sjuksköterskans roll i att upptäcka och identifiera

Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS
ROLL I ATT UPPTÄCKA
OCH IDENTIFIERA
DEPRIMERADE
PATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
SHAYAN BORDBAR
MILAD NABIZADEH
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Maj 2009
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKANS
ROLL I ATT UPPTÄCKA
OCH IDENTIFIERA
DEPRIMERADE
PATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
SHAYAN BORDBAR
MILAD NABIZADEH
Bordbar, S & Nabizadeh, M. Sjuksköterskans roll i att upptäcka och identifiera
deprimerade patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2009.
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan
upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling
kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar
blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att
sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för depression,
tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och
kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra
deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd.
Nyckelord: Carnevali, depression, litteraturstudie, sjuksköterska, vård.
1
NURSE ROLE IN DETECTION
AND IDENTIFICATION OF
DEPRESSED PATIENTS
A LITTERATURE REVIEW
SHAYAN BORDBAR
MILAD NABIZADEH
Bordbar, S & Nabizadeh, M. Nurse role in detection and identification of
depressed patients. A litterature review. Degree Project, 15 Credit Points.
Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of
Nursing, 2009.
The aim of this literature review was to examine nurse role in detection and
identification of depressed patients so that support and treatment can be given.
The method that had been chosen is a literature study, ten scientific articles has
been reviewed by using Polit & Beck criteria for science. The results showed that
the nurse with the categories/themes, such as predictors of depression, crossprofessional collaboration, the use of screeninginstument and competence-raising
activities can provide support and treatment to improve the depressed patient's
mental health.
Keywords: Care, Carnevali, depression, litterature review, nurse.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
4
Epidemiologi .................................................................................................... 4
Etiologi............................................................................................................. 4
Kemisk obalans ......................................................................................... 5
Gener ......................................................................................................... 5
Hormonella obalanser ............................................................................... 5
Medicinska orsaker till depression ........................................................... 5
Diagnos
5
Egentlig depression ................................................................................... 7
Melankoli .................................................................................................. 7
Sjukligt svårmod, dystymi ........................................................................ 8
Manodepressiv sjukdom ........................................................................... 8
Könsskillnader vid depression ......................................................................... 8
Utbildning ........................................................................................................ 8
Kompetensbeskrivning .................................................................................... 9
Nyckelord......................................................................................................... 9
TEORETISK REFERENSRAM
10
SYFTE
13
METOD
13
Litteratursökning ............................................................................................ 13
Inkluderings- och exkluderings kriterier........................................................ 14
Kvalitetsgranskning ....................................................................................... 14
Databearbetningsprocess ............................................................................... 14
RESULTAT
15
Prediktorer för depression
15
Tvärprofessionellt samarbete
16
Användande av screeningsinstrument
17
Kompetenshöjande insatser
18
DISKUSSION
18
Metoddiskussion ................................................................................................ 19
Resultatdiskussion
19
Prediktorer för depression
20
Tvärprofessionellt samarbete
21
Användande av screeningsinstrument
22
Kompetenshöjande insatser
23
SAMMANFATTNING
24
REFERENSER
25
BILAGOR
28
BILAGA 1. Mall för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar ................ 29
BILAGA 2. Artikelgranskning kvalitativ ...................................................... 30
BILAGA 3. Artikelgranskning kvantitativ .................................................... 31
BILAGA 4. Artikelmatris .............................................................................. 32
3
INLEDNING
Många sjuksköterskor inom hälso- och sjukvårdsområden träffar på personer med
psykiska sjukdomar och detta är en viktig anledning till att just denna
yrkeskategori måste ha kunskap om psykiatriska sjukdomar och psykiatrisk
omvårdnad. När författarna hade sin verksamhetsförlagda utbildning inom
psykiatrin och primärvården väcktes intresset för depression p.g.a. mötet med
patienter med befintliga tecken på depressiva symtom. Problematiken var att ställa
rätt diagnos i rätt tid och därmed erbjuda dessa människor rätt vård. Därför är
detta arbete viktigt i och med att det erbjuder kunskap om depression som
sjuksköterskor måste ha en insikt om för att kunna upptäcka patienter med
depressiva tillstånd (Lökensgard, 1997).
Ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga är några symtom för
depressions sjukdomar. Främst är det kvinnor; närmare bestämt varannan kvinna
och var femte man som någon gång i livet drabbas av depression. I de flesta fall
drabbas vederböranden av fler depressionstillstånd under livet och
konsekvenserna av depression anses vara allvarliga. Därför är det viktigt att rätt
diagnos ställs till personen i fråga. Depression kan leda till ensamhet, låg
livskvalitet, ökad användning av sjukvård och hemsjukvård, sänkt kognitiv
förmåga, ADL-svårigheter, självmord och ökad dödlighet i andra sjukdomar, samt
att det har visat sig att personer med depression har en ökad risk att drabbas av
kardiovaskulära sjukdomar som exempelvis stroke och hjärtinfarkt (Allgulander,
2005, Cullberg, 2003).
Psykiska problem förknippas ofta med skamkänslor och en av anledningarna är att
det är ett intimt problem som de inte gärna vill erkänna till sig själv eller till
omgivningen. Resultatet av detta blir att patienterna inte alltid vågar anförtro sig
åt vårdpersonalen och många patienter vet själva inte om att de är drabbade av en
depression utan anser symtomen som fysiskt besvärande (Henkel mfl, 2004).
BAKGRUND
Epidemiologi
En av våra största folksjukdomar är depression. Ca 40% av kvinnor och 20% av
männen drabbas av depression. ”Månadsförekomsten brukar anges till 5-10 % av
befolkningen (Allgulander, 2005, Cullberg, 2003).
Depression är en av de vanligaste sjukdomarna och varje år kommer en kvinna av
15 och en man av 30 att drabbas av depression, och varje allmänläkare kommer
att träffa mellan 60 och 100 personer med sjukdomen (Churchill, 2005).
Etiologi
Depressionen kan komma från svåra perioder någon gång i livet och under dessa
perioder i livet är det naturligt att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd. Det
kan till exempel vara att förlora någon anhörig, en kärleksrelation som tagit slut
eller att ekonomin skötts dåligt. Oftast försvinner nedstämdheten efter en tid,
kanske med hjälp av nära och kära och dessa tillfälliga känslor av nedstämdhet,
oro, sorg är en naturlig del av livet och klassas inte som en sjukdom.
4
Ur en medicinsk synvinkel har individen hamnat i något som kallas för en
”reaktionsfasen”, ångest och nedstämdhet är vanliga under denna fas.
Hos dem som drabbas av depression, kommer hjärnans signalsubstanser och deras
samspel med de så kallade mottagarcellerna, receptorerna, ur balans d.v.s. de
ingår i det komplicerade systemet av att överföra impulser mellan nervcellerna.
Exempel på hjärnans budbärare är serotonin, dopamin och noradrenalin och dessa
signalsubstanser påverkar privatlivet, tankeverksamheten, initiativförmågan,
sömnen, aptiten och sexualiteten (Allgulander, 2005, Cullberg, 2003).
Nedan följer förklaring till ett par faktorer samt orsaken till depression.
Kemisk obalans
I människor som är drabbade av depression har det påträffats låga nivåer av
serotonin, noradrenalin och dopamin.
Men det kan inte säkerställas om dessa är i obalans till neurotransmittorer som
orsakar depression eller om det är depression som orsakar obalansen i hjärnan (a,
a).
Gener
Depressioner kan vara genetisk men det kan även tillkoma genom andra faktorer
såsom miljöinflytanden osv. Det finns en 10-20% risk att få en depression om
någon inom familjen har haft det (a, a).
Hormonella obalanser
Kvinnor löper större risk att drabbas av depression än män. Forskare menar att
hormonerna är förklaringen till denna skillnad. Kortisol är ett hormon som
kroppen producerar som en del av en stressreaktion och det har visat sig finnas i
högre nivåer hos vissa deprimerade. Liksom för neurotransmittorer är det inte
tydligt om det är depression eller den hormonella obalansen som kommer först (a,
a).
Medicinska orsaker till depression
En mängd medicinska problem kan påverka humöret och leda till depression
såsom sjukdomar som Parkinsons, MS och Alzheimers påverkar hjärnan och kan
orsaka depression på grund av sjukdomsförloppet. Depression är även ett
symptom på ett medicinskt problem och ofta uppstår depression av sjukdomar
som påverkar immunsystemet och kroppens hormoner.
Även hälsoproblem kan orsaka kronisk smärta eller handikapp och detta kan i sin
tur utlösa depression. Stora omställningar i livet kan framkalla depression
eftersom vissa människor inte hinner med att anpassa sina liv till de nya
omständigheterna vilket leder till att de löper större risk för att bli deprimerade.
Vissa kan hantera sin depression om den inte är långvarig men inte alla. Ändrad
livsmiljö exempelvis vid utflyttning från nära och kära, brist på motion, ensamhet,
dålig diet, alkohol och drogmissbruk och sist men inte minst stress kan ha
betydelse för uppkomsten av depression (Allgulander, 2005, Cullberg, 2003).
Diagnos
Diagnostik i psykiatrin är ett hinder på grund av att de använder två olika språk
eller diagnostiska system att beskriva sjukdomar eller störningar: ICD 10
(International Classification of Diseases) och DSM (Diagnostical and Statistical
Manual of Mental Disorders). Sjukvården anser att diagnos ska ställas enligt ICDsystemet medan kliniker och forskare använder sig mer av DSM-systemet och i
5
regel är de två systemen ganska lika varandra och utgör inga stora skillnader
(Herlofson & Landkvist, 2002, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2004).
Diagnostik enligt DSM kriterier för depressiv sjukdomsperiod enligt Herlofson &
Landkvist (2002):
1. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskad glädje måste existera
samt fem av de övriga symtomen för diagnosen egentlig
depressionsepisod.
2. Resten av symtomen är följande
 Massiv viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller
ökad aptit dagligen.
 Sömnrubbning (kan vara ökad eller minskad sömn).
 Observerbar psykomotorisk agitation eller hämning.
 Svaghetskänsla eller brist på energi näsan dagligen.
 Självmords tankar eller försökt ta livet av sig.
 Koncentrationssvårigheter.
3. Symtomen orsakar stort lidande och detta påverkar i sin tur det sociala
aspekterna i livet.
4. Symtomen beror inte på någon form av missbruk.
5. Depressionen har varat längre än 2 månader efter närståendes bortgång
I DSM –IV specificeras depressionen på olika sätt exempelvis melankoli för både
uni och biopolär affektiv sjukdom. Följande symtom ska visa sig under den
svåraste perioden under den specifika episoden:
1. Glädje och lust känslan har nästan eller komplett försvunnit.
2. Känner sig inte bättre även om något roligt inträffar.
Även minst tre av följande symtom ska föreligga då nedstämdheten upplevs
annorlunda än någon annan känsla:
1. nedstämdheten är värst på morgonen.
2. aptiten minskar markant och drabbas av en ökad viktnedgång.
3. överdrivna eller obefogade skuldkänslor.
4. stark agitation (a, a).
