omvårdnad
27
Hygien
Omvårdnad
Funktionskrav
29
Skötrum
Toaletter
VIlrum
33
38
Förskolans kök
Kök och måltid
Livsmedelshygien och rutiner
Kökets arbetsutrymmen
Funktionskrav och dimensionering
43
45 48
51
Utemiljö
Förskolans utemiljö 55
Att planera en förskolegård 57
Dimensionering av gården 61
Personal
Personalens utrymmen 67
Funktionskrav 68
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”Chanserna att det blir bra är mycket större när man
samverkar såhär över gränserna, som i det här samarbetet
med Funktionsprogrammet. Att samla bygg folk, pedagoger,
arkitekter etc är ju helt fantastiskt. Förut, g jorde var och en
sitt, men att vi jobbar mer så här tycker jag är otroligt spännande och värdefullt.”
Margareta Rönngren ordf 2007 i För- och grundskolenämnden
”Rum som byggs för små barn ger dem en livssfär där de ska
mogna och utvecklas. Vuxna har ett stort ansvar för vad
de delar med sig av sin syn på omvärlden med dessa rum.”
Gunilla Lundahl, (1995) Hus och rum för små barn, Stiftelsen Arkus,( sid 29)
FÖRUTSÄTTNINGAR | VARFÖR ETT FUNKTIONSPROGRAM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Varför ett funktionsprogram?
Bakgrund
Målsättning
Umeå kommun står inför en stor utmaning att under de närmaste tre åren bygga ut barnomsorgen med 50 nya förskoleavdelningar från ca 330 i nuläget till ca 380. Volymökningen
kräver 20 avdelningar, och beslutet att minska barngruppernas
storlek 30 avdelningar. Behovet av en utbyggnad beror både
på inflyttningen till kommunen och att det föds fler barn idag,
men är även en konsekvens av ett politiskt beslut att i genomsnitt minska antalet barn på varje avdelning till 15 barn. En
utbyggnad kommer att ske dels i form av ombyggnation av
befintliga lokaler men även nybyggnation.
Miljön i förskolan ska vara både funktionell och säker. Hur en
förskola utformas har en stor inverkan på de aktiviteter och
den verksamhet som sker och genomförs. Miljön påverkar alla
som dagligen vistas där, både personal, barn och föräldrar. Det
handlar om människors sätt att vara, lära, mötas, kommunicera, röra sig, leka m.m. Förskolans miljö kan öppna oändliga
möjligheter.
Umeå kommun har hämtat inspiration till funktionsprogrammet från Trondheim en stad som liksom Umeå har behov av
snabb och stor utbyggnad av förskolor. Under en studieresa
i april 2007 besöktes flera nyproducerade förskolor i Trondheim. Ansvariga i Trondheims kommun beskrev det arbete
och den process man där genomfört för att nå fram till ett
funktionsprogram.
Funktionsprogrammet ska fungera som ett styrdokument och
ett underlag för kommunikation mellan dom som berörs vid
beställning, planering, utformning, upphandling och uppförande av lokaler ämnade för förskolans verksamhet. Det ska
kunna läsas av alla som är intresserade och underlätta förståelsen av förskolans funktioner.
Funktionsprogrammet ska kommunicera värden, funktioner
och målsättning med verksamhet som bedrivs på förskolan.
Funktionsprogrammet ska ge möjlighet att forma förskolan
på olika sätt inom en yttre ram.
Funktionsprogrammet kan också fungera som diskussionsunderlag inom förskolan för den interna utvecklingen.
Övergripande samarbete
Utarbetandet av funktionsprogrammet har skett i ett övergripande samarbete mellan För- och grundskolan, Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd och Samhällsbyggnadskontoret Fastighet.
För- och grundskolan har uppmärksammat att det inför uppförandet av en ny förskola, eller vid ombyggnation, finns behov av att i ett samlat dokument beskriva vad som avses med
ändamålsenliga lokaler och utemiljö.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsynsansvar enligt Miljöbalken över för- och grundskolor i kommunen. Man har vid
tidigare tillsyn av förskolor uppmärksammat att brister förekommer och ser därför ett behov av tydligare riktlinjer. Förskolorna ska utformas så att en god inne- och utemiljö skapas
samt att ett gott smittskydd möjliggörs. För att underlätta planeringen inför uppförande eller ombyggnation av förskolor
är det viktigt att tydliggöra de krav som ställs ur hälso- och
miljösynpunkt.
Samhällsbyggnadskontoret Fastighet är kommunens fastighetsägarrepresentant. I uppdraget ingår att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler som tillgodoser
förvaltningarnas behov av nya, alternativt ombyggda lokaler.
Ambitionen är att skapa lokaler som stödjer verksamheten i en
smidig och snabb byggprocess, vilket förutsätter att verksamhetens funktionskrav är kända. När förskolor ska produceras
är Funktionsprogrammet ett komplement till Samhällsbyggnadskontoret Fastighets projekteringsanvisningar.
Illustrationer i form av ritningsexempel är valda för att visa på
olika sätt att utforma och lösa funktioner. Dessa exempel är
medvetet olika och visar för- och nackdelar med olika lösningar. Exemplen ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag
och visa på möjligheter, begränsningar och konsekvenser.
FÖRUTSÄTTNINGAR | VARFÖR ETT FUNKTIONSPROGRAM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Underlag till funktionsprogrammet
Underlaget till texten i funktionsprogrammet är hämtat från:
• Samarbetet med Designhögskolan i workshopserien
• Funktionsprogrammets styr- och referensgruppsmöten
• Projektet ”Buller i förskolan”
• Miljö- och hälsoskydd. ”Tillsyn av förskolor 2004”.
• Barns delaktighet i det fysiska rummet, OMEP projektet
Funktionsprogrammet revideras och kompletteras allt eftersom med ytterligare material från pågående projekt som t.ex.
Bullerprojektet.
Workshopserien
Vårterminen 2007 genomfördes en workshopserie av Designhögskolan, Umeå Universitet på uppdrag av För- och grundskoleförvaltningen i Umeå Kommun. Här deltog politiker,
representanter från, För- och grundskoleförvaltningen, Samhällsbyggnadskontoret, Lärarförbundet, Föräldraföreningen,
arkitekter, studenter från Designhögskolan samt verksamma
pedagoger som utforskade och dokumenterade sin miljö och
verksamhet. Materialet sammanställdes i en rapport ”Workshopserie vt. 07”.
Workshopserien genomfördes som ett led i arbetet med utvecklingen av ett funktionsprogram för förskolan i Umeå
Kommun. Huvudmålsättningen var att identifiera värden och
funktioner som ska prägla verksamhet och miljö i de förskolor
som kommer att planeras i Umeå.
Barns delaktighet i det fysiska rummet
Under två år har projektet ”Barns delaktighet i det fysiska
rummet” initierat av OMEP (Organisation Mondiale pour
l´Éducation Préscolaire), i samarbete med Umeå Kommun
och i huvudsak finansierat av Arvsfonden, fokuserat på förskolans utemiljö och barns delaktighet i förskolan.
Tre av kommunens förskolor har observerat, dokumenterat,
reflekterat och samlat information om barnen på förskolan,
hur de använder utemiljön, vad de gör ute och vad dessa barn
önskar, saknar och behöver. Med ett stort underlag av dokumentationer, dryg 515 kompletta, har projektet kommit fram
till hur förskolans utemiljö bör vara utformad – estetiskt och
innehållsmässigt – allt utifrån barnen.
I samklang med detta så har kunskap inhämtats från tidigare
forskning och tidigare gjorda undersökningar. Här finns också
med nämnds- och fullmäktigemålet ”Alla har rätt uppleva en
attraktiv arbetsplats med en miljö som främjar hälsa, lärande
och utveckling” likväl som det prioriterade målet att ”Barns
och ungdomars inflytande väsentligt ökas”.
FÖRUTSÄTTNINGAR | DÅ OCH NU
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Då och nu
Historik
Under hela förskolans utveckling, allt sedan Kindergartenrörelsens framväxt i slutet av 1800-talet och framåt, har relationen till familjen och hemmet betonats starkt, men på olika sätt
och med olika avsikt under olika perioder. Det har också funnits en stark koppling till synen på kvinnans roll i samhället.
Den första barnkrubban öppnades på Kungsholmen i Stockholm under 1850-talet, syftet var att fattiga familjer skulle ges
möjlighet att försörja sig själva.
Den första verksamheten med barn med en tydlig pedagogisk
tanke, barnträdgårdar, startades under 1890-talet av Anna Eklund som inspirerats av den tyska pedagogen Friedrich Fröbels tankar om folkbildning och barnens utvecklingsmöjligheter. Verksamheten riktade sig från början till medelklassen,
men kom med systrarna Ellen och Maria Mobergs verksamhet
att omfatta även arbetarnas barn. Ellen Moberg var en av de
drivande krafterna bakom ett ökat samhällsengagemang inom
barnomsorgen.
Från mitten av 1930-talet kunde man för första gången tala
om förskolan i termer av ett enhetligt system. Alva Myrdals
tanke om att ”Storbarnkammaren” skulle vara tillgänglig för
alla barn lade grunden för en enhetlig svensk förskola vilket
innebar att man skulle frångå det uppdelade systemet med den
socialt motiverade barnkrubban och den pedagogiskt motiverade barnträdgården. Alva Myrdal ställde grundläggande krav
på miljön, barnen skulle få möjlighet att komma i kontakt med
det fyra elementen jord, luft, eld och vatten.
Den stora utbyggnad av förskolan som skedde under 60- och
framför allt 70-talet hängde samman med den starka ekonomiska tillväxten och behovet av att frigöra kvinnlig arbetskraft
till produktionen. Utbyggnaden av barnomsorgen gjordes inte
på barnpolitiska grunder utan var alltså främst motiverad av
arbetsmarknadspolitiska överväganden, för att lösa ett tillsynsproblem.
Med 1968 års Barnstugeutredning (SOU 1972:26 och 27) fick
förskola och daghem efter dryga 30 års debatt en gemensam
benämning i begreppet ”förskola”. Utredningen markerade
också att verksamheten var pedagogisk och att all personal var
pedagogisk personal.
1997 publicerades SOU 1997:157 ”Att erövra omvärlden”.
Detta var det förslag till läroplan som året efter, 1998, resulterade i Sveriges första ”Läroplan för förskolan Lpfö 98”.
Synen på barn och barns lärande
Traditionellt sett är synen på barn sprungen ur en utvecklingspsykologisk grund. Barnets mognad kunde mätas enligt stegvis utveckling. En utveckling som var lika för alla barn, men i
olika grad och takt. Man observerade barnets utveckling vad
det gällde fin- och grovmotorik, social kompetens och språkutveckling. Dessa observationer låg sedan till grund för vilka
åtgärder man skulle vidta så att barnen utvecklades ”rätt”.
Förskolans läroplan erbjuder ett annat tänkande idag, en barnsyn som vilar på en pedagogisk didaktisk grund. Här ser man
barn som olika, unika individer som är aktiva medskapare av
sin egen kunskap. Denna syn på barn och barns lärande bygger på en respekt för barnet som ett resursrikt, kompetent och
nyfiket barn, ett barn med egen kraft och lust att lära.
Pedagogen har fått en förändrad lärarroll. I pedagogiskt arbete innebär detta att barnen själva och tillsammans med andra
måste ges möjlighet att i ett utforskande och problemlösande
arbete skapa mening och sammanhang. Denna hållning förutsätter att pedagogen är en reflekterande praktiker som utmanar och ger bränsle till utforskandet där barnet är vägvisaren
som visar på sitt intresse.
Våra föreställningar om barn behöver utmanas och omprövas.
Tidigare har den vuxnes knä och famn varit i fokus framför
allt när de gäller de mindre barnen och vi har trott att barnen
skapar sin trygghet där men idag vet vi tack vare forskning att
små barn skapar sin egen trygghet och sitt lärande genom att
framförallt göra och i relation med andra barn.
FÖRUTSÄTTNINGAR | FÖRSKOLAN I UMEÅ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Förskolan i Umeå
För- och grundskolans mål och riktlinjer
Övergripande mål, utdrag ur Verksamhetsplan för För- och
grundskolenämnd/ förvaltning 2009-2011:
(Kf) beslut fattade av Kommunfullmäktige
En skola för alla där barn- och ungdomars rätt...
att känna sig trygg (Kf), respekterade, sedda och hörda
bekräftas, vilket innebär att:
• barn- och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär
• det råder nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling (Kf)
• alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förankrad lika
behandlingsplan (Kf)
till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses
vilket innebär att:
• barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö, och sitt lärande och upplever en positiv arbetsmiljö (Kf)
• arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar
• olikheter ses som en tillgång och möjlighet
• barn och ungdomar upplever arbetsro (Kf)
till lärande och kunskap uppfylls, vilket innebär att:
• alla barn och ungdomar har rätt att få tillgång till ett rikt och fungerande språk samt estetiska uttrycksformer. Barnens och elevernas kommunikativa utveckling är för- och grundskolans viktigaste uppdrag
• barn och ungdomar utvecklar ett resonerande angrepps-
sätt, förmåga att lösa problem med matematiska verktyg samt att dra slutsatser rörande övergripande natur-
vetenskapliga frågor
• förskolan och skolan utvecklar en medvetenhet om hälsa och hållbar utveckling som förutsättningar för lärande
• andelen elever i årskurs 3 som kan läsa ska öka med målet att uppnå 100 procent (Kf)
• andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9 ska
öka med målet att uppnå 100 procent (Kf)
• varje elev ska ha en framåtsyftande individuell utvecklings-
plan där också föräldrars engagemang och kunnande tas tillvara
• IT-kunskaper och färdigheter är ett nödvändigt verktyg för lärande. Alla barn och ungdomar ska ges goda möjligheter att använda och utveckla sina färdigheter i ITK
10
Ökad attraktivitet genom ett förstärkt kvalitetsarbete vilket innebär att:
• kommunens förskolor och skolor skall upplevas som likvärdiga och attraktiva
• alla har rätt att uppleva en attraktiv arbetsplats med en miljö som främjar hälsa, lärande och utveckling
• alla skolor och förskolor ska ha anmält sig till utmärkelsen ”En skola för hållbar utveckling” senast år 2010
• interna och extern samverkan ska utvecklas i syfte att förbättra måluppfyllelsen
För- och grundskolenämnden antog 2005 riktlinjer för lokalplanering och fysisk miljö för skolan. Utdrag ur dessa:
När det gäller arbetssättet
• Stödja en lärandeinriktning i ett perspektiv på 1-16 år
• Vara ett stöd för att förverkliga ”en skola för alla”
• Stödja kreativa lärandemiljöer och erbjuda miljöer för olika inlärningsstilar
• Se utemiljön som en viktig lärandemiljö
Som arbetsplats
• Vara en ”modern” arbetsplats och ta till vara goda erfaren
heter från övriga arbetsliv
• Ha en bra arbetsmiljö för personal och barn/elever
• Vara en del i att stärka en socialt hållbar utveckling
• På alla sätt vara anpassad för barn/elever/vuxna med funktionshinder
Allmänt
• Planeras för en skola för framtiden
• Stärka en hållbar utveckling avseende miljö
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
FÖRUTSÄTTNINGAR | FÖRSKOLAN I UMEÅ
Hållbar utveckling
Förskolan har genom läroplan ett uppdrag att bidra till hållbar
utveckling.
I begreppet hållbar utveckling ingår och samverkar ekologiska,
ekonomiska, och sociala frågeställningar. Begreppet kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt där processen sätts i
centrum.
Att känna ansvar och medverka till resurshushållning i planering och byggande av en förskola, samt att påverka hushållandet av naturresurser i form av energi (värme och el) och
vatten när förskolan tagits i bruk är en central del av begreppet
hållbar utveckling.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98 säger, ” Förskolan skall lägga
stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans
verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnet tillägnar
sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår
sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa
barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att
det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.”
