Barn–unga–samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vem ska fostra barnen?
En kvalitativ studie om fostrans i samverkan med hem och förskola
Who will raise the children?
A qualitative study on school education in collaboration with home and
preschool
Sandra Malmqvist
Malin Larsson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng
Examinator: Sara Berglund
2017-03-29
Handledare: Therese Vincenti
Malmgren
Förord
Det har varit en rolig men lång process att slutföra denna studie. Med hjälp av varandra har vi
lyckats att ta oss igenom hela studien. Det har varit skönt att ha varandra som stöttepelare där
vi kunnat luta oss mot varandra i de hårda stunderna. Det har varit enormt lärorikt och
tillsammans har vi fått många skratt.
Vi vill tacka våra familjer för stödet under examensarbetet och extra tack till vår handledare
Therese Vincenti Malmgren för stödet under handledningen både via mejl och vid våra
handledningsmöten. Tillsammans har vi valt att ta oss igenom litteratur, text och analys, där vi
kritiskt har granskat och förhållit oss till text, åsikter och litteratur samt bearbetning av
materialet. Vi har haft ansvaret för fyra intervjuer var och varit aktiva i intervjuprocessen i form
av att en har ställt frågorna medan den andra ansvarat för ljudinspelningen. Vi valde att utföra
studiens delar tillsammans då vi resonerat att vi båda fick kunskap om studiens uppbyggnad,
alla resonemang, tolkningar och all materialinsamling. Hade studien delats upp känner vi att
man hade missat hälften av arbetsprocessen och att studien inte fått den trovärdigheten som vår
studie har idag. Fyra ögon ser mer än två.
Landskrona 2017-01-02
Sandra Malmqvist
Malin Larsson
2
Sammanfattning
Fostran i svensk förskola och i samhället har sett olika ut i olika tidsepoker. Lagar har ändrats
och samhället har moderniserats. Barn har gått från att enbart ha blivit fostrade i hemmet till att
också fostras i förskolan. I styrdokumenten för förskolan skrivs det fram att förskolan har ett
uppdrag att fostra barn och i samverkan med vårdnadshavare verka för barns utveckling och
lärande (Lpfö 98 rev 2016). Enligt Fjellström (2004) finns det inga lagar och förordningar för
hur olika fostranssituationer ska se ut, utan detta styrs av normer och värderingar som de som
fostrar erhåller. Uppdraget i förskolan är komplext, då läroplanen lyfter att vi i förskolans
verksamhet ska fostra barnen, men inte hur fostransuppdraget ska genomföras. Juul (2006)
belyser vikten av en jämställd kommunikation mellan vuxna och barn, där man samspelar med
varandra på ett givande och tagande sätt. Mot denna bakgrund vill vi undersöka
vårdnadshavares och förskollärares samsyn på fostran. Studien kommer att utgå ifrån
fostransteori som innebär att man utifrån ett jämlikt och ömsesidigt tillvägagångssätt fostrar
barnen (Juul & Jensen, 2009).
Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra
vårdnadshavare. Genom intervjuerna har det framkommit att fostran ses som ett ämne som inte
diskuteras särskilt ofta samt att vårdnadshavare och förskollärare upplever samverkan kring
fostran på olika sätt, men de är överens om att normer och erfarenheter speglar deras sätt att se
och utföra fostran. I samsyn med Fjellströms (2004) åsikter i sin studie, har vår studie visat på
att fostran styrs av normer och åsikter, därför anser vi att ämnet är relevant att diskutera vidare.