Diagnostik enligt ICD-10 kriterier för depressiv sjukdoms episod bygger på
följande huvud principer (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2004):
Biopolär sjukdom klassificeras som
1. Biopolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod.
2. Svår depressiv episod utan psykotiska symtom.
3. Svår depressiv episod med psykotiska symtom.
För depressiv episod unipolär sjukdom, ställs följande generalkriterier:
1. Depressiv perioden skall vara minst 2 veckor.
2. Hypomana eller maniska symtom har inte funnits tidigare under individens
liv.
3. De vanligaste exklusions kriterierna är att episoden förklaras av bruk av
psykoaktiva substanser eller av något psykiskt syndrom.
6
Minst två av följande tre bedömningsgrunder skall finnas med
Lindrig depressiv episod
1. Generalkriterierna skall vara uppfyllda.
2. Två av följande tre symtom måste finnas med:
 Att individen i fråga inte kan integrera normalt med livet. Detta ska
ha på gått i minst två veckor.
 Minskad glädje vilket gör att de inte upplever saker och ting som
glädjefyllda.
 Är trött konstant och har brist på energi.
3. En eller flera symtom ska finnas med för att ge ett totalt antal av 4
symtomer:
 Minskat själförtroende eller självtillit.
 Självmords tankar, kan vara återkommande.
 Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut.
 Sömnstörning av någon form.
 Minskad eller ökad aptit (kan leda till viktuppgång eller viceversa).
Svår depressiv episod utan psykotiska symtom
1. general kriterierna skall vara uppfyllda.
2. hallucinationer, vanföreställningar får inte föreligga.
3. minst två av tre symtom för lindrig depressiv episod .
4. symtomen för lindrig episod ska ge ett totalt antal av minst 6 symtom
Svår depressiv episod med psykotiska symtom
1. ett, två och tre vid svår depressiv episod utan psykotiska symtom.
2. hallucinationer, vanföreställningar, väntade katastrofer med mera
tillkommer (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2004).
Egentlig depression
För att kunna säkerställa diagnosen depression måste det föreligga minst fem av
de nedan förtecknade symtom, och dessa ska även kunna besvaras av dessa
symtom under större delen av dagen, under minst en tvåveckorsperiod.
Nedstämdhet, minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter är de vanligaste
symtom bilderna, dessutom måste dessa symtom orsaka ett tydligt elände och
förvärra både arbetsprestationen och den sociala funktionsförmågan (Allgulander,
2005, Cullberg, 2003).
Melankoli
Den svåraste formen av egentlig depression kallas melankoli och individen kan
inte påverka symtomen med yttre stimulans. Allting känns svåruthärdligt och
individen känner att denne är helt ointresserad inför omvärlden och att denne inte
har någon ork eller lust inte ens för nära och kära. Ofta vaknar individen tidigt på
morgonen och mår som sämst då, men känner sig något bättre framåt
eftermiddagen och kvällen. Individen har en stark orokänsla samt ångest som inte
går bort. Ångesten kan ibland vara så outhärdlig vilket kan leda till dödsångest
och detta kan vara mycket plågsam för individen, särskilt tidigt på morgonen (a,
a).
7
Sjukligt svårmod, dystymi
Om individen känner sig nedstämd och oftast har dålig aptit, dåliga sömnvanor,
saknar energi, känner hopplöshet eller har koncentrationsvårigheter under minst
två år ställs diagnosen sjukligt svårmod (dystymi) (Allgulander, 2005, Cullberg,
2003).
Manodepressiv sjukdom
Symtomen vid manodepressiv sjukdom som även kallas bipolär sjukdom, består
av svängningar i humöret. Vissa gånger kan det skilja sig markant i humöret dvs.
individen har vissa stunder där denne befinner sig på botten och vissa stunder där
denne upplever livet som bäst (a, a).
Könsskillnader vid depression
Forskning påvisar att där finns könsskillnader i serotonin nivåerna mellan män
och kvinnors hjärnor, vilket visar att kvinnors hjärnor var känsligare att utveckla
depression än vad mäns hjärnor var. Kvinnors serotoninreceptorer i hjärnan var
fler än männens och att kvinnor hade lägre nivåer av det specifika
serotonintransportproteinet, som transporterar tillbaka serotoninet till
nervcellerna, än män (Jovanovic mfl, 2008).
Barndomsupplevelserna har också visat sig öka risken för depression signifikant
då faktorer som neurotiska föräldrar, neurotiska symtom hos barnen kunde
påvisas i en studie av Veijolas mfl (1998) och förekomsten av depression var
dubbelt så hög för kvinnor som för män då tidigare barndomsupplevelser
inkluderades som en faktor.
Andra forskare undersökte om könsskillnader hade någon betydelse för mannen
och kvinnans benägenhet till depression och om utbildningsnivå utgjorde en
faktor. Studien visade att kvinnor utan en högskoleutbildning som hade en lägre
utbildningsnivå hade en högre depressionsrisk än männen med liknande
utbildningsnivå. Denna könsskillnad minskade avsevärt för depression då könen
hade en utbildningsnivå som motsvarade högskolenivå eller högre (Ross &
Mirowsky, 2006). Vidare forskning har visat att tjejer uppvisade större
stresspåverkan pga av att tjejer känner större press på sig då de kände ett ansvar
att umgås med vänner, vara sociala, umgås med familjen, prestera bra t.ex. i
skolan och vara romantiska dvs ha tid för sin partner osv medan för killarna var
stresspåverkan då de fysiskt skulle prestera i något t.ex. i någon idrottsutövning.
Då tjejer kände större press på sig från omgivningen reagerade de också därefter
med stress vilket ledde till att de reagerade starkare vilket ökade risken för
depressiva symtom än jämförelsevis vad killarna reagerade till stress då killarna
inte stressade upp sig lika mycket som tjejerna (Hankin mfl, 2007).
Utbildning
En studie i Umeå visade att depressionstillstånd är en av de vanligaste
diagnoserna bland primärvårdspatienter, som dock oftast hade sökt för somatiska
besvär. Endast en fjärdedel av dessa patienter identifierades och en ännu mindre
andel erbjöds behandling och detta lede till onödig lidande för dessa patienter
(Bodlund, 1997).
Med tanke på detta har socialstyrelsen på uppdrag från regeringen försökt
förstärka och förbättra den psykosociala kompetensen och bemötandet i
primärvården (Socialstyrelsen, 2007).
Socialstyrelsens förslag till förbättring:
8
1. Landstingen måste framställa en allmän vidareutbildning för de
yrkesgrupper i primärvården som har en lämplig grundutbildning som
sjuksköterska, sjukgymnaster och kurator som i sina olika vardagars roller
möter de människor som söker sig till primärvården för sjukdomar som
depression, ångest m.m.
2. Regeringen bör tänka igenom att öka antalet platser på
grundutbildningarna för socionomer och psykologer.
3. Landstingen måste ge en tydligare och bättre upplysning till medborgarna
om vilken psykosocial behandling primärvården kan erbjuda
(Socialstyrelsen, 2007).
Kompetensbeskrivning
I kompetensbeskrivning för sjuksköterska står det beskrivet att sjuksköterskan ska
sörja för vårdtagarens primära och specifika omvårdnadsbehov bl.a. utifrån
fysiska, psykiska och sociala aspekter dvs. sjuksköterskan ska genom observation,
bedömning, planering, genomförande, utvärdering, omvårdnadsdiagnostik och
omvårdnadsordination ge patient adekvat omvårdnad. Sjuksköterskans
huvudsakliga ansvars- och arbetsområden är: omvårdnadens teori och praktik,
forskning, utveckling, utbildning och ledarskap. Denne ska inrikta sina krafter på
att dessa områden överblickas med en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt.
Det är sjuksköterskans uppgift att vårdtagaren och dennes familj får det stöd de
behöver och sjuksköterskan ska även klara av att identifiera vårdtagarens resurser,
krav och förmåga till egenvård och dessutom även kontinuerligt vidareutveckla
professionens personliga och professionella kompetens (Socialstyrelsen, 2005a).
Nyckelord
Sjuksköterskan kan med hjälp av sitt kunnande hjälpa andra som har drabbats av
en psykisk ohälsa och därmed vägleda den drabbade. Den avgörande faktorn
mellan en sjuksköterska och en patient är det förtroende som de bygger upp. Om
sjuksköterskan har brist på respekt för den drabbade individens resurser och
möjligheter kan detta skada det hälsobefrämjande arbetet som sjuksköterskan har
som uppgift att utföra.
Individens tillit sätter en grund till en stärkt självförtroende på sin egen färdighet
att själv ha kontroll över den livssituation som han eller hon har drabbats av. Med
detta fysiska handikapp stimuleras den drabbade att motivera sig och få ett ökat
intresse i aktiviteter som skyddar och befrämjar hälsan.
Sjuksköterskan behöver hjälp att lära sig hantera symtom, tecken på sjukdom och
behandling samt lära sig hantera de psykosociala konsekvenserna och
livsstilsförändringar som sjukdomen medför.
I figur 1 hänvisar författarna till några nyckelord till den goda omvårdnadens dörr.
Sjuksköterskan ska i sitt bemötande med en person som lider av ett handikapp ha
stor förståelse och empati, detta leder i sin tur till att stärka bandet mellan
sjuksköterska och patient och det uppskattas av vårdtagaren på grund av att han
eller hon känner att sjuksköterskan har åsidosatt tid för att lyssna och förstå
individen (Arvidsson & Skärsäter, 2006). Under hela omvårdnadsprocessen är
relationen mellan sjuksköterska och vårdtagare en av de viktigaste faserna under
hela omvårdnadens uppbyggande. Detta baseras på, förtroende och tillit för
sjuksköterskan.
9
Omvårdnadsprocessen behöver klara av konflikter som drabbar vårdgivaren och
vårdtagaren och för att kunna ge vårdtagare bästa omvårdnad, måste sjuksköterska
tillämpa individuellt anpassad kunskap inför varje vårdsituation.
Dessa omvårdnadsnycklar ska passa som nyckel i ett nyckelhål för att slå upp
dörrarna till en omvårdnadsrelation och sjuksköterskans kunskap kan hjälpa den
drabbade att under hela omvårdnadsprocessen få tillbaka kontrollkänslan som den
drabbade tidigare har förlorat. Det väsentliga är att vårdgivare och vårdtagare
måste komma överens om vad eller vilka svårigheter som den drabbade vill ha
hjälp med och hur de ska gå tillväga och detta kan åstadkommas genom att låta
vårdtagare dela med sig av sin sjukdom och hur berätta hur individen i fråga
upplever det.
Sjuksköterskan kan med hjälp av detta få en inblick i vårdtagaren rädslor, behov
och egna tankar angående patientens sjukdom och detta leder i sin tur att
sjuksköterskan informerar om sina kunskaper av sjukdomen, problem,
möjligheter, hinder och vilka hjälpmedel som finns tillgängliga för vårdtagaren att
ta del av.
När vårdtagare och vårdgivare har nått en överenskommelse påbörjas
behandlingsfasen vilket i slutändan ska leda till bättre hälsa för vårdtagaren
(Arvidsson & Skärsäter, 2006).
