likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot kränkande
behandling
Forellskolan 2012
Datum: 2012-03-09
Innehållsförteckning
Till dig som elev ____________________________________________________________ 3
Till dig som är förälder ______________________________________________________ 3
Likabehandlingsplanens syfte _________________________________________________ 4
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen _________________________ 4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen ______________________________ 5
Enhetens vision/långsiktiga mål _______________________________________________ 5
Information och delaktighet __________________________________________________ 6
Främjande arbete för likabehandling ___________________________________________ 6
Kartläggningsmetoder _______________________________________________________ 7
Analys av kartläggningen ____________________________________________________ 7
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande
behandling ________________________________________________________________ 8
Åtgärdsplan ________________________________________________________________ 9
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan _________________________________ 11
Bilagor:
Handlingsplaner
Lagtext
2
Till dig som elev1
Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen
och diskrimineringslagen.
I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde –
barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner
dig utsatt för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du
kontakta en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner
någon som blir utsatt.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande
behandling eller diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd
person enligt bifogad kontaktlista.
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig
göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar
avstånd från beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om
misstankarna.
1
Informationen ovan gäller även förskola, förskoleklass och fritidshem.
3
Likabehandlingsplanens syfte
Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i förskola, skola eller annan
pedagogisk verksamhet. Förskolan och skolan ska arbeta för alla människors lika
värde.
Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och
skollagen.2
Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar
och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner.
Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga
att det ska finnas en för varje förskola och skola. Om inte förskolan/skolan kan visa
att den fullgjort sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig.
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar
situation om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
o Att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse/regel/förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar
personer som faller under någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier (en form av kränkande behandling)
o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av de sex diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
Instruktioner om att diskriminera
o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i
punkt 1 - 4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.
2
Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).
4
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening.
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
o Ett uppträdande som, utan att varadiskriminering enligt diskrimineringslagen,
kränkerett barns eller elevsvärdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – till exempel slag eller knuffar
 Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord
 Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
 Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Både förskolepersonal/skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling/trakasserier.
Enhetens vision/långsiktiga mål