Solstrålarna är innehållet, frågor som skall lyftas fram till diskussion och handling. Ju
fler strålar solen till sist kommer att bestå av desto mer sammansatt blir kunskapen.
http://www.skolverket.se - Vad är lärande för hållbar utveckling? 2008 08 08
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för
skolans miljö
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö 98)
Umeå kommun undertecknade i augusti 2007 Aalborgåtagandena. Därmed tar kommunen ett helhetsgrepp på arbetet med
en hållbar utveckling. Aalborgarbetet samlar och strukturerar
kommunens pågående arbete med hållbar utveckling och redan beslutade mål och program, exempelvis lokala miljö- och
folkhälsomål. När det gäller miljömålsarbetet är energihushåll-
ning ett av kommunens tre profilområden. De två andra är en
attraktiv boende miljö och Umeås goda dricksvatten.
Exempel på mål som direkt berör förskoleverksamheten är:
• Vid all nybebyggelse av bostäder och lokaler ska elanläggningarna utföras med 5-ledarssystem och senast år 2012 installeras 5-ledarsystem vid större ombyggnationer av skolor och
förskolor.
• Senast år 2012 ska inga gifter förekomma som påverkar miljön eller hälsan för barn på skolor, förskolor, lekplatser och
idrottsytor
Frågeställningar
• År 2012 ska förbrukningen av elenergi per invånare exklusive
tillverkningsindustrin ha minskat med 12 % jämfört med år
2001.
• Hur bygger vi trygga och stimulerande miljöer för förskolan?
• Hur bygger vi kreativa miljöer och miljöer för olika sätt att lära?
• Senast år 2012 ska det erbjudas minst 50 % ekologiska livsmedel i kommunens skolor, förskolor, handikapp- och äldreomsorg.
• Hur ser förskolan som en modern arbetsplats ut?
• Hur utformas utemiljön för att leva upp till en stimulerande lärandemiljö?
• Hur bygger vi framtidens förskolor för hållbar utveckling ?
11
FÖRUTSÄTTNINGAR | ARKITEKTUR OCH MILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Arkitektur och miljö
Lokaler och miljö enligt läroplan
Lokalerna ska vara ändamålsenliga säger skollagen. Det betyder att storlek, utformning, utemiljö och material ska stödja
förskolans uppdrag som pedagogisk verksamhet.
” De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för
bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den
pedagogiska verksamheten.” Lpfö 1998.
Både inomhus- och utomhusmiljö ska vara utformade så att de
stödjer det pedagogiska arbetet och att en varierad verksamhet
anpassad till de barn som deltar kan bedrivas. Överblickbarhet
i miljön är viktig
Skolverkets allmänna råd 2005, Kvalitet i förskolan, säger att
lokalerna ska: • ge möjlighet till varierad verksamhet
• möjliggöra ett arbetssätt som bygger på lek och temaarbete
• vara utformad för aktiviteter i både små och stora grupper för både lugna och livliga aktiviteter
• vara anpassade till barns behov av en god daglig omsorg
Inbyggda budskap - den pedagogiska miljön
” Den pedagogiska miljön kan ses som en aktiv part i pedagogiskt arbete. Miljön i förskola och skola bär på traditioner och
föreställningar om vad pedagogik är och bör vara. Den sänder
också ut budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska
verksamheten och vilka barn som ska finnas där och vad de
ska göra.” ( Dahlberg, G & Göthson, H.(1996). En miljö för
det rika barnet. Modern barndom, nr 3.)
Rum talar ordlöst om för sin brukare hur de kan användas. Erfarenheter och levnadsår är faktorer som påverkar vår syn på
användandet. Många av dagens förskolemiljöer signalerar att
verksamheten liknar hemmets. Exempelvis har varje avdelning
sitt eget kök. Detta har sina utgångspunkter i funktion och
organisation, men påverkar också vår syn på var avdelningens
centrum finns. Genom att förändra rummet förändras även
signalerna om vilket slags verksamhet som kan ske. Vilka är de
budskap som vår förskolemiljö ska förmedla?
Ett uppdukat material inbjuder till utforskande, instängt i skåp
syns inte möjligheten. I hemmet säger traditionen att vi plockar
fram och städar undan medan traditionen i verkstaden/ateljén
säger sorterad ordning och möjligheter. I ett allrum som vid
lunch blir matrum kan det vara svårt att låta leken eller utforskandet att stå kvar för att kunna fortsättas på senare.
Förskolan och pedagogerna går från att erbjuda en hemlik miljö till att idag bjuda in till en miljö för utforskande lek, lärande
och delaktighet.
12
Arkitektur för alla
Vari ligger skillnaden i att vara 90 cm lång och 170 cm lång,
eller skillnaden mellan att krypa, gå själv eller behöva hjälpmedel, när det kommer till upplevelsen av de rum vi vistas i? Hur
påverkar vår kulturella bakgrund och våra levnadsår oss i vår
omedvetna tolkning av rummen? Arkitekturen är till för alla
och det är av vikt att hänsyn tas till allas behov av goda rum i
vår vardag, och av trygga och positiva minnen. Vi bär alla med
oss minnen av rum från barndomen, och med dessa rum en
mångfald av sinnesintryck och känslor. Det trånga och det fria,
det lilla och det stora, det ljusa och det mörka, det mjuka och
det hårda. Rummets ljus, ljud och doft, och de människor som
hör rummet till.
Arkitektur som är genomtänkt och uttryckt blir oftast bra,
även om det kan finnas åsikter och meningar om arkitekturen.
Det otänkta och kortsiktiga för ofta med sig en känsla av tillfällighet och en avsaknad av omsorg.
Arkitektens jobb är att väva ihop alla de förutsättningar och
idéer som finns i det specifika projektet. Att följa lagar, följa
detaljplanen, hålla sig inom ekonomiska ramar, beakta verksamheters specifika krav, förhålla sig till platsen, till ljus, proportioner, teknik, hållbarhet och materialitet ur såväl funktionella som estetiska perspektiv.
I god arkitektur finns en strävan efter en omsorg som innefattar detaljer såväl som helhet oavsett stil. Detaljer kan till exempel vara mötet mellan vägg och golv, ett hårt material mot
ett mjukt, ett material vars specifika egenskaper lyfts fram, en
spännande utklädningshörna eller en intressant utblick.
Frågeställningar
• Vilka budskap ska förskolans miljö förmedla?
• Arkitekturen i förskolan som en del i en god rumsupplevelsen för alla?
FÖRUTSÄTTNINGAR | ATT BYGGA EN FÖRSKOLA / PROCESS
m finansiering




verksamheter med
omförandet av



Att bygga en förskola / process
ansvarar för att
ch KS. Referens
aljplan finns
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Tidsaxel (mån) _________________|______________|_________|______________|____|________________|___________________|____________|
1)
2)
3)
0
2
0
4
2
15
13
0
19
17
4
20
18
5
24
22
9
36
34
21
41 - 47
39 - 45
att bygga
en förskola,planering
tar ca 2-3
från det att verk-– Verksamhetsplanering
Förslagshandlingsskede
Förslagshandlingar
tas fram tillKommunens
övergripande
Ex:år
Befolkningsutveckling
– Lokalresursplanering
- Översiktplanering
ommer ytterligareProcessen
Detaljplan
11 månader
samheten
börjarca arbeta
med att beskriva de behov som ska
sammans med kostnadsberäkningar och hyreskalkyler vilket
Utredningsuppdrag med verskamhets/behovsbeskrivning. Kvalitén påverkar utredningsskedet.
tillgodoses
till det att den nya byggnaden kan tas i drift. Saknas
tar ca 2-5 månader.
Utredningsskede Alternativstudier/Enkelt lokalprogram med skisser. Kostnadsuppskattning. Hyresuppskattning. ca 2 mån
tomt Alt
och/eller
krävs en detaljplaneändring
det 3ellerårmåste
ellerändras tillkommer handläggningstid ca 11 mån, för lokaliseringsprövning ca 5 mån
detaljplan/lokalisering
Om detaljplan ej är tar
upprättad
Projekteringsskede Upphandling av konsulter, projektering
Om tomtfrågan
ej ärfungera
löst tillkommer
tid förärdetta,
förslag och ev inköp
längre.Tomtfrågor
För att processen
ska
smidigt
detdvsdärför
och framtagande
av förfrågningsunderlag
för upphandling av
Inriktningsbeslut och beslut om finansiering. Investeringsplan minst 10-12 månader.
Fullmäktigebeslut
i juni månad. Alt tilläggsanslag/omdisponering
viktigtFörslagshandlingsskede
att den verksamhet som
ska nyttja lokalen redan från
Erf utredningar genomförs och förslagshandlingar upprättas.
Åtgärdsförslag
med2-6
kostnadsber
och offert. Hyreskalkyl. 2 – 5
entreprenör
vilket tar
månader.
börjanmånader
har en tydlig bild av vilka behov byggnaden ska tillgoGenomförandebeslut
reviderad kostnad
Produktionsskede Upphandling av entreprenörer och utfödose. Vidare är det viktigtEvatt
i den strategiska lokalresursplaProjekteringsskede Avstämning av beställning mot offert. Upphandling av konsulter. Framtagande av förfrågningsunderlag inför upphandling av entreprenör.
rande vilket tar 6-18 månader.
neringen
goda förutsättningar genom att samverka med
2 – 6 skapa
månader
Bygglov
ca
5
veckor
utan
överklagan
den fysiska planeringen. Den fysiska planeringen bör göras
Produktionsskede Upphandling av entreprenörer. Före kontraktsskrivning görs en avstämning av projektets ekonomi. Utförande. Slutbesiktning. 6 – 18
så attmånader
det finns en beredskap i form av reserverad mark och
Att komma ihåg - myndighetskontakter:
Lokalerna
börjar användas
framtagna
detaljplaner
för att tillgodose behovet av lokaler för
Projektavslut
Uppföljning och dokumentation. Avslut mot myndigheter, ekonomi. Hyran regleras. Efterkontroller
kommunal service.
Verksamheten anmäler till:
Utredningsuppdrag: Här görs en första behovsbeskrivning.
Hur väl behovsbeskrivningen är utförd har stor betydelse för
det fortsatta arbetet.
Utredningsskede: Ett enkelt lokalprogram med skisser tas
fram. Här görs även en första kostnads- och hyresuppskattning. Detta skede tar ca 2 mån.
• Tillstånd att bedriva förskola: För- och grundskole
nämnden
• Livsmedelstillstånd: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
• Anmälan av förskoleverksamhet: Miljö- och hälsoskydds nämnden (gäller för ny och utökad verksamhet samt vid ägarbyte och görs senast 6 veckor innan verksamheten på börjas)
Upprättande eller reviderande av detaljplan. Om detaljplan inte är upprättad tillkommer en handläggningstid på ca
11 månader.
Fastighetsägaren anmäler till:
Tomtfrågor: Om tomt inte är utsedd tillkommer tid för att ta
fram förslag och eventuellt även köpa in tomt.
• Servisanmälan: Umeva, Umeå Energi
Framtagande av investeringsplan och beslut om finansiering Detta tar ca 10-12 mån.
13
• Bygglov/Bygganmälan: Byggnadsnämnden
• Förhandsanmälan:Arbetsmiljöverket
• Enskilt avlopp: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
FÖRUTSÄTTNINGAR | FÖRSKOLANS UTFORMNING
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Förskolans utformning
Placering och utformning
Förskolan bör få en strategisk placering i ett bostadsområde
så att både det egna närområdet och ytterområden enkelt kan
betjänas. Hänsyn ska tas till omgivande störningsrisker som
exempelvis buller, luftföroreningar, djurhållning och kraftledningar. Möjligheten till placering i anslutning till grundskola
bör alltid utredas så att ett ökat samnyttjande av lokaler, ex
kök, matsal, personalrum, gymnastikhall mm, uppnås. En begränsad tomtstorlek kan uppvägas av närhet till allmän lekplats eller naturområde.
Förskolans gård bör vara anpassad för aktiviteter och lekar
som stimulerar till utforskande och fysisk aktivitet.
Logistiken kring hämtning/lämning är viktig att beakta. Väl
fungerande gång- och cykelvägar till och från förskolan ger
valmöjlighet för föräldrar att avstå bilen. Angöring/parkering
ska avgränsas från entréer och utelek. Angöring för varutransporter ska i sin tur, om möjligt, avskiljas från övrig angöring.
Utemiljöer ska planeras med tanke på vindskydd, solinstrålning, avgaser och buller. Gården ska vara belyst för lek under
den mörka delen av året. Staketet runt förskolans gård utformas så att det är svårt att klättra över även vid högt snödjup.
Förskolan ska i vissa fall utformas generell för alternativ användning såsom, fritidshem, grundskola. Av tradition har
förskolorna utformats som enplansbyggnader. I takt med att
staden förtätas och behovet av centralt belägna förskolor ökar
samt miljöaspekter såsom lågenergibyggande får genomslag i
byggprocessen kommer tvåplansbyggnader i större utsträckning att förordas.
Addera
När förskolan behöver vara av en viss storlek väljer man ofta att lägga
avdelningar som mindre enheter till en större helhet för att minska skalan. I vissa fall önskas även en koppling av förskola till befintlig annan
verksamhet och/eller byggnad..
Torget
Avdelningar placeras kring gemensamma lokaler med plats för både
stora och små grupper. En öppen struktur som ger överblickbarhet och
ofta bygger på gemensamt nyttjande av rum.
Planprinciper
Funktionsprogrammet redovisar exempel på förskolor som på
olika sätt utformats och löst funktioner för ett visst antal barn.
De är olika och valda just för att visa på möjligheter, begränsningar och konsekvenser.
Vi visar här fyra planprinciper för hur man formar en förskola
som helhet och hur man binder ihop de olika ingående delarna. De olika principerna ger olika förutsättningar, fördelar
och nackdelar och väljs t.ex. utifrån uttalade pedagogiska förutsättningar, verksamhetens behov, platsens förutsättningar,
gestaltningsidéer.
Gatan
När förskolans avdelningar binds ihop med ett stråk, en gata eller en
korridor. En korridor kan innehålla andra möjligheter än enbart kommunikation om man utformar den medvetet med fler funktioner i åtanke
Denna lösning ger avdelningar utan genomgångsrum.
Helhet
När förskolan utformas som en gestalt, en ”färdig” byggnad med stark
karaktär. Helhet och detalj utformas speciellt för sin verksamhet.
Överblickbarhet och måttlig storlek kännetecknar denna planprincip.
14
FÖRUTSÄTTNINGAR | FÖRSKOLANS UTFORMNING
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Tekniskt utförande
Myndighetskrav
Myndighetskrav och gängse branschkrav ska alltid tillämpas.
Utöver dessa är det Samhällsbyggnadskontoret Fastighets projekteringsanvisningar som ska tillgodoses vid projektering av
lokaler för Umeå kommuns verksamheter. Här i funktionsprogrammet redovisas krav som är speciellt viktiga att beakta för
förskolelokaler.
Material och ytskikt
Material och ytskikt ska kunna rengöras, tvättas eller torkas
av. Golv: golvmaterial ska väljas utifrån rummets funktion. I rum
där många barn vistas samtidigt förordas golvmatta med akustisk ljuddämpning. I våta utrymmen ska våtsäker golvmatta
användas. Väggar: materialen ska vara lättskötta och tåliga. I rum där
många barn vistas samtidigt kan väggar kompletteras med
väggakustik i barnhöjd. Utsatta hörn bekläds med hörnskydd.
Tak: akustikundertak förordas.
Färgsättning
Färgsättningen ska ske i harmoni med arkitektonisk utformning och gällande tillgänglighetskrav på synbarhet. Barnen
själva bidrar med mycket färg genom t.ex. teckningar som exponeras på väggarna vilket kan vara en bra utgångspunkt vid
val av kulörer och uttryck.