Figur 1. Nycklar till god omvårdnad. Bilden har modifierat av författarna.
Källa: Arvidsson, B, Skärsäter, I (2006) Psykiatrisk omvårdnad, s 127.
TEORETISK REFERENSRAM
Författarna har valt omvårdnadsteoretikern Carnevalis (1999) modell för
omvårdnadsdiagnostiskt resonemang vilket sjuksköterskan kan använda som
verktyg för att beskriva omvårdnadsproblem och behov och ha detta som
utgångsläge för att kunna diagnostisera och planera omvårdnadsbehandlingar.
Den dagliga livskategorin inverkar på hur individen handlar och därför ställs
kraven på det funktionella hälsotillståndet, men på samma gång inverkar den
funktionella hälsotillståndskategorin hur individen klarar av sitt dagliga liv.
10
Då dessa kategorier är i ett beroende - förhållande med varandra går den ena
kategorin inte att uteslutas från den andra utan att överväga detta samspel.
Modellen som nämns här och som kan ses här under kallas för Dagligt liv och
Funktionellt hälsotillstånd-modellen (Carnevali, 1999).
Figur 2. Omvårdnadssamband mellan Dagligt liv och Funktionellt hälsotillstånd.
Bilden har modifierats av författarna.
Källa: Carnevali, D (1999) Handbok i omvårdnadsdiagnostik, s 22.
Dagligt liv och funktionell hälsostatus är en av Carnevalis (1999) modeller för att
bedöma individens hälsostatus.
Många krav ställs på individen dagligen och de gäller för denne att finna en
ömsesidig balans mellan krav i dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd och
upprätthålla en tillfredställande balans mellan de inre och yttre resurser som finns
tillgängliga för att tillgodose dessa krav. Detta kan bäst beskrivas med hjälp av en
balansvåg. Figur 3 är en bild av en balansvåg som representerar individen strävan
över att finna balansen mellan krav och resurser och krav och resurs bör individen
ha möjlighet att utnyttja för att uppnå en relativt god livskvalitet i det vardagliga
livet. Enligt Carnevali (1999) beskrivs hälsotillståndet över individen inte om
denne är sjuk eller frisk utan om det råder balans mellan krav och resurser.
Som kan ses på figur 3 består kraven av: aktiviteter - upplevelser, händelser upplevelser, förväntningar - förpliktelser, omgivning, värderingar, övertygelser,
seder och bruk.
Resurser består av inre och yttre resurser och inre resurser har en subkategori
vilket består av styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, sinnesstämning, kunskap,
motivation, mod, färdigheter och kommunikation. Yttre resurserna har även här
en subkategori vilket består av bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter,
människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och
husdjur. Enligt Carnevali (1999) har sjuksköterskan som uppgift att hjälpa
individen och dess familj till bättre livskvalitet genom att medverka till att det
råder balans mellan krav och resurser i det vardagliga livet för vårdtagaren.
11
Figur 3. Krav och Resurser. Bilden har modifierats av författarna.
Källa: Carnevali, D (1999) Handbok i omvårdnadsdiagnostik, s 23.
12
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan
upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling
kan ges.
METOD
En litteraturstudie gjordes för att besvara studiens syfte för att öka kunskapen
inom utvalt område. Nedan redogörs tillvägagångssätt för litteratursökning,
inkluderings- och exkluderings kriterier, kvalitetsgranskning och
databearbetningsprocess.
Litteratursökning
Författarna sökte material till studien via databasen PubMed och CINAHL genom
att göra en litteratursökning. Följande söktermer användes:






Depression
Nurse-patient relations
Nurses role
Nursing
Nursing care
Primary health care
Sökoperatorer användes för avgränsning mellan olika sökord tex AND eller OR.
Limits användes och de var artiklar som hade abstracts.
Tabell 1.
Databas
PubMed
PubMed
PubMed
PubMed
PubMed
Sökord
Depression AND
Nursing Care AND
Primary health care
Depression AND
Nursing AND Primary
health care
"Depression"[Mesh]
AND "Nursing
Care"[Mesh] AND
"primary health
care"[Mesh]
"Depression"[Mesh]
AND "Nursing"[Mesh]
AND "primary health
care"[Mesh]
"Depression"[Mesh]
AND "Nursing
Limits
Träffar Granskade
abstract
Abstract 411
85
Granskade
artiklar
10
Använda
artiklar
7
Abstract 427
62
5
2
Abstract 8
5
2
1
Abstract 8
2
1
0
Abstract 352
10
0
0
13
PubMed
PubMed
PubMed
PubMed
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
Care"[Mesh]
depression AND
nurse-patient relations
"Depression"[Mesh]
AND "nurse-patient
relations"[Mesh]
depression AND
Nurse's Role
"Depression"[Mesh]
AND "Nurse's
Role"[Mesh]
Depression AND
Nursing Care AND
Primary health care
Depression AND
Nursing Care
depression AND
nurse-patient relations
depression AND
Nurse's Role
Abstract 229
11
1
0
Abstract 63
2
0
0
Abstract 305
29
5
0
Abstract 119
4
0
0
Abstract 219
11
0
0
Abstract 2658
43
0
0
Abstract 506
24
0
0
Abstract 385
13
0
0
301
24
10
Totalt
5690
Inkluderings- och exkluderings kriterier
Nedan beskrivs angivna inkluderings- och exkluderings kriterier för litteratur
studien. Inkluderings- och exkluderings kriterier var följande:



Artiklarna ska vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Publicerade på engelska.
Följa mallen och standarden IMRAD - Introduction Method Results and
Discussion, för vetenskapliga artiklar utformat av Polit & Beck (2006).
Kvalitetsgranskning
Författarna har kritiskt granskat artiklarna utformat av Polit & Beck (2006) vilket
kan ses i bilaga 1. Författarna har kvalitetsgranskat de 10 utvalda artiklarna var för
sig för att sedan träffas och diskutera kvalitetsgranskningen.
Kvalitetsgranskningen har skett efter Polit & Becks (2001, 2006) protokoll för
kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar.
Då valda vetenskapliga artiklar var av både kvalitativ och kvantitativ ansats
använde författarna två protokoll för kvalitetsbedömning av vetenskapliga
artiklar, en för den kvalitativa forskningsmetoden (bilaga 2) och en för den
kvantitativa forskningsmetoden (bilaga 3).
Då författarna kvalitetsbedömde de vetenskapliga artiklarna och utgick från
poängsammanställningen utformades kvalitetstyperna hög, medel och låg där hög
kvalitetstyp återgav ett högt kvalitetsbetyg för artikeln medan kvalitetstypen låg
återgav ett lågt kvalitetsbetyg för artikeln (a, a). Kvalitetstyperna av artiklarna kan
skådas via artikelmatrisen (bilaga 4).
Databearbetningsprocess
Artiklarna granskades både var för sig och tillsammans. Författarna skrev en kort
sammanfattning av varje artikel, när artiklarna granskades var för sig, vilket
14
skildrande syftet, metoden och resultatet av varje artikel, vidare gjordes även en
preliminär kategorisering/tematisering var för sig. Då författarna gemensamt
granskade artiklarna diskuterades nya kategorier/teman fram som var intressanta
och relevanta för studiens syfte och frågeställning med en modifierad version av
Hartmans (1998) kategoriseringsmetod. Fyra kategorier/teman skapades, vilka
var 1. Prediktorer för depression, 2. Tvärprofessionellt samarbete, 3. Användande
av screeningsinstrument och 4. Kompetenshöjande insatser.
RESULTAT
Resultatanalysen baserades på 10 vetenskapliga artiklar och presenteras utifrån
fyra kategorier/teman:
- Prediktorer för depression
- Tvärprofessionellt samarbete
- Användande av screeningsinstrument
- Kompetenshöjande insatser
För en mer ingående redogörelse av de enskilda artiklarna hänvisas läsaren till
matrisen i bilaga 4.
Prediktorer för depression
I Etowa mfl (2007) studie tas en rad faktorer upp som kan öka kvinnornas
benägenhet till depression, däribland oron för deras barn och familj, sorg, förlust
stress, rasism, menopaus, ångest och smärta i samband med sjukdom. För att
motverka depressionsrisken har kvinnorna i denna studie identifierat ett antal
olika stödbegrepp dvs stöd från familjemedlemmar, positiva attityder, andliga
handlingar, tala med andra, och proaktivt "göra" saker för att ta kontroll över
deras liv (a, a).
Badger mfl (2000) studie visade en rad demografiska egenskaper som är
predisponerande faktorer för depression såsom, sociala strukturella karaktärer och
föreställningar om hälsa och sjukdom som gör det möjligt för människor att söka
vård. Betydande skillnader konstaterades endast för ålder. Icke deprimerade
deltagare var cirka 10 år äldre än deprimerad deltagare och många fler icke
deprimerade deltagarna var i åldrarna 80 till 90 år. Det fanns signifikanta
skillnader mellan de 2 grupperna för arbetarstatus, dvs de som jobbade och de
som var arbetslösa. Fler deprimerad deltagare (70%) var funktionshindrade
jämfört med icke deprimerade deltagare (43%). Även om där inte fanns några
signifikanta skillnader mellan gruppernas faktiska inkomst, fanns där en
signifikant depressionsinverkan för finansiell ställning. Deprimerad deltagarna
påstod att deras finansiella ställning var sämre än icke deprimerade deltagare.
Deprimerad deltagare rapporterade att de hade knappt eller inte tillräckligt med
pengar för att täcka levnadsomkostnaderna. Vidare konstaterades en signifikant
depressionseffekt för hälsostatus. I varje kategori var deprimerade deltagare mer i
behov av vårdtjänster än icke deprimerade deltagare både för akut sjukvård och
för psykiatrisk vård (a, a).
Wolff & Agree (2004) undersökte sambandet mellan upplevd kvalitet av vården
och depression bland kvinnliga vårdtagare av informell långtids vård. Under
uppföljningstiden ökade förekomsten av depression från 24,7% vid baseline till
28,3% 3 år senare. Urvalet som användes bestod av 420 individers svar från en
besvarad enkät där urvalet bestod av kvinnor som var 65år eller äldre. Av de
sociodemografiska egenskaperna var enbart ras statistiskt signifikant där afro15
amerikaner hade en 54% mindre risk att bli deprimerade än ljushyade amerikaner.
De psykosociala variablerna ''en känsla av personlig behärskning'' och
''tillfredsställelse med emotionellt stöd'' var signifikant i förhållande till
depression. ''Brist på respekt'', ''bristande ömsesidighet'' och ''otillräckligt
instrumentellt stöd'' var förknippade med högre nivåer av depression. Kvinnor
vars vårdgivare inte tog hänsyn till deras åsikter hade en 33-36% större risk att bli
deprimerade än de kvinnor vars åsikt togs hänsyn till av vårdgivaren. Respekt var
också en signifikant prediktor för vårdtagarens välbefinnande. För de vårdtagare,
där den primära vårdgivaren inte brydde sig om deras lycka och välbefinnande,
hade ca 70% större risk att bli deprimerade jämfört med den grupp vars
vårdgivare brydde sig om kvinnornas lycka och välbefinnande. Kvinnor som var
nöjda med emotionellt stöd från sina sociala nätverk men som rapporterade att
deras primära vårdgivare underlåtit att ta hänsyn till deras önskemål och åsikter
hade 76% större risk att bli deprimerade jämfört med den grupp av kvinnor som
rapporterade att vårdgivaren hade tagit hänsyn till deras önskemål och åsikter (a,
a).