Alla känner sig trygga på Forellskolan
Alla ges möjlighet till utveckling och behandlas med respekt, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende,
ålder eller funktionshinder.
Vi har gemensamma rutiner och förhållningssätt och bygger vidare på det vi enats
om i dokumentet ”Eleven i centrum”.
5
Information och delaktighet
Barn, elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen.
Det sker bland annat genom kartläggningen (se nedan).
Verksamheten ska också informera elever och vårdnadshavare/föräldrar om vad
planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av.
Information om planen Forellskolan
När?
Hur?
Under arbetet med
kartläggning och
planering av fortsatt
arbete
När ett färdigt
förslag finns
När planen är färdig
Kartläggningen remissas
i elevrådet och i
arbetslagen
Ytterligare en remiss till
elevrådet
Genomgång i arbetslag,
elevråd och klassråd
Publicering på hemsidan
Information i
hembrev/på
föräldramöten
Ansvar för
information
Skolledningen
Skolledningen
Skolledning,
arbetslagen
Främjande arbete för likabehandling
Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska
syfta till att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet
ska riktas mot alla och vara en naturlig del i verksamhetens vardag.
Diskrimineringsgrund
Aktivitet
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning3
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning4
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
3
4
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
6
Kartläggningsmetoder
Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller
kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs
av verksamheten men barn/elever och deras vårdnadshavare samt förskolans/skolans samtliga
personal som arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen.
Kartläggningsmetoder
Metod
Genomförd
(datum)
Trygghetsvandring
Maj -11
Elevenkät
Vt -11
Brukarenkät till
elever och föräldrar
Diskussioner i
elevrådet
Diskussioner i
arbetslagen
Vt -11
Januari 2012
Januari 2012
Analys av kartläggningen
När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det risker? Blir
något barn/någon elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar?
Vad visade kartläggningen?
Risk för otrygghet i matsalen
Risk för att elever upplever diskriminering pga etniskt
ursprung och/eller religion
Risk för kränkningar och olämpligt beteende på Internet
Risk för att elever inte litar på att alla vuxna ingriper vid
kränkningar och olämpligt beteende.
 Risk för otrygghet i
 a-huset, särskilt dolda utrymmen kring
pingisrummet
 G-huset
 Toaletter
 Kring idrottshallen
Diskriminering pga funktionshinder, kön, utseende
Utifrån kartläggningen har vi prioriterat de riskområden som lyftes i flera sammanhang och de
riskområden där utvecklingen varit negativ sedan tidigare kartläggningar. Flera av de insatser
som planeras utifrån dessa risker, kommer dock att verka förebyggande och åtgärdande även
inom andra områden än de som prioriterats.
7
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering,
trakasserier & kränkande behandling
Alla förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem ska arbeta förebyggande och på sätt avvärja att
risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet
ska utgå från de riskfaktorer som visat sig i verksamhetens kartläggning.
Riskfaktor
enligt
kartläggni
ng
Risk för
otrygghet i
matsalen
Risk för att
elever
upplever
diskriminering pga
etniskt
ursprung
och/eller
religion
Risk för
kränkningar
och
olämpligt
beteende på
Internet
Vad gör vi?
När gör vi det?
1. Tydligt lunchschema finns uppsatt i
matsalen
2. Personal som ser till att det blir
ordning i kön enligt schema
3. Regler för vad som är acceptabelt
beteende i matsalen tydliggörs via
matrådet och kommuniceras till alla
elever på mentorstiden
4. Många vuxna i matsalen, fördelade
över samtliga rum. De som äter
pedagogisk lunch följer regelverket
för detta.
1. Diskussioner kring värdegrunden
inkluderas i det pedagogiska arbetet
inom ämnen och på mentorstid.
2. Alla vuxna i skolan tar diskussionen
kring utryckssätt och beteenden som
kan kränka, utifrån ett gemensamt
förhållningssätt. Vi påminner
varandra.
1. Pedagogiskt arbete inom
ämnesområdena lag och rätt (so), sex
och samlevnad (no) och t ex
skrivande för sociala medier (sv).
Underlag för arbete och stöd finns att
få från många aktörer, t ex polis,
Rädda Barnen, kommunens
brottsförebyggare, ungdomsstyrelsen
(arbetsmaterialet ”Ses offline”).
2. Diskussioner på mentorstid när det är
aktuellt i gruppen.
3. Personal använder sociala medier på
ett positivt och pedagogiskt sätt i
arbetet.
8
1.
2.
3.
4.
Snarast
Snarast
Matråd
Snarast
Vem ser till att
det sker?
1. Skolledning
2. Skolledning/
arbetslag
3. Skolledning
4. All personal
Kontinuerligt arbete
1. Lärare
2. Alla vuxna.
Skolledning
och alagsledare
särskilt
ansvariga för
att påminna.
1. När ämnesområdet är
aktuellt.
2. När
händelser är
aktuella i
gruppen.
3. Kontinuerligt
1. Ämneslärare
2. Mentor
3. All personal
Risk för att
elever inte
litar på att
alla vuxna
ingriper vid
kränkningar
och
olämpligt
beteende.
1. Vuxna uppmuntras till att röra sig
bland eleverna, t ex genom gratis
kaffe i kafeterian.
2. Rastvaktschema finns uppsatt i
monter, så att det går att följa upp att
det följs.
3. Ordningsregler och handlingstrappor
tydliggörs och diskuteras i arbetslag
och klasser.
4. Fritidsledarna besöker arbetslagen
och berättar vad som är aktuellt att
hålla särskild utkik efter eller
diskutera för att hitta gemensamma