Inredning
Rummens funktioner med pedagogik och inredning innehåller föränderlighet och flexibilitet. Det finns alltså möjlighet att
med möbler bord/hyllor/bänkar, göra rum i rummet allt efter
barnens intressen och ålder.
Material och ytskikt ska kunna rengöras, tvättas eller torkas av.
För att god städbarhet ska kunna uppnås bör även det beaktas
vid inköp av lös inredning och vid möblering.
Stolar och bord bör vara i trä och ljuddämpande bordskivor
rekommenderas. Hållbara tassar under stolar ska finnas för att
minska skrapljud.
VVS
För att undvika allergiska besvär, trötthet, klåda och allmänna
irritationer i ögon och luftvägar ska ventilationen vara av typen fläktstyrd till- och frånluft, med min 3 luftomsättningar/
timme.
Det är viktigt att en behaglig ljudmiljö uppnås. Rekommenda 15
tionen är att ljudnivåer från fasta installationer inte överstiger
30 dBA.
För att få en god komfort ska vattenburen golvvärme förordas. Golvbrunn ska monteras i rum för våtlek.
I barnens toaletter där utrustningen ska monteras i barnhöjd
ska nödvändiga förstärkningar (extra reglar i väggen) utföras
så att möjligheten finns att montera om till normalhöjd.
Säkerhet
Rummen ska utformas så att de är säkra och trygga för barnen
och på ett sätt så att fall-, kläm- och brännskador undviks.
Alla dörrar ska ha klämskydd, fönster ska vara utrustade med
barnsäker spärranordning. Spis utrustas med nyckelbrytare.
Jordfelsbrytare och petsäkra uttag ska finnas.
Ljus
Rum där barn vistas stadigvarande ska ha tillräckligt med
dagsljus. Fönsterytan ska vara minst 10% av golvytan. Fönsterbröstning bör anpassas så att barnen ges möjlighet att titta
ut. Minst ett fönster i varje rum ska vara öppningsbart.
I rum med många olika funktioner (ex allrum) ska belysningsstyrning finnas.
FÖRUTSÄTTNINGAR | FÖRSKOLANS UTFORMNING
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
El, tele, TV och data
I allrum, vilrum och vid arbetsplatser monteras datauttag för
trådlösa respektive trådbundna telefoner och datorer, samt
fasta skrivare.
Förskolan ska utrustas med anslutning för fast telefon och
bärbar telefon.
Tv-uttag placeras i allrum, rörelselek/torg och i personalrum.
I allrum och rörelselek monteras belysning som är dimringsbar.
Ovan fönster monteras lamputtag.
Vid nyproduktion och vid större ombyggnationer ska alla entrédörrar förses med elektriska dörröppnare. Förskolan förses
med ett kombinerat passagesystem, inbrott- och brandvarningslarm. Till brandvarningslarmet ansluts också takfotslarm. Innerdörrar i brandcellsgränser förses med magnetuppställning kopplat till brandlarm.
På fasad monteras väggarmaturer som lyser under den mörka
tiden på dygnet. Vid sandlåda och där barn vistas mest under
höst och vintertid monteras stolpbelysning som också lyser
under den mörka tiden men ej mellan tio på kvällen och sex
på morgonen.
Avfallshantering och källsortering
Soputrymmet ska utformas så att källsortering av avfall/matavfall är möjlig. Ytskikt ska vara tåliga och både väggar och
golv ska kunna spolas av. Avsaknad av tröskel i dörr underlättar transport av sopkärl. Förslagsvis monteras släplist på dörrblad. För att möjliggöra rengöring vintertid förordas elslingor
i golv för tillfällig uppvärmning. Närhet till vattenutkastare så
att slang kan användas vid rengöring förordas.
I planeringen av dessa utrymmen ska man sträva efter att barnen aktivt ska kunna delta i källsorteringen.
16
FÖRUTSÄTTNINGAR | RÄKNEEXEMPEL
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Räkneexempel delytor
Städ, förråd och tvättrum
De ytor som finns redovisade har tagits fram genom en analys
av sex befintliga förskolor i Umeå kommun samt ett annat
referensobjekt. Varje delområde har studerats noggrant och
efter det har ytorna fastställts. Förskolorna dimensioneras för
17 barn/avd. Beslutet om 15 barn/avd som ett genomsnitt för
Umeå gäller.
Avdelningsförråd
Central förråd
Total yta för 1 avd barn
ca 4,5 m²
Tvättrum
Städrum
Entréer och hallar
Total yta förskola Groventré
Tvättrum samnyttjas av förskola och städ. Användningen styrs med hjälp av dokumenterade rutiner.
Kapprum/Hall
Torkrum
Total yta för en avd 3 m²
ca 25 m²
Personal
Ytan är inklusive krokar eller garderob för personalens arbetskläder, och exklusive toalett.
Hygien och omvårdnad
Skötrum /Tvättrum
ca 8 m²
9 m²
4 avd
6 avd
Pausrum inkl pentry
20 m² 30 m²
Arbetsrum 14 m²
21 m²
Expedition
8 m²
8 m²
Samtal/Vila
12 m²
12 m²
Wc
2,5 m²
Kopiering
4 m²
4 m²
Rwc
2,4 m²
Omklädning
6 m²
9 m²
2,5 m²
2,5 m²
ca 67 m²
ca 87 m²
Total yta för en avd ca 14 m²
Wc/Dusch
Om skötrummet delas av fler än 15 barn, t.ex. två avdelningar, bör utrustningsfrågan diskuteras. Finns det behov av två skötbord?
Antal och storlek på Wc och Rwc anpassas från projekt till projekt. I exemplet räknas två wc/avdelning och del i rwc. Pedagogiska rum
Allrum
Vilrum
Aktivitetsrum/Rörelserum
Ateljé/Verkstad
Våtlek
Köksateljé
Torg
Total yta för en avd
ca 102 m²
Fördelningen av ytan är inte av samma vikt som den totala ytan. Med gemensamma utrymmen minskas de egna avdelningsytorna,och vice versa.
17
Total yta
I exemplet räknas plats för en personal per avdelning i arbetsrum.
FÖRUTSÄTTNINGAR | RÄKNEEXEMPEL
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Kök - 6 avd tillagningskök
15 m²
Kök 25 m²
Disk
8,5 m²
Avdelningsvagnar
8 m²
Serveringsvagnar
8 m²
Torrförråd
3 m²
Kylrum
2,5 m²
Frysrum 2 m²
Renseri/rotfrukt 4 m²
Kontor/skrivplats
4,5 m²
Omklädning
2,5 m²
Wc/Dusch
2,5 m²
Städ
1,5 m²
Förråd 1,5 m²
Total yta
89 m²
Inlastning/avemballering
Det har hittills funnits olika sätt att redovisa vilka ytor som
behövs på en förskola. Ett sätt att beskriva de lokalmässiga
förutsättningarna har varit vilken aktiv/pedagogisk yta/barn
som förskolan haft. Då har entré, skötrum och korridorer räknats bort.
För att få ett tydligt jämförelsetal redovisas här alla ytor som
behövs på en förskola under några huvudrubriker. Man får då
både en yta/avd och en totalyta för förskolan. Vill man så är
det också möjligt att lägga ihop ytor från flera avdelningar för
att skapa nya gemensamma möjligheter (t.ex. torg).
Redovisade ytor i sammanställningen är NTA (Netto Total
Area).
För att beräkna BTA, (Brutto Total Area), som t.ex. byggkostnader beräknas på, används ett så kallat svällningstal. I detta
svällningstal ingår t.ex. kommunikationer, länkar och passager,
väggar, apparatrum, undercentraler och schakt.
För en förskola räknas detta svällningstal till mellan 1,30 och
1,35.
I räkneexemplet finns alla kökets möjliga rum inräknade och ytangivelserna är ca ytor. De enskilda ytorna skall alltid ställas mot projektspecifika funktioner och val.
Förskola totalyta
4 avd
6 avd
100 m²
150 m²
56 m²
84 m²
408 m²
612 m²
Städ, förråd och tvättrum
26 m²
35 m²
Personal
67 m²
87 m²
Kök
79 m²
89 m²
736 m²
1057 m²
Entréer och hallar
Hygien och omvårdnad
Pedagogiska rum
Total yta NTA
Räknat med ett svällningstal på 1,3:
Total yta BTA ca 960 m²
Räkneexempel totalyta
ca 1370 m²
18
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”Det är sju robotar och barnen sätter sig på den här stolen och
roboten hissar ner från taket och klär barnen i tyg. Stora förråd
till kläderna för det är mycke barn, men mammor och pappor
tar in kläderna till förrådet. Det är ett batteri som driver alla
robotarna” Didrik
”En uteklädeshylla och en hylla för innekläder
om man kissar på sig och så” Olivia
ENTRÉER OCH HALLAR
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Entréer och hallar
I entrén börjar och slutar dagen på förskolan. Här sker flera
av förskolans sociala, funktionella, pedagogiska och verksamhetsmässiga aspekter.
Entrén
Ett tydligt och välkomnande möte med förskolan för barn,
föräldrar och besökare, är något att sträva efter i planeringen
av en förskola. Det ska vara lätt att hitta rätt även för den som
inte tidigare varit här.
Organisationen av förskolan i avdelningar har fått till följd
att förskolorna i Sverige ofta har flera likvärdiga entréer som
gör det svårare att orientera sig. Då krävs en tydlig skyltning.
Fördelarna med en entré per avdelning kan vara en lugnare
miljö då ett mindre antal barn och föräldrar passerar genom
entrén. Nackdelar kan vara möjligheter till samarbete mellan
avdelningar.
I planeringen av en förskola är det många faktorer som spelar in i hur entrén betraktas. Det måste tas hänsyn till både
pedagogiska och organisatoriska aspekter såväl som tomtens
förutsättningar med yttre kommunikation.
Övergången mellan ute och inne
En ljus och öppen entré är trevlig och samtidigt funktionell då
man kan ha uppsikt ut mot gården och det som händer där.
Mötesplatsen
I dag finns det två varianter på var det första mötet sker mellan
barn, föräldrar och pedagoger:
• Att möta upp barn och föräldrar i entrén har varit en av förskolans hörnpelare under många decennier. Entrén är då
en plats för kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger. Här kan föräldrar ta del av verksamheten i form av
pedagogiska dokumentationer och meddelanden på anslagstavlan om aktuella händelser. Kommunikationen sker både i
muntlig och i skriftlig form.
• Nyare exempel på hur förskolor arbetar är med utgångspunkt
att entrén är den del av förskolan som är till för föräldrar och
barn. Mötet med pedagogerna sker först inne i verksamheten.
Entrén kan ses som en transfer mellan att vara hemma och
komma in till förskolans miljö.
21
ENTRÉER OCH HALLAR
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Jag kan själv
Att komma in, ta av sig kläderna och pedagogiken hör ihop.
”Jag kan själv”, är viktigt och det är viktigt att barnet ges plats
att lära sig själv. En strävan bör vara att barnet ska hitta och nå
sina egna kläder.
Frågeställningar
• Var möts personal, barn och föräldrar vid lämning/ hämtning?
• Hur många avdelningar/enheter/barn delar entré?
• Hur sker övergången mellan ute och inne?
• Hur sker övergången mellan hall och övrig verksamhet?
• Information och kommunikation?
• Inbjudande och välkomnande intryck?
• Hallen som lekyta?
• Hur undviker man blöta fötter och att smuts och slask dras in?
22
ateljé
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
22,5/6
ENTRÉER OCH HALLAR
Funktionskrav
förr
wc
skötr
vilr
allrum
Över entrén bör det finnas ett skärmtak och någonstans
i
när7,9
33,6
heten av entrén, men inte i direkt anslutning, ska det finnas en
vattenutkastare så att möjligheten finns att spola av
t.ex. smutateljé
siga stövlar. Smutsen bör lämnas ute så långt det är möjligt.
wc
skötr
rwc
förr
stora
torget
202,5/6
kapprum
9,5
Familjer som promenerar med barnvagn till och från förskolan
kan behöva en plats att ställa vagnen under dagen. Ett separat skärmtak, kanske i anslutning till gårdens entré, skulle lösa
detta. Förskolans egna vagnar förvaras i förskolans uteförråd.
vilrum
grov
Torkrum förordas i stället för tork­skåp. Anledningen är en
strävan efter att reducera buller och spara energi. Torkrummet
bör ligga i direkt anslutning till groventré och hall. En lättillvilr
gänglig toalett bör också finnas i anslutning till entrén.
8,3
En gemensam entré för flera grupper bör organiseras för god
förvaring samt yta för av- och påklädning.
Hur funktionerna och utrustningen fördelas mellan entré och
hall kan variera beroende av de ställningstaganden man gör
under byggnadens programskede.
ateljé
tork
tork
wc
wc
allrum
32,5
vilrum
grov
rum
11,2
barnvagnsförråd
ateljé
11,5
allrum
Förskolan Blåkulla, Umeå -WSP
43,4
Varje avdelning har en egen entré och ett eget kapprum/hall. En rymlig
passage länkar avdelningarna och möjliggör gemensam tillgång till utrymallrum
men som rwc och förråd.
32,5
9,7
Groventré och hall
rum
Dimensionerande uppgifter:
• Förvaring av ytterskor ca 30 cm/barn
allrum
ateljé
lilla torget
• Upphängning av galon- och regnkläder
• Möjlighet att sitta ner för 5-6 barn i groventré
kapprum
• Förvaring av lekhjälmar
• Förvaring av ytterkläder, ca 30 cm väggyta per barn
allrum
kapprum
• Förvaring av extrakläder
kapprum
• Möjlighet att sitta ner i hall
skötrum
• Klädförvaring för personal
rum
ateljé
groventré
Komplement:
• Entrématta eller rensgaller så att inte smuts dras in i förskolan
Förskolan Trollet, Kalmar - Arkforum
• Golvvärme i entré
Tre avdelningar delar groventré. Varje avdelning har i anslutning till
denna en egen kapprumsyta. Avdelningen med de yngsta barnen har
ingång till avdelningsytan direkt från kapprummet medan övriga når
avdelningarna via ett gemensamt torg. Här är kapprummets storlek och
utformning ett resultat av ett medvetet pedagogiskt val där utevistelser
planeras i mindre grupper.
• Handdukstork (radiatorutförande)
• Torkrum med vägguttag för skotorkar
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
23
ENTRÉER OCH HALLAR
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Övrigt som kan finnas och tar plats:
• Stövelknekt
wc
• Anslagstavla/whiteboard
skötr
förr
rwc
• Utställningsytor för barnens arbeten
våtlek
snickarrum förr
skötr
wc
• Påklädningsbänk/trappbänk
• Skidor och stavar m.m.
allrum
tork
wc
wc tork
allrum
ateljé
vilrum
vilrum
Förskolan Skattelden, Umeå -WSP
Två avdelningar delar entré och kapprum. Från kapprummet nås avdelningarna och de, för de två avdelningarna,allrum
gemensamma utrymmena, rwc, allrum
snickarrum, våtlek och förråd.
allrum
allrum
tork
rw
groventré
tork
wc
kapprum
groventré
skötrum
wc
vilrum
tvätt
förråd
wc
w
allr
kapprum
aktivitetsrum
allrum
ateljé
sagolek
allrum
vilrum
Programskiss förskola i Ersmark, Umeå -White
allr
Två avdelningar, delar entré och kapprum/hall. Från kapprummet nås
wc
avdelningarna och de, skötrum
för de två avdelningarna,
gemensamma utrymaktivitetsrum
rwc
mena. Förskolan
är länkad till en F - 5 skola.
wc
Entréer och hallar
Mjuka funktioner att komma ihåg och prioritera:
Groventré
Kapprum/Hall
• Att lära sig ta på sig kläderna tar plats
• Att säga hej då - vinkfönster
• Törstiga barn - drickfontän eller förvaring av muggar
• Hallen är en mötesplats.