I likhet med Wolff & Agree (2004) studie visade Loughlin (2004) att ras var
signifikant relaterad till depression då ca 55% av de ljushyade deltagarna och 40%
av de afro-amerikanska deltagarna rapporterade depressionssymptom. Depression
var också signifikant relaterat till kön, där 67% av männen och 47% av kvinnorna
rapporterade mild depression. Depression var inte signifikant relaterat till åtgärder
som formellt socialt stöd i forma av måltider som hemlevereras, kontakt med
sjuksköterska eller hemtjänst. Att leva ensam och utbildningsgrad var heller inte
signifikant relaterat till depressiva symtom. Då Pearsons korrelation användes för
att fastställa statistiska samvariationer mellan depressionens svårighetsgrad och
upplevd kvalitet och kvantitet av socialt stöd påvisades det att depression visade
ett signifikant negativt samband med stigande ålder, men positivt samband med
att vara man, vara ogift, och i behov av formell socialt stöd såsom vård i hemmet
och måltider som hemlevereras. Studien visade att ca 52% av deltagarna hade
lindriga symtom av depression (a, a).
Tvärprofessionellt samarbete
I Gray mfl studie (1999) där sjuksköterskor fick svara på en enkät uppgav hälften
av de svarande att deprimerade patienter begärde information om de symtom som
depression uppvisade (48%) och information om antidepressiva läkemedel (51%).
Det påpekades också att 44% av sjuksköterskorna gav information och råd till
patienter och deras familjer om depression varav 44% var förfrågningar om
användningen av antidepressiva läkemedel och 56% om rådgivning vid
depression. Vidare ansåg 75% av de tillfrågade sjuksköterskorna att rådgivning
var den bästa behandlingen för milt deprimerade patienter medan 33% var
överens med påståendet att kognitiv beteendeterapi var lämpligast vid behandling
av depression. Fyrtiotvå procent av sjuksköteskorna var inte överens med
påståendet att antidepressiv medicinering var den bästa metoden för att behandla
svårt deprimerade patienter och 52% av de svarande uppgav att antidepressiva
läkemedel inte var beroendeframkallande. Respondenterna rapporterade att den
psykiatriska hälso- och sjukvårdspersonal som de mest hade haft kontakt med var
kommunens psykiatrisjuksköterskor och rådgivare. Sjuksköterskorna rapporterade
att de hade väldigt lite kontakt med psykiatriker (96% hade ingen kontakt),
socialarbetare (87% hade ingen kontakt) och psykologer (93% hade ingen
kontakt). Vidare rapporterade 44% av sjuksköterskorna att de inte hade haft någon
kontakt med den psykiatriska hälso- och sjukvårdspersonalen (Gray mfl, 1999).
16
I Symons mfl studie (2004) var de patienter som bedömdes av en sjuksköterska
inbjudna att delta i en telefonintervju för att samla in deras synpunkter för den
depressionstjänst som erbjöds.
Det som hade lockat patienterna till tjänsten var telefonlinjen som drevs av
sjuksköterskor som utbildats för att lyssna då det för de deprimerade patienterna
varit svårt att få tillgång till hjälp via mottagningen. Motiven för att kontakta
tjänsten inkluderade tidigare erfarenheter för att söka professionell hjälp för
depression, och förväntningarna att tjänsten skulle kunna erbjuda en ny metod för
behandling.
Tjänsten erbjöds som en alternativ väg att träffa en läkare. Patienterna upplevde
att läkaren inte skulle kunna erbjuda dem tillräckligt med tid att ta itu med sina
problem, medan andra patienter först ville få det bekräftat att de har problem, det
vill säga huruvida de var deprimerade eller inte, innan de träffade en läkare.
Sjuksköterskor ansågs vara tillgängliga och kunna ge tid till att lyssna. Dessa
egenskaper ansågs vara viktiga att ha för sjuksköterskor som hade att göra med
deprimerade patienter. Vissa patienter menade att de skulle ha reagerat mindre
förmånligt till tjänsten om den första kontakten tagits med en läkare snarare än en
sjuksköterska. Vissa patienter menade att de skulle kunna fortsätta med att träffa
en sjuksköterska för behandling av sin depression, men var underförstådda med
att medicinsk hjälp och läkarkontakt var nödvändigt för att förskriva
antidepressiva läkemedel eller ordna remiss till en terapeut. Den timslånga
inledande bedömningen med sjuksköterska upplevdes positivt varav patienten
upplevde att de hade haft tid att ge sin historia utan att känna sig förhastad.
Sjuksköterskans uppföljning uppfattades som stödjande och vikten av bedömning
av deras framsteg och att övervakning av deras medicinering skedde.
Läkarna rapporterade att de till viss del var nöjda med att dela vården av
deprimerade patienter med lämpligt utbildade och pålitliga
primärvårdssjuksköterskor, men att det var önskvärt att även en kommunens
psykiatrisjuksköterska var inblandade. Detta skulle lätta på arbetsbelastning,
resurser och stöd för läkaren då sjuksköterskorna såg sin roll som "spindeln i
nätet" och vara där i egenskap som patients förespråkare och som stöd för läkaren
(Symons mfl, (2004).
Användande av screeningsinstrument
I Blank mfl (2004) studie visades det att olika instrument för att påvisa depression
kan visa olika resultat beroende på vilken population det används på. Skalorna
som forskarna använde var CES-D-skalan (Center for Epidemiologic Studies
Depression) och GDS-skalan (Geriatric Depression Scale). CES-D-skalan
respektive GDS-skalan som användes för att påvisa depression bland
populationen på primärvårdsklinikerna visade stor känslighet för att upptäcka
depression. CES-D skalan klarade sig bättre än de andra instrumenten i
sjukhuspopulationen för att mäta depression medan GDS-skalan presterade bäst
för vårdhemspopulationen. Vidare använde forskarna en annan depressionsskala
så kallade 1 - och 2-frågeskalor som skulle påvisa depression. Även här skilde sig
resultaten beroende på vilken population som instrumenten användes på. Det så
kallade 1 - och 2-frågorna visade bäst resultat för sjukhuspopulation för att påvisa
depression. CES-D-skalan och GDS-skalan som användes fick ungefär samma
resultat för att upptäcka kombinationen av subsyndromal depression och
depressionssjukdomar på primärvårdsklinikernas population och
sjukhuspopulationen medan GDS-skalan fortsatte vara bäst för att påvisa
depression i vårdhemspopulationen (Blank mfl, 2004).
17
I Johnston mfl (2007) studie undersöktes om depression kunde påvisas likvärdigt
när olika bedömningsskalor för depression användes till äldre personer på
äldreboende. I studien skiljde sig andelen deprimerade äldre beroende på vem som
utförde mätningen och vilka instrument som användes. Andelen deprimerade
äldre skattad av sjuksköterskan med HDRS-instrument och GDS-12R-instrument
visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan sjuksköterskans professionella
uppfattning och HDRS-instrumentet. Däremot påvisades statistiskt signifikanta
skillnader mellan sjuksköterskans professionella uppfattning och GDS-12Rinstrumentet. Däremot när de äldre själva skattade depression med HDRS- och
GDS-12R-instrumenten så påvisade statistiska signifikanta skillnader mellan de
äldres uppfattning och HDRS-instrumentet. Sjuksköterskornas och de äldres egna
åsikter skilde sig alltså statistiskt signifikant åt i att uppskatta andelen av de äldre
som var deprimerade (a, a).
Kompetenshöjande insatser
I Gray mfl studie (1999) konstaterades det att 451 sjuksköterskor (70%) inte hade
fått någon undervisning inom området psykisk ohälsa under de senaste 5 åren. Av
de 30% som hade deltagit i minst en kurs relaterat till psykisk ohälsa var
depression, rådgivningsträning, stress- och ångest hantering de vanligaste
förekommande (a, a).
Moreno mfl (2003) studie visade att när sjuksköterskor i interventionsgruppen fått
undervisning i att upptäcka depression blev resultatet signifikant förbättrade
kunskaper i att upptäcka depression bland patienter. Efter undervisning och
träning hade interventionsgruppens patienter 3,2 gånger större chans att upptäckas
ha depression av sjuksköterskan efter kontroll för demografiska och andra
variabler. Interventionsgruppens sjuksköterskor var mycket nöjda med
utbildningen och kände att det hade förbättrat sina kunskaper i att hantera
depression. Trots genomgången utbildningsprogram rapporterad en betydande del
av sjuksköterskorna att de fortfarande behövde förbättra sin förmåga att behandla
deprimerade patienter (a, a).
Symons mfl (2004) studie betonar också vikten av tillräcklig förberedelse och
fortbildning och regelbunden klinisk tillsyn för att förbättra behandlingen av
deprimerade patienter.
I Livingston mfl (2000) studie studerades skillnaden mellan läkarens och
sjuksköterskors attityder till depression. Läkarna var mer benägna än
sjuksköterskorna att förknippa depression med tidigare livshändelser och koppling
till biokemiska abnormaliteter, likaså att antidepressiva läkemedel ger
tillfredsställande resultat och en säkerhet att ta itu med deprimerade äldre
personer. Dessutom var de mer benägna att tro att symtom på depression var olika
hos äldre patienter jämfört med yngre. Den enda statistiska signifikansen före
respektive efter förändring i attitydfrågeformuläret var på frågan "Jag behöver mer
utbildning för att kunna hantera depression effektivt hos äldre", vilket tyder på att
efter att ha fått utbildning, var läkarna mindre benägna att uppfatta sig själva som
fortfarande i behov av sådan utbildning för bedömning av patienter med
depression jämfört med sjuksköterskorna
DISKUSSION
Diskussionen har delats upp i två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras tillvägagångssätt samt svårigheter. I
18
resultatdiskussion presenterar författarna resultatet från de 10 artiklarna och därtill
även dess koppling till Carnevalis (1999) omvårdnadsteori.
Metoddiskussion
En litteraturstudie medför en tolkning av redan existerande tolkningar av resultat
vilket eventuellt kan påverka resultatet och trovärdigheten. En annan misstolkning
som kan ha begränsat studien är ovanan att söka litteratur i databaser, vilket kan
ha lett till att intressanta artiklar försummats.
Litteraturstudiens fördelar är att de ger en bra helhetsbild, betydande mängd data
kan överskådas och behandlas och många artiklar kan jämföras och det finns
möjligheten att välja ut lämpliga artiklar då databaserna kan innehålla viktig data
för att besvara studiens syfte.
Litteraturstudiens nackdelar är att det inte går att bilda sig en uppfattning om
ursprungsstudiens data, utan får förlita sig på artikelförfattarens resultat och utgå
ifrån att studiens innehåll är korrekt. En annan nackdel kan vara att det inte kan
genereras någon ny kunskap då sammanställningen enbart är inom innehållet av
10 artiklar som författarna bidragit med, vilket inte är fallet med empiriska studier
där ny kunskap kan genereras.
