Den Klassiska musiken
Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken
Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.
söndag den 25 september 2011
Forntiden
Startade att utforska/härma ljuden i t.ex naturen
Syftet:
Musiken var funktionell.
Användes i det dagliga livet.
i arbetet, i glädje, vid sorg och lycka
Musiken skapades för de olika
ändamålen.
söndag den 25 september 2011
Forntidens instrument
Sången/Rösten var det vanligaste instrumentet
Trummor som komp.
Rasselinstrument som t.ex halsband.
Stampade med fötterna och klappade händer
Enkla flöjter
söndag den 25 september 2011
Musiken har enstämmig, även om flera instrument spelade
samtidigt. Instrumenten understödde sången. Musiken var
Homofon.
Nya instrumenttyper började utvecklas, T.ex. strängar, rör.
System för musiken började skapas, t.ex skalor, teori.
man knöt gärna religiösa symboler till skalor och tonhöjder.
Förminskad kvint=Djävulens intervall
Vissa utsmyckningar av melodier förekom. Heterofoni.
söndag den 25 september 2011
GREKERNA
500-200 före kristus
Grekerna formulerar tydliga tankar i skrift om
musiken och dess ändamål.
Musikteorins grunder skapas.
Musikens roll blev allt viktigare genom Platon.
söndag den 25 september 2011
PLATON
”Platon ansåg att om man skulle fostras till en
duglig , ansvarsmedveten och moraliskt
högtstånde samhällsmedborgare så skulle man
traktera instrumentet Kithara samt spela den i
den doriska tonarten. Den frygiska skulle men
undvika.”
alla skulle spela ett instrument och sjunga i kör vilket
ledde till dramats uppkomst.
Solosång och ackompanjemang växte fram ur
dramat . Musiken blev en självständig konstart
för första gången.
söndag den 25 september 2011
alla skulle spela ett instrument och sjunga i kör vilket
ledde till dramats uppkomst.
Solosång och ackompanjemang växte fram ur
dramat . Musiken blev en självständig konstart
för första gången, frikopplad från religion och och
moral.
Musiken blev underhållning
söndag den 25 september 2011
Pythagoras
Urgick från det ensträngade instrumentet
Monokordet.
Delade stängen efter bestämda lagar.
Grunden för vårt notsystem.
söndag den 25 september 2011
Musik: Gregoriansk
Musiken och kyrkan
Efter kristendomens genombrott ca år 380
startade den europeiska musikens utveckling.
Genom Poven Gregorius den store växte
kyrkliga , enstämmiga sånger fram. Psalmodi.
Gregorius sammanställde sånger och notskriften
neumerna börjar att växa fram.
Kallades Gregoriansk musik.
På 800-talet börjar den första flerstämmiga
sången komma.
söndag den 25 september 2011
Musik: Perotinus, Leoninus
Flerstämmigheten
Efter år 1000 växte den medvetna
flerstämmigheten fram.
Musiken var knuten till kyrkan och sången.
Kompositörer som Leoninus och Perotinus
Musiken kunde nu omfatta 4-st stämmor.
Polyfonin var skapad(polys=många, fone=ljud
söndag den 25 september 2011
Sången och flerstämmigheten letade sig ut på gatorna.
I Wales var man först med att börja sjunga
flerstämmigt utanför kyrkan.
Andra intervall användes som kyrkan inte gillade,
terser och sexter. Kyrkan använde prim, kvart
och kvint.
Instrument förekommer nu även i kompositionerna.
T.ex Luta, psalterium, fiddla, krumhorn.
söndag den 25 september 2011
RENÄSSANSEN
ca 1450-1600
”Pånyttfödelse”
Den klassiska antikens ideal och filosofi blev förebilden.
De nederländska kompositörerna utvecklade
flerstämmigheten/Polyfonin ytterligare.
Det nederländska sättet att komponera avgjorde om en
kompositör tillhörde den rätta ”skolan”
Man hade skapat den så kallade Palestrina-stilen.
söndag den 25 september 2011
Man hyllade musik som var avancerad i sin
stämföring.
Det nyskapande sättet att komponera
medverkade ytterligare till notskriftens
utveckling.
Man komponerade nu även utifrån kända folk
melodier, ”parodi”.
Man komponerade ”Madrigaler” vars innehåll
kunde vara erotiskt, politiskt eller idylliskt.
söndag den 25 september 2011
Palestrina
”Palestrina-stil”
Självständig stämföring.
4-6 Stämmor
Räddaren av den katolska kyrkomusiken, man
ville förbjuda polyfonin i kyrkan men efter att
lyssnat till ” Missa Papae Marcelli” avstod man.
Komponerade endast kyrkomusik, vokal d.v.s
utan instrument
Musik: Missa Papae Marcelli
söndag den 25 september 2011
BAROCKEN
ca:1600-1750
Generalbas
Protest mot den Nederländska polyfonin.