förhållningssätt.
5. Arbetslagen diskuterar frågor kring
värdegrund, uppföljning av regler och
handlingstrappor.
6. Vi påminner varandra om att alla
elever är allas angelägenhet, och om
vikten av att agera oavsett relation till
eleven om vi ser oacceptabelt
beteende.
7. Ny personal introduceras i regler och
handlingstrappor.
8. Trygghetsteamets uppdrag
presenteras för samtliga klasser.
1. Kontinuerligt
2. Snarast
3. Snarast
4. Minst en
gång/
arbetslag
under vt
5. Regelbundet
(minst två
gånger
under vt)
6. Kontinuerligt
7. När ny
personal
börjar
8. Under vt
1. Skolledning
2. Skolledning
3. Skolledning
och mentorer
4. Fritidsledare
och alagsledare
5. Skolledning
och alagsledare
6. All personal
7. A-lagsledare
8. Mentorer/
Trygghetsteamet
Åtgärdsplan
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkommit signaler om att ett barn/elev känner
sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Arbetsområde
Vad gör vi?
När gör vi det?
Elev upplever
otrygghet i
matsalen
Vi arbetar efter en
konsekvenstrappa
enligt nedan.
Elev upplever
diskriminering pga
etniskt ursprung
och/eller religion
Vi arbetar efter en
konsekvenstrappa
enligt nedan.
När vuxna
observerar
oacceptabelt
beteende eller får
signal från elever
om att de upplever
otrygghet.
När vuxna
observerar
oacceptabelt
beteende eller får
signal från elev om
kränkning/
diskriminering.
9
Vem ser till att det
sker?
Den som
uppmärksammar
problemet. Därefter
fördelas ansvar enligt
konsekvenstrappan.
Den som
uppmärksammar
problemet. Därefter
fördelas ansvar enligt
konsekvenstrappan.
Kränkningar och
Vi arbetar efter en
olämpligt beteende konsekvenstrappa
på Internet
enligt nedan.
Elever litar inte på
att alla vuxna
ingriper vid
kränkningar och
olämpligt
beteende.
Vi påminner
varandra om allas
gemensamma
ansvar.
När vuxna
observerar
oacceptabelt
beteende eller får
signaler från
elever.
När vuxna
uppmärksammar
att andra vuxna
inte är tydliga i sitt
ansvarstagande
eller när elever
uppmärksammar
oss på olika
förhållningssätt
hos de vuxna.
Den som
uppmärksammar
problemet. Därefter
fördelas ansvar enligt
konsekvenstrappan.
Den som
uppmärksammar
problemet. Om egna
samtal inte räcker,
lämnas frågan till
skolledningen.
Konsekvenser av oacceptabelt beteende hos elev:
1. Den vuxne som uppmärksammar ett oacceptabelt beteende pratar direkt med eleven
och tydliggör vad som inte är ok och varför.
2. Om den vuxne bedömer att beteendet är allvarligt och/eller återkommande informerar
han/hon mentor om vad som skett.
3. Mentor diskuterar det inträffade med eleven och tydliggör vad som inte är ok och
varför.
4. Om mentor bedömer att ytterligare åtgärder krävs, tar han/hon beslut om:
a. Att meddela vårdnadshavare vad som skett via telefon
b. Att kalla vårdnadshavare och elev till samtal/behovssamtal
c. Att kontakta elevhälsoteamet eller skolledning om ytterligare parter behöver
delta i samtal.
10
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan
Läsåret
Skolan
2010/2011
Har samtliga
Ja
arbetsområden i
planen hunnits
med?
Har insatserna
Delvis
uppnått avsett syfte?
Finns det
Delvis
fortfarande områden
i planen att arbeta
med?
Är dessa områden
Ja
medtagna i årets
plan
Har
Ja
barnens/elevernas
delaktighet varit
tillräcklig?
Kommentarer:
De tre områden som lyftes fram för arbetet från hösten 2010 var
- ökad trygghet i cafeterian
- arbete mot diskriminering pga etniskt ursprung
- att hitta ett gemensamt förhållningssätt hos personalen efter sammanslagning av två
tidigare enheter.
De planerade insatserna har genomförts, men i vissa fall ligger arbetet nu långt tillbaka i tiden.
Utvärdering genom de metoder som angavs i likabehandlingsplanen (framför allt elevenkät
och trygghetsvandring/fokusgrupp) visar att två av målen uppnåtts i relativt hög grad, men att
arbete återstår med det tredje:
- Trygghetsvandring och fokusgrupp våren 2011 visar att eleverna upplever cafeterian
som en trygg plats med många vuxna.
- Personalen är mer sammansvetsad och problemen med två olika skolkulturer känns
inte längre aktuella på samma sätt som tidigare.
- Arbete mot diskriminering p g a etniskt ursprung har genomförts, framför allt i ett
arbetslag. Elevenkäten från våren 2011 visar dock att alltför många elever sett någon
behandlas illa på grund av sitt ursprung, så detta arbete måste fortsätta.
Diskrimineringsarbetet är aktuellt även i denna plan.
Eleverna har varit delaktiga i arbetet enligt planen, och i uppföljningen i och med att deras
synpunkter i elevenkät och trygghetsvandring ligger till grund för utvärderingen.
Datum: 2011-12-20
Metod för utvärdering: elevenkät våren 2011, trygghetsvandring med efterföljande
fokusgrupp våren 2011, sammanställning och diskussion i ledningsgrupp, ALL-möte och
arbetsgrupp.
11
Bilaga
Antimobbningsplan
Grunden för vårt antimobbingarbete finns formulerat i likabehandlingsplanen där det beskrivs
hur vi främjar, förebygger, upptäcker och åtgärdar kränkande behandling/trakasserier. Där
definieras också mobbning:
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
Vid misstanke om mobbning kontaktas någon i antimobbningsteamen. Vem som helst kan
kontakta någon i teamen.
Kurator är ansvarig för grupperna. I varje grupp finns dessutom lärare från olika arbetslag
samt fritidsledare/elevstödjare som ser och hör mycket av det som händer ute bland eleverna.
Nybodabyggnaden: Kerstin Neidenmark, Ohuru Hallström, Björn Lundqvist, Tomas
Mårtensson
Forellenbyggnaden: Katarina Hellström, Barbro Sjöbrandt, Annie Eklund, Håkan Mathiasson,
