12
X-bunden nedärvning
Tel: 08-517 724 72; Fax:08-32 77 34
http://www.karolinska.se/kiksindex.html
Uppsala Örebroregionen:
Klinisk Genetik
Rudbecklaboratoriet
Akademiska barnsjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25
http://www.scilifelab.uu.se/
Norra sjukvårdsregionen:
Klinisk Genetik
Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr
Norrlands Universitetssjukhus
901 85 Umeå
Tel: 090-785 2819 (sekr) ; Fax: 090-12 81 63
http://www.vll.se
Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
Ett riksförbund för små och mindre kända handikappgrupper
Sällsynta diagnoser
Box 1386
172 27 Sundbyberg
Tel 08-764 49 99
Fax 08-546 40 494
www.sallsyntadiagnoser.se
Originalet framtaget av Guy´s and St Thomas Hospital, London, UK, och
London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007.
Detta arbete är finansierat av EuroGentest, ett EU-FP6 stött NoE,
kontraktnummer 512148.
April 2008
Översättning till svenska: Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska
kliniken, Lund, www.skane.se/labmedicin/genetik Illustrationer: Rebecca Kent
www.rebeccajkent.com
[email protected]
Svensk Förening
för
Medicinsk
Genetik
Information för patienter och föräldrar
11
2
X-bunden nedärvning
Denna informationsskrift berättar vad X-bunden nedärvning är
och när den skapar problem. Denna information är utformad att
användas tillsammans med den diskussion Du har med Din
läkare eller genetiska specialist. För att förstå vad X-bunden
nedärvning är, krävs lite bakgrundskunskap om gener och
kromosomer.
Gener och kromosomer
Våra kroppar är uppbyggda av miljontals celler. De allra flesta
cellerna innehåller en komplett uppsättning av gener som
fungerar som instruktioner som reglerar vår tillväxt och hur våra
kroppar ska fungera. Generna är också ansvariga för många av
våra ärftliga egenskaper såsom ögonfärg, blodgrupp och längd. I
varje cell finns det tusentals gener och vi ärver alltid två kopior
av varje gen, en från vår mor och en från vår far. Det är därför vi
ofta har drag från båda våra föräldrar.
Bild 1: Gener, kromosomer och DNA
Detta är endast en kortfattad information om X-bunden
nedärvning. Mer information kan du få på Socialstyrelsens
hemsida, om små och mindre kända handikappgrupper eller från
din
regionala
genetiska
enhet.
Dessa
finns
på
Universitetssjukhusen enligt nedan:
Södra sjukvårdsregionen:
Genetiska kliniken
Universitetssjukhuset i Lund
221 85 Lund
Tel: 046-17 33 62; Fax: 046-13 10 61
Sydöstra sjukvårdsregionen:
Kliniskt genetiska avdelningen
Universitetssjukhuset i Linköping
581 85 Linköping
Tel: 013-22 31 27; Fax: 013-22 31 60
Västra Götalandsregionen:
Klinisk Genetik
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/
Stockholmsregionen:
Kliniskt genetiska avdelningen
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
10
3
sin mor så kommer han att få syndromet. Ärver en dotter
den förändrade genvarianten så kommer hon att vara en
bärare som sin mor.
En man som har ett X-bundet recessivt syndrom kommer
alltid att överföra den förändrade genvarianten till sin
dotter som blir en bärare. Han kommer dock aldrig att
överföra den förändrade genen till en son.
En förändrad gen kan inte påverkas – den finns hela livet.
En förändrad gen är inte något som smittar. Bärare kan till
exempel vara blodgivare.
Människor känner ofta skuld eller skam över att något
som en genförändring går i släkten. Det är viktigt att
komma ihåg att det inte är någons fel och att ingen har
gjort något för att denna situation har uppstått.
Generna är organiserade i små trådlika strukturer som kallas
kromosomer. Vanligtvis så har vi 46 kromosomer i varje cell. En
uppsättning av 23 kromosomer ärver vi från vår mor och den
andra uppsättningen av 23 kromosomer ärver vi från vår far.