Nästan samtliga artiklar har varit kvantitativa för att besvara syftet vilket enligt
författarna är en nackdel då fler artiklar som var kvalitativ hade önskats.
Databaserna PubMed och CINAHL valdes för studiens litteratursökning. Enligt
Polit & Beck (2006) bör information sökas i ett flertal olika databaser för att få
fram ett stort urval av artiklar. Då detta inte efterföljdes kan detta ses som en
svaghet i litteraturstudien.
Ett urval av fritextsökning-termer gjordes, där olika sökord och kombinationer av
dessa användes. Sökningar gjordes individuellt och tillsammans för att minimera
risken för bortfall av relevanta artiklar. Trots det fanns risken ändå att detta kan ha
skett då de bästa tänkbara artiklarna, sökorden och kombinationer av dessa kan ha
förbisetts.
Kritisk granskning och bedömning av artiklar kräver stort kunnande, vilket kan ha
påverkat litteraturstudiens evidensstyrka pga. begränsade kunskaper av att
bedöma artikelns kvalitetsgrad.
Artiklarna tolkades alltså var för sig och sedan gemensamt och diskuterades
senare igenom för att för att minimera risken att centrala meningsbärande enheter
skulle gå förlorade när artiklarna kategoriserades efter en modifierad version av
Hartmans (1998) kategoriseringsmodell, men även för att förförståelsen om ämnet
inte skulle påverka analysarbetet vilket kunde leda till felaktig tolkning av data
som då kunde leda till bias (a, a).
Det upplevdes vid ett par tillfällen svårigheter att översätta vissa begrepp från
engelska till svenska då det saknades direkta motsvarigheter då de slogs upp,
vilket ledde till att snarlika begrepp som passade in fick användas.
Carnevali (1999) valdes som teoretisk referensram för att beskriva hur det dagliga
livet påverkar det funktionella hälsotillståndet och vice versa och hur krav, inreoch yttre resurser kan skapa en balans i vårdtagarens tillvaro vilket passar in i
författarnas litteraturstudie då individer med depression har det svårt i det dagliga
livet och oftast har ett nedsatt funktionellt hälsotillstånd (a, a, Cullberg, 2003).
Resultatdiskussion
Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier/teman som redovisas vilka var 1.
Prediktorer för depression, 2. Tvärprofessionellt samarbete, 3. Användande av
19
screeninginstument och 4. Kompetenshöjande insatser. Carnevalis (1999)
omvårdnadteori kommer även tas upp för relevant anknytning till sjuksköterskans
omvårdnadsprocess.
Prediktorer för depression
Enligt Wasserman (1998) har kvinnor det lättare att översätta sina känslor till ord
till skillnad från männen. Därför kan det vara lättare för sjuksköterskan att
upptäcka depressions symtom hos kvinnor än män (a, a). Kvinnor tenderar oftare
att söka upp vård i rätt tid medan män oftast hanterar symtomen på andra sätt och
söker vård mycket senare i depressionsförloppet, vilket Symons mfl (2004) studie
visade.
Enligt Carnevali (1999) bör sjuksköterskan i primärvården, observera tecken på
patientens sinnestillstånd och uppmärksamma uttalanden eller osagda krav av stöd
för att upptäcka avvikelser i patienternas hälsotillstånd. Då patienten oftast kan
vara bedrövad, nedstämd, ger uttryck för att livet är tomt och meningslöst kan
sjuksköterskan med hjälp av vårdtagaren identifiera vilka inre och yttre resurser
denne kan använda för att slutligen uppnå hälsa (a, a, Cullberg 2003). I Etowa mfl
(2007) studie åstadkoms detta då kvinnorna byggde upp sina coping mekanismer
såsom stöd av familjemedlemmar och sitt sociala nätverk etc för att åter ta
kontroll över sina liv.
Friska individer kan känna det psykiskt ansträngande då de hamnar i en stressfull
situation (Folkhälsorapport, 2005). Hur individen hanterar denna stress beror på
hur känslig för påfrestningar denna individ är och vilka coping strategier denne
kan hantera och dra nytta av. Dessa coping strategier bestäms utifrån tidigare
erfarenheter av stress och hur detta tillstånd hanterades då (a, a). Sjuksköterskan
har som uppgift att identifiera faktorer som bidrar till stress upplevelse och
förebygga detta genom att identifiera vilka krav och resurser individen kan
använda för att förhindra nästa stress upplevelse (Carnevali, 1999), vilket
kvinnorna i Etowa mfl (2007) studie lyckades åstadkomma.
Enligt Cullberg (2003) är det viktigt att varje individ kan känna en mening eller
sammanhang i livet. Om där inte finns en mening eller sammanhang som
individen kan relatera till kan det leda till påfrestningar som kan leda till
depression (a, a). Om individen däremot kan känna en mening och sammanhang i
livet kan det leda till att de påfrestningar och andra svårigheter individen ställs
inför kan motarbetas och risken för t.ex. en depression minskar (a, a). Genom att
sjuksköterskan kan identifiera de påfrestningar och andra svårigheter individen
ställs inför och lyfta fram meningen och sammanhanget med livet kan
sjuksköterskan förbättra möjligheterna och balansera individens dagliga liv och
funktionella hälsotillstånd och identifiera de krav och de resurser individen kan
använda för att förbättra sin livssituation (Carnevali, 1999).
Enligt Cullberg (2003) kan låg utbildning bidra till psykisk ohälsa och vidare till
depression för individen. Lyckligtvis så hade utbildningsgrad i Loughlin (2004)
studie ingen signifikant relation till depression medan Ross & Mirowsky (2006)
studie pekar mot det motsatta dvs desto högre utbildning individen har desto
mindre risk finns det för depression.
Det sociala nätverket har betydande effekt för människor med hälsoproblem.
Social kontakt behövs och är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna
skapa den relation som krävs för att patienten ska känna sig bekräftad (Arvidsson
& Skärsäter, 2006). Sjuksköterskan har som uppgift att förmedla hopp, skapa en
fysisk och psykisk miljö som inger harmoni och därtill kunna skapa den trygghet
och välbefinnande som individen eftersträvar (a, a, Cullberg, 2003). Arvidsson &
Skärsäter (2006) menar att just dessa begrepp kan sjuksköterskan erbjuda för att
20
bygga upp skyddsåtgärder för att förebygga depression och därav patienterna i
studierna som är benägna till depression bli mindre benägna att drabbas av
depression. På så sätt hjälper sjuksköterskan individen att finna en balans mellan
det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet vilket sjuksköterskan sen kan
använda som verktyg för att identifiera vårdtagarens resurser och krav för att
komma ifrån de hälsoproblem som kan råda bland män och kvinnor för att sedan
bygga vidare på för en bättre hälsosituation (Carnevali, 1999).
Tvärprofessionellt samarbete
I Gray mfl studie (1999) var kontakten mellan den somatiska vården och den
psykiatriska vården dålig. Då det många gånger råder en okunskap över
psykiatriska sjukdomar inom somatiken (Svanborg, 1997). Inom somatiken finns
det tillgång till biologiska parametrar när en sjukdom ska diagnostiseras. Ett
blodprov kan ge svar på en diabetespatients hälsotillstånd, men inom psykiatrin
saknas jämförliga mätmetoder och därför är det av största vikt att mäta symtomen
som en psykiatrisk sjukdom medför (a, a).
Underdiagnostiken av psykiatriska sjukdomar såsom ångestsjukdomar,
depressioner och tvångssyndrom har uppmärksammats under de senaste åren och
prevalensen kan vara så mycket som ca 5% av befolkningen för dem som har en
depression och i ett flertal fall får vårdtagaren ingen adekvat behandling heller
(Svanborg, 1997). De omständigheter som råder medverkar till varför depression
ej kan fastställas i större utsträckning. Dessa omständigheter kan vara: tidsbrist för
att genomföra en ordentlig anamnes vilket kan leda till att betydelsefull
information försummas och/eller professions bias dvs en psykiatriker kan tolka
trötthet, nedstämdhet och nedsatt aptit som symtom på en möjlig depression
medan allmänläkaren kan tolka symtomen som tecken på minskad
sköldkörtelsproduktion (a, a).
Många gånger kan psykiska sjukdomar manifestera sig som somatiska symtom
vilket leder till att den psykiska sjukdomen missas, ett exempel kan vara
paniksyndrom där många söker sig till den somatiska akuten då de misstänker att
de har en pågående hjärtinfarkt (Svanborg, 1997). Mycket tyder på att samarbetet
mellan psykiatrin och somatiken kan förbättras. Hur det ska gå tillväga är dock
svårare att svara på.
I Symons mfl studie (2004) ansågs det vara viktigt att sjuksköterskorna vara
tillgängliga och kunde ge tid till att lyssna till patienterna och vara ”spindeln i
nätet”. Enligt Carnevali (1999) är kommunikation förmågan att göra sig förstådd
och förstå andra. Vid sjukdom uppträder många tillstånd som kan påverka
kommunikationsförmågan eller sättet att kommunicera. Vårdgivaren och
vårdtagaren kanske inte talar samma språk eller använder samma ordförråd. Enligt
Carnevali (1999) är det viktigt att sjuksköterskan uppträder så att vårdtagare och
anhöriga känner tilltro till sjuksköterskans kompetens som vårdgivare inom
omvårdnadsområdet, och ge insikt om att sjuksköterskan är kompetent att ta
ansvar för kvaliteten på hälso- och sjukvården inom detta område. Beslut och
handlingar gällande hälsan som inte stämmer överens med vårdtagarens
värderingar, övertygelser, seder och bruk, eller konflikter mellan olika individer
involverade i patientens dagliga liv kan skapa problem. Överensstämmelse med
och stödjande av vårdtagarens värderingar, övertygelser, seder och bruk utgöra
påverkande faktorer som förstärker vårdtagarens förmåga att hantera sitt
hälsorelaterade dagliga liv och sina upplevelser runt omkring. En viktig yttre
resurs är individer med ett genuint intresse för individen eller familjen; människor
som på något sätt finns tillgängliga inte bara när allt går bra utan också när
21
problem uppstår. Det kan vara släktingar, vänner, och hälso- och
sjukvårdspersonal.
Som sjuksköterska är det viktigt att föra en dialog med vårdtagaren för att kunna
utvärdera om den omvårdnadsprocess som sjuksköterskan implementerat är i
enlighet med vad vårdtagaren är i behov av och själv tycker är korrekt (feedback)
och att vårdtagaren förstår den kunskapsförmedling som delgivits denne
(Carnevali, 1999). Enligt Lökensgard (1997) kan vårdtagaren ha svårt att prata om
sina upplevelser med en sjuksköterska. Genom att lyssna kan sjuksköterskan visa
sitt intresse och stimulera till vidare samtal som både kan ge viktiga upplysningar
åt sjuksköterskan och som gensvar viktig information till patienten, då
sjuksköterskan delar med sin kunskap och om patienten känner att sjuksköterskan
verkligen förstår denne kan det leda till ökat förtroende och bättre kontakt mellan
parterna. (Arvidsson & Skärsäter, 2006, Lökensgard, 1997).
