Lärande och samhälle
Kultur, språk och media
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Värden för framtiden
- Utifrån pedagogers perspektiv
Values for the Future
from teachers' perspectives
Sandra Nilsson
Marita Andersson
Lärarexamen 210 hp
Examinator: Kent Adelmann
Kultur, medier och estetik
2012-01-16
Handledare: Els-Mari Törnquist
2
Förord
Under resans gång har vi tillbringat dag och natt tillsammans med idérika diskussioner och
argumentationer. Vi har tillsammans undersökt, läst och format arbetet under roliga timmar.
Vi har i allt väsentligt gjort arbetet tillsammans.
Jag, Marita vill tacka min familj och mina vänner för den stöttning de gett under detta arbete.
Jag, Sandra vill tacka mina nära och kära.
Vi vill tacka de pedagoger som valt att öppna sig för oss samt vår handledare Els-Marie
Törnquist som varit en hjälpande hand på vägen.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra för denna utvecklande resa.
3
4
Sammanfattning
I Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) står det att barn ska förberedas inför det
demokratiska samhällslivet som vuxna med en god värdegrund. Värdegrunden är komplex
och tolkningsbar men samtidigt en grundläggande faktor som ska finnas med i förskolans
verksamhet. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om och förståelse för hur
pedagogerna inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden
med värdegrundsfrågor. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med sju
pedagoger från två förskolor. Vi fått fram att värdena ansvar, respekt, empati och frihet är det
som våra informanter värnar om. Vår slutsats är att av de värden vi har fått fram i vår
undersökning, är respekt den som väger tyngst. Respekten till varandra och till den värld
barnen kommer att växa upp i och ta hand om i ett senare skeede är en viktig del i
förskoleverksamheten. Förmågan att vägleda barnen är en viktig del i värdegrundsarbetet.
Genom att vara en god förebild som barnen kan anamma samt lyssna och uppmärksamma
barnen val kan pedagogerna visa barnen den rätta vägen och förebreda dem för framtiden.
Nyckelord: ansvar, demokrati, förskola, inflytande, pedagogers roll, respekt, värdegrund.
5
6
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 9
2. Syfte och frågeställningar..................................................................................................... 10
3. Bakgrund och teoretisk anknytning...................................................................................... 11
3.1Tidigare forskning ........................................................................................................... 11
3.2 Barnkonventionen .......................................................................................................... 11
3.3 Skollagen ........................................................................................................................ 12
3.4 Läroplanen för förskolan................................................................................................ 13
3.5 Värdegrunden och värden .............................................................................................. 14
3.6 Inflytande och frihet ....................................................................................................... 17
4. Metod och genomförande..................................................................................................... 20
4.1 Metodval......................................................................................................................... 20
4.2 Urval............................................................................................................................... 21
4.3 Genomförande................................................................................................................ 21
4.4 Forskningsetiska överväganden ..................................................................................... 22
4. 5 Analysbeskrivning......................................................................................................... 22
5.Resultat.................................................................................................................................. 24
5.1 Värden ................................................................................................................................ 24
5.1.1 Respekt ........................................................................................................................ 24
5.1.2 Ansvar ......................................................................................................................... 25
5.1.3 Empati ......................................................................................................................... 27
5.1.4 Frihet ........................................................................................................................... 28
5.2 Tillvägagångssätt............................................................................................................ 29
5.2.1 Intresse .................................................................................................................... 29
5.2.2 Att lyssna................................................................................................................. 30
5.2.3 Samarbete i arbetslaget............................................................................................ 31
6. Analys och teoretisk tolkning............................................................................................... 33
6.1.1 Respekt ........................................................................................................................ 33
6.1.2 Ansvar ......................................................................................................................... 34
7
6.1.3 Empati ......................................................................................................................... 35
6.1.4 Frihet ........................................................................................................................... 36
6.2Tillvägagångssätt............................................................................................................. 37
6.2.1 Intresse .................................................................................................................... 37
6.2.2 Att lyssna................................................................................................................. 38
6.2.3 Samarbete i arbetslaget............................................................................................ 39
7. Slutsats och diskussion......................................................................................................... 41
7.1 Slutsats ........................................................................................................................... 41
7.2 Diskussion ...................................................................................................................... 44
Referenser................................................................................................................................. 46
Bilagor...................................................................................................................................... 49
Intervjuguide ........................................................................................................................ 49
Underlag ............................................................................................................................... 51
Information till de intervjuade.............................................................................................. 52
8
1. Inledning
Hela vår utbildning har genomsyrats av att förskolans och skolans verksamhet ska vila på en
gemensam värdegrund. Med utgångspunkt från detta ville vi undersöka vilka värden det är
som pedagoger vill att barn ska ha med sig från förskolan. Förskolan blev ett val på grund av
att det är här som många forskare menar att barns grund till lärande och utveckling sker.
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö (Skolverket, 2010:4).
Läroplanen för förskolan är tydlig med att förskolan ska lära ut värderingar som
överensstämmer med det samhälle vi lever i (Skolverket, 2010). De värden som pedagogerna
lär ut i förskolan är då ej bara till för skolans värld, utan även värden för framtiden.
Med utgångspunkt från detta menar vi att det är yrkesrelevant att undersöka vilka värden
pedagogerna ville att barnen ska ta med sig, samt vilka tillvägagångssätt pedagoger använder
för att ge barn dessa värden. Vi ville intervjua för att ta reda på pedagogers tankebanor och för
att komma närmare svaret. Vi har ett brinnande intresse för att arbeta i en skolverksamhet där
allas likheter och olikheter ska sammanfogas och valde därför göra en undersökning om hur
värdegrunden uppmärksammas i förskolan, det första stoppet till skolvärlden.
9
2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med undersökningen är att söka kunskap om och förståelse för hur pedagogerna
inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden med
värdegrundsfrågor. Med utgångspunkt i förskolans grundläggande demokratiska värderingar
vill vi få insikt i pedagogers tankar om vilka värden som de anser vara viktiga att förmedla
och förankra hos barnen för den vidare skolgången och framtiden. I läroplanen för förskolan
står det klart att en viktig uppgift för förskolan är att förebreda barnen för framtiden och ge
dem de grundläggande värderingar som samhället vilar på (Skolverket, 2010).
Vi vill med utgångspunkt från detta undersöka pedagogers tillvägagångssätt för att förverkliga
det i verksamheten.
Våra frågeställningar är:
-
Vilka värden anser pedagogerna är viktiga för barnen att utveckla och ha med sig från
förskolan för att förbereda dem för livet?
-
Vilka tillvägagångssätt använder pedagoger i verksamheten för att förverkliga dessa
värden?
10
3. Bakgrund och teoretisk anknytning
I detta kapitel kommer vi att presentera den litteratur vi använt oss av i vår undersökning. Vi
har valt att fokusera på de dokument som förskolan arbetar gentemot samt tidigare forskning
inom området.
3.1Tidigare forskning
I sökning efter andra arbeten via Malmö högskola bibliotekets resureser fann vi fåtal
undersökningar om värdegrundsarbete inom förskoleverksamheten. Dessa behandlade
värdegrundsarbetet ur andra aspekter än vårt undersökningsområde. Vi fann inga arbeten som
behandlade vilka värden som pedagogerna anser är viktiga för barnen att utveckla och ha med
sig från förskolan för att förebreda dem för livet.
3.2 Barnkonventionen
Alla som är verksamma inom förskolan har en skyldighet att följa de dokument som
verksamheten vilar på. Skollagen samt läroplanen för förskolan är framtagen på uppdrag från
regeringen och är de dokument som förskolan ska följa. Båda är utarbetade så att de
överensstämmer med FN:s barnkonvention. FN:s barnkonvention är en samling med 54
artiklar om barns rättigheter. Barnkonventionen syftar till att ge alla barn goda förutsättningar
för ett bra liv. I inledningen av konventionstexten slås detta fast med att:
barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de
ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred,
värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet (Barnombudsmannen, 2010).
11
I FN:s barnkonvention fastslås att alla barn ska ha lika värde och rättigheter. Barn har med
stöd av barnkonventionen rätt att skapa och uttrycka sina åsikter. Inga barn får diskrimineras,
fråntas sina rättigheter eller hindras från sin utveckling i livet.
”Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för
barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling”, står det i FN:s
barnkonvention, artikel 27 (Barnombudsmannen, 2010).
3.3 Skollagen
Från och med den 1 juli 2011 blev förskolan en egen skolform. Anledningen till detta är för
att förstärka förskolans roll som det första mötet med skolvärlden och stärka verksamhetens
kvalité. Detta innebär att förskolan omfattas av skollagen och delar av deras paragrafer
(Utbildningsdepartementet, 2011).
I skollagen står det tydligt att förskolan har ett ansvar att ge barnen de verktyg som de
behöver för att utveckla kunskaper och förståelse för den värdegrund som samhället grundar
sig på och de mänskliga rättigheterna . Förskolan ska ge barnen möjlighet att hämta kunskap
och utveckla egenskaper utifrån deras förutsättningar samt främja lusten till ett livslångt
lärande (Utbildningsdepartementet, 2011).
Förskolans verksamhet ska vara utformad utifrån de grundläggande demokratiska
värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Alltså har förskolan och dess anställda ett
ansvar att både direkt och indirekt handla efter vad detta innebär. Förskolan och dess anställda
ska aktivt förmedla de kunskaper som behövs för att barnen ska skapa en förståelse för hur
samhället fungerar och de mänskliga rättigheterna (Utbildningsdepartementet, 2011).
I skollagen slås det fast att:
9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras
att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i
frågor som rör dem (Utbildningsdepartementet, Kapitel 4 paragraf 9, 2011).
Barnen i förskolan ska ges inflytande över verksamheten. En av barnens rättigheter i
förskolan är att få vara aktivt delaktig i beslutsfattande om verksamheten och dess innehåll.
Det betyder även att förskolan och dess anställda har ett ansvar för att detta uppfylls.
12
Förskolan och dess anställda ska alltid ha barnens bästa som utgångspunkt. Barnen ska känna
sig trygga i att uttrycka sina tankar och åsikter i och om verksamheten, och dess åsikter ska
tas tillvara på (Utbildningsdepartemententet, 2011).
Förskolan vilar på läroplanen för förskoleverksamheten som har skollagen som utgångspunkt.
I denne står det klart vilka värderingar verksamheten vilar på och vilket uppdrag som
verksamheten ska uppfylla (Utbildningsdepartementetet, 2011).
3.4 Läroplanen för förskolan
I läroplanen för förskolan är det tydligt att denna är utformad efter såväl barnkonventionen
samt skollagen. Den 1 juni 2011 trädde den reviderade läroplanen för förskolan i kraft. Den
reviderade läroplanen förtydligar och utökar en del mål samt riktlinjer, men även
förskollärares och förskolechefers ansvar. (Skolverket, 2010).