Athanasios Arvanatidis, Marita Olsson.
Dessa träffas regelbundet för att samtala om det aktuella läget bland eleverna vad gäller
utsatthet/mobbning.
De kan komma överens om att agera på olika sätt t.ex. att de ska stötta en elev särskilt under
en period på raster. De kan använda sig av olika typer av samtal t.ex. om omständigheterna
kräver det, gruppsamtal med delar av eller med en hel klass. Vid vissa ärenden kan det vara
användbart med medlingssamtal och konfliktlösning. De kan i samtal med anmälaren eller
berört arbetslag komma överens om att arbetslaget jobbar vidare med frågan. Det finns en
metod för utrednings- och uppföljningsarbete vad gäller misstänkt mobbning som teamen ofta
använder:
1. Skolan får besked om misstänkt mobbning.
2. Mobbningsgruppen samlar information om mobbningen. Först samtalar man med
den som kom med beskedet om mobbningen och sedan med den mobbade.
3. Personal från gruppen meddelar mentor om att ärendet pågår.
4. Samtalet planeras - undervisande lärare informeras i förväg om att man kommer
och hämtar elever/mobbare.
5. Samtal med mobbarna.
6. Personal meddelar vårdnadshavare till de berörda eleverna.
7. Uppföljningsmöte med mobbarna efter 1-2 veckor. Detta möte förbereds genom att
kontakt tas med den som varit mobbad. Vårdnadshavare informeras.
8. Varje mobbingfall dokumenteras och informationen lämnas över till rektor.
9. Eventuell polisanmälan görs genom skolledningen.
12
HANDLINGSPLAN
HOT & VÅLD
13
Inledning
Tyresö kommun är huvudman för kommunala förskolor och skolor i kommunen.
Arbetsmiljöansvaret är delegerat till rektor på varje skolenhet. Arbetet med
arbetsmiljön, och därmed hot- och våldsrisker/situationer, utgår från Arbetsmiljölag
(1977:1160) och omfattar såväl personal som elever.
Det går att förebygga många hot- och våldsituationer. Det gör vi bland annat genom
att följa läroplanen för skolan (Lpo94) där det anges under Normer och värden att
”Alla som arbetar i skolan skall
 medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
 i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
 aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och
 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.”
Rektors ansvar:
 Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som
kan behövas.
 Se till att det finns en plan gällande hot och våld på arbetsplatsen.
 Uppföljning och revidering av planen en gång per läsår i enlighet med
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1993:2).
 Informera anställd personal (arbetstagare) om att planen finns och vad den
innehåller.
Arbetstagares ansvar:
 Ta del av planen och följa den.
 Påtala eventuella brister i planen för arbetsledningen på
förskolan/skolan/fritidshemmet för att en förbättring ska kunna ske.
 Informera föräldrar om planen i början av varje ny hösttermin.
Pedagogs (mentors) ansvar:
 Informera elever om planen.
 Dokumentera eventuella händelser.
Elevrådsansvarigs/skyddsombuds ansvar:
 Presentera planen för elevrådet
Både personal och elever ska känna trygghet och arbetsglädje i förskolan/skolan och
i fritidshemmet. Det ska kännas positivt och stimulerande att gå till sitt arbete. Det är
viktigt med ett gott arbetsklimat.
På arbetsplatsen ska det göras en inventering av alla risker. Anställda bör delta men
det är arbetsgivaren som har ansvaret för inventeringen. Det ska bestämmas vad
som ska göras och i vilken ordning. Det ska även göras klart vem som får ansvaret
att göra de olika åtgärderna.5
5
www.av.se (Arbetsmiljöverket)
14
För att komma ihåg detaljer och kunna utföra rätt åtgärder krävs dokumentation över
händelser. Den ska förvaras på ett för alla känt ställe. Alla tillbud och händelser ska
utredas och dokumenteras.
Vid konflikt mellan barn/barn eller elev/elev
Dokumentation ska föras från punkt 3.
1. Ge tillsägelse.
2. Agera – men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten.
Försök hålla isär barnen/eleverna. Hämta eventuellt fler vuxna.
3. När konfliktsituationen lugnat ner sig – samtala med var och en enskilt eller
tillsammans (beroende på situationen).
4. Bedöm efter samtalet om ytterligare åtgärder krävs (aktivering av mobbingplan
etc.).
5. Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar förälder/föräldrar.
6. Vid behov – kontakta skolledning och/eller elevhälsa.
7. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten.
8. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen.
Nackapolisen: 114 14 (även från mobil)
Vid akuta ärenden SOS Alarm: 112
Vid konflikt mellan elev eller barn och vuxen
Dokumentation ska föras från punkt 3.
1.
2.
3.
4.
Tillkalla/hämta annan vuxen.
Agera – men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten.
Ha ett uppföljande samtal med inblandade och ”tredje part” vid behov.
Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar förälder/föräldrar.
Om mentor/pedagog är inblandad i konflikten tar du själv kontakt med
förälder/föräldrar.
5. Vid behov – kontakta skolledning och/eller elevhälsa.
6. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten.
7. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen.
15
Vid konflikt mellan elev/barn/personal och förälder/obehörig
Dokumentation ska föras från punkt 3.
Förebyggande insatser
 Gör en aktiv bedömning – bör du vara ensam i planerat samtal/möte?
 Ensamarbete utgör alltid viss risk – lås om dig och ha en telefon i närheten.
Om situation uppkommer:
1. Avvisa vänligt men bestämt.
2. Ring polisen.
3. Meddela din närmsta chef om händelsen.
Efter en hot- eller våldsituation