Nyckelord: Barn, Fostran, Förskola, Makt, Normer
3
4
Innehållsförteckning:
1. Inledning……………………………………………………………………………..……..7
1.1 Syfte……………………………………………………………………………………..8
1.2 Preciserande frågeställningar……………………………………………………………8
1.3 Begreppsdefinitioner…………………………………………………………………….8
2. Bakgrund…………………………………………………………………………………..10
2.1 Fostran ur ett historiskt perspektiv……………………………………………………...10
2.2 Styrdokument…………………………………………………………………………..11
3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter………….………………………….13
3.1 Vuxnas syn på fostran av barn………………………………………………………...13
3.2 Fostran i förskolan……….…………………………………...……………………….14
3.3 Normer ur ett teoretiska perspektiv..…………………………………………………..15
3.4 Utvecklingsteori……………………………………………………………………….15
3.5 Fostrans teori…………………………………………………………………………..15
4. Metod....................................................................................................................................17
4.1 Metodval…………………………………………………………………………….....17
4.2 Urval……………………………………………………………………………………17
4.3 Genomförande………………………………………………………………………….18
4.4 Forskningsetiska övervägande…………………………………………………...……..18
4.5 Bearbetning av analys och resultat……………………………...………………...….....19
5. Resultat och analys………………………………………………………………………..20
5.1 Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran?......20
5.1.1 Förskollärarna …………………………………...…………………………..…...20
5.1.2 Vårdnadshavare…………………………….…………………………………….21
5.1.3 Sammanfattande analys ………………………………………………….………23
5.2 Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande, omsorg
och fostran i förskola?.......................................................................................................24
5
5.2.1 Förskollärarna…………………………………………………………...………..24
5.2.2 Vårdnadshavarna ……………………………...…………………………………25
5.2.3 Sammanfattande analys ………………………………………………………….25
5.3 Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan ….....……26
5.3.1 Förskollärarna……………………………………………………………………26
5.3.2 Vårdnadshavarna……………………………………………………………..….27
5.3.3 Sammanfattande analys………………………………………………..………27
6. Diskussion…………………………………………………………………………………29
6.1 Resultatdiskussion……………………..…………………..……………………...…....29
6.2 Metoddiskussion………………………………………………………………....……..32
6.3 Egna tankar och reflektioner……………………………………………………………32
6.4 Förslag på vidare forskning………………………………………………………...…...33
7.Referenslista……………………………………………………………………………….34
Bilaga 1…………………………………………………………………………………….36
Bilaga 2…………………………………………………………………………………….37
Bilaga 3…………………………………………………………………………………….38
6
1. Inledning
Förskolan präglas av samhällets tidsanda. Att vara barn i dagens Sverige innebär att många barn
blivit tidigt mötta av den institutionella verksamheten (Axelsson & Qvarsebo, 2010). Förskolan
är den första institutionen barnen går till mötes i utbildningssyfte. I Lpfö 98 rev 2016 skrivs
det fram att förskolan ska fostra barnen. Sommer (2005) menar på att förskolan är den första
arenan där barn möter den offentliga fostran. Därför är det inte bara hemmets normer, regler
och förhållningssätt som barnet ska förhålla sig till. Då förskolan påverkar barnets utveckling
är det väsentligt att den samverkar med barnets vårdnadshavare (Sommer, 2005).
Förskoleverksamheten anses idag vara en pedagogisk arena där lärande och utbildning står i
fokus medan fostran och omsorg för barnen hamnar i skymundan. Fostran anses i vissa
sammanhang som ett begrepp som misstolkas. Larsson (2012) skriver att ordet fostran
förknippas med bestraffning eller förtryck och att det inte passar i förskolan värld. Vad detta
beror på, att fostran ses som någonting negativt, kan diskuteras. Om man upplevt fostran i form
av bestraffning i sin barndom kanske man har en annan uppfattning om begreppet fostrans
innebörd.
Styrdokumenten för förskolan tillkom när utbildningsdepartementet övertog ansvaret för
förskolan (skolverket 2016). I styrdokumenten står det att förskolan ska vara ett komplement
till hemmet och att i förskolan ska omsorg, fostran och lärande bilda en helhet. ”Förskolan ska
vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande.
Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet
att utvecklas efter sina förutsättningar” (Lpfö 98 rev. 2016, s.5). Då förskolan ska vara ett
komplement till hemmet anser vi att det är viktigt att ta reda på hur förskolan och
vårdnadshavare samverkar kring fostransuppdraget.
Enligt Fjellström (2004) finns det inga lagar och förordningar för hur olika fostranssituationer
ska se ut, utan detta styrs av normer och värderingar som de som fostrar använder. Enligt
styrdokumenten för förskolan är begreppet fostran en av de fyra grundpelarna som förskolans
verksamhet ska präglas av. I läroplanen kan man läsa: ”Förskolans verksamhet ska präglas av
en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Lpfö 98 rev, 2016,
s. 9). Anser förskollärarna och vårdnadshavarna att detta bildar en helhet på förskolan?
I dagens samhälle är det vanligt att barn vistas i förskolan. Samhället har förändrats då
vårdnadshavarna idag arbetar eller studerar vilket kan leda till att barns vistelsetider på
7
förskolan blir längre än förut. I vissa fall tillbringar barnen mer av sin vakna tid på förskolan
än i hemmet under vardagarna. Vem ska då stå för fostran, förskolan eller hemmet?
Utgångspunkten för vår studie framkom då vi anser att samverkan kring fostran mellan hem
och förskola inte diskuterats. I läroplanen för förskolan står det att förskolans uppdrag är att i
samverkan med barnets vårdnadshavare ska fostra barnen. Men hur ser denna samverkan ut?
Delar man en samsyn kring fostran av barnen och hur samverkar dessa parter? Fostrans
komplexitet är att begreppet fostran nämns i styrdokumenten och skall utföras på förskolan men
Lpfö 98 rev. 2016 nämner inte hur tillvägagångsättet skall utföras.
1.1
Syfte
Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares och förskollärares syn på fostran.
1.2
Preciserande frågeställningar:
Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran?
Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande,
omsorg och fostran i förskolan?
Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan?
