Det ekonomiska kretsloppet
Länder kommer närmare varandra bildligt talat. Handeln
mellan länder ökar beroende bl.a. på bättre
kommunikationer, borttagna tullar och andra
handelshinder.
Ländernas ekonomier blir mer beroende av varandra. En
kris i ett land kan i större eller mindre omfattning påverka
andra länders ekonomier.
Detta ekonomiska beroende av varandra brukar kallas
internationell ekonomi.
Det ekonomiska kretsloppet
Ekonomi : Hushållning med begränsade resurser.
Alternativt : Att utveckla, förädla, och distribuera välfärd
genom de resurser man har.
Grundläggande förutsättningar: Produktion och
konsumtion.
Takten och omfattningen av kretsloppet är ett mått på
hur ett land förmår att förädla sina resurser till nyttiga
varor och tjänster.
Det ekonomiska kretsloppet
Naturliga resurser : Råvaror och mänsklig arbetskraft har
funnits sedan urminnes tider.
De enklaste råvarorna är sten, jord, kött, fisk, trä,
grönsaker, etc. men även vattenkraft och vindkraft.
Nödvändigt för produktion: Råvaror, realkapital (verktyg,
maskiner, byggnader etc.) arbetskraft,
finansieringskapital. (Egna eller lånade pengar)
Tidigt började människan idka byteshandel, alltså varor
mot varor. Ganska snart insåg man vikten av
specialisering d.v.s. var och en gör det han/hon är bäst
på att göra.
Det ekonomiska kretsloppet
Senare: Ju mer handeln ökade desto mer otympligt blev
det att byta varor. Behovet av pengar uppstod som
ersättning för bytesvaror. Penningsystemet innebar att
metallvärdet , vanligen silver, garanterade att pengarna
kunde användas för framtida köp av varor och tjänster.
Den som hade gott om vissa varor kunde byta med
någon som hade behov av dem och i gengäld få varor
man själv behövde. Problemet var att det inte var säkert
att varorna passade respektive handelspartner.
Handelsvaror som hade känt värde, dessutom ganska
högt (lättare att bära) kunde användas som en
mellanvara, ett slags pengar.
Det ekonomiska kretsloppet
Metallerna, i synnerhet de ädla, användes mycket tidigt
som bytesmedel i form av tackor, stenar, ringar (enkla
eller lagda i spiral) och så vidare. Vid köp fastställdes
priset till en viss kvantitet av en uppgiven metall, och för
att erlägga denna kvantitet måste man väga den metall
man hade att erbjuda. Större stycken delades, och
bitarna vägdes, tills man fick den rätta vikten. Vågen
måste alltså användas vid varje köp. Eftersom detta var
besvärligt, kom man på att ge de för betalningar
avsedda metallstyckena sådana mått, att de motsvarade
enheter eller mångfalder i det gällande viktsystemet. Det
hände att man på sådana metallstycken satte märken,
som gav antydningar om vikten.
Det ekonomiska kretsloppet
Men man hade ingen garanti för att dessa metallstycken
verkligen hade den vikt de skulle ha. Inte heller kunde
man av själva metallstycket utan närmare undersökning
få upplysning om det hade den normalhalt, som
förutsattes.
Senare kom man på att i rörelsen släppa ut mindre,
ovala metallstycken, med kullriga sidor, försedda med
inslagna stämplar, vilka gjorde en offentlig myndighet,
oftast kunglig, ansvarig för både vikt och halt för varje
stycke. Dessa metallstycken, försedda med en offentlig
myndighets stämpel och därför mottagna med full tillit av
allmänheten, är de första mynten.
Det ekonomiska kretsloppet
Otympliga mynt ersattes efterhand med sedlar. År 1661
började en bank, Stockholm Banco ge ut egna sedlar, en
slags skuldbrev som man garanterade värdet på.
Banken kraschade och sedlarna blev värdelösa.
I början av 1700-talet började Riksbanken ge ut sedlar.
Det ekonomiska kretsloppet
En myntfot eller myntstandard är det genom lag
bestämda förhållandet mellan en viktenhet myntmetall
och myntets räkneenhet. Med andra ord hur mycket guld
eller silver det måste vara i mynt av en viss valör. Mynt
kan i praktiken präglas i en annan metall än myntfoten,
men det krävs att de vid erfodran av landets centralbank
kan inlösas mot den angivna mängden metall.
Sverige hade från att de första mynten började präglas
runt år 1000 huvudsakligen silvermyntfot. Då guldmynt
som präglades i Sverige var främst tänkta att kunna
användas i internationell handel.