Nya musikaliska former som Opera och
oratorium dök upp. Former som byggde på
monodins genombrott.
Musiken var ofta noterad men bara melodi och
generalbas stämma.
söndag den 25 september 2011
Generalbasen/Basso continuo
Viktig roll i ackompanjemang till solosång.
Sångaren kunde ta sig stora friheter, improvisera.
Generalbasstämman reglerades av bastonen och
de siffror som stod över eller under.
Istället för att skriva alla stämmor användes
generalbasen. Siffror anger vilket ackord.
Continuo-instrument: Cembalo, Orgel, Luta
Musik: Chembalo, Luta
söndag den 25 september 2011
söndag den 25 september 2011
Musik: J S Bach
Jul Oratoriet, Johannes passionen
Kyrkan
Det vokala blev viktigt
Ny kompositionsformer uppstod som var knutna till
kyrkan
Koralen - En viktig del i gudstjänsten, församlingssång
Passionen - Bygger på Jesu lidandes historia, berättare,
solo, kör, instrumentackompanjemang. Kören har viktig
roll och berättar handlingen. Dramatisk handling.
Oratoriet - Stor komposition för berättare, solo, kör
och orkester.
Mässan - Man talar/gestaltar gudstjänsten med hjälp
av musiken
söndag den 25 september 2011
Mässans delar
Kyrie (Herre, förbarma dig)
Gloria (Ära vare gud)
Credo (”Jag tror”, trosbetjännelsen)
Sanctus (Helig är gud)
Agnus dei (Guds lamm)
Musik: J S Bach - Mässa i h-moll
söndag den 25 september 2011
Nya instrumentalformer
Concerto grosso - Stor orkester mot en liten. Typiskt med terass-dynamik, dynamiken
skiftar plötsligt.
Fugan - 3-5 självständiga stämmor som bygger på ett tema. Temat vandrar genom
de olika stämmorna, komponerades efter stränga lagar. Här kan kompositören visa
sina yttersta kunskaper. J S Bach anses som den främste.
Svit - En sammansättning av danssatser. Musik skriven för att dansa till. Satserna:
Allemand-courante-saraband-gigue
Tema med variation - Man skrev musik utifrån ett tema/melodi och gjorde
förändringar i rytm, melodi eller karaktär genom de olika satserna.
Passacaglia - Variation över en upprepad basstämma, upprepande basstämma.
Musik: Preludium och
fuga i d-moll, Allemand/
Saraband
(Söllscher), Goldberg varr.
Weiss Passa.
söndag den 25 september 2011
Barockens tonsättare
J S Bach (Johannes-Passionen, Toccata och fuga i d-moll)
Claudio Monteverdi (Canzonette, Book 1)
Jean-Baptiste Lully (The tragedy of Armide)
Arcangelo Corelli (Concerto grosso in D-major Op.6)
Antonio Vivaldi (De fyra årstiderna)
Domenico Scarlatti (Harpsicord sonata in d-minor kk-417)
Georg Philip Telemann (Trio sonata in D-minor, Flöjt)
Georg Freidrich Händel (Messias, Water music)
söndag den 25 september 2011
WIENKLASSICISMEN
ca 1770-1830
Mannheimskolan ligger till grund för hur man komponerar.
Man ville uttrycka människans känslor och lidande med musiken.
Man skapade effekter med musiken, ”suckar”, ”raketer”
generalpauser. ”Crescendo-Diminuendo” effekter ersatte barockens
”terassdynamik”
Kontraster mellan musikens olika delar blev viktig.
Orkesterns skicklighet blev nu viktig, musiken blev mera avancerad
att spela.
Generalbasen byttes ut mot utskrivna stämmor.
söndag den 25 september 2011
Sonaten och Symfonin
Musik: Mozart Symfoni Nr. 40 G-moll ”Jupiter symfonin”.
Molto allegro, Andante, Menuetto allegretto, Allegro asai
Instrumentalmusikens epok har inletts
1-2 musiker som spelade en sonat.
4-5 musiker spelade t.ex stråkkvartett, pianokvintett,
blåskvintett.
Hel orkester spelar symfonin. Alla musik kunde vara i
”Sonatform”.
Antalet musiker som spelar benämner verket.
Man ville ha logik och ordning i musiken.
söndag den 25 september 2011
Musik: Mozart piano
sonat Nr. 2 i f-dur
Allegro assai, Adagio,
Presto.
Sonaten
Delad i fyra delar:
1:a satsen är snabb.
2:a satsen är långsam, med variationer på t.ex
tema/melodi.
3:e satsen är en menuett el. szherzo(kan
uteslutas i Solo-konsert)
4: satsen snabb.
(Sonatformen: Beethoven symfoni No. 5)
söndag den 25 september 2011
Kompositörer
Wolfgang Amadeus Mozart (”Eine kleine
nacht musik”, Requiem in D-minor K-626)
Ludwig van Beethoven (Symfoni No. 5, ”Für
Elise”, ”Månskenssonaten”)
Joseph Haydn (Symfoni No.