1.3 Begreppsdefinitioner
I Lpfö 98 rev. 2016 används begreppen vårdnadshavare och förälder. I vårt arbete kommer vi
att använda oss av begreppet vårdnadshavare då vi anser att det är ett begrepp som bäst
beskriver de personer som har huvudansvaret för barnet. Men när vi citerar ur Läroplanen för
förskolan (2016) kommer det att förekomma båda delar eftersom Skolverket inte är konsekvent
i sitt skrivande.
Begreppet fostran kommer i vår studie ha en samsyn med Juuls (2006) fostransteori. Fostran
som begrepp innebär att forma ett barn till något eller någon, lära barn att kunna förhålla sig till
sin omgivning och bli en social aktör som får vetskap om de rådande normer och värderingarna
som gäller. Att man som vuxen hjälper barn att sätta gränser och regler för barnets
välbefinnande, det kan även förekomma att barn fostrar varandra det vill säga en form om
kamratuppfostran.
8
Då studien studerar samverkan mellan hem och förskola så betyder samverkan i denna studie
att man samarbetar för att få den sociala samvaron mellan vårdnadshavare och förskollärare att
fungera. Samverkan sker mellan flera aktörer, detta innebär att alla är behjälpliga och strävar
mot samma vision. Alla som är medverkande är lika värdefulla och målet är att få så bra resultat
som möjligt för alla aktörer (Emilson, 2008). I enhet med Piagets utvecklingsperspektiv är att
man i förhållande till sin omvärld samverkar med andra för att få en större och bredare bild på
samhället (Elkind 1978).
9
2. Bakgrund
Här kommer vi att belysa begreppet fostran och dess innebörd ur ett historiskt perspektiv. Vi
kommer också att lyfta fram hur fostran ur ett samverkansperspektiv skrivs fram i Läroplan för
förskolan Lpfö98(2016), Barnkonventionen samt Skollagen.
2.1 Fostran ur ett historiskt perspektiv
Tittar man tillbaka på förskole-fostran ur ett historiskt perspektiv kan man se olika förändringar
i samhället. Enligt Tallberg Broman (1991) är förskole-fostran inget nytt, ända sedan
industrisamhället började ta form under 1900-talet har barnens fostran och deras plats i
samhället diskuterats.
Under de senaste två seklerna har samhället förändrats och västvärlden urbaniserats. Sverige
utvecklades från att vara ett bondesamhälle till ett utbildat industrisamhälle. I och med detta
ändrades även familjekonstellationen och familjens levnadssätt (Axelsson & Qvarsebo, 2010).
Synen på barn var att de föddes med en dragning till det onda och det var föräldrarnas plikt att
fostra barnen till goda arbetare och samhällsmedborgare. När industriella revolutionen tog fart
i Sverige flyttade många från landet in till städerna. Detta innebar att även kvinnorna började
arbeta och under tiden hade barnen ingenstans att vistas. Detta ledde till att barnen ansågs som
ett problem i samhället, man ansåg nu att barnen behövde räddas och civiliseras. Samhällets
medborgare fruktade att barnen skulle utvecklas till kriminella på gatan, detta ansåg samhället
som ett problem som behövde förhindras (Cunningham, 1991). Barnen skulle fostras eller
tuktas till att genom disciplinering bevara samhällsordningen. Samhällsutvecklingen krävde
institutioner som tog hand om barnet när vårdnadshavarna arbetade eller studerade.
Institutionen blev en förhistoria för förskolan och den obligatoriska skolans framväxt där
omvårdnad, fostran och utbildning blev en centralpunkt för barnen (Sandin, 1986).
Under 1900-talet började forskare som Sigmund Freud, Lev Vygotskij och Jean Piaget
intressera sig för barn och barns utveckling. Barn ansågs då inte som inkompetenta objekt utan
som kompetenta subjekt (Axelsson & Qvarsebo, 2010,). Barndomen blev ett relevant
forskningsämne och man ansåg barndomen som något viktigt. Forskarna ansåg att genom
utbildning som ledde till bildade medborgare, kunde även samhället utvecklas och expanderas.
Den allmänna skolan infördes år 1936. Detta ändrades år 1972 till att alla barn mellan 7-16 år
10
hade skolplikt och därmed rätt till en utbildning och rätt till en skolgång oavsett familjernas
ekonomiska förutsättningar (Sommer, 2005).