Se till att det finns möjlighet till samtal enskilt eller i grupp (beroende på
situationen).
Informera skyddsombud och elevskyddsombud.
Rektor ansvarar för information till övrig personal angående händelsen. Det
bör finnas tid för frågor och reflektion.
Rektor överväger kontakt med Barn- och utbildningsförvaltningen, anmälan till
polis eller socialförvaltning samt arbetsskadeanmälan. Allvarlig händelse
anmäler rektor till Arbetsmiljöinspektionen.
Rektor, eller den rektor delegerat ansvaret till, sköter eventuell kontakt med
massmedia.
Elevskyddsteam eller liknande arbetar för försoning - när tiden är mogen.
Kurator ansvarar för återkoppling till elevskyddsteamet – hur kan vi förebygga
att händelsen uppkommer igen?
Krisgrupp ansvarar för eventuell uppföljning efter en tid – vad hände, varför,
vad var bra, vad har vi lärt oss? Dokumenteras!
16
VIKTIGT!







Elev i grundskolan får aldrig avstängas från undervisning trots att
denne uppträder hotfullt.
Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet.
Med stöd av Brottsbalkens nödvärnsregler kan föremål omhändertas
för avvärjande av omedelbar fara.
Skolledning får öppna och genomsöka elevskåp om elev fått
information om att skåpen inte är privata. Slutna väskor får dock inte
öppnas och genomsökas.
Skolpersonal får inte kroppsvisitera elev utan samtycke.
Kroppsligt ingrepp som t.ex. alkoholtest måste bygga på frivillighet.
Skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i
yngsta elevgrupperna (upp till 15 år) eftersom det oftast inte leder till
utredning (samråd kan ske med polisen). Skolan bör istället utreda
händelsen och vidta lämpliga åtgärder. Om skolledningen anser att
socialnämnden bör ingripa ska händelsen anmälas till nämnden
enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan. 6
Sista punkten är ett uttalande av justitieombudsmannen.7
6
7
Skolverkets PM daterat 2006-04-11.
JO 1998/99 s. 432.
17
Tillbudsrapport om våld eller hot om våld
Tidpunkt för händelsen
JA NEJ
Hot per telefon, brev eller e-post till arbetsplatsen?
Hot per telefon, brev eller e-post till hemmet?
Hot eller våld på arbetsplatsen?
Hot eller våld vid verksamhet utanför arbetsplatsen?
Hot eller våld på fritiden?
Vem är utsatt? JA NEJ
Personal
Elev/barn
Besökare
Annan person
Vem utövar hot eller våld? JA NEJ
Personal
Elev/barn
Besökare
Annan person
18
Beskrivning av händelseförloppet:
Anmälan
JA TIDPUNKT NEJ
Till arbetsledningen
Till Arbetsmiljöinspektionen
Till polisen
Åtgärder som har vidtagits med anledning av händelsen:
Händelsen rapporterad av:
Befattning:
Dagens datum:
19
Detta bör bifogas eller finnas nära handlingsplanen:

