Brottkärrsskolans
årliga plan
mot
diskriminering
och kränkande behandling
2016
Planen gäller 2016-01-01--2016-12-31 och ansvarig för planen är rektor
Innehåll
GRUNDUPPGIFTER OCH DELAKTIGHET
DEL 1 – aktuellt innevarande år – utgör planens kortversion
Sammanfattande utvärdering av 2015 års arbete med planen
Sammanfattande kartläggning inför 2016 års plan
Sammanfattande främjande och förebyggande åtgärder 2016
DEL 2 – allmängiltigt alla år – revideras årligen samt vid förekommen anledning
Hur utvärdering av föregående års plan går till
Främjande insatser på skolan mot diskriminering och kränkande behandling
Förbyggande åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling
Rutiner på skolan i likabehandlingsarbetet
Kartläggningsmetoder på skolan
Begrepp
Diskrimineringsgrunder och exempel
Blankett för händelserapportering
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen är fritidshem förskoleklass och grundskola
t o m årskurs sex.
Vår vision och målsättning innebär nolltolerans vad gäller alla former av kränkande
behandling och diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna;
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Händelserapportering sker vid alla händelser som kan uppfattas som diskriminering
eller kränkande behandling.
Delaktighet
Elever
Fritidshem: Via fritidsråd, elevenkäter, intervjuer, stormöten
Förskoleklass och grundskola: Via klassråd, elevråd, elevenkäter, intervjuer, stormöten
Vårdnadshavare
Via brukarråd, informationsmöten, utvecklingssamtal
Pedagoger
Via APT, personalkonferenser, kategorimöten, arbetslagsmöten
DEL 1 – Aktuellt innevarande år
Sammanfattande utvärdering av 2015
Kartläggningen visade
•
•
•
Tråkig attityder hos enskilda elever
Hårt klimat på fotbollsplanen med sänkningar och kommentarer
Ett antal händelserapporter kring några enskilda elever gentemot övriga,
rapporteras separat, se nedan
Uppföljning och utvärdering
Attityderna har delvis förbättrats i vissa klasser, men kvarstår som något att arbeta
vidare kring. Varje händelse följs upp enligt konsekvenstrappan.
Åtgärder som vidtagits
Diskussioner på elevråd och stormöten och inom klasserna.
Skolan har enats om ett gemensamt målområde kring positivt bemötande och har en
handlingsplan som man arbetar efter. Möten med vårdnadshavare till elever som utfört
kränkande handlingar.
Fotbollsplanen är ett ställe där det förekommer sänkningar och kommentarer. Vissa
utesluts från deltagande; ”är för dåliga”.
Åtgärder som vidtagits
Rasttillsynen omfattar även fotbollsplanen. Fotbollsplanen disponeras olika raster av
olika klasser för att undvika dominans från enskilda äldre elever. Flickorna har fått en
egen fotbollstid på fritidshemstid för att öka självförtroendet. Personal ute bär västar för
att vara synliga. Vid upprepade tråkningar på fotbollsplan kan avstängning under viss
period bli konsekvens.
Händelserapporteringen visar att det är ett fåtal elever som ger sig på andra, verbalt och
fysiskt och att flera av de eleverna i sin tur har problematik med någon form av
funktionsnedsättning.
Åtgärder som vidtagits
Intensifierat arbete inom elevhälsoteamet kring elever med någon form av problematik
som gör det svårt för dem att se gränser, kontrollera sin ilska och se konsekvenser av
sitt eget handlande. Man arbetar också med övriga elever för att öka förståelsen och
hitta strategier som underlättar situationen och försöker få dem att inte trycka på ”fel
knappar”.
Händelserapporter under 2015 – Det har inkommit 12 st
De drabbade är 8 pojkar och 3 flickor. Av dem som utfört kränkning eller fysiskt våld är
det samma elever tre gånger och samma elev 5 gånger. Av dem som drabbats är det
samme elev två gånger, en elev två gånger och i övrigt skiftande.
Kränkningarna består av 8 gällande fysiskt våld, 3 kränkande, nedsättande kommentarer
och en 1 av trakasserier utifrån etnisk tillhörighet.
Åtgärder som vidtagits
Kompetensutveckling för pedagogerna gällande elever med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar under pedagogiska måndagar.