Skolkommissionen hade ett starkt fäste i förskolan fram till 1990-talet innan styrdokumenten
utformades. Styrdokumenten för förskola och skola byggde på att fostran skulle präglas av en
kristen gudstro. Idag ska verksamheten enligt läroplanen vila på en beprövad kunskap och ha
en vetenskaplig grund (Fjellström, 2004). Skolreformen i ledning av Alva Myrdal och Stellan
Arvidsson i skolkommissionen år 1946 handlade om att skapa en demokratisk skola. Barn
skulle skapas till fria människor utan att indoktrineras, barnet skulle själv skapa sin egna
uppfattning och tyckande. Ansvaret för barnfostran skulle delas mellan samhället, i form av
utbildad personal och barnens vårdnadshavare (Fjellström, 2004). Fjellström (2004) skriver om
skolans olika bedömningsformer i uppförande. Ord som: dum, snäll, odåga, olydig och slapp,
användes i skolans värld. Aga var en del av lärarens vardag, de hade rätt att slå barnen i
uppfostringssyfte. 1958 förbjöds aga i den svenska skolan. Agan byttes mot verbala
tillrättavisningar och ibland kränkningar.
Under andra halvan av 1900 - talet skedde ett genombrott i fostransuppdraget i förskola och
skola. Det blev nu förskolans och skolans främsta uppgift att fostra fria och demokratiska barn
som skulle axla samhällets framtida utveckling (Axelsson & Qvarsebo, 2010,). Lagtexterna
skrevs även om till att barn nu mera hade rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Barnen skulle ses som egna individer och fick inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behandling (a.a. 2010). Idag är den svenska förskolan tillgänglig som en pedagogisk
verksamhet för alla barn (Lpfö 98 rev 2016).
2.2 Styrdokument
Läroplanen skrevs 1998 på uppdrag av regeringen igenom utbildningsdepartementet för att
förtydliga förskolans uppdrag. Läroplanen lyfter fram förskolans ansvar för samverkan med
vårdnadshavarna (Lpfö 98 rev.2016). Förskolan ska vara ett komplement till hemmet när det
gäller lärande, omsorg och fostran. Det är vårdnadshavarnas som ansvarar för barnens fostran,
utveckling och växande men förskolan ska verka som ett stöd där varje enskilt barn utvecklas
efter sina egna förutsättningar.
11
Förskolan ska samarbeta förtroendefullt med hemmet. ”Arbetslaget ska samarbeta med
hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt
i förskolan” (Lpfö 98 rev.2016, s.9).
Sverige har undertecknat barnkonventionen som är utarbetad av FN. Barnkonventionen handlar
om barnens rättigheter i samhället och därmed blir detta en del av förskolans uppdrag.
Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I 5 § står att:
”Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och
utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till” (Barnkonventionen 2016 5§).
Riksdagen har tagit fram en skollag där alla skolformer i Sverige innefattas. Skollagen lyfter
inte fram något kring barns fostran i förskolan men dock uttrycker de att: ” Förskolan ska
stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten
ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling
och lärande bildar en helhet” (SFS 2010:800, kap 8 § 2).
12
3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter
Detta avsnitt kommer att belysa tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter kring fostran i
förskolan. Vi kommer att använda oss av Piagets utvecklingsteori samt Juuls fostransteori. De
begrepp som står centrala i vår studie är fostran, makt, normer och samverkan. Utifrån våra
teoretiska utgångspunkter kommer vi studera fostransuppdraget utifrån samverkan mellan
förskollärare och vårdnadshavare.
3.1 Vuxnas syn på fostran av barn
Psykologen Dion Sommer (2005) lyfter att det är den vuxnes ansvar att fostra barn. Fostran ska
fungera som en orienteringskarta där fostran är tillvägagångssättet för att nå slutdestinationen.
Hur man sedan ska fostra barn är beroende på rådande normer, traditioner och bevekelsegrunder
som den som fostrar erhåller. Sommer (2005) beskriver att fostran och omsorg är två parallella
omhändertagande för barns uppväxt. Yngre barn behöver mer omsorg, detta i form av att man
behöver tillgodose de primära behoven hos barnet så som närhet, mat och sömn. När barnet
växer upp lär de sig att tillgodose sina primära behov och då avtar omsorgsbiten från dem vuxne
och då tar fostransbiten över. En del i detta fostransuppdrag, menar Sommer (2005), är att lära
barn underförstådda regler och normer som verkar och råder i samhället.
Jesper Juul är en dansk familjeterapeut och författare som skriver och belyser
fostransperspektivet ur ett jämlikt och ömsesidigt förhållande mellan vuxna och barn. Inom ett
fostransperspektiv menar Juul (2006) att många anser att det måste finnas gränser för barn
exempelvis kan det vara: vad de måste göra, och inte får göra, vad de bör och inte bör göra.
Detta menar Juul blir ett maktmedel där man vill sätta gränser för sina barn, men Juul anser att
detta inte har något begrundat belägg och att det är viktigare att lära sig om familjens normer
och traditioner.
Juul skriver att ”ingen tvivlar väl på att föräldrar har makt över sina barn, och att utövandet av
denna makt ofta är det enda ansvarsfulla sättet att handla på” (Juul, 2006, s. 184). Med detta
menar Juul att vuxna har en angiven makt över sina barn men att man själv som vårdnadshavare
väljer hur man ska sätta gränser, regler och förhållningssätt för hur man fostrar sina barn. Juul
förespråkar en ömsesidig respekt som innehåller ett givande och tagande på ett ödmjukt sätt
(Juul, 2006).