• Det är bra om barnen själv når sina kläder, skor och hjälmar
Torkrum
Total yta för en avd 3 m²
ca 25 m²
Ytan är inklusive krokar eller garderob för personalens arbetskläder, och exklusive toalett.
24
arbetsr
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där
omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall
vägas samman på ett balanserat sätt. Omsorg om det enskilda
barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall
prägla arbetet i förskolan. ” Lpfö 98
HYGIEN OCH OMVÅRDNAD
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Hygien och omvårdnad
Hygien
Det är av största vikt att understödja barns självständighet och
vikten av god hygien. Vatten har en central roll i hand- och ansiktstvätt. Barn lockas av vattnets formbarhet, tvätt av händer
och ansikte är därför ofta en lustfylld aktivitet. En tvättho eller
flera handfat bredvid varandra underlättar för barnen att lära
av varandra tillsammans med pedagogen.
Hygienutrymmen måste utformas så att det känns lätt och naturligt för barn och personal att använda dem.
Förskolebarn har ofta täta och återkommande infektioner, i
allmänhet sex till åtta infektioner per år. De smittförebyggande faktorer som anses spela stor roll är till exempel utevistelse,
handhygien, rutiner för hantering av smitta och tvätt. Ju mer
barnen har möjlighet att vara ute desto friskare är de vilket
bland annat beror på att avståndet och luftvolymen mellan
barnen ökar.
För att minska riskerna för smittspridning ska skötrum, wc och
övriga lokaler utformas så att god hygien kan upprätthållas.
Handtvätt är viktig för att kunna minska spridning av smitta,
inför måltider, vid snytning av barn, efter toalettbesök och vid
infektioner. Med händerna sprids smitta mellan varandra och
till mat, leksaker, handtag och annan inredning. Händerna ska
tvättas med flytande tvål och vatten för att sedan torkas torra.
Engångshanddukar är att föredra av smittskyddskäl för att förebygga spridning av infektioner i barngruppen. Även efter
blöjbyten ska pedagogerna kunna tvätta och torka händerna
innan handsprit används. Engångsunderlägg på skötplatsen eller tvättlappar av papper ska användas. Skötplatsen ska kunna
decinficeras. Skriftliga rutiner för tvätt och rengöring av leksaker, textilier, material och inredning ska finnas i förskolan.
Inredning och ytmaterial ska vara lätt rengörbara och textilier
ska kunna tvättas.
27
HYGIEN OCH OMVÅRDNAD
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Omvårdnad
I begreppet omvårdnad ingår de dagliga rutinsituationerna
som till exempel blöjbyte, hand- och ansiktstvätt, pott- och
toalettbesök, vila och matsituationer. Det är viktigt att använda dessa rutinsituationer för självständighetsträning, närhet,
lärande och kontakt med varje enskilt barn.
Vilan är en del av omvårdnaden. En av sysslorna i förskolan
är att göra i ordning inför sovandet, att plocka fram madrasser, filtar och kuddar är en arbetsuppgift där barnen kan vara
delaktiga.
Rummet för vila kan ha flera funktioner och på så sätt bli mera
användbart för andra ändamål under andra tider på dagen.
Frågeställningar
• Vad innebär omvårdnad?
• Vilka är rutinsituationerna?
• Barns lärande i samband med omvårdnad?
• Vila ute eller inne?
• Finns det andra lösningar för vila än madrasser på golvet?
• Det unika med att vara en grupp barn som äter, vilar och leker tillsammans?
• Hur skapar man förutsättningar för att förebygga infektioner och smittspridning?
28
HYGIEN OCH OMVÅRDNAD
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Funktionskrav
Toalett och skötrum bör ligga i nära anslutning till avdelningens rum och barnens aktiviteter.
Antalet toaletter blir beroende av förskolans utformning, och
kan exempelvis räknas två toaletter per barngrupp samt en
rwc per två barngrupper. Rwc måste finnas tillgänglig för alla
i byggnaden.
vindfång
grov
rörelserum
skötrum
rwc
Skötplatsen bör vara av galon eller liknande som lätt kan torkas av och vid behov desinficeras. Engångsunderlägg eller
tvättlappar av papper kan användas istället för frottéöverdrag.
Förvaring av tvättlappar, blöjor, tvål och salvor mm ska finnas
inom räckhåll från skötbordet.
wc
kapprum
frd
våtlek
allrum
allrum
verkstad
Vilrum bör ligga avskilt från bullrande verksamhet som till
exempel verkstad och rörelselek, samt inte placeras nära elcentraler eller liknande för att undvika att barnen exponeras
av för höga elektromagnetiska fält.
vilrum
Förskolan Grönstenen, Umeå
Skötrum
Skötrum nås från kapprum. Varje avdelning har ett rwc i anslutning till
skötrummet och en toalett i anslutning till kapprummet.
Dimensionerande uppgifter:
• Höj- och sänkbart skötbord och ett fast bord med stege samt ho i anslutning till skötplatsen.
• Förvaringsutrymme för tvättlappar och blöjor, engångsunderlägg, handskar., handsprit, ytdecinfektion, handkräm m.m.
vila
• Vid samtliga handfat ska förvaring/upphängning av tvålpump och hållare för engångshanddukar finnas.
vila
frd
lekrum
frd
• Minst två låga handfat eller tvättränna/avdelning anpassade efter barnens ålder.
• Om textila handdukar används dimensioneras för en en-
kelkrok per barn, ca 15 cm/krok
allrum
kappr
skötrum
skötrum
kapprum
Komplement:
• Duschmunstycke vid ho
• Golvvärme
rwc
allrum
våtlek
rwc
verkstad verkstad
wc
entré
Övrigt att tänka på:
• Pedalhink för blöjor
• Förvaring av extra kläder
• Pall
• Potta
• Spegel
Förskolan Missonären, Umeå - VAB arkitekter och ingenjörer
Skötrummet nås från kapprummet, ligger mitt i verksamheten i anslutning till en gemensam våtlek och har överblick mot lekrum. Avdelningen
har tillgång till två toaletter varav en rwc som nås från skötrummet och
en wc i anslutning till entrén.
Toaletter
Dimensionerande för barnens toaletter:
• Låga toalettstolar
• Låga handfat
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
29
entré
HYGIEN OCH OMVÅRDNAD
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Vilrum
Dimensionerande uppgifter:
• Vilmadrasser mått ca 550 * 1400, 10 st med utrymme att nå sin madrass utan att gå över de andra madrasserna.
frd
skötr wc
wc
skötr
rwc
• Förvaring av vilmadrasser, täcken och kuddar. Täcken och kuddar ska kunna förvaras separat för varje barn Bör nås också av barnen.
frd
allrum
kapprum/
entré
Övrig att tänka på:
lekrum
• Tvättbara täcken och kuddar
vila
tork
tork
wc
wc
barnvagnar
Förskolan Blåkulla, Umeå - WSP
Skötrummet nås från allrummet och har överblick genom fönster mot
kapprum och entré. Avdelningen har en toalett i anslutning till entré,
en toalett i anslutning till skötrum . Rwc är gemensam med avdelningen
bredvid.
allrum
allrum
groventré
rwc
wc
skötrum
kapprum
Mjuka funktioner att komma ihåg och prioritera:
kapprum
wc
tvätt
• Om handfaten är placerade bredvid varandra eller om det finns en ho med flera vattenblandare kan flera tvätta sig samtidigt
• Speglar och kakel i olika färger kan göra detta till ett spännande och trivsamt rum
• Barn av olika längd ska kunna se sig själv i spegeln när de tvättar sig
• Tvålpumpen sitter bäst ovanför handfatet, då rinner spillet inte ner på golvet.
• Barnen ska själv kunna komma upp på höj och sänkbart skötbord
• En fönstervägg i skötrum/tvättrum ger ljus och överblick för både personal och barn.
• Speglar för helfigur
förråd
wc
aktivitetsrum
Ersmark förskola, Umeå -skiss White arkitekter
Skötrummet nås från kapprummet och är gemensamt för två avdelningar.
Man har tillgång till två toaletter och en rwc i anslutning till skötrummet,
och en toalett i anslutning till groventrén.
Hygien och omvårdnad
Skötrum /Tvättrum
9 m²
Wc
2,5 m²
Rwc (del av)
2,4 m²
Total yta för en avd ca 14 m²
Vilrum ingår som yta i pedagogiska rum. A
ntal och storlek på Wc och Rwc anpassas från projekt till projekt. I exemplet räknas två wc/avdelning och del i rwc. 30
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas
i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa
miljöer, där barnen inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Det är
därför angeläget att den vuxne är medveten om den pedagogiska miljöns möjligheter och betydelse för det pedagogiska
arbetet i förskolan.”
SOU 1997:157 Att erövra omvärlden
”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall
inspirera barnen att utforska omvärlden. Miljön skall vara
öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall
främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt
ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra
nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.” Lpfö 98
PEDAGOGISKA RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Pedagogiska rum
I begreppet pedagogiska rum beskrivs här avdelningens egna
och delade ytor där barnen vistas under dagen. Skötrum, toaletter, entréer och hallar redovisas i egna kapitel.
Avdelningen en fyra med kök eller...?
Avdelning är och har varit ett samlingsnamn för ett antal rum
som ligger i nära anslutning till varandra och har en egen entré.
Jämförelser har gjorts med en fyra med kök. Var och en tolkar
och beskriver begreppet utifrån egna kunskaper och erfarenheter. Avdelningsbegreppet har därför olika innebörd för olika
personer.
Under en dag deltar barnen i många olika sammanhang och
finns med i olika grupper, inom den egna avdelningen eller
tillsammans med andra avdelningar. Samverkan mellan avdelningar sker i olika former på olika förskolor och med samverkan ökar möjligheten för barnen att nyttja större delar av
förskolans yta.
Genom att tidigt i arbetet med en ny förskola fundera över
samverkan och gemensamma aktiviteter, kan arkitekturen och
rummens disposition skapa goda förutsättningar för detta. En
för flera barngrupper gemensam entré kan vara ett exempel på
nya sätt att se på begreppet avdelning.
När barnen står på tröskeln in till verksamhetens rum så signalerar rummen; här finns saker att bli nyfiken på, utforska och
lära. Även riktigt små barn läser av ett rum för att bilda sig en
uppfattning om vad som finns att göra. Förskolan erbjuder en
miljö där kommunikation mellan barn är central. Här finns
olika mötesplatser där barnens samspel och relationer fördjupas i görandet. Det finns utrymme för olika typer av aktivitet
och utforskande, som ger möjlighet till konstruktion med en
mångfald av material. Det finns också rum dit barnen drar sig
tillbaka, för boken och läsandet och rum som inspirerar till
barns fantasilek.
Hur rummen ligger i förhållande till varandra har betydelse för
hur rummen används, organiseras och hur samverkan mellan
avdelningarna formas och genomförs. Genomgångsrum med
många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress.
Korridorer å andra sidan utformas ofta enbart för kommunikation/transport och kan uppfattas som ineffektiva ytor.
Rörelse inne och rörelse ute
Det är ett naturligt sätt för barn att vara rörelseaktiva och att
de behöver få möjlighet att röra på sig.; springa, jaga, skutta,
hoppa, leka lekar, delta i organiserade rörelselekar och utforska. För detta behövs stora ytor, men var?
Förskolan har av tradition hävdat att man behöver ett särskilt
utrymme för barns behov av rörelse. Lekhallen med sina kud 33
PEDAGOGISKA RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
dar, gymnastikmattor, ribbstolar, bänkar har varit en själklarhet men hur används den idag och vilka är där? Om inte stora
rörelserum/lekhallar ska prioriteras i en framtida förskola hur
ska vi då tillgodose barns behov av rörelse?
Hur arbetar pedagogerna idag med barns behov av rörelse?
Förskolan erbjuder t.ex. gymnastik för 5-åringarna och då går
man ofta iväg till en närliggande gymnastiksal. Räcker det att
erbjuda den formen av rörelse? För de större barnen är det
kanske inte självklart att det ska vara ett rum inne som är avpassat för rörelse.
Väggarna
Väggarna är en viktig del i förskolans verksamhet eftersom
pedagogerna och barnen ges plats för pedagogisk dokumentation som visar de projekt/arbeten som barnen är en del av. En
arkitektur som erbjuder mycket ljus som fönster ut mot världen, gården och inne mellan rummen och i dörrar gör miljön
överblickbar. Denna genomskinlighet ger trygghet för barn
och vuxna då de ser var de andra är.
En klok bedömning av glasytor mellan rum och ut mot gården
bör göras för att skapa balans mellan behov av ljus/luft och
möblerbar yta/plats för dokumentation.
Förvaring
För att barnen ska ha möjlighet att förändra sin miljö så att
den passar den aktuella leken behövs möbler, kuddar och annat löst material. Detta ställer krav på att man tänker igenom
förvaringsmöjligheterna. Vad står framme, och vad har plats i
skåp och lådor? I en strävan efter en flexibel och väl fungerande miljö är det viktigt att redan tidigt i projektet fundera över
vilken lös och fast inredning som kommer att behövas.
Frågeställningar
• Hur samverkar avdelningar? Ex. två avd tillsammans
i flygelavdelning?
• Rum i rum och/eller rum bredvid rum?
• Vilka göranden har vi att ta hänsyn till och planera för?
• Vilka möjligheter ska förskolan ge för barns rörelsebehov och var?
• Kan vi hitta smarta lösningar för flexibla förvaringsmöjligheter?
• Vad erbjuder man småbarn och var, när det gäller deras behov av rörelse en kall vinter dag?
34
PEDAGOGISKA RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Rumsbegrepp/funktion
När det talas om förskolan i planeringssammanhang används
ofta rumsbegrepp som t.ex. allrum, våtlek och rörelselek.
Begreppen kan vara begränsande för att de ger en bild av vad
rummet ska innehålla, och samtidigt underlättar också dessa
begrepp vid planeringen av en ny förskola av precis samma
anledning. Svårigheten med att lämna de vedertagna begreppen är vad de ska kallas istället och vilka situationer, funktioner och värden de nya orden ska associera till.
Det viktiga i processen kring planeringen av en ny förskola är
att innehållet blir synliggjort. Att det finns en förståelse hos
alla inblandade för vilka aktiviteter som kan ske. Hur sedan
ytan är fördelad inom avdelningen eller förskolan kan se olika
ut på olika förskolor.
Ett resonemang kring innehåll, aktivitet och rummens egenskaper kan resultera i såväl traditionella rum bredvid rum, som
flexibla rum i rum.
De vedertagna rumsbegreppen är t.ex.:
Allrum: Två eller tre stycken, till storlek olika rum där det
mesta av lek, rutiner och praktisk pedagogik sker. Här finns
t.ex. dockvrå, bygglek, utklädningslek mm. Dessa ingår i avdelningen.
Verkstad/Ateljé/Snickarrum: Ett eller flera rum att snickra,
måla, klippa och klistra i. Delas ibland av flera avdelningar.
Våtlek: Ett rum för lek med vatten.
Matplats: En plats i något av allrummen där också ett mindre
kök kan finnas för avdelningens egen måltidsutrustning. Ibland sker måltiderna i mindre grupper i flera av avdelningens
rum.
Vilrum: Ett rum för vila där madrasser och kuddar också förvaras. Kan vara ett av avdelningens allrum. (vilrum finns att
läsa om i kapitel om hygien och omsorg)
Rörelselek/Lekhall: Ett större aktivitetsrum som delas av
två eller flera avdelningar.
Övriga begrepp som man kan stöta på är mysrum, bibliotek,
läshörna.
Nyare rumsbegrepp inom förskolan är t.ex:
Torg/samlingsrum: Ett för hela eller delar av förskolan gemensamt rum som kan möbleras och förändras efter behov.