Utredningar, åtgärder och uppföljningar kring händelser med våld. Möten med
vårdnadshavare som ett led i elevhälsoteamets arbete med frågan.
Klasslärarna lyfter frågor kring våld och trakasserier och betonar vikten av
likabehandling.
Sammanfattande kartläggning inför 2016
Nuläge kartlagt vid
•
•
•
•
•
Elevråd
Stormöten
Enskilda intervjuer
Brukarråd
APT- personalens arbetsplatsträffar
På elevråd, stormöten och enskilda intervjuer har det framkommit att det fortfarande är
tufft klimat, framförallt på fotbollsplanen och på basketplanen på framsidan av skolan.
Man berättar också om enskilda elever som har en tråkig attityd mot övriga och som
yttrar sig i form av nedsättande kommentarer eller anspelningar på etnisk tillhörighet.
Flickor har svårare än pojkar att hävda sig på fotbollsplanen.
Sammanfattande främjande och förebyggande åtgärder 2016
Klassråd diskuterar ständigt det sociala klimatet på skolan
Fortsatta stormöten då gemensamma frågor tas upp
Elevrådet har klimatet på skolan som fast punkt
APT diskuterar elevklimatet under ”arbetsmiljö”
Brukarrådet får rapport om läget vid varje mötestillfälle
Trygghetsenkäter införs för alla årskurser, en gång per termin
Klasslärare är med eleverna tills de är färdigpåklädda och redo att gå ut på rast
Rasttillsyn – en person täcker baksida och en täcker fotbollsplan och en tredje
täcker framsidan. Vid behov utökas rasttillsynen. Vuxna med rasttillsyn bär
signalvästar. Minst tre vuxna ute.
Elevhälsoteamet fortsätter arbetet kring elever med funktionsnedsättningar och
bygger upp strategier tillsammans med övriga barn och vuxna
Skolan har enats om ett gemensamt prioriterat mål för enheten; ”Gott
bemötande” och tagit fram en broschyr med handlingsplan och arbetsgång
Händelserapporter fylls i vid misstänkt diskriminering och kränkande
behandling. Vid händelser kontaktar inblandad pedagog den utsatte elevens
vårdnadshavares samt vårdnadshavare till den som utfört handlingen. Rektor
skickar hem händelserapporten med uppgifter och kort- och långsiktiga
åtgärder samt uppföljning till elev som blivit utsatt
De vuxna uppmuntrar eleverna till att berätta om saker som händer
Skolan organiseras efter ”spår” för att öka tillhörigheten och därmed också
tryggheten för eleverna
Önskemål från vårdnadshavarna om temavecka då det arbetas intensiv kring
IT-kunskap och nätetikett samt att mer kring detta läggs in på lektionerna med
syfte att göra eleverna medvetna om riskerna.
DEL 2 – Utvärdering av föregående års plan
Utvärdering av föregående års plan
Områden som berördes av utvärderingen:
Kränkande behandling. Könsidentitet och könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller
annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning och Ålder.
Hur utvärderingen gick till
FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Utvärderingen av planen gjordes i elevhälsoteamet, på APT, på elevråd och på
brukarråd. Genomgång av planen då man såg på händelser under året och gjorde en
nulägesanalys av resultatet. Jämförde mätningar som gjorts och händelserapporter som
inkommit.
Delaktiga i utvärderingen av årets plan
FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Skolledning, elevhälsoteam, personal, elever och vårdnadshavare
Hur årets plan ska utvärderas
FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
På fritidsråd, elevråd, kategorimöte, arbetsplatsträff, EHT och brukarråd. Genomgång av
planen då man ser på händelser under året och gör en analys av genomförda åtgärder.
Jämför mätningar som gjorts och händelserapporter som inkommit.
Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-07
Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor
Främjande insatser på skolan mot diskriminering och kränkande behandling
Områden som berörs:
Kränkande behandling. Könsidentitet och könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller
annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Kränkande behandling
Mål-Nolltolerans på fritidshemmet och i skoaln gällande alla former av kränkande
behandling.
Uppföljning-Nöjd-elev-index, skolans enkätfrågor, fritidsråd, elevråd och brukarråd.