13
3.2 Fostran i förskolan
Anette Emilson (2008) är en av de som forskat kring fostran i förskolan. Hennes
forskningsområde belyser den institutionella fostran som äger rum på förskolan mellan
pedagoger och barn samt hur detta kan ge uttryck i vardagen på förskolan. Den institutionella
fostran står med i förskolans läroplan och syftena med denna, menar Emilsson, är att barnen
utvecklar förmågor som är önskvärda i vårt demokratiska samhälle. I Emilson och Folkessons
(2006) artikel framkommer det att genom ömsesidig respekt får vuxna och barn en mer jämlik
relation. Emilson och Folkesson (2006) menar att fri demokrati inte innebär att barn får göra
som de vill, utan lära sig i olika fostranssituationer. Detta blir en gynnsam effekt som kommer
påverkar barnen i framtiden.
Fjellström som forskat kring fostran, ser utifrån sin studie att fostransuppdraget skrivs fram
tydligt i skolans styrdokument. Fjellström skriver i sin studie att läroplanen består av angivna
kunskaper och att fostran sker i utbildningen i ett utvecklade syfte. I sin studie ser Fjellström
även komplexiteten i fostransuppdraget i styrdokumenten, han menar på att tillvägagångssättet
för hur fostransuppdraget skall utformas uteblir i läroplanen. Fjellström menar att
tillvägagångssättet för att fostra barn "överlåts på rådande praxis, lokala traditioner och enskilda
lärares tycken" (Fjellström, 2004, s. 21). Fjellström skriver om ordet fostran som en
maktrelation mellan ett subjekt och ett objekt, den ena fostrar och den andra fostras. Subjektet
fastställer värderingar och normer som objektet ska ta till sig (2004). Detta kan ses som en
maktrelation mellan den vuxna och barn där den vuxna kan ta ut makt över barnets fostran.
Bigsten (2015) poängterar vuxnas maktrelation gentemot barn och att makten ibland kan
upplevs som asymmetrisk och i obalans.
Pedagogikforskaren Klara Dolk (2013) har gjort en studie om makt, normer och delaktighet i
förskolan. Hon poängterar att makt verkar först genom normer och normalisering snarare än
lagar och regler. Dolk menar på att man inte genom våld, tvång och straff kan tvinga någon att
följa det rådande normerna utan att vederbörande gör detta medvetet och omedvetet. Dolk
skriver att värdegrundsarbetet i förskolan förts fram av de rådande normer och traditioner som
den vederbörande har med sig från sina tidigare erfarenheter (Dolk, 2013). I sin forskning
påvisar Dolk att barn har lite delaktighet i värdegrundsarbetet där den vuxnas normer avspeglar
värdegrunden i förskolan. Samhället styrs inte av en enskild norm, utan det är många normer
som tillsammans verkar och byggs upp, allt eftersom samhället förändras. Förskolan är en arena
med egna normer som det lilla barnet ska anpassa sig till när den träder in i förskolans värld.
14
Normerna ändras allteftersom och påverkas av personligheter, erfarenheter, tid, rum, årstider,
ålder, etnicitet och kön (Martinsson & Reimers, 2008)
3.3 Normer ur ett teoretiskt perspektiv
Normer är något som inte är kopplat till lagar och förordningar utan något varje individ besitter.
Butler (2007) skriver att normer i regel är självklara och naturliga i dess kontext, men de som
väljer att ifrågasätta och motarbeta normen kan uppfattas som ifrågasättande och annorlunda.
Normer kan uppfattas som svårtydda och outtalade. Man försöker skapa en medvetenhet om
sina normer man har omkring sig eller i sig.
Butler (2007) menar att utan normer och normativa utgångspunkter skulle den existerande
verksamheten på förskolan försvinna, då det är viktigt att ha mål, ambitioner och riktlinjer som
bildar en grund för det pedagogiska arbetet. Det är viktigt att man som vuxen är medveten om
sina normer och värderingar för att få en gemensam syn, alltså en samsyn på hur och vilka
normer som ska läras ut.
3.4 Utvecklingsteori
En teoretiker som forskat kring utvecklingsteorin är Piaget och han ansåg att människor är i
behov att förstå och förhålla sig till sin omvärld. För att få en bild av hur omvärlden fungerar
menar Piaget att nya och gamla erfarenheter måste anpassas och förhålla sig till varandra och
detta kan ske på två sätt. Det första kallar Piaget för assimilation, vilket innebär att nya
erfarenheter möter gamla och personens kognitiva schema inte förändras. Men när personen
möter nya erfarenheter måste den strukturera om för att kunna infinna sig i sin nya omvärld
detta kallas för ackommodation. Piaget menar att när vi möter nya tankar och synsätt som
utmanar våra gamla erfarenheter utmanas vårt tänkande och människans intelligens utvecklas
(Elkind, 1978).