Därför har av vi har dubbla uppsättningar av kromosomerna, de
23 kromosomparen. Kromosomerna och därför generna består
av en kemisk substans kallad DNA.
Bild 2: De 23 kromosomparen uppradade i storleksordning:
Kromosom 1 är den största. De två sista kromosomerna är
könskromosomerna, X och Y.
Kromosomparen (se Bild 2) är numrerade 1 till 22 och ser
likadana ut i både hos män och kvinnor. De kallas autosomer.
Det 23e paret, könskromosomerna, skiljer sig mellan män och
kvinnor. Det finns två typer av könskromosomer: X-kromosomen
och Y-kromosomen. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och
män har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). En kvinna
ärver således en X-kromosom från sin mor och en från sin far.
En man ger således alltid sin enda X-kromosom till sin dotter och
4
9
Y-kromosomen till sin son. En man ärver en X-kromosom från
sin mor och sin Y-kromosom från sin far. På Bild 2 kan du
således se att kromosomuppsättningen härstammar från en
man, då könskromosomerna är XY.
Ibland sker det en förändring (mutation) i en kopia av en gen
som förhindrar genen att fungera som den ska. Denna förändring
kan ge ett funktionshinder hos bäraren eftersom genen är
förändrad och inte kan ge korrekta instruktioner till kroppen. Ett X
-bundet genetiskt syndrom orsakas av en förändring på en gen
som sitter på X-kromosomen.
Vad är X-bunden recessiv nedärvning?
På X-kromosomen sitter många gener som är viktiga för tillväxt
och utveckling. Y-kromosomen är mycket mindre och har färre
gener. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och om en förändring
sker på en gen på den ena X-kromosomen så kan den andra Xkromosomens normala genvariant kompensera för den
förändrade. Om detta sker så blir oftast kvinnan frisk
anlagsbärare av det X-bundna genetiska syndromet. Att vara
anlagsbärare innebär att man inte har syndromet men bär på en
förändrad kopia av genen. I vissa fall så kan kvinnor visa milda
symptom på syndromet.
Hur är det med andra familjemedlemmar?
Om någon i familjen har ett X-bundet genetiskt syndrom, så kan
bäraren eller dess föräldrar vilja diskutera detta med andra
familjemedlemmar. De har då möjlighet att lämna ett blodprov
och ta reda på om de är bärare av förändringen. Dessutom kan
en
sådan
undersökning
vara
speciellt
viktig
för
familjemedlemmar som redan har barn, eller planerar att skaffa
barn i den nära framtiden.
Det är inte ovanligt att man tycker att det är svårt att berätta för
andra familjemedlemmar att man bär på ett genetiskt syndrom
eller en genförändring. Man kan oroa sig över att de orsakar
problem i familjen. I vissa familjer har det gått så långt att
människor har förlorat kontakt med sina släktingar och känner att
det är jobbigt att kontakta dem. Specialister i Klinisk Genetik har
god erfarenhet av att jobba med familjer i denna typ av
situationer och kan erbjuda hjälp med att diskutera med andra
familjemedlemmar.
Att komma ihåg
Kvinnliga bärare har 50 % chans att överföra en förändrad
gen. Om en son ärver den förändrade genvarianten från
8
han aldrig att överföra den förändrade genen till sin son. Detta
då män alltid överför Y-kromosomen till sina söner (ifall de
överförde X-kromosomen skulle de få en dotter).
Om barnet är den första personen i familjen att ha
syndromet?
Ibland kan ett barn som fötts med ett X-bundet genetiskt
syndrom vara den första som har det i familjen. Detta kan inträffa
om en helt ny förändring har skett i antingen ägget eller
spermien innan befruktningen. När detta sker är föräldrarna inte
bärare av syndromet och har väldigt låg sannolikhet att få
ytterligare ett barn med samma genetiska syndrom. Detta bör
dock alltid diskuteras med en genetisk specialist. Dock så kan
barnet som är bärare av syndromet föra detta vidare till sina
barn.