Kön
Mål-Ge flickor och pojkar lika stort inflytande, utrymme och värde på fritidshemmet och
i skolan.
Uppföljning-Analys av Nöjd-elev-index och egna enkäter samt resultat av Nationella
prov och andra bedömningar ur könsperspektiv.
Könsidentitet och könsuttryck
Mål-Eleverna ska göras medvetna om att fritidshemmet eller skolan inte tolererar
könsuttryck eller tillmälen avseende könstillhörighet.
Uppföljning-I samband med redovisning av resultatet i Nöjd-elev-index och egna
enkäter
Etnisk tillhörighet
Mål-Alla ska respekteras och behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet och eleverna ska
ha kunskaper om vad det innebär.
Uppföljning-På livskunskapslektioner.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål-Alla ska ha rätt till egen religion eller trosuppfattning. Eleverna ska ha kunskaper
om olika religioner och trosuppfattningar.
Uppföljning-Genom etiska samtal på fritidshemmet och främst inom SO-ämnet i skolan.
Funktionsnedsättning
Mål-Alla ska ha tillgänglighet oavsett funktionsnedsättning. Eleverna ska känna till olika
funktionsnedsättningar, även sådana som inte är synliga, t ex neuropsykiatriska och få
hjälp med att utveckla förståelse och strategier.
Uppföljning-Nöjd-elev-index, elevhälsoteamet.
Sexuell läggning
Mål-Eleverna ska med självklarhet acceptera och se det som naturligt att det finns olika
sexuella läggningar.
Uppföljning-Vid etiska samtal inom grupperna+
Ålder
Mål-Alla på fritidshemmet och i skolan har lika rättigheter oavsett ålder
Uppföljning-Vid etiska samtal inom grupperna
Insatser
FRITIDSHEM:
Kränkande behandling:
Vid storsamlingar som rektor håller, samtal kring bland annat barnkonventionen,
aktiviteter som främjar arbetet mot kränkning, temaarbeten tillsammans med skolan,
ämnet livskunskap, social träning, observationer vid fri lek, intensifiering av rasttillsyn bl
a vid fotbollsplanen. Gemensamma ordningsregler.
Kön:
Pedagogerna görs uppmärksamma på hur man behandlar och tilltalar barnen utifrån
könstillhörighet. Man kan t ex be annan pedagog observera alternativt filma egen
ledning av gruppen. Erbjuda varierande aktiviteter som elever kan delta i och betona
vikten av att det inte ska finnas traditionella roller och attribut. I den ständiga dialogen
visa på att alla har lika värde oavsett kön och inte ge det ena eller det andra könet mer
eller mindre utrymme eller befästa fördomar som florerar.
Könsidentitet eller könsuttryck:
Skriva in i verksamhetens ordningsregler samt tydliggöra att alla tillmälen innehållande
könsuttryck är förbjudna. Agera med konsekvenser vid överträdelser.
Etnisk tillhörighet:
Belysa rasismens historia. Diskutera och uppmärksamma etniska skillnader som finns i
samhället till exempel via teater, musik, litteratur.
Religion eller annan trosuppfattning:
Tas upp som diskussionsämne på samlingar. Delta i hela verksamhetens temaarbeten
som förekommer inom ämnet.
Påtala och tillrättavisa tecken på att religion eller annan trosuppfattning inte
respekteras.
Funktionsnedsättning:
Tillgänglighet finns inom skolans byggnad i form av hiss, handikapptoaletter och
framkomlighet. Öka kunskaperna gällande de osynliga funktionsnedsättningarna som
kan innebära ADHD, autism, Asperger eller liknande. Hjälpa elever som bär
funktionsnedsättning att finna struktur och strategier, men även övriga elever att finna
strategier för att underlätta för kamraterna på bästa sätt.
Sexuell läggning:
Informera och upplysa vid frågor om att människor kan ha olika sexuell läggning.
Ålder:
Arbeta inom åldersblandade grupper på fritidshemmet. Temaarbeten med tvärgrupper
med åldersblandning. Alla åldrar representerade inom fritidsrådet. Uppmuntra barnens
lek med varandra oavsett ålder. Framhäva de yngres rätt till åsikter och inflytande.
FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA:
Kränkande behandling:
Vid storsamlingar som rektor håller, samtal kring bland annat barnkonventionen,
aktiviteter som främjar arbetet mot kränkning, temaarbeten tillsammans med skolan,
ämnet livskunskap, social träning, observationer vid fri lek, intensifiering av rasttillsyn bl
a vid fotbollsplanen. Gemensamma ordningsregler.
Kön:
Pedagogerna görs uppmärksamma på hur man behandlar och tilltalar barnen utifrån
könstillhörighet. Be annan pedagog observera alternativt filma egen ledning av gruppen.
Betona vikten vid val av klassrumsaktivitet att det inte ska finnas traditionella roller och
attribut. I den ständiga dialogen visa på att alla har lika värde oavsett kön och inte ge
det ena eller det andra könet mer eller mindre utrymme eller befästa fördomar som
florerar.
Könsidentitet eller könsuttryck:
Skriva in i verksamhetens ordningsregler samt tydliggöra att alla former av tillmälen
innehållande könsuttryck är förbjudna. Agera med konsekvenser vid överträdelser.
Etnisk tillhörighet:
Belysa rasismens historia. Diskutera och uppmärksamma etniska skillnader som finns i
samhället till exempel via teater, musik, litteratur.
Religion eller annan trosuppfattning:
Undervisa om olika relgioner och trosuppfattningar nom ämnet religionskunskap.
Temaarbete, studiebesök.
Påtala och tillrättavisa tecken på att religion eller annan trosuppfattning inte
respekteras.
Funktionsnedsättning:
Tillgänglighet finns inom skolans byggnad i form av hiss, handikapptoaletter och
framkomlighet. Öka kunskaperna gällande de osynliga funktionsnedsättningarna som
kan innebära ADHD, autism, Asperger eller liknande. Hjälpa elever som bär
funktionsnedsättning att finna struktur ochstrategier, men även övriga elever att finna
strategier för att underlätta för kamraterna på bästa sätt.
Sexuell läggning:
Informera och upplysa om att människor kan ha olika sexuell läggning inom
livskunskap, sexualkunskap eller då ämnet spontant kommer upp.
Ålder:
Temaarbeten med tvärgrupper med åldersblandning. Alla åldrar representerade inom
elevrådet. Uppmuntra barnens samarbete med varandra oavsett ålder. Framhäva de
yngres rätt till åsikter och inflytande.
Förebyggande insatser på skolan mot diskriminering och kränkande behandling
Områden som berörs:
Kränkande behandling. Könsidentitet och könsuttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller
annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Åtgärder
Förbättra NEI- mättalen gällande framförallt att reta varandra för utseende och annat.
Minska antalet händelserapporter angående kränkningar och trakasserier.
Vi kommer att följa upp via:
fritidsråd - varje månad
klassråd - varje vecka
elevråd - varje månad
NEI
stormöte som leds av rektor – varje månad
egna enkäter – en gång per termin gällande diskrimineringar och kränkningar
händelserapporteringar
Motivering av åtgärder
Eleverna ska veta att vi tar allvarligt på att inte 100 % är nöjda vad gäller retningar och
dylikt och att vi behöver deras delaktighet i arbetet med detta.
Ibland när man ställer frågor till eleverna svarar de att alt är bra och samtidigt kan man
få kännedom om att det inte är så. Vi behöver ge barnen verktyg föra att på ett naturligt
sätt kommunicera med de vuxna när något händer.
Organisation och rutiner kring omklädning har setts över och ändrats på efter
kartläggningen.
Skolsköterskan pratar ofta med eleverna och det är bra med en neutral person att
anförtro sig till. Det visar också att vi alla på skolan bryr oss om hur eleverna har det.
Den här planen måste hållas aktuell och det ska klart framgå att den ser olika ut år från
år beroende på vad som har hänt under året och vilka behov som finns för förbättringar.
Vi anser att det inte räcker med NEI-mätningar på våren, då resultatet kan bero på
elevernas dagsform, utan har en egen uppföljning när området ”trygghet” i vårt
bemötandearbete är på tur.
Klasskonferenser på skolan har visat sig vara ett bra tillfälle för rektor att ”ta pulsen” på
gruppen.