3.5 Fostransteori
Juuls teorier bygger på att barn uppfostras utifrån vuxnas normer, värderingar och tidigare
erfarenheter. Juul (2006) tror på det kompetenta barnet som aktivt deltagande i sin vardag och
15
som kan ta eget ansvar över sitt eget handlande med tydliga riktlinjer från vuxna i barnets
närhet. Detta ger barnet möjlighet till att utveckla sin självkänsla, eget ansvar och som vuxen
se tillbaka på sina tidigare erfarenheter och tillgodose sina egna behov. Juul och Jensen (2009)
skriver att barnen i dagens samhälle uttrycker sina känslor, åsikter, argument och förväntar sig
att vuxna i deras omgivning tar dem på allvar. Det centrala i Juuls relationskompetens är de
erfarenheter som barn upplever i sin vardag, nyckeln till detta är omsorg, lyhördhet och respekt
som alla parter behöver. Denna teori som Juul och Jensen (2009) skriver fram är att vuxna och
barn utvecklas i relation och samspel med varandra. Samspelet mellan den vuxna och barnet
gör att de båda utvecklar sin sociala samhörighet. I vår studie är det viktigt att förstå hur den
vuxna kan förhålla sig till barnets fostran, vare sig om det rör sig om hemmiljö eller en
förskolemiljö. Vår studie kommer i samsyn med Juuls teori bygga på att fostran sker utifrån
den vuxnas normer, värderingar och tidigare erfarenheter.
16
4. Metod
I metodkapitlet redogörs för den metod som ligger till grund för studien och vilka urval som
gjorts. Här redogörs även för tillvägagångssättet av studien och bearbetningen av det empiriska
material som samlats in. Här lyfts också de forskningsetiska överväganden som studien vilar
på.
4.1 Metodval
Utifrån vårt syfte som var att undersöka vårdnadshavares och förskollärares samsyn på fostran
lämpar det sig att använda kvalitativ intervjuer i vår studie. Detta för att få en förståelse för hur
vårdnadshavarna och förskollärarna tänker och resonerar i våra intervjufrågor. Intervjufrågorna
är utformade för att få svar på våra frågeställningar. Att använda sig av intervju som metod
utmärker sig, enligt Trost (2010), genom att använda enkla och raka intervjufrågor som kan ge
innehållsrika svar och därmed får vi konkret information från våra respondenter.
Nackdelen med den kvalitativa intervjuerna är att den bygger på små urval och gäller precis i
tiden när studien utförs. Det kan även vara svårt att presentera studien i statistiska meningar då
den inte bygger på varierande statistik (Trost, 2005).
4.2 Urval
I en studie måste det ske flera urval. Dessa urval måste göras tidigt i studien för att kunna veta
hur tillvägagångssättet ska ske och hur man ska samla in sin empiri (Alvehus, 2013). Man måste
även tidig bestämma sig för vilka metoder man kommer att använda sig av. För att arbetet med
vår studie inte ska bli för omfattande har vi valt att göra vissa avgränsningar för att begränsa
studiens omfång.
Vi har därmed gjort ett urval när det gäller våra intervjuer, vi har valt att enbart intervjua fyra
förskollärare och fyra vårdnadshavare. Förskollärarna har vi valt för att de är utbildade inom
yrket och insatta i förskolans läroplan. Vi är dock medvetna om att förskolan är en arena med
många verksamma vuxna som har en viktig roll i barns utveckling och lärande. Dessa vuxna är
givetvis med och påverkar samverkan mellan hem och förskola. Vi har utifrån tidigare etablerad
17
kontakt med förskolor, valt förskollärare och vårdnadshavare. Förskollärarna valdes ut utifrån
yrkeserfarenhet, detta för att vi var nyfikna på om det framkom under intervjun.
Vårdnadshavarna valdes ut utifrån ålder och kön för att få en neutral spridning. Valet av
förskollärare och vårdnadshavare skedde med ett strategiskt urval, viket är en metod som är
praktisk att använda sig av (Trost, 2005). Med hjälp av att använda sig av ett strategiskt urval i
vår studie fick vi möjlighet att påverka vilka respondenter som deltog i vår intervju.
4.3 Genomförande
Vi skrev ihop intervjufrågorna som vi ville ha svar på. Förskolecheferna kontaktades via mejl
(se bilaga 3) och med deras godkännande kontaktade vi de förskollärare och vårdnadshavare vi
valde att intervjua.