Det klargörs i läroplanen för förskolan att verksamheten aktivt ska arbeta med demokrati och
de grundläggande värderingarna som förhållningssätt och arbetssätt. Verksamheten ska sträva
mot att varje barn utvecklar öppenhet, respekt och ansvar samt att ta hänsyn till andra
människors situation och ha en vilja att hjälpa varandra (Skolverket, 2010).
I den reviderade läroplanen för förskolan finns det även ett förtydligande om det ansvar som
de anställda i förskolan har. Pedagogerna i förskolan har ett uppdrag att sträva efter att barnen
som vitsas i verksamheten ska utvecklas till en god samhällsmedborgare som lär sig att ta
ansvar för sig själv och andra. Förskollärarna inom verksamheten har ett ansvar för att varje
barn får sina behov uppfyllda och att de känner sitt individuella värde. Förskollärarens
uppdrag är att ha ett demokratiskt förhållningssätt gentemot alla i verksamheten och skapa en
milö där barnen aktivt kan delta (Skolverket, 2010). De vuxna kan påverka barnens förståelse
för de rättigheter och skyldigheter som finns i vårt samhälle (Skolverket, 2010).
Skolverket fick på uppdrag av regeringen att undersöka vilka förändringar som bör göras i
Lpfö. Enligt denne undersökning slås det fast att barn behöver det kommunikativa samspelet
för att utveckla sin förmåga att lyssna och förstå andra människor (Regeringskansliet, 2010).
En del av förskolans uppdrag enligt läroplanen är att utbilda barnen till ansvarsfulla
13
samhällsmedborgare och där ingår förmågan att lyssna och respektera andra individer
(Skolverket, 2010). Genom att låta barn samspela med varandra och pedagoger kan denna
förmåga utvecklas.
Det står även i undersökningen från Skolverket att:
Barn deltar i kommunikativa samspel när innehållet intresserar dem och deras
uppmärksamhet och intresse delas av andra. I samspel med omgivningen lär sig barn i
förskolan att tala, berätta, argumentera, förstå andras argument, bemöta dessa och ställa
frågor. Genom att under pedagogisk ledning delta i rutiner, lekar, sånger, rim och ramsor
samt verbal och icke verbal kommunikation lär sig barn att språk kan ha olika funktioner
och de utvecklar förståelse för hur det kan brukas i olika sammanhang(Regeringskansliet,
2010 , Sid 9).
Förskolan och dess anställda har en uppdrag att skapa en intressant och lärorik miljö för
barnen. Genom att barnen är intresserade och samspelar med sin omgivning uppmärksammar
de händelsen och därigenom att lära sig. Därför är det av vikt att pedagogerna lär känna
barnen för att ta reda på vad de är intresserad av, detta för att göra lärotillfället till en så
intressant och rolig upplevelse som möjligt för barnen.
3.5 Värdegrunden och värden
Alla människor har en värdegrund som grundar sig i vår syn på oss själva, syn på andra, saker
och ting i vår omvärld och hur vi ser på oss själva i relation till andra människor. Alla
människor bär med sig sina grundläggande värderingar (Wiklund, 2000).
Värdegrunden är en osynlig styrande mekanism i varje människas liv. Vi handlar utifrån vår
värdegrund utan att tänka på det. Förskolan är en plats där många barn för första gången
skapar relationer med så många människor på samma gång. Enligt Zackari & Modigh (2002)
kan förskolan erbjuda en annan slags gemenskap än barnets familj. De menar att denna
gemenskap ger möjlighet för barnen att få ta del av varandras erfarenheter och kunskap. Det
är barnens första skola med ett uppdrag att lyfta de grundläggande värderingar som vårt
samhälle vilar på. Barnen ska inte bara slussas in i vårt samhälle. Barnen är med och formar
vårt nutida och framtida samhälle (Skolverket, 2011).
14
Förskolan har en betydelsefull roll i vilka värderingar barnen ska utveckla och hur dessa ska
förankras. Det är därför väsentligt att förskola och skola tar sig an frågor om alla människors
lika värde, demokrati, skyldigheter och rättigheter. Det är inte nog med att vid valda tillfällen
lyfta värdegrunden utan den måste lyftas och göras synlig i hela förskolan och skolans
verksamhet (Zackari & Modigh, 2002). Man kan se på värdegrunden som ett förhållningssätt
som ska finnas med hela tiden i verksamheten. Det är inte enbart på temadagar som detta ska
belysas utan det ska vara en medveten och pågående process som aldrig får ett slut
(Skolverket, 2011).
Pia Nykänen (2010)
har forskat om skolans värdegrund utifrån ett moralfilosofiskt
perspektiv. I Pedagogiska Magasinet beskriver hon att värdegrunden är något som innefattas
av normer, värderingar, dygder och målsättningar som för en individ eller grupp är
grundläggande. Hon menar också att vilka normer och värderingar man stoppar in i
värdegrunden inte är självklart utan att detta bör lyftas upp och diskuteras.
Alla människor bär på en egen värdegrund och genom samtal och upplyftning av värderingar
så får värdegrunden ett djup. Man måste inkludera sig själv och söka sina egna värderingar
och lyfta dessa för att kunna arbeta med värdegrunden. Det är genom möten med andra
människor och i skapandet av relationer som våra värderingar blir synliga(Wiklund, 2000).
Även Skolverkets publikation Förskolan och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg
och metoder (2011) berättar om vikten av mötet i relation till våra värderingar på följande vis:
När de som arbetar i förskolan och skolan ska gestalta värdegrunden gör de
det utifrån de normer och värden de bär med sig. Det är sedan, i mötet med barn,
elever, föräldrar och kollegor, som värdegrunden omsätts i praktisk handling.
Barnen och eleverna kommer, precis som de som arbetar där, till förskolan och
skolan med redan existerande normer och värderingar (Skolverket, 2011, s.10).
Alla som är verksamma inom förskola och skola har en egen värdegrund med sig in i sitt
arbete. Även barn har med sig sina egna normer och värderingar. Värdegrunden blir först
synbar i en praktisk handling, som i mötet med barn, föräldrar och kollegor i verksamheten.
Susanne Linnér och Lena Carlsson berättar i en artikel ur Pedagogiska magasinet (2010) att
förverkliga uppgiften med värdegrunden som pedagog inte är lätt, eftersom i förskolan finns
15
pedagoger och barn med olika personligheter och erfarenheter som tillsammans ska fungera
med sina egenskaper och olika syn på sina och andras värderingar. De menar även att samtal
och samspel är av stor vikt för att nå ett djup i sitt arbete med värdegrunden. Förskolan och
alla inom dess väggar utmanas med de olika föreställningar som alla har och det krävs djup
reflektion för att nå förståelse. Genom att använda sig av sina erfarenheter av olika situationer
och koppla detta till forskning om värdefrågor och etik så fördjupas kunskapen i
verksamheten.
Genom att diskutera och reflektera enskilt och i grupp på förskolan om sina värderingar så
skapas en bra grund att stå på i det gemensamma arbetet med värdegrunden. Man kan inte
hålla den privat (Wiklund, 2000). Olof Franck (2003) förmedlar i sin bok Domen eller
hjärtats etik? : moral och människosyn i skolans värld
om förutsättningarna för att
värdegrundens värden ska fungera. Han menar att värden måste diskuteras och tolkas för att
för att kunna fungera som ledstjärnor för vårt förhållningssätt. I en tidningsartikel i
Pedagogiska magasinet använder Olof Franck (Pedagogiska Magasinet, 2010) följande ord:
Vi har ytterst gemensamma rötter, vi delar verklighet med varandra. Håller vi inte denna
existentiella förankring för värde och mening levande, riskerar vi att förlora något
oersättligt när vi försöker begripa oss på det ensamma livet tillsammans med andra.
Värdegrunden är något föränderligt. Vår värdegrund förändras och omskapas av möten med
människor. Barns möten med vuxna är avgörande för deras värderingar. Barn har ett behov av
att bli bekräftade och uppmärksammade av vuxna utanför hemmet. Förskolan behöver stödja
barnen i sitt utvecklande av att utveckla en positiv självbild för att barn ska kunna fungera
tillsammans med andra (Zackari & Modigh, 2002).
Identitetsskapande sker genom upplevelser och genom att få erfarenhet av sina egna och
andras handlingar och konsekvenserna av dessa. Barn i förskolan måste få testa sig fram och
tillåtas att misslyckas för att pröva igen. När barn får pröva att testa gränserna och oskrivna
regler i det sociala samspelet så utvecklas de. När pedagoger är närvarande och
uppmärksamma på konflikter och tar sig an dessa så bidrar detta till att barn lär sig om etik
och moral (Zackari & Modigh, 2002). För att förskolan ska kunna lyfta fram barnen och
lyssna på dem och ge dem möjlighet att påverka så är det viktigt att pedagoger utgår från
barns perspektiv, förståelse, tankar och funderingar. Pedagoger måste gå till sig själv och
16
föregå med gott exempel, se positivt på människors olikheter och se sig själv som en
föränderlig person i kontakten med värdegrunden (Wiklund, 2000).
3.6 Inflytande och frihet
Barns inflytande är ett viktigt verktyg i förskolans verksamhet. Genom att ta tillvara på barns
intressen och erfarenheter, lyssna på barnen och låta dem ta initiativ kan verksamheten bidra
till ett självförtroende där barnen aktivt tar för sig samt får en förståelse för samhället.
Doverberg & Pramling (1995) menar att när pedagogerna och andra vuxna i barns närvaro
låter barnen vara med i beslutsfattande, kan det leda till att barnen utvecklar en förståelse för
den demokratiska värdegrunden som samhället vilar på. Hundeide (2006) menar att när vuxna
reagerar på barnens initiativ med anpassade svar ser den vuxne barnet som en person och som
en värdig samtalspartner.
När de vuxna i förskolan tar till vara på barnens spontana initiativ och ger en respons, känner
barnen sig viktiga och att deras åsikter betyder något. Genom att låta barnen aktivt vara med i
beslutsfattande kan detta leda till att barnen utvecklas och får en förståelse för hur samhället
fungerar. I Lpfö kan man läsa att ett av förskolans uppdrag handlar om att förbereda barnen
för världen och det samhälle de lever i (Skolverket, 2010). Pramling Samuelsson & Sheirden
(2006) menar att för att barnen ska bli demokratiska medborgare behöver de redan i förskolan
ha inflytande över sin situation och över innehållet i verksamhet. De menar att när barnen får
vara delaktiga i beslutsfattanden utvecklas deras kompetenser att förstå de demokratiska
principerna som samhället vilar på.