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
- Rasttillsyn som observerar särskilt utsatta ställen
- Vuxentillsyn i kapprummet
- Elevers samtal med vuxna på skolan
- Ta varje indikation på allvar och utreda; hellre en gång för mycket
- Ta pulsen på verksamheten vid fritidsråd, klassråd, elevråd
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
All personal på skolan ska vara involverade i detta arbete men speciellt fritidspedagoger
och klasslärare, Rektor Agneta Berg, Vik Specialpedagog Kristina Kitzing, skolsköterska
Annika Görling, kurator Johnny Martinsson och psykolog Marja Berg.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1.Vid upptäckt; Vuxen utreder i det akuta skedet och talar med inblandade och
informerar vårdnadshavare om vad som hänt.
2. Händelserapport fylls i och lämnas till skolledning, som fyller i långsiktiga åtgärder,
uppföljning och som i förekommande fall skickar hem till den utsattes vårdnadshavare
för underskrift.
3. De som utfört kränkningen eller diskrimineringen kan kallas till elevmöte tillsammans
med föräldrar efter telefonsamtal från rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Vid indikation ska skolledning omedelbart samtala med utsatt elev eller uppgiftslämnare
samt med elev och vårdnadshavare tillsammans och därefter med aktuell personal. Möte
mellanpersonal, vårdnadshavare och rektor. Händelserapport ifylls som vid
elevkränkningar.
Arbetsgivaren agerar utifrån arbetsrättsliga rutiner som gäller och erinran kan delas ut.
Rutiner för uppföljning
Återkoppling efter elevmöten, alltid minst ett andra möte, oavsett art av kränkning,
både med den utsatte och förövaren, så att man förvissar sig om att det inte upprepats.
I övriga fall följer mentor/klassförståndare upp händelserna och arbetar mot att det
upprepas.
Rutiner för dokumentation
Händelserapport - upprättas av involverad vuxen med kortsiktiga åtgärder, rektor
bedömer om utredning och anger långsiktigta åtgärder
Elevhälsoteam - protokoll skrivs i journalsystemet PMO
Elevmöte - protokoll skrivs i journalsystemet PMO
Ansvarsförhållande - Pedagog ansvarar för att omedelbar åtgärd utförs; tar hand om
drabbade elever, kontaktar ansvarig lärare, föräldrar
- Rektorer ansvarar för de mer långsiktiga åtgärderna som sker tillsammans med
elevhälsoteam och ansvarig pedagog
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde
till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just
detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har
samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför
kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska”
egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”,
”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller
student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara
slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till
exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier
eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än
att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar
inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är
utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en
elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.Exempel på
händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att
någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt
ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att
använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp
könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse
från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner
kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället
för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar ju inget illa”. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt
regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund
i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism
omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.
De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en
skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband
med sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom,
men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på
grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är
en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
Bilaga – Blankett för händelserapportering
HÄNDELSERAPPORT i anslutning till Likabehandlingsplanen
på Brottkärrsskolan
Diskriminering p g a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder)
Trakasserier utifrån de fem diskrimineringsgrunderna
(kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder)
Annan kränkande behandling
(t ex mobbning, misshandel, ofredande, olaga hot etc)
Repressalier
Den drabbade elevens namn:________________________klass:________
Datum
Namn
Övriga inblandade
Beskrivning
av vad som hänt
Tidpunkt
Åtgärder som vidtagits (skrives av pedagog och
lämnas till rektor – skriv
även vilka föräldrar som
kontaktats)
Omedelbara
Pedagogs underskrift: _______________________________
Långsiktiga åtgärder
(skrives av rektor)
Uppföljning
av vad som hänt
(skrives av rektor)
Rektors underskrift
______________________________datum_____
Förälders underskrift ______________________________datum_____
(skickas i två exemplar till vårdnadshavare, som skickar tillbaka underskrivet original till
rektor)
OBS vid tillbud/olycksfall fylles även sådan blankett i och en kopia sänds till
vårdnadshavare.
Anmälan om tillbud/olycksfall förvaras i pärm i hylla utanför rektorsexpeditionen där
den kan nås av alla – elevens namn ifylles inte
