Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Förskolorna i område Haga
Ht 15-vt 16
Förskolans namn
Förskolorna, Spekebergsgatan, Plantagegatan, Kaponjärgatan, Landsvägsgatan och
Fjärdelånggatan omfattas av denna plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig för planen är förskolechef Sara Lindblad tillsammans med samtliga medarbetare vid
förskolorna .
Visionen för våra förskolor är:
Grunden till allt lärande är en trygg lärandemiljö. Vi vill ha ett vänligt, tillåtande och
accepterande klimat utan våld, kränkande språk och handlingar.
Alla skall känna sig välkomna och har rätt att mötas med respekt. Såväl förskolans ledning,
medarbetare, vårdnadshavare och barn som är på förskolan skall tillsammans förebygga och
motverka att trakasserier sker.
Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade.
Planen gäller from 2015-09-01 – 2016-08-31. Läsåret ht 15- vt 16
Barnen på förskolan har varit delaktiga genom att/på följande sätt:
Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom att/ på följande sätt:
Personalen har varit delaktiga genom att de har varit med och skrivit innehållet i planen
samt att det varje termin skriver en handlingsplan som vi kalla ”främjande insatser”. Två
gånger per läsår kartlägger personalen de riskfaktorer utifrån fysisk miljö, tidsaspekten samt
rikfaktorer mellan barn eller grupperingar av barn.
Planen utvärderas i juni 2016.
Planen är förankrad hos alla medarbetare på förskolan. Barnens vårdnadshavare kan ta del
av avdelningarnas verksamhetsplaner där plan mot diskriminering är en del.
Förra årets plan utvärderas genom att:
Delaktiga i utvärderingen av förra årets plan:
Resultat av utvärderingen av förra årets plan:
Årets plan ska utvärderas senast: juni 2016
Årets plan skall utvärderas genom att/ såhär:
Ansvariga för att utvärdera årets plan är personalen på respektive avdelning samt
förskolechef.
Det främjande arbetet
Inledning
Alla barn och elever ska känna sig trygga och respekterade i våra verksamheter. Ingen ska
känna sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
funktionsnedsättning eller ålder.
Den 1 januari 2009 kom en ny lagstiftning, lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever.
Enligt skollagen ska alla verksamheter upprätta en plan mot diskriminering och kränkande
behandling som beskriver hur man skall arbeta förebyggande och förhindra att kränkningar,
diskrimineringar och trakasserier uppkommer i verksamheten. Lagen ställer också krav på att
omständigheterna utreds, när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller elev
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vad är en plan mot diskriminering och kränkande behandling?
Planen mot diskriminering och kränkande behandling skall vara ett levande verktyg i vår
vardag för att i första hand förebygga, men även för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa
upp uppkomna trakasserier, kränkningar och diskrimineringar samt för att förankra en
gemensam syn på likabehandling bland personal, barn och vårdnadshavare.
Vem ansvarar för vad?
Alla vuxna har en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte ingriper
kan det tolkas som att vi accepterar beteendet.
Förskolechefens ansvar:
· Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
· Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning
eller ålder samt kränkande behandling.
· Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling.
· Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal,
barn och vårdnadshavare.
· När det kommer till personalens kännedom om att diskriminering eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personal på förskolans ansvar:
· Följa planen mot diskriminering och kränkande behandling.
· Reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling.
· Agera och vidta åtgärder då diskriminering och kränkande behandling upptäcks.
· Ansvara för allas, barns och medarbetares, trivsel och trygghet på förskolan.
· Personalen på förskolan ska uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot
trakasserier och kränkande behandling.
Vårdnadshavare ansvar:
Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till
personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn diskriminerar, trakasserar eller
kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste
ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet.
Vilka lagar styr?
Skollagen (SFS 1985:1100 14 kap)
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Vad säger läroplanen?
Enligt Lpfö98 (reviderad 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg
om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras
rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden
och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns
förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt
samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98, Reviderad 2010) .
Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling.
Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att
barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt
för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt (Lpfö 98, Reviderad 2010).
Vision
Grunden för allt lärande är en trygg lärandemiljö. Vi vill ha ett vänligt, tillåtande och
accepterande klimat utan våld, kränkande språk och handlingar.
Alla skall känna sig välkomna och har rätt att mötas med respekt. Såväl förskolans ledning,
medarbetare, föräldrar och barn som är på förskolan skall tillsammans förebygga och
motverka att trakasserier sker.
Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade.
Definitioner av begrepp
I arbetet med likabehandling är det viktigt att alla i förskolan har samma definition av
begrepp som rörs i planen.
Diskriminering:
Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller blir sämre behandlat än andra barn på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn
behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla
lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering.
Trakasserier:
Trakasserier är när vuxen eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har
samband med diskrimineringsgrunderna.
Det kan vara att retas, mobba eller frysa ut någon. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga
till trakasserier eller kränkande behandling.
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier, det är effekten som avgör.
Kränkande behandling:
Kränkande behandling är när vuxen eller barn kränker ett barns värdighet men när det inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling definieras av Skollagen och det är Barn och elevombudet vid
Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller
obehag)
Vad är främjande arbete?
Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska
genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av
verksamhetens fortgående uppgifter och bör därför bedrivas på ett kontinuerligt,
systematiskt och målinriktat sätt. Det främjande arbetet handlar om att identifiera och
stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från
förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga
rättigheter. Det handlar om barns mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet syftar till att
lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde.
Beskriva/formulera hur vi kontinuerligt arbetar med likabehandling i
verksamheten
Varje avdelning ska utgå från Lpfö98 (reviderad 2010) kapitel 2.1 Normer och värden.
visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i
förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att
utveckla solidaritet.
Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa dilemman och livsfrågor.
Lyfta fram och problematisera när det gäller barnens fostran och med föräldrarna
diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.
FRÄMJANDE INSATSER
Den viktigaste delen av det här arbetet sker i det dagliga mötet mellan barn och vuxna som
finns i verksamheten. Enheten arbetar med Start och Stegvis/ Stegen vilket främjar
likabehandling och motverkar kränkande handlingar.
Främjande insatser kan vara:
Vi uppmuntrar barnen att berätta, säga ifrån och hämta hjälp från vuxna om det behövs.
Vi vuxna är närvarande i barnens lek.
Vi samtalar med barnen om hur man är när man är en bra kompis.
Vi samtalar om olikheter, allas lika värde och att man duger som man är.
Vi lyssnar på barnens upplevelse om situationen och observerar vad som sker i
kamratgruppen.
Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen, genom att uppmärksamma hjälpsamhet,
respekt och när barnen vill trösta m.m.
Vi ingriper vid eventuella konflikter mellan barnen och pratar med dem om vad som hänt
och varför.
Vi pratar med barnen om och markerar att det inte är tillåtet att slåss, knuffas, bitas,
restas, frysa ut, ha ett otrevligt språk eller använda nedsättande blickar, miner och
suckar om andra på förskolan.
Vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen och visar på att det finns många
lösningar på ett problem.
Vi visar att det är okej att tycka olika och att visa känslor.
Vi uppmärksammar och tränar barnen att sätta sin in andras känslor och situationer.
Det förebyggande arbetet
Enligt 6 kap. 7§ ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och
förhindra att barn utsätts för kränkande behandling.
Enligt läroplanen har förskolechefen ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp
och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av
kränkande behandling bland barn och anställda.
Arbetet med det förebyggande arbetet görs genom ett kartläggnings- och åtgärdsarbete
efter en utarbetad modell. Detta skall göras kontinuerligt och involvera alla pedagoger i
arbetslaget. För att säkerställa arbetet görs en stor kartläggning och det hålls ett möte avsatt
för saken en gång per termin.
Om det framkommer någon riskfaktor vid annan tid än den stora kartläggningen använder
man sig av åtgärdsprogrammet direkt.