Två undersökningar visar dock att barns inflytande i förskoleverksamheten är, enligt
pedagogerna, relativt låg. Tallberg & Holmberg (2007) har gjort en rapport baserad på 3000
enkäter som lärare och förskollärare har svarat på. Rapporten heter Läraryrket i förändring
och handlar om det förändrade läraryrket och vilka förväntningar som finns bland personal
och föräldrar. I rapporten har de även undersökt hur pedagoger anser sig arbeta med barns
inflytande i verksamheten. Det som visas i resultatet är att pedagoger i förskolan uppskattar
sin del i att låta barn vara delaktiga till att vara låg, vilket kan bli problematiskt då det är inom
detta område som kraven ökar.
17
En annan bild som kommer upp i vår undersökning är barnens egna ansvar, dock kommer
detta resultat från grundskollärarna men är relevant för förskolans värld då förskolan är första
mötet med skolvärlden. Eleverna under de tidigare åren i skolan får ta en stor del av ansvaret
i för sin egen läroprocess, men detta kan bli till ett problem om eleverna ej har de
referensramar som behövs för att kunna bedöma sin egen prestation (Tallberg & Holmberg,
2007). När eleverna kommer till skolan kan de på grund av olika omständigheter få ta ett stort
ansvar för sin egen läroprocess, därav är det viktigt att redan i förskolan förbereda barnen och
ge dem den kunskapen de behöver samt de referensramar som kan behövas. Att driva en
undervisning med utgångspunkt från barnens tidigare erfarenheter och intressen medför att
pedagogerna behöver ta reda på barnens tidigare prestationer och verklighet (Tallberg &
Holmberg, 2007). Genom att ha en undervisning utifrån barnens villkor kan deras
referensramar utvecklas. Detta kan barnen ta med sig vidare i skolvärlden och på ett lättare vis
bedöma sina egna prestationer.
En undersökning av Johansson & Johansson (2003) visar att pedagogerna i skolan inte alltid
lyssnar på barnen. De menar att de vuxna tar barnens rättigheter utifrån vad de tycker är bäst
för barnen. Eva Johansson (2005) menar att pedagogerna skapar regler utifrån vad de själva
anser är det bäst för barnen och vad de anser att barnen behöver lära sig, även om barnen inte
finner det lika viktigt. Johansson & Johansson (2003) menar att bli lyssnad på handlar inte
bara om att pedagogerna ska lyssna på barnens ord, utan även att ta sig tiden att verkligen
lyssna genom att ta barnens tankar och åsikter på allvar. Deras undersökning visar att
pedagogerna har den visionen att alltid lyssna på barnen men att det inte alltid händer.
Ett projekt med syfte att ge barn mer inflytande i förskolan startades i Örebros kommun 2001.
Elisabeth Arnér startade ett projekt som är ett utvecklingsarbete med målet att ge barn mer
inflytande i förskolan och en öppnare miljö (Axelsson, 2011). En del av projektet handlade
om att pedagogerna på de inblandade förskolorna skulle börja säga ja till barnens egna
initiativ istället för att säga nej. Arnér menar att” större grupper och mindre vuxna har lett till
mer regler och nej” när barnen tar egna initiativ (Nilsson, 2011). Resultatet av projektet har
blivit att ju mer egna initiativ barnen har fått ta desto bättre miljö för både barn och pedagoger
har det blivit. Bland annat har barnen fått ökat självförtroende och det är mindre konflikter
mellan barn. Barnen växer med det ansvar de får ta och värnar både om sig själva och sina
kompisar samt att pedagogerna tycker det är roligare att gå till jobbet (Axelsson, 2011) Arnér
menar att när pedagogen inte är i fokus kan barnen ta mer spontana initiativ. Istället för att
18
berätta för barnen vad de ska göra borde pedagogerna fråga dem, vad de tycker är bäst. Arnér
menar vidare att ju mindre strider barnen behöver ta för att få sin vilja igenom, ju lugnare blir
det i aktiviteterna. Genom att barnen tar ansvar för sina egna initiativ får de även ta de
konsekvenser som blir (Nilsson, 2011).
Arnér skriver i boken, Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati (2009), att
pedagogerna på förskolan besitter en maktposition där de har möjligheten att göra barnen
hörda eller ej. De är pedagogerna som har möjligheten att acceptera eller inte acceptera
barnens handlingar. Arnér menar att ju öppnare pedagogerna är och intresserar sig för barnens
initiativ, desto mer kommer barnen att utveckla sina aktiviteter. Arnér menar att det är
förskolans skyldighet att ge barnen möjlighet att få inflytande, då det är barnens rättighet
enligt läroplanen. Barnen ska få påverka verksamheten men det är inte möjligt om
verksamheten inte tillåter det. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla individer har rätten
att göra sin röst hörd. Arnér menar att för ett fungerande demokratiskt samhälle behöver även
de minsta få höja sina röster och känna sig värdefulla (Arnér, 2009).
Barns inflytande över verksamheten är en väsentlig del för att barn ska utvecklas till goda
samhällsmedborgare. Barnen ska ha inflytande över verksamheten enligt Lpfö (2010) och det
är pedagogernas ansvar att förverkliga detta och göra det möjligt.
19
4. Metod och genomförande
I detta kapitel kommer vi att redogöra för hur vi valde att utföra vår undersökning, vilken
metod vi valt, genomförandet samt urvalsgrupp.
4.1 Metodval
Vi valde att genomföra intervjuer av kvalitativ art i vår undersökning. Syftet med att använda
sig av kvalitativa intervjuer är att få en förståelse för den intervjuades omvärld ur dennes
perspektiv (Kvale 1997). Vi valde att intervjua för att få en djupare kunskap om det valda
området. Vi ville skapa en atmosfär där den intervjuade kände sig avslappnad men ändå
upplevde att frågorna var anpassade för deras profession. Vid intervjun gäller det att försöka
hålla en professionell nivå. Om man försöker skapa en alltför god stämning så kan detta leda
till att respondenten ger svar för att behaga intervjuaren (Bryman, 2005). Det är viktigt att
intervjun känns äkta och att intervjupersonen känner att deras bidrag är viktigt (Patel &
Davidsson, 2011). Våra intervjuer var av ostrukturerad karaktär. Detta kan man känna igen
genom att den intervjuade ges stort svängrum att svara med egna tankar och ord (Patel &
Davidsson, 2011). Frågorna var öppna där de intervjuade fick svara med sina egna tankar och
åsikter. Detta för att vi skulle få ut så mycket information som möjligt av de intervjuade.
Genom att ha öppna frågor kan svaren variera och de intervjuade har möjligheten att
utförligare beskriva sina reflektioner kring den ställda frågan (Davidson & Patel, 2011). Vi
gjorde en intervjuguide (se bilaga 1) som vi följde i varje intervju för att se om svaren
varierade eller följde samma mönster.
I vår datainsamling valde vi att använda oss av diktafon. Detta dels för att inte ta fokus från
den intervjuade samt att kunna transkribera intervjun och lyssna på intervjuerna ett flertal
gånger. Enligt Davidson & Patel (2011) kan svaren variera vid närvaro av en diktafon, och att
när diktafonen stängs av kan den intervjuade börja prata mer spontant. För att bevara
intervjuns helhet förde vi anteckningar efter respektive intervju, där både förspel och efterspel
utanför diktafonens inspelning noterades. Att använda sig av diktafon som dokumentation har
20
fördelen att vi kan gå tillbaka för att lyssna på vad som egentligen sagts, var intervjupersonen
har pausat, skrattat eller annat som vi finner är relevant för undersökningen (Kvale,1997).
4.2 Urval
Undersökningen gjordes på två förskolor som är slumpmässigt utvalda från den valda
kommunens hemsida, där de kommunala förskolorna presenteras. Båda förskolorna ligger
centralt belägna i en större stad i södra Sverige. På grund av sjukdom fick vi ett bortfall på
totalt 3 förskollärare av totalt 10. Vårt material omfattar alltså sju informanter.
Den ena förskolan vi besökte var en förskola som vi gett det fingerade namnet ”Valen”.
Förskolan har cirka 60 barn i åldrarna 1 till 5. Förskolan har totalt 15 verksamma pedagoger
som alla är kvinnor och är anställda under olika procentgrader. Vi intervjuade fem pedagoger
på Valens förskola. De pedagoger vi intervjuad på Valen förskola har fått de fingerade
namnen; Veronika, Viola, Vivve, Victoria och Viveke
Den andra förskolan vi besökte var en mindre förskola som vi gett det figurerade namnet
”Hajen”. Förskolan har cirka 30 barn i åldrarna 1 till 5. Förskolan har totalt 6 verksamma
pedagoger som alla är kvinnor och är anställda under olika procentgrader. Vi intervjuade två
pedagoger på Hajens förskola. De pedagoger vi intervjuat på Hajens förskola har fått de
fingerade namnen; Hanna och Hilda
4.3 Genomförande
Vi frågade de två förskolorna om de ville delta i vårt examensarbete. Första kontakten skedde
genom telefon för att höra om intresset fanns. Andra kontakten var ett besök på vardera
förskolan där vi presenterade arbetet tydligare och gav ut mer detaljerad information. Vi valde
att dela upp förskolorna mellan varandra. Vi diskuterade för och nackdelar med att intervjua
informanterna ensam eller gemensamt, och kom fram till att för att informanterna ska känna
sig avslappandet i intervjusituationen var det till fördel att intervjuva enskilt. Under
intervjuerna använde vi oss av samma intervjuguide (se bilaga 1) och underlag med utdrag
från Lpfö från Skolverket 2010 (se bilaga 2).
21
Intervjuerna skedde på respektive förskola under en förmiddag i september – 2011.
På förskolan Valen fick vi tillgång till ett litet rum som användes som planeringsrum. Dock
var detta rum lyhört och en central för telefoner. Under en del av intervjuerna blev vi störda
av pedagoger eller av telefonsamtal. På förskolan Hajen fick vi tillgång till ett litet
konferensrum som var avskilt från verksamheten. Rummet var inrett med ett par stolar och ett
bord. De intervjuade fick innan intervjutillfället information om det aktuella ämnet samt hur
informationen skulle behandlas och vilket syfte vi hade. Under intervjuerna använde vi oss av
diktafon för att dokumentera samt anteckningar efter varje intervju. Detta för att vårt fokus
skulle ligga hos den intervjuade under hela processen. Varje intervju tog mellan 15 och 30
minuter att genomföra.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Under vårt första besök på Hajen respektive Valen informerades intervjupersonerna om de
forskningsetiska reglerna som vi följt under denna undersökning. Under intervjudagen fick
varje intervjuperson enskilt läsa informationsbilaga och ställa frågor om det var något de
funderade över (se bilaga 3). De punkter vi gått igenom är:
-
Innehållet och deras anonymitet. Vi vill skapa en trygg miljö där vi kan ha ett samtal
utan att den som blir intervjuad ska känna sig osäker.