Telefonlista rörande
mentorer/pedagoger/skolledning/skolhälsovård/kurator/Barn- och
utbildningsförvaltningen/vårdcentral. Ange upprättandedatum på listan
och vem som är ansvarig för uppdatering.

Under semestertid ska en aktuell semesterlista finnas på plats. Den ska
vara datummärkt.

Aktuell telefonlista till föräldrar. Ange datum och vem som är ansvarig
för uppdatering.

Fotokatalog över elever/barn och pedagoger/mentorer
Förebyggande gällande barn/elever:
o Ta hjälp av elever/barn för att ta reda på i vilka situationer de känner sig
trängda eller hotade.
o Se över skolgården och området runt – finns det områden som är
undanskymda och svåra att överblicka?
o Schemalägg rastvakter varje rast som patrullerar över hela området.
o Se till att det finns vuxna ute vid dagens början och slut – gärna med
överblick över eventuella bussåkande barn.
o Ha ett aktivt arbete med förhållningssätt och stödgrupper.
o Be polisen eller/och stödorganisationer komma och prata med barnen
om våld och hot.
Förebyggande gällande vuxna:
o
o
o
o
Diskutera bra/dåligt förhållningssätt/bemötande.
Se över schema – existerar ensamarbete och är det i så fall nödvändigt.
Finns möjlighet för lärare i klassrum att tillkalla på stöd/hjälp?
Satsa på fortbildning rörande hot och våld.
20
TÄNK PÅ ATT;

som vuxen kan man minimera risker genom att uppträda lugnt och undvika att
röra vid eleven/barnet. Lämna över till skolledning eller kollega om du inte
klarar det.

tillrättavisa/anvisa eleven/barnet utan svordomar eller uttryck som kan
uppfattas kränkande av eleven/barnet. Skaffa hjälp om inte dina försök leder
någon vart.

om du som mentor/pedagog upplever vissa föräldrakontakter/samtal som
hotfulla – kontakta skolledningen. Vid hotfulla situationer bör inte
mentor/pedagog genomföra samtal ensam.

om du som personal känner dig hotad eller blivit utsatt för våld av kollega –
informera rektor och skyddsombud. Rektor informerar/rådgör med
personalchef.
TÄNK OCKSÅ PÅ ATT;

ha tydliga och dokumenterade rutiner för ansvar, delegering, uppdatering,
dokumentation och rapportering.

se till att alla elever, personal och föräldrar vet hur rutinerna ser ut – även
vikarier.

handlingsplanen ska ha en tydlig plats

skapa beredskap i form av stödgrupper/stödpersoner.

ARBETA FÖREBYGGANDE!
21