Gemensam matplats: En för hela förskolan gemensam matplats. Denna kan vara detsamma som torget. Här äter man i
matlag.
Pedagogiskt kök/köksateljé: Barnens eget kök där de får
pröva på tillsammans med personalen. Detta är gemensamt
för hela förskolan.
35
PEDAGOGISKA RUM | EXEMPEL
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Exempel - avdelningens egna och gemensamma pedagogiska rum:
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
Förskolan Missionären, Umeå ,1990 - VAB
4 avd, pedagogisk avdelningsyta 98 kvm
vila
12,0
vila
8,3
Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad i fem separata
rum. Tillsammans med en annan avdelning disponerar man lekrum
och våtlek.
lekrum
38,9/2
allrum
13,4
våtlek
10,6/2
allrum
28,2
verkstad
11,1
Förskolan Blåkulla, Umeå , 2004 - WSP
4 avd, pedagogisk avdelningsyta 102 kvm
Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad på fem rum.
Fyra avdelningarna disponerar ett gemensamt rum för rörelselek
samt tillhörande förråd. Det gemensamma rörelserummet ligger
centralt placerat i byggnaden.
rörelserum
41,8/4
allr/mat
28,8
ateljé
15,1
allrum
27,6
vilr
9,9
lekr
9,9
I begreppet pedagogiska rum har här räknats
in allrum, ateljé/snickarrum, vilrum och samlingsrum.
Ritningar ej skalenliga.
egen avdelningsyta
delad yta 2 avdelningar
delad yta 3-6 avdelningar
36
PEDAGOGISKA RUM | EXEMPEL
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
Förskolan Skattelden, Umeå, 2008 - WSP
6 avd, pedagogisk avdelningsyta 107 kvm
rörelselek/samling
106/6
allr
18,3
allr
13,9
frd
vilr
10,3
verkst
11,8/2
Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad i fyra separata
rum. Tillsammans med en annan avdelning disponerar man snickrum och våtlek. Förskolan har ett gemensamt torg som delas av sex
avdelningar - rum för samling.
våtlek
6,1/2
frd
allr
38,7
Förskolan Trollet, Kalmar, 2006 - Arkforum
6 avd, pedagogisk avdelningsyta 55+280/6=
102 kvm
ateljé
22,5/6
vilr
7,9
allrum
33,6
allrum
32,5
rum
11,2
ateljé
11,5
allrum
43,4
allrum
32,5
ateljé
9,7
ateljé
9,7
vilr
7,7
Ytan för en avdelning är uppdelad i allrum, vilrum och ateljé.
Gemensam yta för sex avdelningar är ett mindre och ett större
torg/aktivitetsyta, en ateljé samt en köksateljé.
stora torget
202,5/6
ateljé
9,5
vilr
8,3
allrum
28
lilla torget
55,6/6
rum
11,2
I begreppet pedagogiska rum har här räknats
in allrum, ateljé/ snickarrum, vilrum och samlingsrum.
Ritningar ej skalenliga.
ateljé
11,5
allrum
32,8
rum
9,2
egen avdelningsyta
delad yta 2 avdelningar
ateljé
12
delad yta 3-6 avdelningar
37
PEDAGOGISKA RUM | FUNKTIONSKRAV
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Funktionskrav
Ateljélek
Att ha möjlighet att låta material ligga framme och tillgång till
låga vattenhoar ökar självständigheten hos barnen. Varje förskola bör ha ett utrymme avdelningsvis eller gemensamt där
ateljéverksamhet kan ske.
vilrum
vilrum
ateljé
uteplats
uteplats
frd
vila
Förskola Ersmark, programskiss White arkitekter, Umeå
vila
Ateljén är gemensam för två avdelningar. I lekrum
anslutning till ateljén finns
frd
avdelningarnas uteplatser.
allrum
skötrum
skötrum
kapprum
kapprum
våtlek
rwc
rwc
allrum
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
verkst verkst
entré
entré
Förskolan Missionären, VAB, Umeå
Varje avdelning har en verkstad som står i direkt kontakt med den
andra avdelningens verkstad. Insyn finns till utrymme för våtlek
Vattenlek
Möjligheten att utforska vatten och sand ska finnas. När man
utforskar material som sand och vatten krävs en golvbrunn
samt tåliga och lätt städade material.
wc
allrum 2
allrum 3
skötrum
rwc
frd
a
2
allrum 1
kapprum
lekrum vilrum
torkrum
entré
wc
Förskolan Blåkulla, WSP, Umeå
Varje avdelning har ett allrum utrustat för ateljéverksamhet.
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
38
vi
9
PEDAGOGISKA RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Köksateljé
En konsekvens av nya regler gällande förskolans kök är begränsningar för barnens möjlighet att ta del av matlagning och
köksgöromål. För att barnen ska ha möjlighet att baka och laga
mat tillsammans med pedagogerna har ett nytt rumsbegrepp
prövats, köksateljé. Här sker en pedagogisk verksamhet som
tar hänsyn till de olika momenten som berör köket. Handtvätt
och förvaring av förkläden bör finnas för att tidigt lära sig om
god kökshygien.
allrum
vila
ateljé
allrum
Mat och mellanmål
tvätt
Hur och var måltider och mellanmål intas kan lösas på olika
sätt. Antingen är måltiderna avdelningsgemensamma då gruppen äter i avdelningens lokaler, eller så sker måltiderna i ett
gemensamt rum med de övriga avdelningarna. Pedagogerna
ordnar då ”rum i rummet” som passar barngruppen. Där måltiderna sker inne på avdelningen bör en köksuppställning finnas. Detta behandlas närmare i kapitel om kök.
wc skötrum
städ wc
Skiss förskola, Umeå -White arkitekter, 2007
Skissen är en tillbyggnad i två plan, avsedd för två avdelningar, som är
ansluten till en befintlig byggnad för ytterligare två avdelningar. Måltider
sker avdelningsvis . Den pedagogiska ytan är samlad så när som på ett
rörelserum som delas våningsvis av två avdelningar
Lek i mindre grupper
Lek med bygg och konstruktion, rollek/fantasilek m.m, kan
ske i rum som kan förändras utifrån barngrupp, ålder, storlek
på gruppen, årstid och vad man jobbar med för projekt. Dessa
rum kan lätt göras om utifrån behov t.ex. med hjälp av låga
hyllor, bänkar och vikväggar m.m. Barnen är delaktiga i hur
rummet kan utformas, omformas och förändras.
vilr
allr
torg/samling
Samling och lek i större grupper
Grupplekar, sång och dans, ett rum där hela avdelningen kan
vara samlad.
allr
allr
Det stora gemensamma rummet
Det stora gemensamma rummet är ett rum för möten mellan
människor i en miljö som erbjuder många olika pedagogiska
allrum/mat
Förskolan Skattelden, Umeå -WSP , 2008
Ett gemensamt torg delas av sex avdelningar. Måltider sker inne på
avdelningen, men möjligheten finns att även äta på torget för exempelvis
de äldre barnen. Tomtens höjdskillnader har tagits upp i en trappa som
kan nyttjas på flera sätt.
Det gemensamma torget, förskolan Trollet, Kalmar
39
PEDAGOGISKA RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
verksamheter där föränderlighet och flexibilitet har stort utrymme. Här kan pedagogen skapa ”rum i rummet” när behov
et finns. Möjligheten kan finnas för avskärmning även uppifrån t.ex. skenor i taket.
ateljé
22,5/6
vilr
7,9
Många både barn och pedagoger delar på utrymmet och rummet står som symbol för delaktighet, ansvar, solidaritet och
jämlikhet.
allrum
33,6
stora torget
202,5/6
ateljé
9,5
allrum
32,5
rum
11,2
Dimensionerande uppgifter:
Ateljéverksamhet
ateljé
11,5
vilr
allrum
• Möjlighet för minst 5-6 barn/avdelning att arbeta samtidigt vid bord
allrum
ateljé
• Material förvaring, papper, pennor, penslar, målar-
färger, tyger mm.
ateljé
• Förvaring av skulpturer, installationer, teckningar och målningar.
rum
allrum
vilr
ateljé
lilla torget
allrum
• Diskbänkskåp i barnens höjd
• Diskbänkskåp i normalhöjd
rum
• Väggyta för uppsättning av verktyg
• Väggyta för upphängning och utställning av målningar och teckningar.
ateljé
Förskolan Trollet, Kalmar - Arkforum , 2006
Tre torg, gemensamma för de sex avdelningarna, är kopplade till varandra. Torgen har direkt koppling till avdelningar. Måltider sker i matlag
på torgen.
Mat och mellanmål
• Matplatser för 15 barn och 3 pedagoger/avdelning.
• Avdelningskök i de fall måltider sker på avdelningen. Övrigt att tänka på:
• Stafflier
• OH-apparat
• Ljusbord
• Förvaring av sand-/ vattenlåda / liten bassäng
• Förvaring av leksaker
• Plats för bänkar, hyllor, vikväggar mm.
Allrum förskolan Trollet, Kalmar
Pedagogiska rum
Mjuka funktioner att komma ihåg och prioritera:
Allrum
• En plats för föräldrar där de kan sätta sig ner och prata med varandra, kanske dricka en kopp kaffe.
Aktivitetsrum/Rörelserum
• Anslagsyta sitter lågt så att barnen kan vara delaktiga i att sätta upp och vara nära sina projekt, teckningar, foton, texter m.m.
Våtlek
Vilrum
Ateljé/Verkstad
Köksateljé
• Med kompletterande mobil belysning, t.ex. skenor i tak är det lättare att förändra ljuset efter behov.
Torg/Det stora gemensamma rummet
Total yta för en avd
40
ca 102 m²
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”En gubbe som säljer korv, hamburgare, majs
som frukost när man kommer här.” John
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Kök och måltid
Mat, lust och känsla
Doften av bullar kan flytta oss tillbaka till barndomen på mindre än en sekund. Det är ett tecken på att vi skaffar oss livets
starkaste matminnen i barndomen och att mat ofta är sammankopplat med känslor och sinnen. Goda matvanor grundläggs i barndomen. Goda matvanor handlar om regelbundenhet och social samvaro, såväl som om mat med bra energi och
näringsinnehåll som motsvarar barnens behov. Goda matvanor handlar också om att se mat som bärare av kultur, som ger
njutning, lust och välbefinnande.
Förskolan tar stor hänsyn till vad som är nyttigt, att maten
doftar gott, är aptitlig och god. Att den dessutom serveras i
en tilltalande och lugn miljö är viktigt för måltiden och för
barnets lust att äta. Genom att låta barnen äta i sin egen takt
ökar förutsättningarna för att barnen faktiskt äter och smakar
på vad som bjuds.
Vi äter inte bara för att få nödvändig energi och bli mätta, utan
maten fyller både ett sinnligt och ett socialt behov. Genom att
se maten och måltiden som ett pedagogiskt sammanhang med
plats för lärande och sinnliga upplevelser öppnas en värld av
möjligheter som också främjar en hälsosam livsstil hos både
barn och personal. Att lära sig njuta av maten, av dess smaker
och sammanhang är en erfarenhet som man har glädje av under hela livet.
Tillgängligheten till köket för barn och pedagogisk personal
är minimerad på grund av de livsmedelshygieniska krav som
ställs idag. För att tillgodose möjligheten att själva laga mat,
baka och vistas i kökets sinnliga och pedagogiska situationer
krävs att funktionerna finns någon annanstans i förskolan på
avdelningen eller i köksateljé. (Se även kapitel Pedagogiska
rum)
Matplatsen
Var barnen äter är en pedagogisk fråga som även ger förutsättningar för planeringen av ett förskolekök. Att äta på avdelningen eller i gemensamma rum berör funktionsfrågor som är
direkt kopplade till disponeringen av ytor och rum:
• Hur många serveringsvagnar och avdelningsvagnar behövs? • Var finns uppställningsyta för dessa?
• Var förvaras porslin? • Var tvättar barnen händerna innan maten?
• Behövs köksuppställning på avdelningen? (Se även kapitel Pedagogiska rum)
43
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Begreppen tillagning och mottagning
Inom förskolan finns det olika varianter på kök och mathållning.
Tillagning:
• I tillagningsköket sker all tillagning på plats. Man har en hantering av råvara till färdig produkt.
Mottagning:
• Mottagning av komplett varm måltid. Här tillagas i vissa fall sallad, mellanmål och frukost.
• Mottagning av del av måltid varm eller kyld. Här sker tillagning av tillbehör som potatis, pasta, ris och sallad. Även frukost och mellanmål tillagas. Vid kyld leverans sker återuppvärmning av huvudkomponent och ibland vissa tillbehör.
Vad är det som avgör vilket slags kök det blir
Flera faktorer ligger till grund för beslut om vilket slags kök
som bör finnas i en förskola. Man ser bland annat till läge,
storlek, transporter, ekonomi och om något befintligt kök
finns i närheten. Beslutet tas i samråd mellan För- och grundskola, skolområdeschef/rektor och Måltidsservice.
Utformning av kök på förskolor
Lokal, inredning och utrustning ska vara utformad så att god
livsmedelshygien möjliggörs och anpassas därför utifrån verksamhetens omfattning och art. Olika faktorer som påverkar
hur lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering
och storlek är bl.a.;
• vilken sorts beredning ; tillagnings- eller mottagningskök
• vilka typer av råvaror som ska hanteras
• hur många portioner som ska tillagas, serveras eller distribueras
• specialkost med kraven på separata arbetsytor/förvaring
• antal personer som samtidigt hanterar livsmedel i köket
Ansvariga
Frågeställningar
Samhällsbyggnadskontoret Fastighet är kommunens fastighetsägarrepresentant. Det innebär att de ansvarar för lokalen
med fasta inventarier, svarar för drift och underhåll. För - och
grundskoleförvaltningen har det övergripande ansvaret för
köksverksamheten. De initierar förändringar i köken till Samhällsbyggnadskontoret Fastighet och ansvarar för lösa inventarier. Rektor eller Måltidsservice är de som driver verksamheten
ute i köken.
44
• Var äter barnen? På avdelningen, i ett för förskolan gemensamt utrymme eller i matsal med andra barn?
• Vilken sorts beredning; tillagnings- eller mottagningskök?
• Vilka typer av råvaror ska hanteras?
• Vilket antal portioner ska tillagas, serveras eller distribueras?
• Tillagning/mottagning av specialkost?
• Hur många personer ska arbeta i köket?
• Hur skapas möjlighet för barnen att delta i köksbestyr?
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Livsmedelshygien och rutiner
Underhåll och rengöring
För att kunna upprätthålla bra hygien måste lokal, inredning
och utrustning vara möjliga att rengöra och underhålla. Material som är lättskötta är ex. rostfritt och kakel.
Kontamination¹ av livsmedel och ansamling av smuts ska förhindras. Bänkar och skåp ska antingen anslutas tätt mot golv
och vägg eller placeras så högt över golv/långt från vägg att
det är lätt att städa under och bakom.
Skydda mot skadedjursangrepp
Ett storkök ska ha ett skalskydd utformat så att skadedjur som
t.ex. råttor och möss inte kan ta sig in i lokalen. Köket ska inte
ha svåråtkomliga skrymslen, sprickor och ojämna ytor som
kan utgöra gömställe för skadedjur. Öppningsbara fönster ska
vara försedda med enkelt demonterbart insektsnät.
Smutsig och ren hantering ska hållas isär
Ett storkök bör ha ett så linjärt flöde av personal och beredning av livsmedel som möjligt. Linjärt flöde innebär bl.a. att
korskontamination mellan livsmedel, utrustning, inventarier,
vatten, luft och personal ska förhindras. Det innebär också att
livsmedel inte ska orsaka ”korsflöden” där ex. råa produkter
kommer i kontakt med färdigmat. Om ett helt linjärt flöde är
svårt att uppnå i befintliga lokaler kan istället olika moment
skiljas åt genom att de utförs tillräckligt långt ifrån varandra
eller att de sker på olika tider. Detta styrs då av dokumenterade
rutiner.