-
Materialet är endast till för oss som skriver examensarbetet och kommer ej att föras
vidare till andra.
-
Intervjun är frivillig. De kan under intervjun eller efter, välja att avbryta sin
delaktighet.
-
När examensarbetet är skrivet kommer den insamlade informationen att förstöras
(Vetenskapsrådet, 2011 )
4. 5 Analysbeskrivning
Efter att ha genomfört intervjuerna läste vi igenom intervjuerna flera gånger och
transkriberade materialet, för att sedan skriva ut åttio datorskrivna papper och undersöka
närmare vad vår empiri innehöll. När vi transkriberade materialet anpassade vi det till
skriftspråk, men valde att bevara den talspråkliga karaktären. Efter vi läst igenom innehållet
22
diskuterade vi och började kategorisera vår empiri för att hitta eventuella mönster, teman,
likheter och olikheter.
Genom att använda sig av meningstolkning, tolkade vi det de intervjuade sagt för att hitta
bakomliggande mönster. Kvale (1997) menar att genom att tolka empirin och göra
meningstolkande, kan vi som forskare finna strukturer och mönster som inte är direkt sagda
av de intervjuade. För att skapa en förståelse för vår empiri lyfte vi upp de kategorier som vi
funnit med hjälp av tidigare forskning och litteratur. Vi har valt att presenterat vårt resultat i
de kategorier som vi funnit i vårt transkriberade material.
23
5.Resultat
5.1 Värden
I detta kapitel kommer vi att presentera det resultat vi kommit fram till. Vi har delat upp vårt
resultat i vilka värden pedagogerna vill att barnen ska lära sig samt pedagogernas
tillvägagångssätt för att göra detta möjligt. Vi börjar med att redovisa vilka värden som
pedagogerna vill att barnen ska ha med sig; respekt, ansvar, empati samt frihet. Därefter
kommer vi att gå in på pedagogernas tillvägagångsätt för att göra detta möjligt: intresse, att
lyssna samt samspel i arbetslaget. Det finns ingen värdesättning i vilken följd de olika
katogerierna kommer.
5.1.1 Respekt
Pedagogerna på respektive förskola anser att respekt är en viktig del av dagen. Det är en
självklarhet att respekt ska råda både bland barn och bland vuxna. Pedagogerna anser att de
arbetar aktivt med respekt varje dag genom sitt eget agerande samt genom att prata om det
med barnen. En pedagog på Valen berättar att barnen ska lyssna på varandra vid samling och
andra aktiviteter, att det är viktigt att den som pratar får prata till punkt och att ingen annan
avbryter. Två andra pedagoger på Valen påpekar vikten av att de vuxna respekterar barnen, att
ett nej betyder nej, och att pedagogerna inte vill tvinga barnen till något som de inte vill göra.
Pedagogerna menar även att det är viktigt att respektera barnens val under dagen. En pedagog
på Hajen menar att detta är för att barnen ska känna sig respekterade och att det i sin tur kan
leda till att barnen respekterar andras val, även om de inte delar samma åsikter.
Viola säger:
Vi lever ju i en demokrati och vi är skyldiga och respektera varje människas lika värde.
Det är viktigt att prata om det
Hilda säger
24
För att kunna bli respekterad är det viktigt att respektera andra
Genom att prata om respekt anser de att barnen en förebild om hur de ska respektera varandra.
Pedagogerna på respektive förskola säger att de tar ett aktivt ansvar i fråga om respekt bland
barnen och är lyhörd om det skulle ske något orätt. Hilda säger:
Det är liksom viktigt att jag som vuxen visar barnen vad som är rätt och fel. Jag har ett
yrke där jag ansvarar för människors liv. Jag vill kunna ge dom de bästa förutsättningarna
till att bli bra människor. Framtidens vuxna är liksom här
En pedagog på Hajen menar även att det är viktigt att respektera sina kollegor. Hon menar att
när en annan kollega håller i en aktivitet avbryter hon inte denna. Då hon i detta fall skulle
förmedla en sak till barnen men själv göra tvärtemot, alltså avbryta när någon annan har ordet.
För henne är det viktigt att vara en bra förebild, och leva som man lär. Hon menar att om
barnen ser en annan vuxen avbryta vid aktivitet sänder det fel signaler, vilket gör att barnen
senare kan göra samma sak.
5.1.2 Ansvar
Ansvar är ett begrepp som tydligt kommer fram ur vårt material. Pedagogerna på respektive
förskola pratar om hur viktigt det är för barnen att ta ansvar och att ansvarstagande är en
viktig del av vardagen. Detta eftersom det annars kan bli en stökig miljö för barn och vuxna
att vistas i. Veronica på Valen utvecklar detta på följande vis:
Om de till exempel vill måla så får de gemensamt plocka fram det de ska måla, måla, sen
hjälpa till att skölja penslarna och plocka undan efter sig. Ta ansvar och lära sig att ta
hand om miljö, och ta ansvar.
Hanna på Hajens förskola berättar om hur barnen själva får hålla i en del av samlingen.
Samlingarna på Hajen utgår från vad barnen själva vill prata om.
Barnen får berätta vad de vill göra, och så använder vi röstning. Samlingen är till för dom,
och deras idéer är alltid bra! Barnen får ibland hålla i samlingen själva.
Detta är ett sätt för barnen att få prova på att ta mer ansvar samt att göra sina röster hörda. Två
pedagoger på Hajen förklarar att ta ansvar är en del av att växa som människa. Det barnen lär
sig på förskolan vill pedagogerna att de ska ta med sig eftersom de är framtidens vuxna. Det
25
är de som senare i livet ska ta hand om världen. Pedagogerna på Valen berättar att barnen får
ta ansvar genom olika moment under dagen. De menar att det som händer under dagen, mer
eller mindre medvetet, handlar om att barnen lär sig att ta ansvar. Till exempel när barnen får
välja olika aktivitetsrum på förskolan som de har intresset att tillbringa sin dag i. Där får
barnen aktivt ta eget ansvar att välja rum och även ta ansvar för rummet under sin vistelse där.
På detta sätt anser pedagogerna att barnen får välja från eget intresse och ta ansvar för det, att
detta är ett sätt att utveckla det individuella ansvarstagandet på.
På Valens har de även infört flexibel frukost och flexibelt mellanmål. Tanken med detta är att
barnen under en timme ska få komma och gå som de vill och äta. En pedagog på Valen menar
att de vill tro att barnen kan ta det ansvaret, att själva känna efter när hungern slår in. Samma
pedagog förklarar att om barnen inte kommer, får man ibland påminna dem. Barnen har
ansvar fast pedagogen är där för att stödja dem. Pedagogerna på Valen är måna om att barnen
ska lära sig att ta ansvar för miljön. Ett sätt att möta detta är källsortering som barnen får vara
delaktig i varje dag. Alla barn, även de minsta, får skrapa av tallriken efter måltid samt vara
delaktiga i återvinningen av kartong och papper. Viola säger
Det här med miljön, att vi ska vara rädda om den, respektera och så, vi har källsortering
och lär barnen det här.
Viola berättar vidare att det handlar om att se det i ett större perspektiv, de barnen får ta del av
nu på förskolan hoppas hon att de tar med sig i framtiden och att de då kommer att ta ett större
ansvar.
Barnen, både på Hajen och Valen, arbetar några gånger i veckan i grupp. I grupperna får de
lära sig samarbeta och ta ansvar för både sig själv och sina kompisar. Genom att arbeta i
grupp får barnen lära sig att ta del av varandras tankar och åsikter samt ta ett ansvar för sina
egna, samt att lära sig diskutera och samarbeta. Pedagogerna menar att detta är ett annat sätt
för att utveckla barnens ansvarstagande och samarbetsförmåga.
Pedagogerna på respektive förskola pratar även om deras yrkesansvar. En pedagog på Hajen
menar att det är deras ansvar, pedagogernas, att få barnen att ta ansvar. Pedagogerna måste på
ett aktivt sätt visa barnen hur de ska ta ansvar både genom att själva vara med i deras
aktiviteter och vara ansvarsfulla förebilder. En pedagog på Valen säger att hon vill få barnet
att växa i sitt ansvar genom att hon lär dem hur de ska göra. Till exempel plocka undan efter
26
sig och ta ansvar för sina gärningar. Pedagogerna har även ansvar för hur de ska utforma
miljön på bästa sätt för att barnen ska vara aktiva i den. Viola berättar om det aktivitetsrum
hon varit med och utformat:
Hur blir rummet attraktivt och hur ska jag stimulera barnen. Det är en tuff fråga. På vilket
sätt ska detta rummet vara drivande. Jag vill att de ska komma springande hit.
Det är viktigt att alltid ta sitt ansvar som pedagog och göra förskoleverksamheten till en plats
där barnen vill vitsas under dagen. En pedagog på Hajen menar att det faktiskt är barnens
förskola och de vuxna ska bara se till att barnen har det bra och utvecklas till bra människor.
Pedagogerna menar även att det är deras ansvar att barnen ska ta ansvar, men de har även att
ta ansvar gentemot varandra. Genom att vara ansvarsfulla vuxna anser två pedagoger på
Hajen att de utgör en bra förebild för barnen och därigenom kommer barnen att lära sig hur de
ska agera mot varandra och mot miljön.
5.1.3 Empati
Pedagogerna på respektive förskola är måna om att barnen ska växa upp till bra människor.
En egenskap de vill utveckla och anser är viktigt att barnen har med sig är empati. En
pedagog på Hajen menar att genom att utveckla empatin kommer barnen kunna sätta sig in i
en annan människas tankar och känslor, vilket är en viktig del i att fungera i ett socialt
samspel med andra individer. Viktoria på Valen säger:
Just det här med empati, att de kan liksom fundera lite på hur andra känner, att man kan
känna som dom, och att man då speglar de så ofta man kan så kan de verkligen få insikt
om det.
Det är även viktigt att de vuxna på förskolan är empatiska mot varandra och mot barnen, att
visa barnen att alla individer är lika värda. En annan viktigt del i att utveckla den empatiska
förmågan är att pedagogerna är närvarande och visa barnen att de bryr sig om dem. En
pedagog på Valen berättar om hur viktigt det är att hela tiden ta sig tid att delta i diskussioner
med barnen om det uppkommer kränkning av något slag, hur litet det än verkar kan det vara
av stor betydelse för barnen. Pedagogen menar att då hon ärligt bryr sig och tar barnen på
allvar, känner barnen detta och själva tar situationen på allvar. Vidare pratar pedagogen om att
kränkning är något som inte får förekomma i verksamheten och att det är viktigt att lyfta
27
problemet både med barnen och med arbetslaget. Flera pedagoger på respektive förskola
lyfter fram hur viktigt det är att kunna diskutera sina egna känslor i arbetslaget. En pedagog
på Hajen menar att arbeta inom förskoleverksamheten kan ibland vara känslomässigt
påfrestande och man måste ta hjälp av varandra.