94”Pukslaget”,Sats nr. 2 Andante)
söndag den 25 september 2011
Romantiken 1800-talet
Musik: Wagner opera, Tristan och Isolde, Prelude
Människor blir ännu mera upplysta, industrialiseringen startar och människorna
flyttar till städerna.
Kompositörerna slipper nu vara knutna till t.ex. Hov, att komponera musik för
särskilda tillfällen/ändamål.
Musiken bygger på de wienklassicistiska kompositions formerna, Sonat, Symfoni
Romantiken bryter de harmoniska lagarna som wienklassicistiska musiken byggt
på.
Musiken blir djärvare, klangerna djärvare, fler ackord, tonartsbyten som tidigare var
otänkbart. ”Funktions harmoniken” är sprängd
Programmusiken växer fram.
söndag den 25 september 2011
Musik: Schubert, An den mond. Chopin: Nocturne No. 2 in E flat major.
Paganini: Caprice Nr. 5
Kompositörer som Franz Schubert komponerar vokalmusik där sångstämman och
pianostämman är likvärdiga varandra.
Pianovirtuosen Frédéric Chopin komponerar pianomusik.
Virtuosen Nicoló Paganini komponerade musik för violin som bara han själv kunde
spela. 24 capricci. Han ansågs vara en ”Häxmästare” i förbund med djävulen.
söndag den 25 september 2011
Programmusik
Musik: Berlioz ”Symphonie fantastique”, Debussy ”Clair de lune”
Programmusiken är inte knuten till något utomstående som t.ex. kyrkan, hov.
Verk som symfoniska dikter, tondikter, Symfonier med ”handling”.
Man vill skildra eller väcka föreställningar om t.ex. händelser, stämningar, en idé, ett
reseminne eller ett konstverk.
Musiken kan berätta en saga eller göra ett musikaliskt porträtt. T.ex. ”Symphonie
fantastique” av Héctor Berlioz. Berättar om en förälskelse.
Motsatsen till Programmusiken kallas ”absolut musik” t.ex instrumentalverk av J S
Bach, Mozart. Ingen handling.
söndag den 25 september 2011
Kompositörer
Romantiken
Felix Mendelssohn (Lieder ohne worte Book 6 Op. 67)
Robert Schumann (Children Scenes Op. 15)
Frédéric Chopin (Nocturne No. 2 Eb-moll Op.9.2)
Nicoló Paganini (24 Capricci)
Programmusik
Franz Liszt (Liebestraum)
Héctor Berlioz (”Symphonie fantastique”)
Johannes Brahms (Hungarian Dance)
Peter Tjajkovskij (The Nutcracker Suite)
Gustav Mahler (Symfoni Nr. 5)
Richard Strauss (Also sparch Zarathustra)
söndag den 25 september 2011
Héctor Berlioz (”Symphonie fantastique”)
Sergei Prokofiev (Peter and the wolf Op.67)
Mussorgsky (Pictures at an Exhibition)
Claude Debussy (”Clair de lune” månsken)
Impressionismen
1900-talet
Impressionism = ”Intryck”, Hämtat från
målarkonsten t.ex. Manet, Monet, Renoir.
Tonarter försvinner, svävande tonalitet,
avsaknad av musikaliska motiv/melodier.
Improvisation blir viktig.
Grunden till de musikaliska verken är ofta
litteratur eller målningar.
söndag den 25 september 2011
Kompositörer
Musik: Stravinskij, Le sacre du printemps
Kompositörer som Debussy och Ravel
1913 uröppförs baletten ”Våroffer” av kompositören Igor Stravinskij. Uppfördes i
Paris-operan och blev en stor skandal som skakade hela världen. Musiken kallades för
”Bullermusik”
Stravinskij inspireras även av Jazz och gammal musik som man kan höra i vissa av
hans verk.
Maurice Ravel (Bolero)
Claude Debussy (”Clair de lune” månsken)
Igor Stravinskij (Le sarce du printemps ”Våroffer”)
söndag den 25 september 2011
Expressionismen
Expressionismen skapades som en protest mot
Impressionismen.
Den atonala musiken skapas.
Tonarter är bortkopplade, släktskapen mellan
intervaller är borta samt känslan av ett tonalt
centrum.
Skaparen var Arnold Schönberg, skapade
tolvtonsmusiken.
söndag den 25 september 2011
Tolvtonsmusiken
Musik: Schönberg, Perrot lunaire Op. 21
Grundmaterial för att stycke. En serie av skalans
alla tolv halvtoner.
Ingen ton får bilda centrum så en tonarts
förankring skapas.
Ingen ton får upprepas innan alla använts.
Ett arbetsmaterial för kompositörerna
söndag den 25 september 2011