Det ekonomiska kretsloppet
Den skandinaviska myntunionen (Danmark, Norge och
Sverige) införde guldmyntfoten år 1873. Värdet på
kronan sattes så att 1 kg guld var lika med 2 480 kronor.
Under 2012 var pendlade priset på 1 kg guld omkring
360 000 svenska kronor, så kronan var vid
guldmyntfotens införande värd nästan 150 gånger mer
räknat i guld. Guldmyntfoten suspenderades 1914 men
återinfördes 1924.
De flesta länder som använde sig av guldmyntfot
övergav denna under mellankrigstiden. För Sveriges del
upphörde guldmyntfoten att gälla 27 september 1931 då
man gick över till pappersmyntfot.Ett slags guldmyntfot
användes dock i västvärlden från slutet av 1940- till
början av 1970-talet.
Det ekonomiska kretsloppet
Bretton Woodssystemet reglerade 1945-1971
växelkurserna för medlemsländerna i Internationella
valutafonden. (IMF, International Monetary Fund)
Den 1 till 22 juli 1944 anordnades en konferens om
monetära och finansiella frågor i den lilla staden Bretton
Woods, New Hampshire. Sverige deltog som neutralt
land inte på konferensen, utan blev medlem 1951. Ur
konferensen bildades bland annat Internationella
valutafonden, som genom att övervaka det
internationella valutasystemet skulle försäkra stabila
valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att
avskaffa handelshinder, samt en föregångare till
Världsbanken.
Det ekonomiska kretsloppet
Avtalet innebar att medlemsländerna anslöt sig till ett
fastkurssystem, där växlingskursen för landets valuta
gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. USA
garanterade i stället ett fast inlösenpris av dollarn i guld.
Kursförändringar fick enbart ske för att justera för
"grundläggande obalans" i betalningsbalansen. I
praktiken innebar avtalet ett slut för upprepade och
drastiska devalveringar av lokala valutor i jakt på
konkurrenskraft på exportmarknaden. Tidigare
valutarestriktioner kunde också hävas, med följd att
internationell handel kunde öka.
di.se - Nyheter
Ryssland: Inget valutakrig | Världen | SvD
Kina/USA
Det ekonomiska kretsloppet
Ända fram till 1952 angav svenska femkronorsedlarna
”Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å
fem kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av
den 30 maj 1873”, trots att denna inlösningsrätt upphört
redan 1931.
USA lämnade guldmyntfoten 1971.(Bretton Woods).
Idag har världens länder pappersmyntfot. (?)
Varför ? Vad garanterar pengarnas värde ?
Det ekonomiska kretsloppet
Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets
importbegränsningar, drastiska och upprepade
devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft
på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för
medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till
den minskade världshandeln, vilket i sin tur lett till ökad
arbetslöshet och försämrad levnadsstandard.
Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete
och vissa gemensamma grunder.
Det ekonomiska kretsloppet
Så småningom slöts ett handelsavtal, General
Agreement on Tariffs and Trade (GATT), med siktet
inställt på utökad och underlättad handel. Redan ett år
senare kunde dock Internationella valutafonden inrättas,
med uppdrag att bevaka det internationella
valutasystemet, försäkra stabila valutakurser och
uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder.
Bretton Woodssystemet avbröts 1971, när USA
beslutade att inte längre garantera dollarvärdet med ett
inlösenpris i guld. Då hade USA redan 1968 låtit dollarns
växelkurs flyta. Orsakerna fanns bland annat i det för
USA:s räkning oerhört kostsamma Vietnamkriget.
Det ekonomiska kretsloppet
Sparkapital och finansieringskapital : Människor
spenderade inte alla sina pengar utan lade en del på
hög för att kunna betala kommande större inköp. Så
småningom bildades företag som tog hand om folks
besparingar för att låna ut dessa mot ränta.
Banksystemet hade bildats. Bankerna gjorde då som
nu:Utlåning till högre ränta än den ränta bankerna erbjöd
den som satt in sitt sparkapital.
Ytterligare en resurs hade tillförts : Finansieringskapital.
Det ekonomiska kretsloppet
De första bankirerna : Guldsmeder
Förvaring av kundernas guld i utbyte mot ett kvitto
Snart började folk använda kvittona som
betalningsmedel.
Guldsmederna i sin tur kom på att de kunde skriva ut fler
kvitton än vad som täcktes av den mängd guld de hade i
besittning.
Bygger på den förhoppning att bara en bråkdel av
kunderna samtidigt dyker upp för att hämta ut sitt guld.
Det ekonomiska kretsloppet
Kolonialismen : Ett ökat behov av råvaror och arbetskraft
ledde till att många europeiska länder koloniserade stora
delar av världen. Från 1500-talets början.