5.1.4 Frihet
Barnens frihet i deras dag på förskolan är en viktig del på båda förskolorna. Hanna på Hajen
uttrycker sig:
Barnen ska få frihet, det är deras förskola inte min, jag bara jobbar här.
Hon menar att det är barnen som är där varje dag och det är viktigt att barnen får ha inflytande
över verksamheten. En pedagog på Valen menar att hon anser att barnen har en inre drivkraft
och motivation, att barnen vet vad de vill göra. De vuxna i barnens närhet måste ta tillvara på
det och låta barnen utforska världen. Ett flertal pedagoger på Valen säger Barnen ska välja. På
Valen får barnen välja den aktivitet de vill göra under dagen. Det är upp till pedagogen att
utmana barnen i både miljö och aktiviteter, så barnen ska finna det intressant att delta. Barnen
blir aldrig tvingad till att delta i något, inte heller att stanna kvar i den aktivitet de valt.
Hanna på Hajen säger :
Vi vill att barnen ska få bestämma, vi lovar inget.
Vidare berättar hon att barnen alltid får vara med och bestämma genom röstning och
diskussion, men att pedagogerna inte kan lova att det de vill göra alltid kommer gå igenom.
Det finns yttre faktorer som kan påverka situationen Samtidigt som barnen har frihet att välja
finns det även ramar. Det finns regler som barnen ska följa på respektive förskola, så som att
vara en bra kompis och inte slåss. Det barnen får på förskolan är frihet inom ramar, barnen
kan inte alltid göra som de vill, men pedagogerna försöker göra det som är rimligt möjligt.
Viktoria på Valens pratar om barnens val och frihet när det handlar om deras flexibla
måltider, att det är en frihet för barnen att själva välja när de ska äta. Hon säger vidare:
Så blir det lite mer på deras villkor, de får möjlighet att leka färdigt, bli klar med vad de
håller på med.
28
Hon menar att det är viktigt att barnen ska få göra val, och även genomföra dem samtidigt
som de vuxna i barnens närvaro respekterar detta.
5.2 Tillvägagångssätt
5.2.1 Intresse
Pedagogerna på Valen och Hajen är överens om att det är barnens intresse som ska
genomsyra barnens dag på förskolan. De menar att utifrån barnens intresse och kunskaper
utformas miljön och aktiviteterna. Barnen på både Valen och Hajen har valmöjligheter var
dag om aktiviteter och samlingsinnehåll. När aktiviteterna och miljön är utformade efter
barnens intresse menar ett flertal pedagoger att barnen kommer finna deras tid på förskolan
utmanande och rolig och om barnen finner det intressant kommer barnen att lära sig.
Veronika uttrycker sig på följande vis:
Jag tror för att få barnen intresserade ska intresset komma från dem, jag tror inte vi kan
tvinga på dem ett intresse, då tror jag inte den glädjen finns, visst de kanske gör det vi
säger att dom ska göra, men jag tror inte de utvecklas på det. Jag vill tro att det är så att
deras intresse och att de får influera verksamheten.
Pedagogerna på respektive förskola är överens om att det är deras ansvar att ta till sig vad
barnen är intresserade av. Pedagogerna måste anpassa sig efter vad barnen vill göra i stunden
och vara aktiv i barngruppen för att ta reda på det. Genom att arbeta nära barnen anser
pedagogerna att de lättare kan upptäcka vad barnen är intresserade av. Barnens intresse ligger
till grund för det som dagligen sker på förskolorna. En pedagog på Valen menar att det är
utmanande att ta reda på barnens intressen när barngruppen är stor. Hon berättar vidare att de
så ofta som möjligt arbetar i små grupper för att lättare se de enskilda individerna och arbeta
med dem, inte arbeta med en helgrupp. Genom att arbeta i de mindre grupperna kan
pedagogerna lättare se vad barnen gör och är intresserade av. Detta är en värdefull kunskap
som de kan använda både vid det aktuella tillfället och vid senare tillfällen.
29
Att arbeta med barnens intresse är något som sker dagligen på respektive förskola. Genom att
använda barnens intresse som grund för samlingar, teman och andra aktiviteter tas deras
intressen vara på och barnen kan ta del av ett meningsfullt lärande för var och en. En pedagog
på Valen menar att utgå från barnens intresse är lärorikt även för henne som pedagog då de
ofta tar reda på hur ting fungerar gemensamt. För att barnen ska få en intressant och givande
tid på förskolan tas deras intressen hand om på de bästa sätt enligt pedagogerna, det vill säga
att barnens intressen utgör en bas för förskoleverksamheten.
5.2.2 Att lyssna
Att lyssna på barnen är ett viktigt verktyg för de pedagoger vi pratat med. Genom att vara
med barnen och lyssna aktivt med alla sina sinnen anser två av pedagogerna på Valen att man
kommer närmare barnens inre tankar och fantasier. Pedagogerna på Valen har olika
aktivitetsrum som barnen kan tillbringa delar av sin dag i. De menar att genom att lyssna och
ta in barnens tankar har de så gott de kan försökt skapa rum där barnen kommer vilja att vistas
i. Viola berättar:
Sen måste vi ju anpassa oss efter vad barnet för tillfället gillar att göra.
Vivve säger att:
Jag kan komma med många idéer men det måste vara utifrån deras intresse
För att kunna skapa en intressant vistelse för barnen, anser sig pedagogerna att de behöver
lyssna på barnen för att ta reda på vad de tycker är av intresse. Det handlar om att ta till sig
vad de säger för att sedan skapa en utmanande miljö för dem. Genom att lyssna på tal och
kroppsspråk anser pedagogerna att de kan göra det.
Vi har också haft teman, ett tema var om vatten, för barnen ville de. Efter att det regnat i
somras blev barnen jätteintresserade av vatten och ångan som steg upp från asfalten, efter
att barnen kom tillbaka från semestern fortsatte vi att arbeta med vatten både inomhus och
utomhus eftersom barnen sa att de ville det. (Hanna)
Pedagogen menar att här är ett exempel på hur de aktivt tar till vara på barnens intresse som
de kan se i vardagen. Att vara lyhörd och se vad barnen är intresserad av är en viktig del av
dagen.
30
5.2.3 Samarbete i arbetslaget
Ett bra samarbete i arbetslaget på förskolan är något som pedagogerna värderar högt för att
kunna utföra sitt arbete. Två pedagoger på Hajen anser att det är betydelsefullt för alla att man
i arbetslaget pratar sig samman om sin barnsyn. Med detta menar pedagogerna att med samma
barnsyn kan de få en mer fungerande arbetsplats där alla vuxna har samma syn på
förutsättningarna för barnens lärande. För att skapa denna samsyn menar pedagogerna att det
är viktigt att aktivt kommunicera med varandra så att man förstår varandra och därigenom
skapar en gemensam syn på barnens förmågor.
Hanna beskriver svårigheterna med detta på följande vis:
Vi har gemensamma tankar och ingen rynkar på näsan. I mitt arbetslag har vi försökt
prata oss samman om vad barn kan. Vi tycker väldigt lika när vi pratar men när det
kommer till att göra så märker jag skillnader.
Viveke berättar:
Men det svåra är faktiskt när man är ett sånt stort arbetslag att kontinuerligt kommunicera
med varandra och höra hur alla tycker.
Hanna berättar att:
Det har varit väldigt personligt men nu försöker vi skapa en samsyn genom de här
diskussionerna. Man kan tycka att man har samma åsikter, men sen när det kommer hur
man gör någonting, det är där den stora skillnaden är, där är vi inte så ense som man tror
man är.
Pedagogerna på respektive förskola anser att den sociala och språkliga förmågan är inte bara
betydelsefull för barnen utan även de vuxna. Pedagogerna menar att genom att ha en god
kommunikation med sina kollegor där de både kan diskutera och argumentera, ökar chansen
att deras syn på barnet och förskolan samspelar. En pedagog på Hajens förskola påtalar vikten
av att finnas där för barnen. Hon menar att om det sker en konflikt mellan ett barn och en
vuxen är det viktigt att hon som pedagog kan prata med denne, att det är viktigt att kunna
ifrågasätta varandras handlingar gentemot barnen. Detta är ett sätt att utvecklas som pedagog
och samtidigt kunna föra diskussioner i arbetslaget.
Ett flertal pedagoger på både Valens och Hajens förskola påpekar vikten av utbildad personal.
En pedagog på Hajens förskola menar att om arbetslaget består av flera med pedagogisk
31
utbildning så fördelas ansvaret för verksamheten och man då kan fokusera på sitt arbete. Hon
menar att du blir en bra pedagog av en stressfri arbetsplats.
En annan aspekt av att ha utbildad personal är att alla har samma mål och utgår från samma
dokument för att kunna förverkliga bilden av verksamheten. En pedagog på Hajens förskola
menar att ju mer utbildad personal det är, desto fler är det som arbetar enligt Lpfö och de
förstår innehållet och sitt ansvar.
En pedagog på Valens förskola påpekar även chefens ansvar för en fungerande
verksamhet. Hon menar att det måste finnas tid till att planera och reflektera enskilt och i
grupp över verksamhet för att skapa en hållbar situation. Pedagogen menar att genom att ha
en chef som har förståelse för pedagogernas yrke kan detta underlätta. Hilda säger att
Som till exempel när någon i huset är sjuk, då är ofta min planeringstid som försvinner
för jag behövs någonstans i huset, jag blir jättestressad då. Jag hinner inte med allt jag
tänkt göra på min planering och det drabbar ju barnen.
Pedagogen menar att det behövs en chef som kan ha en överblick över verksamheten och att
denna ska ta sig an de problem som kan dyka upp. Pedagogerna menar att det är chefen som
har det största ansvaret för att verksamheten ska fungera och att det är viktigt att denne vet var
det behövs resurser.
32
6. Analys och teoretisk tolkning
6.1 Värden
I detta kapitel kommer vi att analysera vårt resultat samt ge en teoretisk tolkning av
materialet. Vi kommer att använda oss av samma kategorier som i föregående kapitel.
6.1.1 Respekt
I vårt material framträder respekt som en viktig aspekt i arbetet. Enligt pedagogerna ska
respekt råda mellan alla i verksamheten. Pedagogerna anser att deras handlande gentemot
barn och kollegor påverkar barnens agerande och när barnen blir respekterade, kommer de
även att respektera andra. Pedagogerna anser att det är deras ansvar att vara goda förebilder
för att barnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. Arnér (2009) påtalar vikten av
respekt mellan pedagoger och barn för att barnen ska skapa en förståelse för hur det
demokratiska samhället fungerar. Genom att låta barnen vara med i beslutsfattande och
respektera deras val kan de utveckla förmågor som de behöver för att få en förståelse för
verksamheten och vilka rättigheter och skyldigheter de har i samhället. I Lpfö (Skolverket
2010) står det att barnen lär sig de demokratiska värderingar genom konkreta upplevelser och
att de vuxnas förhållningssätt kan påverka hur barnen kommer att se på samhället.
Pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen i deras syn på världen, därav vikten att som
pedagog vara en god förebild. Zackari & Modigh (2002) anser att respekt mellan individer
och för individer är en av de grundläggande principerna i ett demokratiskt samhälle.
Skolverket (2011) menar att konflikter och orättvisor finns i samhället och då även i den
pedagogiska verksamheten. När de vuxna i förskolan är goda förebilder och agerar efter de
grundliggande demokratiska värderingarna kommer barnen att påverkas och få en förståelse
och respekt över hur samhället fungerar. Ur skollagen kan vi uttyda att en del av
33
verksamhetens ansvar är att förankra respekt för människor och de mänskliga rättigheterna
(Utbildningsdepartementet, 2011). Vi ser i vårt material att pedagogerna säger sig lägga stor
vikt vid respekt för varandra för att ge barnen goda förutsättningar till att senare i livet kunna
fungera i samspel med andra människor.
Vår slutsats är att respekt är en egenskap för att socialt fungera med andra människor i olika
kontexter samt skapa en förståelse för hur det demokratiska samhället fungerar.
6.1.2 Ansvar
Ansvar är något som pedagogerna vill att barnen ska ta med sig när de går vidare i livet. Vi
kan ur vårt resultat finna att ansvar är en värdefull kunskap pedagogerna vill att barnen ska
utveckla under deras tid på förskolan. Vi kan tyda ur pedagogernas uttalanden att när barnen
tar ansvar för både sig själv, sina val och sina kompisar så skapas en förutsättning att barnen
successivt intar en ansvarsroll för sin egen värld och sin omvärld. Tallberg & Holmberg
(2007) framhåller att under de tidigare åren i skolan kan barn få ta ansvar för en del av sin
egen lärandeprocess, dock är det inte alltid de är förberedda för detta. I Lpfö (Skolverket
2010) står det tydligt att förskollärarna ska utveckla normer för arbetet inom barngruppen.
Zackari & Modigh (2002) menar att förskolan och skolan berättar för barnen och eleverna
vilka sidor de bör visa i verksamheten och vilka sidor som de ej bör visa upp. Detta kan bli
problematiskt om förskolan och skolan inte delar samma uppfattning om barnens
kompetenser angående vilket ansvar de kan ta för sitt eget skolarbete.
Vi kan även se hur pedagogerna uttrycker sitt yrkesansvar i vårt resultat. Pedagogerna anser
att de har ett ansvar att låta barnen utveckla sitt ansvarstagande och stärka deras självkänsla
för att våga ta för sig och ta ansvar över sina val. Det är tydligt att pedagogerna anser att de
har ett ansvar för att ta tillvara på barnens intressen och förmågor för att göra vistelsen på
förskolan till en lärorik och intressant miljö för barnen. Skolverket (2011) poängterar
förskollärarens ansvar att i mötet med eleverna och andra i verksamheten, göra detta tillfälle
till ett som lockar till delaktighet. Doverberg & Pramling (1995) menar på att när
pedagogerna i förskolan låter barnen vara med kommer de att skapa en förförståelse för hur
verksamheten fungerar. Förskolan har ett ansvar att förmedla de grundläggande värderingarna
som samhället vilar på till barnen. För att arbeta demokratiskt och med värdegrundsfrågor
34
menar Nykänen (2010) i PM att detta måste lyftas upp och pratas om då normer och
värderingar i en grupp inte är självklara. Hon menar att värdegrunden är något som är
grundläggande för respektive grupp och föränderligt. Wiklund (2000) anser att alla människor
har erfarenheter och kunskap som grundar deras personliga värdegrund. Hon menar att i mötet
med olika individer synliggörs ens egen personliga värdegrund. Utifrån detta kan vi tolka att
pedagogernas ansvar med arbetet i värdegrunden måste inkludera både deras egen personliga
värdegrund samt varje barns värdegrund för att skapa en gemensam värdegrund.
Vår slutsats är att pedagogerna vill att barnen ska ta ansvar för sina handligar och för sitt
lärande. Enligt teorin kan barn i grundskolan inte ta till sig så pass mycket ansvar som
pedagogerna vill. Vår slutsats är därför att ansvar i förskolan samt grundskolan är något som
måste förenas till deras enskila förmåga att ta ansvar.
6.1.3 Empati
Empati och förståelse för andra människors situation är ett av värdena som pedagogerna vill
att barnen ska utveckla och de anser att det är grunden till det sociala samspelet. I relationer är
empati och tillit viktigt för att kunna förmedla sina åsikter och tankar. Franck (2003) menar
att utan förtroende för varandra kommer etik- och moralbegreppet endast blir ett begrepp och
inte förankras. Franck uttrycker sig så att:
Etikens och moralens fundamentala syfte är att värna den universella rätten till mening,
och eftersom denna universalitet inte känner några undantag måste empati, välvilja och
medkänsla omfatta var och en som är vår medmänniska (Franck, 2003, s 28).
Vi kan tolka att pedagogerna menar sig arbetar aktivt med empati genom att samtala om
empati och människors rättigheter. Utbildningsdepartementet har i sin promemoria uttryckt att
barn lär sig att förstå andra människors perspektiv i de kommunikativa situationerna, när
barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter samt att får höra andras (Regeringskansliet, 2010
Sid 9). I Lpfö (Skolverket 2010) står det att verksamheten ska se till barnens förmåga till
empati och omtanke och att barnen ska utvecklas till att få förståelse för andra människors
situation. Utifrån detta kan vi se att förskolan har en stor betydelse för att barnen ska utveckla
sin förmåga till empati och omtanke och därav är det arbetet viktigt att synliggöra. Zackari &
Modigh (2002) menar att förskolan har en stor roll i hur barnen tar till sig värderingar. De
35
menar att det är viktigt att förskolan tar upp värdegrundsfrågor inte endast för enskilda
situationer utan ska finnas med i hela verksamheten, hela tiden.
Vår slutsats är att den empatitiska förmågan är viktig att utveckla i förskolan då det är av vikt
att vid senare skeede kunna förmedla och mottaga det i det sociala samspelet med andra
människor.
6.1.4 Frihet
I vårt resultat kan vi se att pedagogerna säger att frihet och inflytande är en viktig aspekt i
deras vardagliga arbete. Pedagogerna vill att barnen ska ha möjlighet att ta egna beslut varje
dag, att göra både stora och små val. Vi kan uttyda att barnen får möjlighet att ta ett eget
ansvar med hjälp av pedagogerna och inom ramarna för förskolan, att detta är ett sätt att
arbeta med inflytande. I Lpfö (Skolverket 2010) står det att för att barn ska utvecklas till goda
samhällsmedborgare är inflytande över verksamheten en viktig del i att detta ska förverkligas.
Genom den frihet barnen får på förskolan, får de testa sig fram och göra olika val. Barnen får
skapa sin egen dag och skapa en trygghet i sin nutid. Zackari & Modigh (2002) menar att barn
skapar sig sin identitet när de gör egna val och ser vilka konsekvenserna blir, samt när de ser
andras handlingar och konsekvenser. När förskolan har en tillåtande miljö där barnen får testa
gränser och göra egna val, menar Zackari & Modigh att barnen utvecklas. För att göra detta
möjligt poängterar Wiklund (2000) att pedagogerna behöver se utifrån barnens perspektiv och
tankar. Det räcker inte endast med att synliggöra informationen utan även att fortsätta arbeta
med de erfarenheter man fått (Skolverket, 2011). Vi kan tolka att barnen har valmöjlighet inte
bara i vad de ska göra utan även med vem och när. Detta genererar att barnen på förskolan får
möta nya relationer beroende på vad de väljer att göra. I Med demokrati som uppdrag
temabild om värdegrund (Skolverket 2000) görs det tydligt att lärare anser att värdegrunden
utgör basen för kunskapsinlärningen. Därför ska det finnas möjlighet till att skapa
betydelsefulla relationer och möten bland människor. För att det ska fungera måste det finnas
förtroende och respekt mellan parterna.
Vår slutsats är att när pedagogerna arbetar aktivt med de fria valen i verksamheten och
förklarar för barnen att alla har rättigheten att välja, kan barnen få en förförståelse för hur det
demokratiska samhället fungerar.
36
6.2Tillvägagångssätt
6.2.1 Intresse
Resultatet visar att enligt pedagogerna ligger barnens intresse och erfarenheter till grund för
verksamheten och pedagogernas planerade aktiviteter. Pedagogerna anser att barnens intresse
och erfarenheter ska ligga till grund för verksamheten för att barnen ska få intresse för att lära.
Detta håller även Tallberg & Holmberg (2007) med om. De poängterar att för att kunna ha en
undervisning baserad på barnens tidigare erfarenheter, behöver pedagogerna ta reda på
barnens tidigare erfarenheter och hur det enskilde barnets verklighet ser ut för att kunna göra
detta möjligt. För att få ett djup i undervisningen menar Carlsson & Linnér (2010) i PM att
om man tar till vara på barnens intressen och tidigare erfarenheter och kopplar det till
vetenskapliga teorier kan man få ett djup i verksamheten angående värdegrunden och dess
frågor. Om verksamheten baseras på barnens intresse, behöver barnen känna att det är tillåtet
att göra individuella val och att det är tillåtet. För att uppnå en demokratisk skola menar
Zackari & Modigh (2002) att samtal är en väsentlig del i att skapa medvetet handlande. I Lpfö
(Skolverket 2010) är det tydligt att verksamheten och dess innehåll ska utgå från
barngruppens intressen och erfarenheter. Både verksamheten och de aktiviteter som erbjuds
ska främja barnens fortsatta utveckling av intressen samt att skapa nya erfarenheter och
förmågor. Förskolan är en plats där många individer med olika bakgrund möts och därav kan
olika motsättningar förekomma. Att arbeta med värdegrunden och dess frågor innebär att
möta motsättningar och ta till sig vad man kan lära sig av dessa. Förskolan har en möjlighet
att vara en social mötespunkt där individer med olika bakgrunder kan mötas och lära av
varandra (Zackari & Modigh, 2002). När barn möts i förskolan kommer de med olika
erfarenheter och intressen. Barn får skilda världar kan finna en gemensam länk genom ett
intresse, och det är därför av vikt att pedagogerna tar till vara intressena som sammanför
många barn samtidigt för att barnen ska känna gemenskap.
Vår slutsats är att om pedagogerna i verksamheten är där för barnen, bör barnens intresse
ligga till grund för en glädje- och lärorik vistelse.