Kartläggning:
Pedagogerna ansvarar för att en kartläggning av riskfaktorerna genomförs på förskola minst
en gång per termin. Kartläggningen sker i oktober och mars månad varje år.
Innan kartläggningsmötet ansvarar pedagogerna för att observera och dokumentera:
* riskfaktorer i den fysiska miljön (spatiala risker).
* riskfaktorer utifrån tidsaspekten, när under förskoledagen upplever vi risker?
* riskfaktorer mellan enskilda barn eller grupperingar av barn (sociala riskfaktorer).
Pedagogerna ansvarar för att vårdnadshavare får möjlighet att delge sina uppfattningar av
riskfaktorer inför kartläggningen (t.ex. enkät, Hjärntorget, lapp på dörren).
Pedagogerna ansvarar för att ta tillvara barnens uppfattningar om vilka riskfaktorer som
föreligger (t.ex. intervjuer, gruppsamtal, bilder, observationer (allt efter barnens förmåga).
Vårdnadshavarens ansvar är att delge sin uppfattning till förskolan.
Åtgärdsmodell:
För de riskfaktorer som framkommer vid kartläggningstillfället och som anses viktiga att
åtgärda görs det ett åtgärdsprogram efter den här modellen:
Uppföljning av Beskrivning
tidigare insatser av
och åtgärder
problemet
Mål
Åtgärder
Ansvar
Tidsplan/uppföljning
Det åtgärdande arbete
Om anställda på förskolan får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling har man en skyldighet att anmäla detta till
förskolechefen. Förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen. Huvudmannen skall
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till
det inträffade samt omfatta den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har
blivit utsatt.
Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om
situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna
eller den kränkande behandlingen att upphöra. Utredningen bör dokumenteras och
verksamheten bör utveckla en systematik och form kring detta.
Om ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det
viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att
informera och förklara för barn och vårdnadshavare vad som kommer hända härnäst och de
kommande stegen i processen.
En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra brott. En bedömning
av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall. Vid händelser som inneburit
allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser
som orsakats genom våld eller hot om våld.
Främjande insatser – handlingsplan
Avdelning:……………………………………………………datum:…………………………………….
Detta vill vi främja
Vad ska vi göra?
Hur ska vi göra?
När ska vi göra det?
Utvärdering, när?
Utvärdering, metod?
Utvärdering, resultat?
Nulägesanalys, det förebyggande arbetet
* riskfaktorer i den fysiska miljön (spatiala risker)
* riskfaktorer utifrån tidsaspekten, när under förskoledagen upplever vi risker?
* riskfaktorer mellan enskilda barn eller grupperingar av barn (sociala riskfaktorer)
Uppföljning av tidigare insatser och åtgärder:
Beskrivning
problemet
av Mål
Åtgärder
Ansvar
Tidsplan/uppföljning
Datum:……………………………………………………………….
förskola/avd:………………………………………………………………………………………………………………………………………
deltagare:……………………………………………………………………………………………………………………………………………
Anmälan om kännedom om kränkande behandling
Aktuell blankett hittar du på intranätet: http: // intranat.goteborg.se
Styrande dokument
Utbildning
Barn och elev hälsa
Rutin för anmälan av kännedom om kränkande behandling och
trakasserier enl. 6 kap. 10§ Skollagen
Utredning med anledning av anmälan om trakasserier och eller kränkande
behandling
Aktuell blankett hittar du på intranätet: http: // intranat.goteborg.se
Styrande dokument
Utbildning
Barn och elev hälsa
Rutin för anmälan av kännedom om kränkande behandling och
trakasserier enl. 6 kap. 10§ Skollagen
Incidentrapport vid trakasserier och kränkande behandling
Aktuell blankett hittar du på intranätet: http: // intranat.goteborg.se
Styrande dokument
Utbildning
Barn och elev hälsa
Rutin för anmälan av kännedom om kränkande behandling och
trakasserier enl. 6 kap. 10§ Skollagen