Handtvätt
ge lämpliga temperaturförhållanden.
Varje kök ska ha ett tillräckligt antal handfat för att upprätthålla god handhygien. Som grundregel ska varje beredningsrum/
beredningsutrymme där oförpackade livsmedel hanteras och
diskrum vara utrustat med minst ett separat handfat. Handfaten ska vara placerade så att de är enkla att nå mellan varje
moment där handtvätt krävs. Varje handfat ska ha varmt och
kallt (tempererat) rinnande vatten.
Kondens och vattendimma kan utgöra grogrund för bakterier.
Beroende på vilken typ av spisar, ugnar och andra värmeenheter som används ställs olika krav på fläkt/ventilation. Större
krav ställs på fläkt/ventilation för verksamheter med stekbord
än för verksamheter med enbart varmluftsugn.
Användning av överluft bör begränsas.
Tranportfordon/Matvagnar/-boxar
Ventilation
Mekaniskt luftflöde från ett förorenat område till ett rent område ska förhindras.
Ventilationen måste vara anpassad till verksamheten i lokalen.
Fläkt/ventilation ska effektivt förhindra kondensfällning och
¹ Kontamination betyder förorening, i detta fall att förhindra att livsmedel blir nedsmutsat av
utrustning, inventarier, vatten, luft eller personal
45
Fordon och containrar som används för transport av livsmedel ska hållas rena och i gott skick för att skydda livsmedlen mot
kontaminering och ska, när det är nödvändigt, vara utformade
och konstruerade på ett sådant sätt att adekvat rengöring och
desinficering är möjlig. När det är nödvändigt ska de fordon
och containrar som används för att transportera livsmedel
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Exempel kök i förskola:
Mottagningskök för del av varm måltid, 6 avd,
måltid på avdelning
• Kökets totala yta ca 78 kvm
• Köket är idag utrustat för tillagning av tillbehör och grönsaksberedning.
• Lunch och mellanmål serveras inne på avdelningarna.
• Frukost serveras i det gemensamma samlingsrummet.
• Avdelningarna har egna köksuppställningar utrustade för att kunna förvara tillbehör som mjölk, bröd, smör och pålägg, sådant som kräver avdelningsvis förvaring, samt diskbänk för sköljning och hantering av tex.. frukt.
• Disk rullas tillbaka på avdelningsvagnar till kökets diskrum.
• Ingen separat yta för specialkost.
• Möjlig hantering av jordiga rotfrukter.
(Kökets förrum är i detta exempel underdimensionerat för antalet vagnar
som ska rymmas)
diskrum
förrum
rörelselek/
ateljé
st
kök
rens rotfr
mottagning
frd
exp
kyl frys wc/d omkl
allrum
allrum
allrum
allrum
Förskolan Skattelden, Umeå, 2008 - WSP
frd
Mottagning av komplett varm måltid, 4 avd, måltid
på avdelningen inlastn kyl
• Mottagningens totala yta ca 16 kvm
• Frukost och mellanmål förvaras och bereds på avdelningen. En separat handtvätt finns i anslutning till köksuppställningen.
• Alla måltider sker på avdelningarna.
• Avdelningens disk sker på avdelningen. Övrig disk ställs på vagn i inlastningen för avhämtning.
• Kylvaror som ännu inte varit ute på avdelningarna förvaras i kyl i anslutning till inlastningen.
torr
frd
allrum 2
allrum 1
Förskolan Solen, Sävar, 2003 - WSP
Exemplen ska illustrera olika förhållningssätt vad gäller mat- och köksfunktioner som ställer olika krav
på rutiner och åtaganden för personal.
46
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Tillagningskök, 6 avd, måltid på torg
varurenseri
mottagn rotfrukt
omkl/
dusch
• Kökets totala yta ca 104 kvm.
• I varumottagningen avemballeras maten och lastas om och styrs på vagn in till kökets förråd, kylar och frysar.
• Frukost, lunch och mellanmål sker i två matlag på vardera torg.
• De äldre barnen hämtar mat själv från buffé och de yngre från uppläggningsfat på borden.
• Avdelningarna har inga egna kök
• En köksateljé för barnen finns i anslutning till köket.
(Placeringen av kökspersonalens kontor, med genomgång i kök, i detta exempel, är ur livsmedelshygienisk synvinkel inte tillfredställande)
kontor
kök
torr
frd
frd
städ
vagnhall
disk
köksateljé
larm torget
stora torget
lilla torget
Förskolan Trollet, Kalmar, 2006 - Arkforum
47
Exemplen ska illustrera olika förhållningssätt vad gäller mat- och köksfunktioner som
ställer olika krav på rutiner och åtaganden
för personal.
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Kökets arbetsutrymmen
KYLFÖRVARING
KÄLLSORTERING
TORRFÖRVARING
serveringsvagnar
FRYSFÖRVARING
AVFALLSUTRYMME
avdelningsvagnar
VARUMOTTAGNING
KÖK
Avemballering
Utrymme för transportvagnar
Beredning - Tillagning
DISKRUM
Renseri/
rotfrukt
OMKLÄDNING
KONTOR
STÄD
FÖRSKOLA
avdelning alt. servering/matsal
PERSONALRUM
flödesschema
Kökets arbetsutrymmen och placering
Lokalerna ska erbjuda adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten ska kunna genomföras på ett hygieniskt sätt. Därför finns det behov av ett antal tillräckligt stora och ändamålsenliga utrymmen i en livsmedelslokal.
Utrymmena ska vara försedda med erforderligt antal hyllor, så att livsmedel, lådor, kartonger, backar, säckar och liknande inte
placeras direkt på golv. Livsmedel ska bara förvaras i rum avsedda för ändamålet.
Som en del i förskolan har köket en central uppgift och i planeringen bör också strävan vara att köket ska ligga centralt i förskolan.
Att skapa möjligheter att se in i/ut ur köket med hjälp av glaspartier kan bidra till den visuella kontakten och känslan av köket
som en viktig del i förskoleverksamheten.
Varumottagning
Beredningskök
Som grundregel krävs ett tillräckligt stort utrymme där livsmedel kan mottas, kontrolleras och avemballeras, uppackas
etc. innan de placeras i förvaringsutrymmen eller tas in i beredningsutrymmen. Detta för att undvika att orent material
(t.ex. transportpallar, ytteremballage) kontaminerar livsmedel
och smutsar ner lokalen.
Gemensamt för tillagningskök och mottagningskök:
• Väl tilltagna arbetsytor för att möjliggöra separering av olika arbetsmoment som grönsaksberedning, specialkosthantering, bakning och övrig beredning/
hantering av kött, fisk och kyckling.
• Kombinationsugn (anpassad till förskolans verksamhet).
• Spishäll för storhushåll
• Microvågsugn
• Frysrum och frysskåp
• Kylrum och kylskåp (anpassad till förskolans verksamhet)
• Förråd för torrvaror
• Förvaringsutrymme för städ och kemtekniska produkter med utslagsvask
• Förvaringsutrymme för porslin och engångsmaterial
• Värmeskåp (större enheter)
• Handfat
I varumottagningen ska finnas plats med jordade eluttag för
erforderligt antal transportvagnar. Här bör finnas golvbrunn.
Livsmedelsförvaring
Livsmedelsförvaring ska ligga i anslutning till va r u m o t t a g ningen. Det ska finnas:
• skilda kylutrymmen med termometrar
• frysar med termometrar, frysrum > 10m³ automatisk temperaturregistrering
• utrymme för torra livsmedel och drycker
48
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Tillagningskök:
• Nedkylningsskåp (där nedkylning av mat förekommer)
• Frysrum
digt, desinficeras. Utrymmet förses lämpligen med:
• diskbänk med rymlig diskho och ev. handdusch/
duschpistol
• diskmaskin med automatisk lucköppning
• diskbänk med stora hoar för grytdisk och ev. grovdiskmaskin
• utrymme för smutsig respektive ren disk
• handfat
Mottagningskök av kyld mat -huvudkomponent*
• Anpassad kapacitet på kylförvaring för att förvara levererad kyld mat och leverans av livsmedel från grossist
• Anpassad kapacitet på frysutrymme för att frysa in levererad kyld mat.
Mottagningskök av varm mat –huvudkomponent*
• Anpassad kapacitet på kylförvaring för att förvara leverans av livsmedel från grossist i form av tillbehör till den varma levererade måltiden
Mottagning av komplett varm måltid, förskola utan centralt kök (ex Förskolan Solen)
• Varumottagningen ska förutom vad som framgår under rubriken varumottagning vara utrustad med kylförvaring och torrförråd.
• Förskoleavdelningarna ska vara försedda med arbetsbänk med ho, handfat, diskmaskin att föredra en snabbgående med låg bullernivå och hög disktemperatur, kylförvaring och torrförvaring.
Mottagningskök av komplett kyld måltid
• Se text ”Gemensamt för tillagningskök och mottagnings- kök”.
* Huvudkomponent av måltiden är kött, fisk, kyckling eller motsvarande vegetariskt alternativ. Det kan var med tillhörande sås, en gryta, gratäng eller
liknande.
Renseri
Om verksamheten hanterar jordiga rotfrukter, potatis och
grönsaker är det nödvändigt med ett renseriutrymme lämpligen försedd med dörr. Utrymmet förses med kyl och termometer för rotfrukter etc., bänk med ho, el uttag samt handfat.
Specialkost
Hur hantering, tillagning och beredning av specialkost fungerar idag skiljer sig från förskola till förskola. I vissa fall har
förskolans kök egen tillagning eller beredning av specialkost,
i andra fall transporteras maten från annat kök än förskolans
eget. Hänsyn måste alltid tas till specialkostens krav på separata arbetsytor och möjligheten till avskild förvaring av maten
antingen på egen hylla eller i eget kylskåp.
Diskrum
Diskutrymmet ska vara avskiljt från köksdel.
För att förhindra risk för kontaminering ska alla föremål, tillbehör och all utrustning som kommer i kontakt med livsmedel
rengöras effektivt och tillräckligt ofta och, när det är nödvän 49
Plats för vagnar
Plats för avdelningsvagnar och serveringsvagnar ska finnas i
eller i anslutning till kök och diskrum där ingen risk för kontamination finns.
Städ
Utrymme för städutrustning, utslagsvask och kemikalier.
Rengörings- och desinfektionsmedel ska förvaras separat.
Anordningar för rengöring, desinficering och förvaring av
arbetsredskap och utrustning ska vara konstruerade av korrosionsbeständiga material, vara lätta att rengöra. Utrymmet ska
förses med upphängningskrokar, hyllor och utslagsvask.
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Tvätt
Köket ska ha tillgång till tvätt. Detta kan ske i ett för köket eget
utrymme eller i utrymme gemensamt med övriga förskolan. I
det senare fallet är det dock viktigt att detta görs i enlighet med
upprättade och dokumenterade rutiner.
Kontor/Skrivplats
Kontorsarbetsplats ska finnas i närheten av köket.
Omklädningsrum
I de fall där kökspersonalen går in via en huvudingång på förskolan ska omklädningsrummet ligga i anslutning till köket. I
de fall där kökspersonalen går in via en egen ingång till köket
(varumottagningen), ska omkädningsrummet ligga i direkt anslutning till varumottagningen. Plats för separat förvaring av
arbetskläder, privata kläder, smutstvätt och rena arbetskläder
måste finnas.
Som grundregel ska toaletter avsedda för livsmedelspersonal
inte upplåtas till annan personal. En toalett ska vara särskilt
avsedd för kökspersonalen. Tillgång till dusch måste också finnas, denna är möjlig att dela med övrig personal.
Personalrum
Personalrum delas med övrig verksamhet.
Måltider på torget, Förskolan Trollet, Kalmar
Köksuppställning vid matplats
Inom varje förskola bör en diskmaskin, tystgående och med
kort disktid, finnas utöver kökets. Den placeras antingen på en
avdelning eller i köksateljé. Om diskrum saknas ska diskmaskin med 85 grader vattentemperatur finnas att tillgå.
Förutom de regler som finns i livsmedelslagstiftningen finns
ytterliggare krav i bl.a. miljöbalken, kommunens renhållningsordning, interna regler och policys samt avfallsföretagets egna
regler att ta hänsyn till.
Där barnen äter, på varje avdelning eller i gemensamt samlingsrum/torg ska det finnas diskbänk med ho, beredningsyta,
överskåp, kylskåp, micro samt handfat i anslutning till matplatsen. Saknas köksateljé bör matplatsen även utrustas med spis.
Avfallsutrymme
Det skall finnas möjligheter för förvaring och bortskaffande
av livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall. Utrymmen för avfallsförvaring ska utformas och skötas på ett
sådant sätt att det är möjligt att hålla dem rena och fria från
djur och skadedjur. Utrymmet ska vara konstruerat så att soptunnor och liknande inte behöver transporteras genom beredningsutrymmen i samband med tömning.
Exakt hur utrymmet ska vara utformat beror på en rad faktorer bland annat.:
• Hur stor mängd avfall anläggningen ger upphov till
• Typ av avfall
• Tömningsfrekvens
50
Mjuka funktioner att komma ihåg och prioritera:
• Om ett handtvättställ är placerat i nära anslutning till två eller flera beredningsutrymmen kan tvättstället betjäna flera beredningsrum.
• Det är trevligt med möjlighet att se in köket.
• Handtvätt med sensorstyrning eller armstyrning är ett bra alternativ ur ett hygienisk perspektiv.
FÖRUTSÄTTNINGAR | VARFÖR ETT FUNKTIONSPROGRAM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Funktionskrav och dimensionering
skolans kök skulle det innebära ett något minskat behov av
utrustning men ett ökat behov av utrymme för kylförvaring
och transportvagnar.
Ytskikt och komplement:
• All utrustning och alla ytor ska vara av material som är släta, täta och lätta att göra ren. T.ex. rostfritt stål, kakel och laminat.
• Golvbrunnar ska finnas i varumottagning, beredningsrum och diskrum. Dessa ska vara lätt åtkomliga för rengöring.
• Ventilation ska vara anpassad för den aktuella livsmedelshanteringen. Ugnar och spisar ska placeras under fläktkåpa.
• Underdelen på arbetsbänkarna ska vara försedda med dörrar så att förvaring av utrustning kan ske utan risk för nedsmutsning.
• Lister, karmar och dörrfoder bör vara försedda med skydd mot stötar och vatten.
• Golv ska vara stegsäkra och lätta att rengöra.
När man räknar på kökets yta så är det innehållet som avgör
storleken på köket. Skillnaden i storlek mellan olika typer av
kök har mer att göra med vilken typ av råvaror som ska hanteras och de specifika funktionerna som ska ingå än huruvida
det är ett tillagningskök eller mottagningskök. Som riktvärde
kan man dock räkna med att mottagningsköket blir ca 10 m²
mindre.
Skillnad i yta för ett kök på en fyravdelningsförskola jämfört
med en som har sex avdelningar kan ses på samma sätt. Hanteringen och funktionerna är avgörande. Det blir färre vagnar
som kräver utrymme i en fyravdelningsförskola, men utrustningen är den samma.
Övrigt att tänka på:
• Dimensionering, utformning och placering av golvbrunnar görs med hänsyn till funktion, t.ex. med avseende på tömning av kokgrytor och städbarhet.
• Ventilationsdrag ska undvikas vid arbetsbänkar och arbetsytor för att undvika arbetsskador.
Kök - 6 avd tillagningskök
15 m²
Kök 25 m²
Disk
8,5 m²
Avdelningsvagnar
8 m²
Serveringsvagnar
8 m²
Torrförråd
3 m²
Kylrum
2,5 m²
Frysrum 2 m²
Renseri/rotfrukt 4 m²
Att förskolorna skulle ta sin mat från skolans tillagningskök är
ett sådant exempel. Detta tillämpas idag t.ex. på Tomtebogård
där tillagningsköket växlats ut till mottagningskök och på skolorna i Tavelsjö och Hissjö som har tillagningskök.