37
6.2.2 Att lyssna
Lyssnandet är en viktig egenskap för pedagogerna, då de anser att det är viktigt att barnen får
känna sig värdefulla och att deras åsikter räknas. Hundeide (2006) menar att när barnen får
respons på sina tankar och åsikter ser den vuxne den som en värdig samtalspartner och barnet
känner att deras åsikter är av betydelse. Arnér (2009) menar att ju öppnare pedagogerna är
och intresserar sig för barnens initiativ, desto mer kommer barnen att utvecklas. Hon påpekar
även att det är verksamhetens skyldighet att ge barnen möjlighet att få inflytande, då det är
barnens rättighet enligt läroplanen. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla individer har
rätten att göra sin röst hörd. Arnér menar att i ett fungerande demokratiskt samhälle behöver
även barn få höja sina röster och känna sig värdefulla. Alla barn har rätt att göra sig hörda och
uttrycka sina åsikter. I FN:s barnkonvention finns det uttryckt stöd för att alla barn har
rättigheten till egna åsikter och skapandet av egna åsikter (Barnombudsmannen, 2011). I
skollagen som har barnkonvention till grund står det tydligt att barn ska ha inflytande över
verksamheten och de frågor som berör dem (Utbildningsdepartementet, 2010). Hundeide
(2006) menar att det är viktigt att barnen känner att deras miljö är meningsfull på förskolan.
För att uppnå detta menar Hundeide att det är de vuxnas uppgift att ta reda på var barnens
fokus ligger för att ta reda på vad barnen anser är viktigt i deras vardag. I Lpfö (Skolverket
2010) är det tydligt att barnen ska ha inflytande över verksamheten och dess innehåll. För att
barnen ska få den möjligheten är det av stor vikt att pedagogerna lyssnar aktivt på alla sätt de
kan. I Barnkonvention slås det fast att det är barnens bästa som ska stå i centrum, och därför
är lyssnandet ett viktigt verktyg för att kunna tyda vad som är bäst för det enskilda barnet
(Barnombudsmannen, 2011). Enligt en undersökning gjord av Johansson & Johansson (2003)
är det inte alltid så att pedagogerna i förskolan lyssnar på barnen. Eva Johansson (2005)
menar att barnets bästa ofta utgår från vad pedagogerna anser är bäst för barnen, vad de tycker
är viktigt utan att lyssna in vad det är barnen behöver. Johansson & Johansson (2003) menar
att lyssna handlar inte endast om att lyssna på vad som sägs, utan de menar att det är att ta
tillvara på de åsikter och tankar barnet har.
Vår slutsats är att pedagogerna strävar efter att alltid lyssna på barnen, men precis som
forskningen slår fast vid finns det begränsningar på hur det efterföljs.
38
6.2.3 Samarbete i arbetslaget
Från vår undersökning tolkar vi att pedagogerna anser att det finns backar i verksamheten att
arbeta sig uppför. De anser att kommunikation är en väsentlig del i arbetet, för att kunna ge
barnen goda värden för framtiden, och att det är viktigt att kunna diskutera och reflektera
tillsammans över det som hänt och vad som ska komma, samt att kunna diskutera olika sätt att
hantera värdegrundsfrågor. Nykänen (2010) i PM anser att när kollegor kan diskutera,
argumentera för och motivera sina didaktiska och pedagogiska förhållningssätt kan detta
resultera i positiva tankar och reflektion över varför pedagoger använder undervisningen på
det sätt de gör. Att kunna diskutera och argumentera för sina val i undervisningen är en viktig
del i uppdraget som pedagog, och att alltid reflektera över sina val för att veta varför, för att
göra undervisningen till en positiv upplevelse för både barn och vuxna. Här kan vi se att
kommunikationen mellan pedagoger är en viktig del i det reflekterande arbetet för att kunna
förstå varför arbetet ser ut på ett visst sätt i verksamheten. Linnér & Carlsson (2010) menar
även de att diskussioner mellan kollegorna är viktiga för att få syn på de värderingar som
finns i verksamheten. De menar att när man synar verksamheten och aktiviteterna grundligt,
då kommer värdegrundens frågor fram i det konkreta och inte endast i det teoretiska. Det är
först efter diskussion som pedagogerna kan utvärdera vilka värden de förmedlar och om det
behöver utvecklas och förändras. Det är även i diskussion som alla personliga värderingar
kommer fram och man därigenom kan finna en liknande barnsyn. Wiklund (2000) menar att
för att ens kunna arbeta med värdegrundsfrågor behöver pedagogernas egna tankar komma
fram, då vi inte alltid är medvetna om de värden vi lever efter. Wiklund (2000) menar att ens
personliga värderingar kan man aldrig få bort, därav är det av vikt att både reflektera över sina
egna samt över verksamhetens helhet. En annan tråd som pedagogerna ser som en
uppförsbacke är de yttre faktorerna som kan drabba verksamheten. Med detta menar vi
frånvaro av pedagoger och bristande kunskaper som kan påverka verksamheten negativt samt
påverka dagsplaneringar. Pedagogerna anser att det är chefens ansvar att skapa en fungerande
verksamhet och om inte verksamheten fungerar kan de inte heller uppnå de krav som ställs på
dem. Enligt Lpfö (Skolverket 2010) har förskolechefen ansvar för all personal som är inom
verksamheten samt över förskolans kvalité. Detta innebär att förskolechefen har det gripande
ansvaret för en fungerande verksamhet och att det är dennes ansvar att kvalitén på
verksamheten är densamma vare sig det finns frånvaro eller ej. Förskolechefen har även ett
ansvar att vidareutbilda sin personal så dess kompetens ökar (Skolverket, 2010). Utifrån detta
bör personalens kompetens överensstämma något så när, för att skapa en gemensam och
39
öppen miljö där alla kan komma till tals, och dessutom kunna skapa en gemensam syn på sitt
uppdrag.
Vår slutsats är att kommunikation, reflektion och sin egen värdegrund är en väsentlig del för
ett fungerande arbetslag.
40
7. Slutsats och diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat samt redovisa våra slutsatser.
7.1 Slutsats
Vårt syfte med undersökningen var att söka kunskap om och förståelse för hur pedagogerna
inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden med
värdegrundsfrågor. I Lpfö (2010) står det tydligt att förskolan ska ha en demokratisk
värdegrund och att det ska arbetas aktivt med den i verksamheten.
Den första frågeställningen löd: Vilka värden anser pedagogerna är viktiga för barnen att
utveckla och ha med sig från förskolan för att förbereda dem för livet?
Pedagogerna vill att barnen ska uppfostras till ansvarstagande och empatiska medmänniskor
som bryr sig om sina medmänniskor och den värld de lever i. De värden som pedagogerna vill
att barnen ska utveckla och ta med sig in i framtiden är främst respekt, ansvar, frihet och
empati. Vi anser att vi genom intervjuerna fått en bild av hur de två förskolorna enligt dessa
pedagoger arbetar med dessa värden och värdegrunden.
Respekten mellan individer är en egenskap som starkt belyses av alla pedagoger. Respekt är
en egenskap som pedagogerna värnar att barnen ska utveckla och ta med sig när de lämnat
verksamheten. Vi tolkar att respekten är en viktig del i verksamheten för att värna om den
demokratiska värdegrunden. Hilda uttryckte tydligt att ”För att kunna bli respekterad är det
viktigt att respektera andra”. Viola menar även att ”Vi lever ju i en demokrati och vi är
skyldiga och respektera varje människas lika värde. Det är viktigt att prata om det”. Utifrån
vårt resultat kan vi se att pedagogerna anser att respekt är ett av de grundläggande värdena för
ett demokratiskt samhälle. Detta håller även Zackari & Modigh (2002). De menar att
41
respekten mellan och för människor är en av de grundläggande principerna i en demokratisk
värld. Vi anser att detta alltid är högst aktuellt. Respekten för sig själv, varandra och den värld
vi lever i, anser vi är en viktig del i ett hållbart samhälle, för utan respekten för varandra och
världen kommer allt till slut falla samman.
Ansvar är ett annat värde som vi funnit att pedagogerna värnar om, ansvaret för sig själv, sina
medmänniskor och för den värld vi lever i. Vi kan höra att pedagogerna vill att barnen ska
utvecklas till ansvarstagande individer. Utifrån pedagogernas resonemang anser de att om
barnen får börja ta ansvar i det lilla, så kommer det med tiden utvecklas till ett större
ansvarstagande. Det handlar även om tron på det lilla barnet, att detta kan ta ansvar och har en
vilja att ta egna beslut och göra egna val utifrån sin individuella kompetens. Doverberg &
Pramling (1995) menar även att när barnen får ta ansvar kommer de att få en förståelse för
verksamheten. Tron på barnet och dess inre kompetens, anser vi är en viktig del för att kunna
ha en verksamhet där barnen ska få möjlighet att ta ansvar och göra egna initiativ.
Frihet och inflytande är en grundsten i verksamheten. Enligt Lpfö (Skolverket 2010) ska
barnen ha inflytande över verksamheten och dess innehåll, samt de frågor som rör dem. Vi
kan se att pedagogerna arbetar aktivt med att ge barn inflytande och anser att det är en viktig
del i att bli självständiga. Detta håller vi med om, för vi anser att genom att låta barnen vara
med i beslutsfattanden kan detta leda till ett större självförtroende men även en större
förståelse för andra individer. Med detta menar vi att genom att barnen får ta del av
verksamheten kommer de även att se andra individers val och därigenom få en förståelse för
att vi alla är olika. Zackari & Modigh (2002) menar även att barnen utvecklas genom att göra
egna val samt se andras.
För att fungera i sociala sammanhang kan vi tolka att pedagogerna anser att empati är en
viktig grundsten. Genom att utveckla den empatiska sidan hos barnen anser pedagogerna att
barnen kan skapa en förståelse för andra människor och deras situation. Viktoria påpekar att
Just det här med empati, att de kan liksom fundera lite på hur andra känner, att man kan
känna som dom, och att man då speglar de så ofta man kan så kan de verkligen få insikt
om det.
Detta anser vi är en viktig del i förskolan, att barnen redan i tidig ålder får arbeta med att
skapa en förståelse för att andra människor har känslor och att de kan läsa av det. Från vår
42
egen erfarenhet kan vi se att empati är något som barn behöver arbeta aktivt med genom
praktiska exempel men framförallt samtal. I en promemoria från Utbildningsdepartementet
(2010) menar de att i samtalet kan barnen få ett utbyte av varandras tankar och åsikter och på
det viset även förstå att alla är vi olika. Detta anser även vi, att när barnen får utbyta
erfarenheter och tankar utvecklas de tillsammans och skapar en förståelse för varandra.
Vår slutsats är att av de värden vi har fått fram i vår undersökning, är respekt den som väger
tyngst hos våra informanter. Respekten till varandra och till den värld barnen kommer att
växa upp i och ta hand om i ett senare skeede är en viktig del i förskoleverksamheten.