Enligt Carnevali (1999) kan sjuksköterskan sakna kunskap om huruvida patient
och familj förväntas vara delaktig i beslutsprocessen, därför är det viktigt att
sjuksköterskan kommer överens med patient och anhöriga om deras aktiva
deltagande vilket eftersträvades i Gray mfl studie (1999) då sjuksköterskorna i
observerade att patienterna önskade mer information om sitt hälsotillstånd osv.
Enligt Carnevali (1999) ska sjuksköterskan fråga vårdtagaren frågor som berör
hälsa och sjukdom, hälsobeteende och behandling samt utnyttjande av resurser till
dennes förfogande. Sjuksköterskan ska försöka utforska vad personerna kan, i
vilken utsträckning de kan tillämpa denna kunskap i det dagliga livet. Det
underlättar ofta, och är ibland nödvändigt, att vårdtagare och familjer med
hälsoproblem får en uppfattning om vad de kan förvänta sig när de försöker sköta
sitt dagliga liv. Sjuksköterskans samtal om omvårdnadsprognosen hjälper
vårdtagare och anhöriga att planera för framtiden så att de vet vad de har att
förvänta och ibland hjälper detta dem att få ett nytt perspektiv på sina upplevelser.
Vårdtagarens önskan att delta i hälsorelaterade beteenden eller aktiviteter är inte
detsamma som förmåga att göra det och kunskap om hur man ska gå tillväga.
Sjuksköterskan ska ha klart för sig hur mycket vårdtagare och anhöriga önskar
medverka. Otillräcklig motivation måste diagnostiseras specifikt och skälen till
dessa anges (a, a).
Användande av screeningsinstrument
I Blank mfl (2004) studie fick forskarna olika resultat beroende på
undersökningsplats och vilken depressionsskala som användes och i Johnston mfl
(2007) studie varierade resultatet beroende på vem som utförde bedömningen.
Under en livstid drabbas varannan kvinna respektive var fjärde man av en
depressionssjukdom och alla söker sig inte till vården och får behandling
(Gottfries, 1997). Många av dessa vårdtagare, främst äldre, upplever sin
depression som en del av åldringsprocessen och inte som en sjukdom och inom
primärvården kännetecknas trötthet, reducerad livsglädje, kroppssmärtor mm
också som tecken på det normala åldrandet och inte som symtom på en rådande
icke diagnostiserad depression. Primärvården kan med hjälp av
screeningsinstrument och självskattningsskalor underlätta diagnostiseringen av
depressionssjukdomar i ett tidigt skede och sätta in interventioner och behandling
framgångsrikt. Det finns många exempel på screeningsinstrument och
självskattningsskalor för iakttagelser av depression dock är många av dem
invecklade och tidskrävande därför är behovet av enklare och koncisare
screeningsinstrument stort inom primärvården (a, a). Som exempel kan tas CES-D
som är en av de vanligaste screeninginstrumenten för att hjälpa en individ att
avgöra var han eller hon befinner sig i depressionskvoten. Instrumentet har ofta
22
används för att mäta graden av depression mellan människor av olika åldrar och
kulturell bakgrund. Andra screeningsinstrument tillämpas på andra sätt för att
utreda var i depressions ”stegen” vårdtagaren befinner sig i, därav finns det många
screeningsinstrument att välja mellan beroende på vilken population som det ska
tillämpas på (Gottfries, 1997).
Kompetenshöjande insatser
Gray mfl (1999), Moreno mfl (2003), Symons mfl (2004) och Livingston mfl
(2000) studier betonar vikten av kompetenshöjande kurser inom det psykiatriska
området för hälso- och sjukvårdspersonal. I samtliga studier framgår det att
vårdgivaren blev bättre på att upptäcka depression bland vårdtagarna. Därför är
det av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal fortbildar sig inom detta område
så kunskapen inte glöms bort med tiden. Carnevali (1999) menar att
sjuksköterskan innehar den utbildning och de kvalifikationer som behövs för att ta
ansvaret för behandling av de svårigheter vårdtagare kan brottas med inom detta
ansvarsområde dvs hälsorelaterat dagligt liv, upplevelser och reaktioner på
sjukdomar, trauman, funktionsförändringar och behandling, men att
vidareutbildning kan behövas. Sjuksköterskan väntas vara förberedd att på ett
säkert och effektivt sätt ta ansvar för datainsamling, diagnostisering,
målformulering, planering och utförande av behandling och därtill även
utvärdering av behandlingens följder.
Sjuksköterskan gör en klinisk bedömning första gången denne träffar vårdtagaren
beträffande föreliggande sjukdom. Den kliniska bedömningen görs utifrån
teoretiskt och kliniskt kunnande. Därtill tillkommer sjuksköterskans
yrkeserfarenhet. En oerfaren sjuksköterska har möjligtvis inte den förmågan att
kliniskt insamla och observera all nödvändig data som erfordras för att kunna göra
en helhetsbedömning beträffande vårdtagarens omvårdnadsbehov och
behandlingsprocess, vilket den erfarna sjuksköterskan har. Då sjuksköterskan vid
ett tidigare tillfälle behandlat ett sjukdomstillstånd har denne lättare att identifiera
samma sjukdomstillstånd då det påträffas igen av sjuksköterskan. Genom tidigare
klinisk erfarenhet kan sjuksköterskan specifikt iaktta de data som är betydelsefull
för just det sjukdomstillståndet och utgallra andra tillstånd som misstänks
föreligga (Carnevali, 1999).
Vårdtagare som upplever psykisk ohälsa söker sig först och främst till
primärvården (Henkel, 2004, Wålinder, 1999). Sjuksköterskor som yrkeskategori
inom primärvården är inte alltid förbereda och erfarna att erbjuda god omvårdnad
till vårdtagaren med psykisk ohälsa inom den somatiska vården, vilket Badger mfl
(2000) studie menar att det leder till att vårdtagare förblir odiagnostiserade och
därigenom uteblir behandlingen.
Den redan befintliga grundutbildningen för sjuksköterskor idag är oproportionell
för hur stor psykisk ohälsa är i dagsläget och som är en problematik för
sjukvården då den växer sig större för var dag (Dahlberg, 2003). Därför har
regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att fördela stora summor pengar till
kommuner och landsting för att förstärka kompetensen hos personal i
socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården, personer som i sitt
arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk
funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2008).
23
SAMMANFATTNING
Resultatet visar att mycket kan göras för deprimerade patienter. Då depression är
en av våra största folksjukdomar är det viktigt att fördela mer pengar åt psykiatrin
för att hantera detta växande problem. Kontinuerlig vidareutbildning är nödvändig
för sjuksköterskorna verksamma inom somatisk vård för att bättre upptäcka
symtom för depression och andra psykiska tillstånd så att adekvat behandling kan
erbjudas. En rad olika screeningsinstrument finns i dagsläget som kan användas
för att upptäcka tecken för depression. Däremot används dessa instrument inte så
ofta inom somatisk vård då de är tidskrävande. Därför bör instrumenten granskas
och vidareutvecklas för att förenkla verktyg som kan underlätta upptäckten av
depressionssymtom för sjuksköterskan inom tex primärvården.
Det vore önskvärt med ett bättre samarbete mellan psykiatrin och primärvården
och möjligtvis bör en sjuksköterska stationeras inom primärvården med
specialkompetens inom psykiatri för att i ett tidigare skede upptäcka och sätta in
interventioner och behandling för patienter med föreliggande depression.
Psykiatrisk vård som vilket annat område behöver alltså mer resurser för att
erbjuda vårdtagaren en god omvårdnad, men frågan är då var ska dessa pengar
allkolera ifrån?
24
REFERENSER
Allgulander ,C (2005) Introduktion till klinisk psykiatri. Polen: Studentlitteratur.
Arvidsson, B & Skärsäter, I (2006) Psykiatrisk omvårdnad. Danmark:
Studentlitteratur.
Badger, T-A & McNiece, C & Gagan M-J. (2000) Depression, service need, and
use in vulnerable populations. Archives of psychiatric nursing, Aug;14(4):173-82.
Blank, K & Gruman, C & Robison, J-T. (2004) Case-finding for depression in
elderly people: balancing ease of administration with validity in varied treatment
settings. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical
sciences, Apr;59(4):378-84.
Bodlund, O (1997) Ångest och depression dolt problem i primärvården.
Läkartidningen, nr 49, volym 94.
Carnevali (1999) Handbok I omvårdnadsdiagnostik. Falköping: Liber AB.
Churchill, C (2005) Effektiva interventioner för depression i primärvård. Finska
Läkaresällskapets Handlingar, Årgång 165, Nr 1.
Cullberg, J (2003) Dynamisk Psykiatri. Stockholm: Natur Kultur.
Dahlberg, K & Segesten, K & Nyström, M & Suserud, B-O & Fagerberg, I.
(2003) Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Etowa, J & Keddy, B & Egbeyemi, J & Eghan, F. (2007) Depression: the
'invisible grey fog' influencing the midlife health of African Canadian women.
International journal of mental health nursing, Jun;16(3):203-13.
Gottfries, C-G (1997) Hur kan diagnostiken av depressionssjukdomen förbättras?
Transmittorn, nr 4.
Gray, R & Parr, A-M & Plummer, S & Sandford, T & Ritter, S & Mundt-Leach,
R & Goldberg, D & Gournay, K. (1999) A national survey of practice nurse
involvement in mental health interventions. Journal of advanced nursing,
Oct;30(4):901-6.
Hankin, B-L & Mermelstein, R & Roesch, L (2007) Sex differences in adolescent
depression: stress exposure and reactivity models. Child development, JanFeb;78(1):279-95.
Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande från kunskapsteori till metodteori.
Lund: Studentlitteratur.
Henkel, V & Mergl, R & Kohnen, R & Allgaier, A-K & Möller, H-J, Hegerl, U.
(2004) Use of brief depression screening tools in primay care: consideration of
heterogeneity in performance in different patients groups. General Hospital
Psychriatry, May-Jun;26(3):190-8
25
Herlofson, J & Landkvist, M (2002) Mini-D IV. Diagnostiska kriterier enligt
DSM-IV-TR. Kristianstad: Pilgrim press
Johnston, L & Reid, A & Wilson, J & Levesque, J & Driver, B. (2007) Detecting
depression in the aged: is there concordance between screening tools and the
perceptions of nursing home staff and residents? A pilot study in a rural aged care
facility. The Australian journal of rural health, Aug;15(4):252-6.
Jovanovic, H & Lundberg, J & Karlsson, P & Cerin, A & Saijo, T & Varrone, A
& Halldin, C & Nordström, A-L (2008) Sex differences in the serotonin 1A
receptor and serotonin transporter binding in the human brain measured by PET.
Neuroimage, Feb; 1;39(3):1408-19.
Livingston, G & Yard, P & Beard, A & Katona, C. (2000) A nurse-coordinated
educational initiative addressing primary care professionals' attitudes to and
problem-solving in depression in older people--a pilot study. International journal
of geriatric psychiatry, May;15(5):401-5.