Kontor/skrivplats
4,5 m²
Omklädning
2,5 m²
Wc/Dusch
2,5 m²
Lagstiftningen kring matlagning på förskolorna har genom
åren skärpts. Många förskolor har gamla kök som inte klarar
dagens lagstiftningskrav och därför behöver renoveras, vilket
kräver stora investeringar.
Städ
1,5 m²
Förråd 1,5 m²
Total yta
89 m²
Ett alternativ som diskuteras idag är att huvudkomponenten,
som levereras från något av centralköken samma dag eller
dagen innan mattillfället, levereras varm eller kyld. För för-
I räkneexemplet finns alla kökets möjliga rum inräknade och ytangivelserna är ca ytor. De enskilda ytorna skall alltid ställas mot projektspecifika funktioner och val.
Inlastning/avemballering
• Utrymmet under arbetsbänkar ska vara minst 20 cm.
• Separat handtvätt, flytande tvål och pappershanddukar.
• På skåp där torrvaror förvaras bör det finnas dörrar.
Kökets dimensionering
På förskolorna i Umeå har tillagning av mat i eget kök varit
gällande för i stort sett alla från 1960-talet till idag. Flera utredningar har genom åren genomförts för att se på alternativ
mathantering och möjligheterna till att minska förskolekökens
kostnader samt att bättre nyttja befintliga resurser.
51
FÖRSKOLANS KÖK
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
genomgående kyl
och frys
Exempelkök 1
wc/d
st/frd
wc/d
st/frd
inlastning
kök
kök
disk
disk
frys
frys
inlastning
omkl
omkl
avdelningsvagnar
kyl
kyl
transporttransportvagnar
vagnar
överskåp för förbrukningsartiklar
exp
exp
rotfrukt
rotfrukt
torr
frd
torr frd
värmevagnar
servering
insyn / utblick i kök
överskåp
separat arbetsyta för
specialkost
Förutsättningar för och kommentarer till exempelkök 1:
• Tillagningskök för 6 avdelningar. Måltider på avdelningarna.
• Genomgående kyl och frys är ur kontamineringssynpunkt det bästa alternativet då man kan undvika att gå genom smutsig zon för att hämta matvaror.
Detta för med sig att möbleringsbar yta i köket minskar, samt minskad förvaring i kyl och frys.
• Särskild, avskild arbetsyta är nödvändlig om köket ska bereda specialkost.
• Yta/rum för avdelningsvagnar och serveringsvagnar kan ligga utanför köket, viktigt är då att tänka på att inte ställa upp smutsigt bredvid rent.
överskåp för torrvaror/
förbrukningsartiklar
Exempelkök 2
omkl
wc/d
exp
rotfrukt
kök
disk
avdelningsvagnar
inlastning
st
frys
kyl
transportvagnar
enkelriktad kyl och
frys
torr
frd
värmevagnar
servering
separat arbetsyta och insyn / utblick i kök
kyl för specialkost
Förutsättningar för och kommentarer till exempelkök 2:
• Tillagningskök för 6 avdelningar. Måltider på avdelningarna.
• Enkelriktad kyl och frys, torrförråd för med sig att man måste gå genom smutsig zon för att hämta matvaror. Det blir här särskilt viktigt att tänka igenom rutinerna för att minska riskerna för korskontamination.
52
Exempelköken är tänkta som illustrationer till texten på föregående sidor.
Ej skalenliga.
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”En toalett som man har ute för då kan man kissa där”
John
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Förskolans utemiljö
Förskolan har enligt läroplan ett tydligt pedagogiskt uppdrag,
där utemiljön ska betraktas som en viktig lärandemiljö. Barn
i förskolan tillbringar 40-60 procent av sin aktiva tid under
dagen utomhus.
Det finns undersökningar som visar att förskolebarn som
tillbringar mycket tid ute håller sig friskare. Utemiljön präglar
kroppen och kroppsminnet och lär oss klara av såväl teoretiska som praktiska uppgifter på ett bättre sätt. Barn som vistas ute i en variationsrik miljö stimuleras till bra motorik och
balansförmåga och är enligt studier mer fysiskt aktiva.
Alla människor ska kunna använda och vara delaktiga i våra
offentliga miljöer på lika villkor. Det ska vara möjligt att självständigt ta sig fram och det skall vara lätt att orientera sig i.
I planeringen av en förskolegård ställs vi inför frågor som inte
alla har självklara svar men som är viktiga att ta hänsyn till; Måste allt vara planerat? Hur föränderlig kan utemiljön vara?
Kan vi välja material efter sinnlighet eller står det i motsättning till hållbarhet och underhåll? Hur förenar vi önskemål
om överblickbarhet med behov av avskildhet? Hur utformar
vi miljöer som utmanar och som samtidigt är säkra?
Lek och pedagogik
Det finns behov av att tänka nytt vad gäller förskolans utemiljö som lärande miljö.
En bra, kreativ och stimulerande plats för lärande, lek och
kommunikation har många mötesplatser. Mötesplatser för få,
för många, för alla, för kreativt arbete, för rörelse, för lek, för
lugn och ro.
Barn efterfrågar olika saker beroende på ålder. Förskolan bör
sträva efter att skapa platser som innehåller de utmaningar
som stora respektive små barn behöver för att stimuleras och
utvecklas.
Det är inte självklart att barnen väljer de sittplatser, klätterställningar eller andra av oss vuxna iordningställda miljöerna. Barn
skapar sina egna sammanhang och då behövs material, rum
och ytor som stimulerar detta.
En förskola som arbetar medvetet med hållbar utveckling och
med delaktighet och inflytande har pedagogiska rum i utemiljön som upplevs spännande. Där finns en kombination av det
föränderliga och det statiska.
” De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för
bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den
pedagogiska verksamheten.” Lpfö 1998.
55
Frågeställningar
• Finns det platser där barn kan mötas på sina villkor?
• Är uterummet tillgängligt för förskolans alla barn?
• Planeras det utifrån barns perspektiv?
• Präglar delaktighet och inflytande utemiljön?
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Mötesplatser
På förskolegården behöver flera mötesplatser.
Den mindre platsen - för barn på barns nivå. En plats för en
handfull barn på avgränsade platser, i mindre rum på gården.
Den mindre platsen är en plats för barnens samtal, lek och
arbeten.
Den mellanstora platsen - en plats för en mindre grupp.
En förskola behöver flera sådana platser. En plats för mindre
möten, mellanmål, lunch, gruppsamlingar och introduktioner.
Mellanplatsen har sittplatser och bord som fungerar för barnen.
Den stora samlingsplatsen - en plats för en stor grupp. En
plats för möten, samlingar, uppträdanden, avslutningar, informationer, sångstunder och möten mellan många.
Rörelse och motorik
Flera rum med fysiska utmaningar behövs som är anpassade
till olika åldrars motoriska kunskaper. Hinderbanor, lianer,
klätterträd och tunnlar är exempel på sådant som barnen själva efterfrågar. Vilken typ av utrustning och material som är
lämpligt beror på övrigt innehåll i utemiljön, antal barn, var
i samhället förskolan ligger, vad som finns i nära omgivning
samt verksamhetens specifika inriktning.
Bygg- och konstruktion
En plats för förvaring av och lek med löst material som t. ex
plankor, rör, tegel och kabelrullar bör finnas. Den kan med
fördel vara nära ett förråd, en pergola eller träd så att man kan
finna skugga och fasta objekt att ställa eller luta konstruktioner
mot.
Plats för skapande
Här finns sittplatser, möjlighet att använda stafflier för skapande med naturmaterial av olika slag. Det är en plats för måleri,
skulptur och andra estetiska uttryckssätt, en plats för skapande
med utemiljön som inspirationskälla och fond. Vissa barn tillbringar inte mycket tid inomhus i ateljén med estetiskt skapande, däremot har det visat sig att många av de barnen kan
finna lust och inspiration till skapande utomhus. Denna plats
har med fördel även någon typ av tak och tillgång till vatten.
56
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Att planera en förskolegård
Utifrån förskolans plats i samhället och dess specifika förutsättningar disponeras tomten för att uppnå en säker utemiljö
med gott lokalklimat, rumsligheter, platser och material för lek
och lärande samt grönytor. Underhållet ska vara rimligt med
en fungerande drift.
Förskolegården är barnens utevardagsrum och där bör de få
uppleva årstidernas växlingar. De bör också få chansen att utforska de fyra elementen med sina fem sinnen. Detta kan ge
en grundläggande förståelse och känsla för sin omgivning och
kanske rentav för livet som sådant.
De fyra elementen
Vatten
Vatten får saker att flyta, vatten löser upp vissa material och
binder ihop andra, vatten leder och transporterar. Vatten måste finnas på en förskola. Det kan vara enkla vattenrännor av t
ex stockar, man kan gjuta betongskålar som samlar vatten. Placera en vattenpost så att även små barn kan hämta vatten till
sin sandlek och sitt utforskande av naturen och dess material.
Jord
Jorden är platsen för det groende, det spirande, det växande,
det blommande. I jorden kryper och krälar det, i jorden luktar
det. Jorden kan vara lerig, sandig, mullrik. Utan jorden ingen
potatis, inga vinbär, inga äpplen, inga solrosor, inga daggmaskar. Förskolegården ska ge barnen möjligheter att utforska jorden, känna den i handen och förstå dess betydelse.
Eld
Varje barn bör få uppleva eld, och dess betydelse. Varje förskola bör ha en eldstad eller flera. Barnen får möta elden i
flera sammanhang - som samlingsplats, som värmekälla, som
utekök.
Luft
En vårvind som får håret att fladdra kan ge en känsla av frihet
och hopp om en sommar med tunna kläder och bara fötter.
Att se sin egenhändigt tillverkade vindsnurra få fart eller se
draken lyfta skänker glädje och stolthet. Att krypa ner i lä bakom en stor sten, en tät buske eller ett plank ger trygghet och
ro. Förskolegården bör erbjuda barnen dessa möjligheter.
De fem sinnena
Syn
Utemiljöns olika rumsligheter bör erbjuda en variation i t. ex.
form, färg, struktur och täthet. Rummen ger olika synintryck
och kan upplevas som sköna eller fula, öppna eller slutna,
varma eller kalla eller på något annat sätt som berikar barnets
upplevelse av sin vardagsmiljö.
57
Hörsel
På gården ska intressanta positiva ljud kunna höras, t ex aspens
darrande löv i vinden, vattnets plask när det landar i hinken
eller kompisens försök att vissla. En variation av olika material
skapar en ljudbild, ett ljudlandskap som gör gården mer tillgänglig och begriplig. Växtligheten, genom lövverk, textur och
form, hjälper till att göra ett mer komplett ljudlandskap.
Doft
Naturliga material som trä, fuktig bark, flis och doftande växter ger barnen upplevelser och kan ge synsvaga barn viktig
orientering.
Känsel
I lek och lärande är känseln en självklar del. Barnets hand ska
få känna skillnader i material - kalla, varma, hårda, mjuka, jämna, skrovliga etc. Variationen på gården ökar också förståelsen
av uterummet för alla barn. Detta beaktas vid val av material i
utrustning, byggda delar och ytor.
Smak
Bärbuskar av olika sorter ska finnas på förskolegården. De är
värdefulla både för det enskilda barnets stund vid plockandet, men även för lärandet i grupp, då bären kan tillagas och
ätas gemensamt. Flera platser med bär bör finnas, så att ett
barn t.ex. under inskolning kan få lugn och ro medan han/hon
plockar några bär. Även möjligheten till fruktträd ska undersökas.
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
De fyra årstiderna
Våren
Skapa platser där barnen får känna den värmande vårsolen.
Utnyttja bra klimatlägen till att ge dem upplevelsen av vårens
första spirande grönska och blomning.
Sommaren
Plantera buskar och träd som blommar på försommaren och
på sensommaren, använd växter som lockar till sig fjärilar och
som har ätliga bär. Doftande buskar som t.ex. syrén ger effekter på gården och förstärker försommarkänslan. För sommarens hetaste dagar är solskydd behagligt och avkopplande
för både barn och personal.
Hösten
Låt barnen förundras över och leka med de svenska lövträdens
färgprakt i september och oktober och låt dem mysa bakom
ett vindskydd en råkall novemberdag.
Vintern
Snön ger leken och skapandet nya dimensioner. Barnen ska få
chansen att klättra i snöhögar, skapa snöfigurer, gräva grottor,
de ska få chansen att åka och rutscha. De minsta barnen på
förskolan hindras mer av vintern än de äldre av plogkanter, för
stora snöhögar och tjocka vinteroveraller. Olika stora snöhögar och ett system av upplogade gångvägar ökar delaktigheten
och tillgängligheten på gården.
Gångvägar ska belysas och armaturer bör placeras så att rummen på gården upplevs även under mörkrets timmar, t ex genom att träd och buskar belyses. Vid planering av belysning,
betänk det enskilda barnets upplevelser, t ex möjligheten att få
se en stjärnhimmel.
58
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Lokalklimat
Utnyttja terrängen till att skapa ett bra lokalklimat i utemiljön
genom att placera byggnader i norr, skapa vindskydd från norr
eller förhärskande vindriktning, dela in gården i rum, utnyttja
söderslänter till planteringar med blomning, bär och frukt, utnyttja platser med gott lokalklimat till att skapa karaktär och
mångfald i växtlighet och aktiviteter.
Träd och buskar ger värdefull, behaglig, naturlig skugga. Platser där barn sitter stilla länge är särskilt viktiga att ge skugga,
t ex baksandytor. Tak ger solskydd och om de är regntäta kan
utevistelsen förlängas. Beroende på behov kan taken vara av
trä, papp, segelduk eller pergola.
Tomtdisponering
Entré
En tydligt identifierad och välkomnande entré visar omvärlden vart man har kommit och vart man ska. Utemiljön med
dess byggnader visar vilken verksamhet som finns här och vilka som använder rummet. Detta inger förtroende och skapar
respekt. Förskolan ska ha en skylt som visar dess namn, samt
avdelningarnas namn vid entréerna. Cykelparkeringar ska finnas vid entrén/entréerna, liksom möjligheten att ställa ifrån
sig barnvagnar under ett skärmtak.
Byggnader
Byggnader placeras på tomten med målsättningen att få en
säker och rumsligt utvecklingsbar lekmiljö, ett begripligt och
funktionellt trafiksystem, ett bra lokalklimat på gården samt en
fungerande avvattning.
Förråd och andra byggda delar placeras på gården så att de
skapar rumslighet och vindskydd samtidigt som de inte bör
blockera viktiga siktstråk. Sophus och varuintag placeras så att
en säker angöring med minsta möjliga backning av fordon kan
ske. Vid soprummets placering beaktas också personals och
barns möjligheter att lämna sopor på ett trafiksäkert sätt.
Trafik
Trafikytor och lekytor ska vara skilda åt, risken för att barn
befinner sig i körytor ska minimeras. Parkeringsytor ska finnas för personal och för besökare. För föräldrar som hämtar/
lämnar sina barn bör parkeringsytor utformas så att ett lättbegripligt flöde skapas utan farliga backrörelser eller korsande
gångstråk..
Rumslighet
Förskolans utemiljö ska bestå av flera olika rum, uppbyggda
med olika sorters material och med olika storlek. Man ska behålla och nyttja den eventuella naturmark som finns på området. Med dess inbyggda oregelbundenhet skapar den ett eget
rum. Vidare bör gräsytor anläggas, områden med sand finnas
och buskar och träd planteras för att bygga de rum som tillsammans ska utgöra förskolans utemiljö.