Kolonialism är staters eller gruppers erövring och
behärskande av främmande territorier. Det kan även
involvera exploatering samt införande av den egna
kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en
mer omfattande migration till det koloniserade området
för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra
synsätt räcker dominans. Nykolonialism eller
neokolonialism syftar på ekonomisk och politisk
exploatering som äger rum utan att kolonialmakten har
direkt territoriell kontroll.
(Källa Wikipedia)
Det ekonomiska kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet
Det är svårt att dra en entydig gräns mellan traditionell
expansionism och kolonialism. Starkare stater, stammar och
etniska grupper har i alla tider försökt utvidga sitt territorium
på svagare konkurrenters bekostnad. Kulturell, politisk och
teknologisk påverkan och utveckling är starkt förbunden med
koloniala åtaganden.
Ett sätt som koloniserande makter använt för att underordna
koloniernas inhemska kultur är genom att göra det egna
språket till första språk. Några exempel är japanska i Korea;
engelska i Indien, Kenya, USA med flera stater; spanska i
Latinamerika och arabiska i Nordafrika. Religiösa samfund,
politiska partier och litteratur som var tillåtna i moderlandet
har under vissa skeden varit förbjudna i kolonierna. Under
både första och andra världskriget deltog kolonialtrupper ofta
i moderlandets krigsmakter. (Källa Wikipedia)
Det ekonomiska kretsloppet
Genom människans historia har koloniala expansioner ofta
handlat om erövringar och plundring, och i vissa fall
utrotningskrig. Ibland har befolkningen i de nya territorierna
decimerats kraftigt genom att nya sjukdomar följt med
kolonisatörerna, som skedde i Sydamerika. Som en
konsekvens av koloniseringen har också teknologisk, politisk
och kulturell påverkan uppstått, särskilt i de fall då den
erövrande makten sökt etablera permanent kontroll över ett
område. Denna påverkan har alltid haft till syfte att etablera
ett förhållande på alla plan (kulturellt, politiskt ekonomiskt)
där kolonin är underordnad och tjänar moderlandet, främst
med värdefulla råvaror.
Det ekonomiska kretsloppet
Ekonomin i kolonierna konstruerades därför för att fungera
först och främst till gagn för moderlandet. Oftast handlade det
om att ekonomin var helt inställd på en eller ett fåtal
exportvaror vilket efter självständigheten bidragit till att landet
hamnade i underläge gentemot resten av världen.
Konsekvenserna blev i många fall svåra för den ursprungliga
befolkningen. Ex. indianerna i Amerika, aboriginerna i
Australien.
Många olika definitioner av kolonialism har föreslagits. En
ordboksdefinition lyder "kontroll av en makt över ett beroende
område eller folk" samt "en politik som förespråkar eller
bygger på sådan kontroll”. (Wikipedia)
Det ekonomiska kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet
Under 1800-talet blev tillverkningen av varor alltmer
specialiserad genom den industriella utvecklingen. Många
uppfinningar såg dagens ljus under detta århundrade. Här
märks bl.a. ång- och propellerdrivna fartyg, bilar, telegraf,
telefon, elektriskt ljus, järnvägstrafik.
Efterfrågan var stor och företagen som tillverkade varorna var
inriktade på en masstillverkning som uteslutande var
produktionsstyrd.
Det ekonomiska kretsloppet
Konjunkturer : När industrin producerar och har fullt upp att
leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Arbetslösheten är
alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den
ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När
investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen,
eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla
produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på
arbetskraft med speciell utbildning, brist bidrar till att minska
efterfrågan, inte bara inom exportindustrin utan också hos
underleverantörerna.
En långvarig eller kraftig högkonjunktur riskerar också att
leda till en finansbubbla när avkastningarna på investeringar
skjuter i höjden och intresset av att investera överstiger
verkliga behovet, och inte bara en efterfrågan som är styrd av
förväntingar på avkastning.
Det ekonomiska kretsloppet
Recession : Recession är i nationalekonomiska sammanhang
en mild lågkonjunktur.
En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression.
En vanlig definition anger en tumregel som innebär att en
recession oftast indikeras av två efterföljande kvartal med
negativ tillväxt av bruttonationalprodukten.
Det ekonomiska kretsloppet
Stagnation är avsaknad av ekonomisk tillväxt. En
omdiskuterad stagnation ägde rum i västvärlden under 1970talet, efter oljekrisen 1973. Eftersom många länder upplevde
inflation samtidigt myntades begreppet stagflation. Även
arbetslöshet förekom.