Loughlin, A. (2004) Depression and social support: effective treatments for
homebound elderly adults. Journal of gerontological nursing, May;30(5):11-5.
Lökensgard, I. (1997) Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Moreno, P & Saravanan, Y & Levav, I & Kohn, R & Miranda, C-T. (2003)
Evaluation of the PAHO/WHO training program on the detection and treatment of
depression for primary care nurses in Panama. Acta psychiatrica Scandinavica,
Jul;108(1):61-5
Polit, D & Beck, C & Hungler, B (2001) Essentials of nursing research: methods,
appraisal and utilization (5th edition). Philadelphia: Lippincott.
Polit, D & Beck, C & Hungler, B (2006) Essentials of nursing research: methods,
appraisal and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Ross CE, Mirowsky J, (2006) Sex differences in the effect of education on
depression: resource multiplication or resource substitution?, Social science &
medicine (1982), Sep;63(5):1400-13.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2004) Vårdprogram för depression.>
http://sahlgrenska.se/upload/SU/Dokument/medinfo/Psykiatri/V%C3%A5rdprogr
am%20Depression.pdf < 2008-04-10
Socialstyrelsen (2005a) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. >
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B42AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf < 2008-04-01
Socialstyrelsen (2005) Folkhälsorapport >
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8707/2005-111-2.htm < 2008-0406
26
Socialstyrelsen (2007) Socialstyrelsens stöd till utvecklingen. >
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/4E4934D0-9D9B-48D0-ADC50FA904889C4D/7322/20071076.pdf < 2008-04-09
Socialstyrelsen (2008) Uppdrag att utbetala bidrag till kommuner och landsting
för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning >
http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/psykiatri/specnavigation/Regeringsuppdr
ag/Regbeslnr+S2007_5554HS-b.htm < 2008-10-25
Svanborg, P. (1997) Varför är depression en av våra mest underdiagnostiserade
sjukdomar? Transmittorn, nr 4.
Symons, L & Tylee, A & Mann, A & Jones, R & Plummer, S & Walker, M &
Duff, C & Holt, R. (2004) Improving access to depression care: descriptive report
of a multidisciplinary primary care pilot service. The British journal of general
practice : the journal of the Royal College of General Practitioners,
Sep;54(506):679-83.
Veijola, J & Puukka, P & Lehtinen, V & Moring, J & Lindholm, T & Väisänen, E
(1998) Sex differences in the association between childhood experiences and adult
depression. Psychological Medicine, Jan;28(1):21-7.
Wasserman, D (1998) Depression En Vanlig Sjukdom – symtom, orsaker och
behandlingsmöjligheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Wolff, J-L & Agree, E-M. (2004) Depression among recipients of informal care:
the effects of reciprocity, respect, and adequacy of support. The journals of
gerontology. Series B, Psychological sciences and social sciences,
May;59(3):S173-80.
Wålinder, J. (1999) Ett livshotande tillstånd – men bara 10 procent får
professionell hjälp. Transmittorn, nr8
27
BILAGOR
Bilaga 1: Mall för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar
Bilaga 2: Artikelgranskning kvalitativ
Bilaga 3: Artikelgranskning kvantitativ
Bilaga 4: Artikelmatris
28
BILAGA 1. Mall för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar
Författarna har kritiskt granskat artiklarna utformat av Polit & Beck (2006). Enligt
Polit & Beck (2006) bör varje vetenskaplig artikel innehålla följade punkter:

Titel: Kort beskriva vad studien handlar om. Texten bör utformas på ett
sådant sätt så antingen fenomen, grupp, beroende- och oberoende variabler
kan utläsas från titeln.

Abstract: Är en kort beskrivning av studien. Ska finnas i början av
artikeln. Innehålla frågeställning, metod och resultat. Läsaren bör få en
överblick över innehållet av artikeln för vidare läsning om så önskas.

Introduktion: Ska hjälpa läsaren att sättas in i forskningsproblemet med
avsikten om vad det är som ska undersökas. Ytterligare tänkbara
frågeställningar kan tillkomma. Tidigare forskning relaterat till studiens
forskningsproblem beskrivs kort samt förklaring till varför aktuell studie
görs.

Metod: Ska beskriva tillvägagångssättet forskaren använt för att få svar på
forskningsproblemet och frågeställningarna. Här ingår studiens design,
urval, datainsamlings - och analysmetod. Här bör också etiska aspekter
kunna läsas av.

Resultat: Presenterar forskningsresultatet av studien. Vidare bifogas
tabeller eller figurer som kastar ljus över det viktigaste som studien
resulterat i. Kvantitativa studier ger studien beskrivande information via
nyckelvariabler genom att använda enkel statistik samt påvisa resultat som
är signifikanta. Kvalitativa studier presenterar resultat under teman,
processer eller kategorier som identifierats av data som insamlats.

Diskussion: Innehåller forskarens egna slutsatser av studien samt mening
och innebörd av resultatet. Varför saker och ting inträffade som dem
gjorde, hur resultatet kan appliceras praktiskt för framtida bruk och
rekommendationer för hur vidare forskning kan bedrivas för ytterligare
ökad kunskap inom området. Forskaren tar upp begränsningar med studien
såsom bristfälligt urval, designproblem, svagheter i datainsamlingen etc.
Forskarens beaktande kring de egna begränsningarna medför att
författaren kan vara självkritisk när resultatet av studien tolkas.

Referenser: Ska innehålla referensförteckning över de böcker, rapporter,
artiklar, avhandlingar och annat liknande som använts i studien.
(Modifierat av författarna).
29
BILAGA 2. Artikelgranskning kvalitativ
Protokoll för kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar enligt Polit, mfl, 2001,
2006. Modifierat av författarna.
Titel:___________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Författare:______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
År:____________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Ja = 2 poäng, Delvis = 1 poäng, Nej = 0 poäng
1. Beskriver titeln artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
2. Sammanfattar abstraktet artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
3. Innehåller abstraktet syfte, metod och resultat?
Ja
Delvis
Nej
4. Är introduktionen välskriven?
Ja
Delvis
Nej
5. Är syftet klart formulerat?
Ja
Delvis
Nej
6. Är metodvalet passande till frågeställningen?
Ja
Delvis
Nej
7. Är metodbeskrivningen utförligt gjord?
Ja
Delvis
Nej
8. Finns urvalsprocessen beskriven?
Ja
Delvis
Nej
9. Är urvalet relevant för studien?
Ja
Delvis
Nej
10. Är bortfallet redovisat?
Ja
Delvis
Nej
11. Har hänsyn till etiska ställningstagande tagits?
Ja
Delvis
Nej
12. Är frågeställningen adekvat besvarad?
Ja
Delvis
Nej
13. Är resultatbeskrivningen tydligt beskriven?
Ja
Delvis
Nej
14. Anknyter diskussionen till problemet?
Ja
Delvis
Nej
15. Finns egenkritik och felkällor beskrivna?
Ja
Delvis
Nej
16. Tolkas resultatet i diskussionen på ett adekvat sätt?
Ja
Delvis
Nej
Poängsammanställning:______
0 - 10 = Artikeln är av låg kvalitet
11 - 22 = Artikeln är av medel kvalitet
23 - 32 = Artikeln är av hög kvalitet
30
BILAGA 3. Artikelgranskning kvantitativ
Protokoll för kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar enligt Polit, mfl, 2001,
2006. Modifierat av författarna.
Titel:___________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Författare:______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
År:____________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Ja = 2 poäng, Delvis = 1 poäng, Nej = 0 poäng
1. Beskriver titeln artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
2. Sammanfattar abstraktet artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
3. Innehåller abstraktet syfte, metod och resultat?
Ja
Delvis
Nej
4. Är introduktionen välskriven?
Ja
Delvis
Nej
5. Är syftet klart formulerat?
Ja
Delvis
Nej
6. Är metodvalet passande till frågeställningen?
Ja
Delvis
Nej
7. Är metodbeskrivningen utförligt gjord?
Ja
Delvis
Nej
8. Finns urvalsprocessen beskriven?
Ja
Delvis
Nej
9. Är urvalet relevant för studien?
Ja
Delvis
Nej
10. Är bortfallet redovisat?
Ja
Delvis
Nej
11. Har hänsyn till etiska ställningstagande tagits?
Ja
Delvis
Nej
12. Är frågeställningen adekvat besvarad?
Ja
Delvis
Nej
13. Är resultatbeskrivningen tydligt beskriven?
Ja
Delvis
Nej
14. Är den statistiska analysen relevant för studien?
Ja
Delvis
Nej
15. Anknyter diskussionen till problemet?
Ja
Delvis
Nej
16. Finns egenkritik och felkällor beskrivna?
Ja
Delvis
Nej
17. Tolkas resultatet i diskussionen på ett adekvat sätt?
Ja
Delvis
Nej
Poängsammanställning:______
0 - 11 = Artikeln är av låg kvalitet
12 - 23 = Artikeln är av medel kvalitet
24 - 34 = Artikeln är av hög kvalitet
31
BILAGA 4. Artikelmatris
Författare, titel, år, land &
tidskrifter
Badger, T-A, McNiece, C,
Gagan, M-J. Depression,
service need, and use in
vulnerable populations.
2000, USA, Archives of
psychiatric nursing
Syfte
Urval och Metod
Resultat
Denna studie undersökte
sjukvårdstjänster som bäst
behövdes av deprimerade
och icke deprimerade och
deras tillfredsställelse med
dessa vårdtjänster.
Den kommunala
hälsoprograms analysen
genomfördes
under en 4-månadersperiod
med hjälp av enkäter,
deltagar-interaktiva
intervjuer, samt intervjuer
med viktiga
uppgiftslämnare. Deltagare
(N = 231)
Individuell och system karaktärer
undersöktes med hjälp av ett ramverk som
utvecklats av Anderson och Aday.
Signifikanta skillnader konstaterades
mellan de 2 grupperna (deprimerade och
icke deprimerade) för predisponerande
karaktärer, möjliggörande karakteristik,
behov av vård, service användning och
tillfredsställelse av service.
Blank, K, Gruman, C,
Robison, J-T. Case-finding
for depression in elderly
people: balancing ease of
administration with validity
in varied treatment settings.
2004, USA, The journals of
gerontology. Series A,
Biological sciences and
medical sciences.
Kunskaperna om resultatet
för korta och mycket korta
(1 - och 2-frågor)
depression
screeningsverktyg hos äldre
patienter med varierade
behandlingsområden är
känt. Denna studie (1)
bedömer deras giltighet i
kliniker, sjukhus och
vårdhem och (2) bedömer
cut-poäng för optimal
n=360 patienter i åldern 60
år och äldre från 2 olika
stadsdelar inom
primärvården (n = 125), 1
allmänt sjukhus (n = 150)
och 8 vårdhem (n = 85)
utvärderades med hjälp av
Yale 1-frågan och 2-frågans
instrument från Primary
Care Evaluation of Mental
Disorders, långa och korta
versioner av Center for
9% av patienterna uppmätte DIS kriterierna Kvantitativ.
för egentlig depression och 7% för
Hög.
subsyndromal depression. Totalt sett har
10-post CES-D visat bäst sensitivitet /
specificitet för depression i kliniker (79% /
81%) och sjukhus (92% / 77%) och den
korta versionen av GDS i vårdhem (86% /
82% ). Specificitet för 1 - och 2-fråge
instrumentet var i allmänhet lågt.