Den andra frågeställningen löd: Vilka tillvägagångssätt använder pedagoger i verksamheten
för att förverkliga dessa värden?
I resultatet finner vi att gemensamt för alla pedagoger är att arbeta med de olika värdena på
både praktisk och teoretisk grund. Genom att försöka agera och leva som de lär anser
pedagogerna att de utgör en bra förebild för barnen, för att förmedla de värden de vill att
barnen ska utveckla, och genom att alltid finnas i närheten och se vad som sker i barnens
värld, för att få en uppfattning av deras intresse. Vi finner även att en öppen och tillåtande
miljö är en viktig del för att få höra barnens tankar och att barnen tar egna initiativ. Samtalet
är en viktig del i att hantera värdegrundsfrågorna. Alla pedagogerna anser att de ska finnas där
för barnen och om det uppstår konflikter av något slag, stort som smått, alltid ta sig tiden att
samtala med de inblandade. Detta anser vi är en bra metod för att skapa en förståelse för andra
människors tankar. Då barn i den lägre åldern kan hantera situationer impulsivt är det av stor
vikt att de ska kunna ha en öppen dialog mellan varandra för att skapa demokrati i
klassrummet.
Vår slutsats är att förmågan att vägleda barnen är en viktig del i värdegrundsarbetet. Genom
att vara en god förebild som barnen kan anamma samt lyssna och uppmärksamma barnen val
kan pedagogerna visa barnen den rätta vägen och förebreda dem för framtiden.
Våra slutsatser utifrån våra forskningsfrågor är att pedagogerna vill att barnen ska komma
från förskolan som självständiga och ansvarstagande individer där de har fått värden som att
vara respektfulla mot sig själv, sina medmänniskor samt den värld de lever i. I verksamheten
43
arbetar pedagogerna aktivt med att förmedla värdegrunden varje dag genom sitt eget agerande
och att ha lyssnandet som största prioritering.
7.2 Diskussion
Vi kan ur vårt resultat se att de sju pedagoger vi har intervjuat från två olika förskolor haft en
liknande syn både när det gäller värdena de vill att barnen ska ta med sig in i framtiden och
när det gäller det tillvägagångssätt som de arbetar med för att förverkliga dessa värden.
Wiklund (2000) menar att vi inte alltid är medveten om de värden vi agerar efter. Frågan är
om våra informanter alltid lever efter vad de förespråkar och om de är medvetna om sin egen
värdegrund och hur den speglas i deras agerande.
Hade vi valt att intervjua fler pedagoger på fler förskolor hade resultatet möjligtvis varierat
och därmed slutsatsen blivit annorlunda. Dock anser vi att då alla förskolor ska följa
läroplanen för förskolan bör alla arbeta med samma demokratiska värdegrund och de värden
som vi tagit upp, möjligtvis kan arbetssättet variera. Inflytande är något som tas upp både i
Lpfö (Skolverket 2010) samt hos de pedagogerna som vi har intervjuat. Inflytande är och ska
vara en bas i verksamheten enligt vår undersökning. Dock finns det tidigare undersökningar
som visar motsatsen. Johansson & Johansson (2003) undersökning visar på att barn i
förskolan inte alls har så mycket inflytande som de borde ha enligt läroplanen för
verksamheten. I Lpfö (Skolverket 2010) står det tydligt att att barnen ska ha inflytande över
både verksamheten och verksamhetens innehåll och att de anställda ska göra detta möjligt för
barnen. För att göra detta möjligt behöver de anställda lyssna på barnen och bejaka deras
intressen. Enligt Johansson & Johansson (2003) är detta inte fallet, utan de menar att
pedagogerna ofta tar beslut utifrån vad de tycker är bäst för det enskilda barnet och
barngruppen utan att riktigt lyssna på vad barnen vill. Enligt våra informanter försöker de
alltid att lyssna till barnet och utgå från detta i verksamheten men vi kan tolka att det inte
alltid uppnås. Utifrån detta kan det bli problematiskt att uppfylla det uppdrag som tydligt står
i läroplanen, och vi anser att det behövs en gemensam strategi för att skapa en miljö där
barnen har genuint inflytande över verksamheten. Att arbeta med den demokratiska
värdegrunden är något som är stommen i läroplanen för förskolan (Skolverket 2010). Enligt
Nykänen (2010) är värdegrunden något som är föränderligt i var grupp. Alla har en personlig
44
värdegrund och för att skapa en gemensam värdegrund tas alla individers personliga
värdegrund i akt. I läroplanen (Skolverket 2010) står det att verksamheten ska vila på den
samhällets demokratiska grund. Om värdegrunden är föränderlig, bör även värdegrunden i
samhället vara föränderlig. Då bör även de värden som förskolan lär ut till de framtida vuxna
förändras med tiden. Det finns även en ambition att skapa goda framtidsmedborgare. Detta
betyder att vi samt våra informanter ständigt måste reflektera och omfatta nya värden och
följa med i det sociala samhällets utveckling. Den stora frågan är ju vad det innebär att vara
en god samhällsmedborgare, och om det precis som med värdegrunden är något som
förändras med tiden och är beroende av vilka människor man möter.
Vårt val av att använda intervju som metod blev en blev en begränsning då vi inte såg vad
som hände i praktiken. För att skapa en helheltsbild ser vi gärna en undersökning av samma
ämne fast med observation som metod. Det finns då en möjlighet att jämföra det sagda och
det som görs i praktiken. Ännu ett sätt att få mer information angående värdegrunden i
förskolan är att intervjua barn för att ta reda på om pedagogernas vision når ut.
45
Referenser
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2008). Social research methods. Oxford: Oxford University Press.
Doverberg & Pramling (1995) Mångfaldens pedagogiska möjligheter : ett sätt att utveckla
barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm: Liber utbildning.
Franck, Olof (2003). Domen eller hjärtats etik? : moral och människosyn i skolans värld.
Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Lena & Tallberg Broman, Ingegärd (2007) Läraryrket i förändring- lärare i
förskola och grundskola om inflytande, jämnställdhet och mångfald. Malmö: Malmö
högskola, Lärarutbildningen
Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar.
Lund:Studentlitteratur.
Johansson, Eva (2005) Möten för lärande – pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Johansson, Eva & Johansson, Barbro ( 2003) Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber Ab.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Bo, Davidsson (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
46
Samuelsson Pramling, Ingrid & Sheridan Sonja (2006) Barns lärande – fokus i
kvalitetsarbetet .Stockholm: Liber
Skolverket (2000) Med demokrati som uppdrag – en temabild om värdegrunden. Liber
Distribution: Stockholm
Skolverket (2011). Förskolan och skolans värdegrund, – förhållningssätt, verktyg och
metoder.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan.
Wiklund, Eva (2000). Värdegrunden i förskolan. Stockholm: Förskolans förlag.
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2002). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i
skolan. Skolverket.
Elektroniska referenser
Axelsson, L (2011) Barns inflytande och delaktighet i förskolan, ett utvecklingsarbete i
Örebro kommun. Hämtad 2011-10- 20 från
http://www.elisabetharner.se/inflytande_delaktighetiforskolan.pdf
Barnombudsmannen (2011). Om barnkoventionen. Hämtad 2011-09-20, från
http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen/
Barnombudsmannen (2011). Konventionstexten. Hämtad 2011-09-20, från
http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/
Carlsson, Lena & Linnér (2010). Med värden från alla håll. Pedagogiska magasinet. Hämtad
2011-09-21 från http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/vardenfran-alla-hall
47
Franck, Olof, Att gå på värdegrund. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2011-09-20, från
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/ga-pa-vardegrund
Nilsson, L (2011) Säg inte nej – säg ja. Hämtad 2011-10-20 från
http://www.elisabetharner.se/SagJa.pdf
Nykänen, Pia (2010). Normer på fjorton språk. Pedagogiska magasinet. Hämtad 2011-09-20,
från http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/normer-pa-fjortonsprak
Regeringskansliet (2010) Utbildningsdepartementet. Förslag till vissa förtydliganden och
kompletteringar av förskolans läroplan. Hämtad 2011-09-20, från
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.601/2.2080
Utbildningsdepartementet (2011). Skollag (2010:800). Hämtad 2011-09-20, från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf
48
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjufrågor till pedagoger.
1 Kan du berätta om hur du valde att arbeta inom barnomsorgen?
2 Vad anser du är det viktigaste med ditt yrke?
3 Nu har den nya läroplanen trätt i kraft, har du sett någon förändring på din arbetsplats?
4 Lpfö förtydligar ansvaret för förskolläraren, hur har detta påverkat?
1 ” Förskolan vilar på demokratisk grund därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.”
Fråga 1. Hur tänker du kring detta?
”Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett
växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.”
”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och i efterhand omfatta dem. ”
Fråga. 2 I Lpfö står det att förskolan ska arbeta under demokratiska former, men ej hur.
Hur arbetar du utifrån detta?
Kan du ge något exempel?
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter
demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och
verksamhetens innehåll.
49
Fråga
1 Hur tänker du kring barns inflytande av verksamheten?
2 Hur stort inflytande har barnen över er verksamhet?
3 Vilka faktorer spelar in om de har inflytande?
4 Kan du ge ett exempel på hur ni arbetar med inflytande?
5 Har ditt sätt att arbeta med barns inflytande förändrats från när du börjat arbeta och nu?
6 Hur låter ni barnen vara med och bestämma över sin dag på förskolan och aktiviteter?
50
Bilaga 2
Underlag
Utdrag från Lpfö – 10
1” Förskolan vilar på demokratisk grund därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.”
1”Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett
växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.”
2”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och i efterhand omfatta dem. ”
3”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter
demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”
”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och
verksamhetens innehåll.”
51
Bilaga 3
Information till de intervjuade
Tack för att du ställer upp på denna intervju, ditt bidrag är viktigt för oss i vår undersökning
om barns inflytande i förskolan. Vi kommer att intervjua ett flertal pedagoger för att sedan
jämföra svar och se hur den generella bilden ser ut. Vi kommer att prata om barns inflytande,
demokrati samt hur arbetet ser ut.
Informationen du delger oss är konfidentiellt och är endast till för oss som skriver detta
examensarbetet. Du kommer ej att namnges i vår text och det kommer ej finnas något som
avslöjar vem det är som sagt vad. Allt material kommer att förstöras efter texten är skriven.
Denna intervju är frivillig och du kan under eller efter intervjun avbryta din medverkan utan
negativa påföljder, materialet kommer då förstöras omgående.
Är det något du funderar över, tveka inte att fråga!
Behöver ni kontakta oss, e-maila på adress:
@gmail.com
Tack än en gång!
Med vänlig hälsning
Marita & Sandra
52
53