Det ekonomiska kretsloppet
En välkänd högkonjunktur är framför allt andra halvan av
1920-talet, som kallas det "glada 1920-talet".
Under lågkonjunkturer ("dåliga tider") är den totala
efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle
kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen
svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att
investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar.
Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar.
Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket
kallas deflation. En lågkonjunktur med minskade BNP under
en längre tid kallas recession. .En extremt kraftig och
långvarig nedgång kallas depression.
Det ekonomiska kretsloppet
Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet,
beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid
lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager
och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider
sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag
gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en
begynnande högkonjunktur ("goda tider").
En berömd lågkonjunktur är "Den stora depressionen", som
utlöstes med börskraschen i USA i oktober 1929. Stora
lågkonjunkturer (recessioner) har oftast följt så kallade
"bankpaniker" då förtroende för bankväsendet har minskat
och penningpolitiken blivit ifrågasatt. Bankpaniker uppstår ur
att bankernas reservkvot, dvs tillgångar inte täcker upp de lån
man har emot sina fordringsägare.
Det ekonomiska kretsloppet
Begreppet BNP : Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått
på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en
tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av
total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar
samt export minus import.
Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP per capita
och mått på levnadsstandard och hälsa men användandet av
måttet som en nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat
och många länder söker aktivt efter alternativa mått.
En del av produktionen kommer inte med i BNP. Oavlönat
arbete i hemmet - som matlagning, städning, eller "gör-detsjälv-jobb" är svårt att uppskatta i kronor och ören och räknas
därför inte in. Likadant är det med ideellt arbete, som man
inte riktigt kan bedöma omfattningen eller värdet av. BNP
mäter alltså inte värdet på produktionen utan uttryckligen på
den ekonomiska aktiviteten.
Det ekonomiska kretsloppet
Kreativ BNP- beräkning.
http://www.svd.se/naringsliv/droger-smuggling-och-sex-eus-
ekonomi-blomstrar_4019209.svd
Det ekonomiska kretsloppet
BNP per capita
Fasta priser, referensår 2013
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
1971
1981
1991
2001
Källa: SCB samt beräkningar av Ekonomifakta
Statistiken har avrundats till närmaste 100-tal.
Notera också att BNP-redovisningen följer den nya förordningen ENS2010. Detta regelverk innebär en högre BNP-nivå men även små
skillnader i de historiska tillväxttakterna, p.g.a. förändringar i metod och källor.
2011
År
Hämtat: 2014-11-05
Kronor
Det ekonomiska kretsloppet
Sverige i välståndsligan 2012
BNP pe r ca pi ta , köpkra fts korri gerat, USD
Luxe mburg
Norge
Schwe i z
USA
Aus tra lien*
Ös te rri ke
I rl a nd
Ne de rl ä nderna
Sve ri ge
Da nma rk
Ka na da*
Tys kl and
Be l gien
Fi nl and
I s l and
Storbri ta nnien
Fra nkri ke
Ja pa n*
I ta lien
Nya Ze e l a nd*
Spa nien
Sydkore a
I s rael
Sl ove nien
Tje ckien
Gre kl a nd
Portuga l
Sl ova kien
Es tl a nd
Chi l e *
Pol e n
Unge rn
Me xi ko*
Turki e t*
Ki na
0
20 000
40 000
60 000
Källa: OECD
*Uppskattade siffror.
Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita i tabellen justerats med hänsyn till prisnivån.
OBS: statistiken förändras kontinuerligt då länder med jämna mellanrum reviderar sina nationalräkenskaper.
80 000
100 000
Köpkra fts korri ge rade USD
Hämtat: 2014-11-05
Det ekonomiska kretsloppet
Sveriges placering i välståndsligan
Placering
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
1970
1980
1990
2000
Källa: OECD
Not: fram till 1993 var 24 länder medlemmar i OECD. Sedan dess har Mexiko (år 1994), Tjeckien (år 1995), Ungern, Sydkorea, Polen
(1996), Slovakien (år 2000) och Slovenien, Chile, Israel och Estland (år 2010) blivit medlemmar. För närvarande har OECD därmed 34
medlemsländer.
2010
År
Hämtat: 2014-11-05
Sverige
Det ekonomiska kretsloppet
Sverige är ett starkt exportberoende land.
Utrikeshandel ställer högre krav på de inblandade företagen
jämfört med de som enbart agerar på hemmamarknaden.
Ex : Hänsyn till kulturella skillnader, främmande språk,
främmande valutor, olika betalningssystem, olika
betalningsvillkor, långa transporter som kräver anpassade
förpackningar.