Höjdskillnader på gården som helhet bör studeras som en
möjlighet att dela in utemiljön i mjukt avgränsade rum.
59
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
placeras vid denna snöröjda väg. Övriga gångvägar kan med
fördel göras smalare och krokigare för variation i rörelse och
upplevelse. Snöröjning och platser för snöupplag planeras så
att planteringar, belysning, fasader mm inte skadas samt så att
snön ger barnen rolig och fysiskt utmanande vinterlek.
Kanter
Avgränsningar mellan olika ytor och material studeras avseende höjd, materialval och placering. Kanterna, t ex en sandytebegränsning eller en kant runt en planteringsyta, kan vara
utsatt vid snöröjning. Höga kanter kan försvåra tillgänglighet,
ej beständiga material kan behöva bytas ut/repareras oftare,
hårda kanter kan innebära skaderisk.
Ytor och material
Planteringar
Flerskiktade planteringar av träd och buskar bör vara stommen
i utemiljöns gröna volymer. Flerskiktade planteringar upplevs
rumsavgränsande, och de sluter sig relativt bra, vilket försvårar
för ogräsetablering och underlättar skötseln. Det ska finnas
en variation i högt och lågt, både för att anpassa till barnens
olika åldrar och för att skapa mer eller mindre tydliga avgränsningar. Aktivitetsytor upplevs lugnare, får ett bättre klimat och
används mer om de är inramade av växtlighet.
Natur
Där naturmark finns, sparas den. Om röjning eller gallring
behövs, utförs detta med försiktighet och med professionalitet. Naturen är med sin oregelbundenhet och sin under lång
tid utvecklade biologi och struktur en viktig plats för lärande
och lek som är mycket svår att återskapa om den utarmas eller förstörs. Övriga planteringar blir då ett komplement med
blomning, bär samt variation i färg, form, struktur och doft.
Där ingen naturmark finns bör man beakta möjligheten att
skapa en naturlik miljö med omväxlande höga och låga planteringar, med arter som får utvecklas fritt och oregelbundet,
gärna kompletterade med stenblock, stubbar och stockar.
Gräs
Vid anläggning av gräsytor används färdig grästorv om inte
ytorna anses extensiva och stora, och har goda chanser att
etableras under lång tid utan nyttjande. Gräskullar utformas
mjukt avrundade för mjukhet och för praktisk skötsel.
En yta med tillräckligt jorddjup för odling av t ex potatis och
grönsaker ska finnas som kan tas i bruk när intresse och resurser finns, liksom en plats för kompost. Därför ska en anvisad
gräsyta på ca 15 m² ha ett jorddjup på minst 40 cm. Verksamheten ska också kunna komplettera planteringar med t ex
vårlökar och smultron.
Gångvägar
Ett system av gångvägar ska finnas på gården med en hårdgjord väg som förbinder entréer till byggnad och gård och
som kan snöröjas i största möjliga utsträckning utan backning.
Bredd och slitlager anpassas efter aktuell drift. Förråd för att
förvara utrustning för barnens lek, lärande och samvaro ska
60
Dagvatten
Dagvattenavrinning ska planeras så att svallis och pölar inte
bildas på t ex gångvägar från parkering och fram till entréer
samt så att inte pölar och därmed is blir stående på gräsytor.
Lutningar utförs så att brunnar inte behövs nära sandytor där
de lätt blir täta.
Material
Materialval i lekmiljön väljs utifrån barnens behov och upplevelser. Det anpassas till hur intensivt utrustningen används för
att minimera skötsel och underhåll.
Säkerhet
Förskolans utemiljö ska vara säker. Risken för att barnen förolyckas eller skadas så att de får bestående men ska minimeras. Samtidigt ska inte deras lek begränsas mer än nödvändigt.
Barn och föräldrar ska kunna ta sig till entrén på ett trafikmässigt säkert sätt.
Gården ska vara omgärdad av ett staket eller stängsel med
grindar som är svåröppnade för barn. Material, byggda delar
och utrustning på gården ska inte innebära skaderisker i form
av t ex skärskador, fallskador och klämskador. Utrustning för
lek och lärande ska uppfylla kraven i Svensk standard.
Utemiljön ska utifrån verksamhetens behov och utemiljöns
läge och innehåll ha en genomtänkt belysning för att skapa
en säker miljö. Belysning ger ökad delaktighet och gör gården
lättare att använda oavsett årstid.
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Dimensionering av gården
Till utemiljön för en förskola räknas såväl dess egen tomt som
de ytor utanför tomten som kan disponeras. Det finns inga absoluta krav på storlek. Det viktiga är den totala bedömningen
av tomten tillsammans med de för området specifika förutsättningarna. Förskolegårdarnas storlek kan därmed variera.
Förskolor finns i stadsdelar/miljöer med helt olika förutsättningar. En förskola kan placeras:
• inklämd bland flerbostadshus på liten yta och det är långt till naturmark (t.ex. Förskolan Tanden, Ålidhem)
• i nära anslutning till parkmark med egen mindre tomt (t ex Förskolan Solskenet, nya Ålidhemsskolan)
• i Umeås mest centrala delar och vara omgiven av trafikerade vägar utan direkt kontakt med naturmark (t ex Förskolan Uven, Öst på sta’n)
• inom centralorten med en stor tomt och nära eller nästan i naturmark (t ex Förskolan Gitarren, Rödäng, vid Rödberget).
• så att man har en mindre egen tomt men i nära anslutning till parkmark som också erbjuder lekytor (t ex Förskolan Stengärdan, Sandbacka)
Tänk på
• Att beakta luftens kvalitet vid planeringen av förskolor i trafiktäta områden.
• Att så långt det är möjligt arbeta med naturliga material.
• Att sträva efter en så tyst gård som möjligt avseende buller. Det kan handla om hur byggnader placeras och bullerskydd utformas.
• Förrådens placering och inredning, vad ska förvaras och hur?
•
Att sand finns i olika konsistenser och olika
grovlekar för att passa olika behov. Sand att bygga och baka med, sand som rinner lätt mellan fingrarna och är mjuk att hoppa i.
61
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Exempel förskolegårdar
grön
rumsavgränsare
slänt/
pulkabacke
hkp
uteplats
cyklar
vattenlek
uteplats
kompisgungor
baksand
förråd
varuintag
cyklar
berså
väderskydd
barnvagnar
gungor
förråd
rutschkana
baksand
bärbuskar
förråd
kulle för
skranåkning
odlingsyta
sittkubb
naturmark
asfaltmålning
cyklar
gångstig
eldstad/ grillplats
koja
väderskydd
barnvagnar
Förskolan Skattelden, Umeå, 6 avd.
Landskapsarkitekt- WSP Samhällsbyggnad 2008. Illustrationen ej skalenlig
62
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
varuintag
Förskolan Pennan, Umeå, 2 avd. Landskapsarkitekt- WSP Samhällsbyggnad 2008.
hårdgjord yta
målade hagar
sifferormar
förskola
uteplats
bärbuskar
frd
sand
baksand/bakbord
vindskydd
frd
cykel
parkering
mjuka gräskullar
kompost
bullerdämpande
plank
gungor
rumsbildande
plantering
cykelslinga
klätterlek
Förskolan Trollet, Kalmar, 6 avd Landskapsarkitekt- Grönarummet Landskapsarkitektkontor,
Kalmar 2006.
blomsteräng
uteateljé
lekhus
köksträdgård
baksand
inlastning kök
uteplats personal
entré
1-3 åringar
atrium gård
bollplan
uteplats
uteplats
uteplats
sand
möjlig gård
på gården
förråd
förråd
entrétorg
naturmark
äventyrsstig baksand
entré
4-5 åringar
grillplats
vattenlek
63
cykelparkering
Illustrationen ej skalenlig
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
skola
skola
idrott
varuintag
cyklar
barnvagnar
förråd
uteplats
förskola
uteplats
fågelbogunga
hkp
uteplats angöring
uteplats
klätterlek
cyklar
barnvagnar
cykelslinga
förråd
baksand
bärbuskar
slänt/pulka backe
balansgång
däck
Förskolan Ersmark, Umeå, 4 avd Landskapsarkitekt- Ramböll Sverige AB, 2009
Illustrationen ej skalenlig
64
PERSONALENS RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
”Personalpolitikens övergripande mål är attraktiva
och hälsofrämjande arbetsplatser”
Utdrag ur Kommunfullmäktigemål 2010-2012
65
FÖRUTSÄTTNINGAR | VARFÖR ETT FUNKTIONSPROGRAM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
66
PERSONALENS RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Personalens rum
Att få stänga dörren till pausrummet bakom sig, glida ner i
en bekväm soffa eller fåtölj och avnjuta en kopp kaffe eller te
tillsammans med kollegor eller försjunka in i läsandet av en
tidning är är en viktig möjlighet till avslappning och återhämtning på jobbet. Har du egen mat med dig kan du värma den i
mikron och äta din lunch här också.
Vill man vara helt ensam kan man gå in i vilrummet strax
bredvid, sluta ögonen och slappna av i massagefåtöljen i tystnad eller med någon favoritmusik i hörlurarna.
I arbetet med barnen, som naturligt kräver personalens totala
närvarande blir pausens funktion extra viktig. Pausrummet ska
i första hand ses som en plats för återhämtning och lugn. En
allmän strävan efter samnyttjan gör att man från fall till fall får
överväga möjligheten att också nyttja rummet för t.ex. personalmöten m.m.
Dom som arbetar i och kring barnen på förskolan med pedagogik, mat, lokalvård, och administration m.m. har i delar
samma behov av utrymmen. Där funktioner och lagkrav inte
hindrar är gemensamma utrymmen en strävan.
Arbetet med barnen på förskolan innehåller en stor del förberedande, fotograferande, dokumenterande och sammanställande. I dag är kameran ett verktyg som används i stor
utsträckning. Bilder används för att kommunicera dagen på
förskolan med föräldrarna. Fotopresentationer av veckans utflykt, egna hemsidor, veckobrev via Internet hör till vardagen.
För detta jobb behövs arbetsplatser som gör det möjligt att
arbeta koncentrerat och ostört såväl som kreativt tillsammans
med sina kollegor.
Personalens utrymmen ska kunna nås via egen entré och vara
lätta att orientera sig till för besökaren.
Frågeställningar
• Var i förskolan samlar man större grupper?
• Vad ska arbetsrummet innehålla?
67
PERSONALENS RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Funktionskrav
Arbetsplatser
Möten
På avdelningen
Ett behov finns av en på avdelningen centralt placerad dataarbetsplats. Här kan man jobba själv men ändå vara närvarande
om barnen behöver., t.ex. överföra bilder från en kamera. Här
kan man också arbeta tillsammans med barnen t.ex med dokumentationer.
I arbetsrum
Arbetsrummet är utrustat med en arbetsplats per avdelning
Denna inkluderar en dator samt hyllor för förvaring. En större
bordsyta för att sortera arbetsmaterial och dokumentationer
bör finnas. I eller i anslutning till arbetsrummet finns också
plats för skanner/lamineringsapparat, kopiator och skrivare.
En plats för personal- och föräldramöten. Kan vara t.ex ett
rörelserum, samlingsrum eller annat större utrymme som är
särskilt förberett och utrustat med modern teknik för större
möten.
Samtal
Personalen ska ha tillgång till samtalsrum för enskilda samtal
och för samtal i mindre grupper om tre till fyra personer. T.ex
utvecklingssamtal med föräldrar och barn.
rörelselek
rwc
personalrum/
pentry
Paus
Personalen ska ha tillgång till ett rum där man har möjlighet
att under pausen sätta sig skönt med en kopp kaffe och en
tidning. Här finns också pentry och matplats. Viktigt är att dela
upp rekreation och profession.
Vila
Ett utrymme för tillfällig vila utrustat med dagbädd eller säng
bör finnas. Denna funktion kan med fördel läggas tillsammans
med samtalsfunktionen i ett grupprum.
rektor
städ/frd
wc/d
arbetsrum
omkl
tvätt
kop.
avdelning
avdelning
Förskolan Paletten, Hörnefors -Arkinova och WSP
Personalrummen ligger koncentrerat längs en sammanlänkande korridor.
Utrymmena nås neutralt.
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
68
PERSONALENS RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
Administration
En arbetsplats för rektor. Här finns plats för skrivbord, dator
och besöksstol. Bör ligga centralt på förskolan och kunna nås
utan genomgång via avdelning.
Omklädning/dusch
Dusch med omklädningsmöjlighet bör finnas och ska ligga
centralt placerad. Rwc kan utrustas med dusch och fungerar
då också för omklädning. Personalens ytterkläder kan förvaras
i skåp i anslutning till avdelningshallen.
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
Rwc
Rwc ska finnas centralt och nås neutralt.
Tvättstuga
Kan nyttjas gemensamt av städ och förskola. Användandet
regleras med dokumenterade rutiner. Tvättbänk, tvättmaskin
och torktumlare ingår i uppställningen. Vid gemensam tvätt
krävs en tvättmaskin som klarar tvätt av städmaterial.
Förråd
Centralförråd ska finnas i anslutning till det gemensamma
utrymmet. Förråd bör också finnas inne på avdelningarna
eller i nära anslutning.
wc/d
samtal/
vila
omkl
exp
personalrum/
pentry
arbetsplatser
Städrum
Ytan dimensioneras för att rymma städvagn, och på större
förskolor en liten städmaskin. Tvättmaskin kan finnas i städrummet alternativt samnyttjas tvättmaskian med förskolan.
Rummet utrustas med torkställning, hyllor, golvbrunn samt
el uttag i de fall städmaskin ska finnas.
kop/
frd
Förskolan Skattelden, Umeå -WSP
Personalrummen ligger en trappa upp och nås neutralt från gemensamma
och centrala utrymmen i förskolan.
Möjlighet till uthyrning
Förskolan samverkar med andra aktörer och därför finns det
möjlighet att hyra ut delar av förskolans lokaler. Gör man delar
av förskolan publik ska anpassningar med avseende på funktionsnedsättningar göras. För uthyrning krävs anpassad låsning och möjlighet till avgränsning av lokalen.
Övrigt
Arkivskåp för förvaring av sekretessbelagt material ska finnas.
Att komma ihåg och prioritera
• Är förråd utformade så att tunga lyft kan
undvikas?
• Att koppla personalrummet till en avskild uteplats är trevligt.
69
PERSONALENS RUM
FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621
arbetspl.
dokumentation
dokumentation
Förskolan Trollet, Kalmar -Arkforum
Personalrummen ligger till största delen koncentrerat till en egen byggnadskropp som nås neutralt både utifrån och från det gemensamma inre
torget. Arbetsrum för personalen utgörs av ett mindre dataarbetsplatsrum
kopplat till ett något större dokumentationsrum.
städcentral/
tvätt
planeringsrum
personalrum
vilrum/
studie
wc rwc/ d
Personal
arb. rum
kpr
kop/data
frd.
arb. rum
arb. rum
4 avd
6 avd
Pausrum inkl pentry
20 m² 30 m²
Arbetsrum 14 m²
21 m²
Expedition
8 m²
8 m²
Samtal/Vila
12 m²
12 m²
Kopiering
4 m²
4 m²
Omklädning
6 m²
9 m²
2,5 m²
2,5 m²
ca 67 m²
ca 87 m²
Wc/Dusch
Total yta
I exemplet räknas plats för en personal per avdelning i arbetsrum.
Exemplet avseer separat omklädningsrum, vid klädskåp i avdelningens entré minskar exemplets yta.
Städ, förråd och tvättrum
Avdelningsförråd
Central förråd
Total yta för 1 avd ca 4,5 m²
Tvättstuga
Städrum
Total yta förskola Tvättrum kan nyttjas gemensamt av förskola och städ.
Användningen styrs med hjälp av dokumenterade rutiner.
Exemplen visar på för- och nackdelar och
kan fungera som ett diskussionsunderlag.
70
ca 8 m²