Tid och plats bokades för att hålla i intervjuerna och vi valde att deltagarna inte fick ta del av
frågorna innan intervjun, detta för att vi ville att svaren skulle vara spontana och att de inte
hunnit prata ihop sig. Våra intervjuer utfördes individuellt med de personer vi valt ut för vår
studie. Vid intervjuerna närvarade vi båda två, den ena var den som var aktiv och den andra
antog en passiv roll och skötte inspelningen. Detta med syfte att underlätta för vår respondent
och svaren skulle bli raka och ingen information skulle gå förlorad. Intervjuerna skedde i enskilt
rum i förskolemiljö eller i vissa fall i de intervjuades hemmiljö. Alla intervjuerna gjordes under
en och samma vecka.
Vår urvalsgrupp fick en uppskattning på hur lång tid vår intervju skulle tänkas ta. Trost skriver
att en intervju inte bör ta för lång tid på grund av respekt gentemot den man intervjuar (Trost,
2005). Vi informerade om studiens syfte, förfrågan om inspelning vid intervjuer och
information om vår transkribering. När frågorna ställdes och intervjupersonen svarade blev det
ibland följdfrågor för att förtydliga svaren. Trost skriver att det är väsentligt för intervjuaren att
ställa följdfrågor för att kunna förstå och tolka den intervjuade personen rätt (Trost, 2005).
4.4 Forskningsetiska överväganden
När vi kontaktat de personer vi valt att intervjua informerade vi om det fyra forskningsetiska
principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2017). Informationskravet innebär att informera respondenterna om studiens
18
syfte och vad studien ska mynna ut i. Vi upplyste även urvalsgruppen om att de när som helst
får hoppa av studien utan några negativa konsekvenser. De behövde inte svara på de aktuella
frågorna om de ansåg det obekvämt. Urvalsguppen blev även tillfrågade om medgivandet till
att intervjuerna skulle spelas in och att inspelningen senare skulle transkriberas.
Samtyckeskravet innebär att personerna i vår urvalsgrupp har lämnat sitt samtycke till att delta
i vår studie.
Personernas uppgifter i vår studie får enligt nyttjandekravet enbart användas för
forskningsändamålet.
Vi försäkrade förskolecheferna att förskollärarna och vårdnadshavarna skulle vara anonyma i
vår studie, detta ingår i konfidentialitetskravet, även vår urvalsgrupp informerades vid första
samtalet att de skulle få vara anonyma under intervjuerna och figurera med ett annat namn i
denna studie med form av nummer. Konfidentialitetskravet innebär också att man inte ska
kunna identifiera enskilda personer. Alla i vår urvalsgrupp är myndiga, det vill säga är över
arton år och därför kan intervjuerna ske enskilt utan samtycke från en målsman. Enligt
Vetenskapsrådets rekommendationer har deltagarna rätt att ta del av vår studies resultat
(Vetenskapsrådet 2017).
4.5 Bearbetning av analys och resultat
De intervjuer vi hade spelades in med hjälp av ljudinspelning. Inspelningarna avlyssnades och
transkriberades i sin helhet då vi tagit bort mummelljud. Efter att materialet transkriberats,
lyssnades intervjuerna genom noggrant med följd av våra intervjuanteckningar för att
säkerställa att ingen information gått förlorad.
19
5. Resultat och analys
Detta kapitel är upplagt utifrån frågeställningarna, så att varje fråga diskuteras i ett eget avsnitt.
I varje avsnitt kommer vi först att presentera förskollärarnas och vårdnadshavarnas perspektiv
var för sig, för att sedan göra en sammanfattande analys i slutet.
5.1 Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna
innebörden av begreppet fostran?
5.1.1 Förskollärarna
Utifrån intervjuerna med förskollärarna framkom det att deras syn på fostran var förenlig med
hur man uppför sig gentemot sin omgivning och varandra. De lyfte även att fostran betydde
gränssättning, rutiner och hur man formar goda samhällsmedborgare. En av förskollärarna
uttryckte att fostran även betyder: ”Att uppfostra barnet med normala värderingar”
(Förskollärare 2).
En av förskollärarna lyfter även fram att fostran är en stor del av deras verksamhet och att
mycket tid läggs på social träning, reda ut konflikter och visa respekt mot sig själv och andra.
Ett annat tillvägagångsätt för fostran i förskolan är att fostran sker i olika situationer och
sammanhang. Några av de situationer förskollärarna nämner i intervjuerna som de anser vara
fostranssituationer är matsituationen, påklädning och att få vänta på sin tur. Förskollärarna
menar att fostranstanken sker i allt de gör, från att visa känslor, sätta ord på känslor, träna
empati, till att man själv som pedagog visar sig som en god förebild. Något som även lyftes
under intervjutillfällena var de olika material som tränade barnens empati, ett av dessa var bland
annat, ”Stegvis” (som är ett arbetsmaterial). Förskollärarna uttryckte att respekt skulle visas
mot alla som är aktörer på förskolan, allt från vuxen-barn, barn-barn och barn-vuxen. En av
förskollärarna uttrycker:
Jag tycker att stor del av tiden på förskolan läggs på att fostra barnen i det sociala
samspelet, det är ofta här det sker konflikter mellan barnen. Det gäller att som
vuxen sätta gränser för barnen och vara en god förebild och hur man respekterar
varandra. Att man som vuxen beter sig så som man vill att barnen beter sig mot
sin omgivning (Förskollärare 4).