Undersökning av bärare och fosterdiagnostik
Ett antal olika alternativ finns tillgängliga för familjer som bär på
X-bundna genetiska syndrom. Undersökningar för att se om
kvinnliga släktingar är bärare av en förändrad gen finns ibland
tillgängliga. Detta kan vara nyttigt att veta när man planerar för
en graviditet. För vissa X-bundna
genetiska syndrom finns det möjligt att
under en graviditet undersöka om fostret
bär på det förändrade anlaget. Detta
kallas fosterdiagnostik och är kanske
något bör diskuteras med en genetisk
specialist
innan
graviditeten
(mer
information om detta finns broschyren Vad
är en genetisk undersökning?).
5
Män har en X-kromosom och en Ykromosom och sker det en förändring på
mannens X-kromosom så har han ingen
extra kopia som kan kompensera för den
förändrade genen. Detta innebär att han
kommer att få det genetiska syndromet.
Syndrom som nedärvs på detta sätt kallas
X-bundet recessiva. Några exempel på
detta
är
blödarsjuka,
Duchennes
muskeldystrofi och Fragilt X syndrom.
X-bunden dominant nedärvning
Även om de flesta X-bundna syndrom nedärvs på ett recessivt
sätt så finns det några sällsynta syndrom som nedärvs på ett
dominant sätt. Detta innebär att även om en kvinna har en
normal kopia och en förändrad kopia av genen så är detta att
vara tillräckligt för att hon ska få syndromet. Om en man ärver en
förändrad X-kromosom så kommer han också att få syndromet.
En kvinna med ett X-bundet dominant syndrom har 50 % (1 av 2)
chans att få ett barn med syndromet (samma för pojkar och
flickor) och en man med ett X-bundet syndrom kommer att få
döttrar som alla har syndromet men söner där ingen har det.
Hur nedärvs X-bundna recessiva syndrom?
Om en kvinnlig frisk bärare får en son så kommer hon
antingen att ge honom en X-kromosom med en normal
genvariant eller en X-kromosom med en förändrad genvariant.
Varje son hon får kommer därför ha 50 % (1 av 2) chans att ärva
den förändrade genen och få syndromet. Det är således också
50 % (1 av 2) chans att han får den normala genen och inte får
syndromet. Chansen är densamma för varje son hon får.
6
7
Om en kvinnlig frisk bärare får en dotter så kommer hon
antingen att ge henne en X-kromosom med en normal
genvariant eller en X-kromosom med en förändrad genvariant.
Varje dotter hon får kommer därför ha 50 % (1 av 2) chans att
ärva den förändrade genenvarianaten och bli en frisk bärare. Det
är således också 50 % (1 av 2) chans att hon får den normala
genvarianten och inte blir bärare eller får syndromet
överhuvudtaget. Chansen är densamma för varje dotter hon
får.
Bild 4: Hur X-bundna recessiva syndrom nedärvs av
drabbade män
Bild 3: Hur X-bundna recessiva syndrom nedärvs av
kvinnliga bärare
Normal gen
Kvinnlig bärare
Drabbad man
Frisk kvinna
Frisk man
Förändrad gen
Normal gen
Förändrad gen
Kvinnlig
bärare
Kvinnlig
bärare
Frisk
kvinna
Frisk
man
Drabbad
man
Kvinnlig
bärare
Frisk
man
Frisk
man
Om en man som har ett X-bundet syndrom får en dotter så
kommer han alltid att överföra den förändrade genen till henne.
Detta därför att män bara har en X-kromosom som de alltid
överför till sina döttrar. Alla döttrar till en man med ett X-bundet
syndrom kommer därför att bli bärare. Döttrarna utvecklar
vanligen inte syndromet, men löper risk att få söner med det Xbundna syndromet.
Om en man med ett X-bundet syndrom får en son så kommer