Etablerade cut-points fungerat bäst för
korta screeningar, medan modifikationer
var mer användbara för längre versioner.
32
Typ och
Kvalitet
Kvantitativ
Hög
klinisk tillämpning.
Etowa, J, Keddy, B,
Egbeyemi, J, Eghan, F.
Depression: the 'invisible
grey fog' influencing the
midlife health of African
Canadian women. 2007,
Kanada, International
journal of mental health
nursing.
Syftet med denna studie var
att undersöka
medelåldershälsan av svarta
kvinnor som lever i
provinsen Nova Scotia,
Kanada. Undersöka de
faktorer som hänger
samman med depression
bland medelåldriga
Afrikansk-kanadensiska
kvinnor och hur dessa
kvinnor hantera depression
Epidemiologic Studies
Depression (CES-D) skalan
och Geriatric Depression
Scale (GDS). Sensitivitet
och specificitet beräknades
för varje screening jämfört
med kriteriet standard
Diagnostic Interview
Schedule (DIS) depression
diagnostik och receiver
operating karaktäristiska
kurvor genererades.
En triangulering av
kvalitativa och kvantitativa
metoder med vägledning av
participatory action research
(PAR) har använts i studien.
datainsamlingsmetoder är
50 djupintervjuer av
medelåldriga Afrikanskakanadensiska kvinnor i
åldern 40-65, fokusgrupper
och workshops samt CES-D
strukturerade instrument.
Medvetet urval var den
primära
rekryteringsstrategin och
n=113 personer deltog i
33
Trots att kvinnor sällan öppet diskuterade
Kvalitativ/
depression, beskrivs depression som
Kvantitativa.
emotionella känslor, alltifrån att känna sig
Hög
nedstämd till att vara kliniskt deprimerad.
Kvinnor uppvisade medelålders depression
som en följd av en komplex kombination
av omständigheter och stress de står inför.
Vid medelåldern inser svarta kvinnor oftast
vikten av ökad egenvård och behovet av att
ägna mer uppmärksamhet åt deras hälsa,
men de är ovilliga att göra detta eftersom
de måste vara "stark" för att hantera sina
dagliga erfarenheter av rasism . Rasism och
annat leder till ackumulerad stress och
undergräver svarta kvinnors förmåga att
klara sig och göra hälsosamma livsval.
studien.
Gray, R, Parr, A-M,
Plummer, S, Sandford, T,
Ritter, S, Mundt-Leach, R,
Goldberg, D, Gournay, K.
A national survey of
practice nurse involvement
in mental health
interventions 1999,
Storbritanien, Journal of
advanced nursing.
Denna studie syftade till att
kvantifiera praktiserande
sjuksköterskors
engagemang i att leverera
psykiatriska insatser i
primärvården.
En enkät skickades till ett
slumpmässigt urval av
n=1500 praktiserande
sjuksköterskor registrerade
hos Practice Nurse Forum
vid Royal College of
Nursing. 60% av enkäter
returnerades, men då icke
korrekt besvarade enkäter
togs bort blev svarsfrekvens
på 54%.
Praktiserande sjuksköterskor spelar en
Kvantitativ.
viktig roll i bedömningen och
Hög.
behandlingen av psykiska problem, oftast
via administrering av antipsykotika och
kontroll för depression. Men antipsykotiska
biverkningar kontrollerades sällan och
sjuksköterskors förståelse av behandling av
depression var dålig. Dessa resultat kan
vara förknippade med den rapporterade
brist på psykiatrisk utbildning som
sjuksköterskor har fått.
Johnston, L, Reid, A,
Wilson, J, Levesque J,
Driver, B. Detecting
depression in the aged: is
there concordance between
screening tools and the
perceptions of nursing home
staff and residents? A pilot
study in a rural aged care
facility., 2007, Australia,
The Australian journal of
rural health.
Föreliggande studie syftade
till att avgöra om det fanns
en signifikant skillnad i
andelen deprimerade
boende som kan identifieras
genom olika
bedömningsunderlag och
bedömda nivån som de
överensstämmer.
n=102 boende i
äldreomsorgen, medelålder
ca 85 år. De boende
intervjuades i deras bostäder
i. Tvärsnittsstudie, betweensubjects design.
Bedömningsunderlagen var
boende, vårdpersonal,
Geriatric Depression Scale
(GDS-12R) och Hamilton
Depression Rating Scale
(HDRS).
HDRS och vårdpersonalens professionella
åsikt var inte signifikant olika, men båda
var signifikant annorlunda jämfört med de
boendes åsikt och GDS-12R. Kappa
statistisk analysen av resultaten visade i
bästa fall inte mer än en måttlig
överensstämmelse med nämnda
bedömningsunderlag.
Kvantitativ.
Hög.
Livingston, G, Yard, P,
Denna studie bedömde
Endast n=31 läkare och
Den enda statistiskt signifikant före
Kvantitativ.
34
Beard, A, Katona, C. A
nurse-coordinated
educational initiative
addressing primary care
professionals' attitudes to
and problem-solving in
depression in older people-a pilot study. 2000,
Storbritanien, International
journal of geriatric
psychiatry.
Loughlin A. Depression and
social support: effective
treatments for homebound
elderly adults, 2004, USA,
Journal of gerontological
nursing
möjligheten och effekten av
en intervention som
fokuserar på primärvården
professionella inställning
till problemlösning och
praktik i samband med
depression hos äldre före
och efter en sjuksköterskeimplementerad kunskaps
intervention.
n=24 sjuksköterskor
genomförde baseline
frågeformuläret. Endast n=6
läkare och inga
sjuksköterskor returnerade
frågeformuläret efter
interventionen.
Denna pilotstudie bedömde Studien genomfördes i
prevalensen av depression i hemmen av n=25
25 äldre vuxnas hem i
vårdpatienter.
Chicago området och
sambandet mellan
depression till upplevda
nivån av socialt stöd, som
mäts med Geriatric
Depression Scale (GDS),
och Pearsons Social Support
skala, och en checklista
över formellt erhållna
tjänster i hemmet.
Moreno, P, Saravanan, Y,
Denna studie utvärderade
Levav, I, Kohn, R, Miranda, effekten av ett
C-T. Evaluation of the
utbildningsprogram som
Förändringar i kunskap och
klinisk praktik bedömdes i
en grupp av primärvårdens
35
respektive efter förändringen i attityds
frågeformuläret återfanns i frågan "Jag
behöver mer utbildning för att kunna
effektivt behandla depression hos äldre”.
Signifikanta förbättringar efter
interventionen visades dock som behandlar
patienter med depression som presentera
fysisk sjukdom om de remitterades rätt
eller om det gjordes en uppföljning.
Medel.
Denna pilotstudie fann att 52% (13) av
deltagarna fick var måttligt deprimerade
vid bedömning av GDS. Även om
tillfredsställelse med individer som ger
socialt stöd var högst av alla deltagare, var
stöd inte signifikant relaterade till
depression. Formella åtgärder av socialt
stöd och ensamboende var inte kopplat till
depression i denna studie. Depression var
högre hos vita män.
Kvantitativ.
Medel.
Sjuksköterskor som genomgått
utbildningsprogrammet visade en statistiskt
signifikant förbättring i kunskap och att
Kvantitativ.
Hög.
PAHO/WHO training
program on the detection
and treatment of depression
for primary care nurses in
Panama, 2003, USA, Acta
psychiatrica Scandinavica
utvecklats av Pan American
Health Organization /
World Health Organization
(PAHO / WHO) för
primärvårdens
sjuksköterskor i syfte att
förbättra deras förmåga att
upptäcka och hantera
depression.
sjuksköterskor i Panama
som genomgick
programmet. De jämfördes
med en kontrollgrupp.
upptäcka depression. Dessutom ökade
hänvisningen av patienter med depression
till primärvårdens läkare. Ingen förändring
noterades i kontrollgruppen.
Symons, L, Tylee, A, Mann,
A, Jones, R, Plummer, S,
Walker, M, Duff, C, Holt,
R. Improving access to
depression care: descriptive
report of a multidisciplinary
primary care pilot service.
2004, Storbritanien, The
British journal of general
practice : the journal of the
Royal College of General
Practitioners
Att driva en
tvärvetenskaplig tjänst för
hantering av deprimerade
patienter med särskilt fokus
på att underlätta tillgången
till vård.
Okontrollerad deskriptiv
pilotstudie. Tjänsten
marknadsfördes med post
till alla n=6689 vuxna
patienter som registrerats på
vårdcentralen. Det gavs fri
tillgång och personlig
bedömning av en
specialutbildad primärvårds
sjuksköterska för patienter
som ansåg sig vara
deprimerad. Efter
bedömning fick
deprimerade patienter
systematisk telefonsupport
från vårdpersonal med
komplettering av den
vanliga sjukvården från
66 människor i åldern 19-77 år, 44 av dem
kvinnor, kontaktade tjänsten, de flesta
under de första 2 månaderna. 54
patienterna erbjuds en bedömning av
sjuksköterskan. 35 (80%) av de 44
deltagarna uppfyllde kriterierna för
depression. Mellan sjuksköterskor och
läkare uppnåddes en hög grad av
följsamhet till behandling och uppföljning.
Denna tjänst tycks ha gjort det möjligt för
en grupp av deprimerade patienter av vilka
vissa som kanske inte hade sökt eller fått
hjälp, att få tillgång till primärvården. Med
lämplig handledning och utbildning i
depressionsvård hade sjuksköterskorna
möjlighet att bedöma och stödja
deprimerade patienter och detta verkade
vara acceptabel för både patienter och
36
Kvantitativ.
Hög.
Wolff, J-L, Agree, E-M.
Depression among
recipients of informal care:
the effects of reciprocity,
respect, and adequacy of
support., 2004, USA, The
journals of gerontology.
Series B, Psychological
sciences and social sciences
Syftet med detta arbete var
att undersöka sambandet
mellan upplevd kvalitet av
vård vid depression bland
vårdtagare av informell
långtids vård.
allmänläkarna.
läkare.
Generaliserade skattnings
ekvationer användes för att
generera populations
genomsnittliga logistiska
regressionsmodeller för
prevalens av depression, Ett
urval av n=420
funktionshindrade kommun
bosatta kvinnor i åldern 65
eller äldre som tar emot det
informella
vård som erhållits från
Women's Health och Aging
Study Caregiving Survey.
Resultat bekräftar en betydande prevalens
av depression bland äldre kvinnor med
funktionshinder och stödjer hypotesen att
uppfattad ömsesidighet och respekt som
ges av ens primära vårdgivare samt
lämpligheten av instrumentellt
stöd, alla förknippades med en lägre
sannolikhet för att kategoriseras som
deprimerad, även efter kontroll för
sociodemografik, hälsa och psykosociala
kännetecken som är kända för att vara
relaterat till depression.
37
Kvantitativ.
Hög.