20
Förskollärarna tyckte att det var viktigt att alla som jobbar i verksamheten har en snarlik eller
en gemensam syn på fostran, regler och normer som råder i verksamheten. Hälften tyckte att
det diskuterades allt för lite i arbetslagen för att få en gemensam syn på fostran. De tyckte att
mer tid spenderades åt andra saker såsom dokumentation, likabehandlingsarbetet, brandskydd
och IT. Förskollärarna menar att det är i specifika situationerna som kollegor pratar igenom
hur man agerat, hur man resonerat, värderat och vad som kunde gjorts annorlunda.
Förskollärarna svarade i intervjuerna att helst skall fostransuppdraget fördelas lika mellan
barnets hemmiljö och förskolan. Förskollärarna menar på att vårdnadshavarna fostrar barnen
som de vill hemma, men att förskolan har sina regler, normer och förhållningssätt att förhålla
sig till. Det ska inte vara förskollärarnas personliga åsikter om hur barnen ska fostras som spelar
in, utan förskollärarna ska hålla en profession och förhålla sig till de regler och normer som
förskolan står för. Det lyftes även att förskollärarna har lättare att hålla på regler som gäller på
förskolan än vad vårdnadshavarna har i sin egen hemmiljö. Hälften av förskollärarna lyfte att
fostransuppdraget läggs mer över på förskolan i samband med att barnens vistelsetider har blivit
längre och då kan linjen om vem som ska stå för fostran bli diffus. Dock menar förskollärarna
att de ibland är svårt att förbise sina personliga åsikter och värderingar när de kommer till att
fostra barnen på förskolan. De menar att deras normer påverkar deras syn på begreppet fostran.
En av förskollärarna uttrycker:
Ja, mina normer spelar roll, så som jag kanske har blivit uppfostrad, hur jag uppfostrat
mina barn tar jag med mig här på förskolan och uppfostrar de barnen här. Så normer
påverkar absolut min syn på fostran (Förskollärare 1).
En av förskollärarna lyfter att det är viktigt att se att världen förändras och att det idag finns
mer som är normalt än när hon växte upp. En annan förskollärarna menade att normerna
påverkar ens fostringssyn och på grund av detta hade man behövt lyfta diskussionen kring
fostran i förskolan för att få en gemensam syn, en samsyn.
5.1.2 Vårdnadshavare
Vårdnadshavarnas syn på fostran var att de tycker att barnen ska formas till den individen som
vårdnadshavarna tyckte att barnen skulle bli. Det som många av våra intervjuade
vårdnadshavare menar är att de vill att barnen ska uppnå ett socialt önskvärt beteende som
främjar barnen i sociala sammanhang under barnets uppväxt. Majoriteten av vårdnadshavarna
21
uttryckte att fostran var en del av att vara en vägvisare där man lär barnen om vad som är rätt
och fel. En av vårdnadshavarna uttryckte att fostran är:
Hur man formar sitt barn till att bli en individ och hur mitt barn fungerar i sociala
sammanhang. Även så betyder det att man lär ut de normer som finns i samhället
men även hur man uppför sig (Vårdnadshavare 3).
Fostran som råder på förskolan har vårdnadshavarna olika åsikter om, någon uttryckte att
fostran inte ska ske av andra än vårdnadshavare och i hemmiljö. En annan uttryckte att fostran
betyder likadant på förskolan som i hemmiljön. Vårdnadshavarna uttryckte att förskolan ska
lära ut de regler och förhållningssätt som råder i verksamheten och att barnen ska fungera i
sociala grupper. En av vårdnadshavarna menade att det råder en mer kollektiv fostran då det
vistas fler barn på förskolan än i hemmiljön.
Vårdnadshavaren uttryckte:
Jag tror ju inte att de på förskolan kan fostra mitt barn på samma sätt som jag kan
för där är så många andra. Hemma kanske jag kan se mellan fingrarna på vissa
grejer, för att det bara är mitt barn där. På förskolan även om det ska vara
individanpassat och det ska vara så fint liksom men så det går ju inte när där är en
grupp på kanske tjugo barn utan då måste man ju följa vissa regler. Det betyder
samma sak men jag tror att det blir mer stelt på förskolan, hemma kan man
diskutera fram någonting, det kan man såklart på förskolan också men om man
släpper vidare en sak för ett barn måste man göra det för de andra tjugo också,
den konsekvensen finns ju inte hemma (Vårdnadshavare 4).
Vårdnadshavarna uttryckte att förskolan ska ha regler och förhållningssätt eftersom där vistas
fler barn. Vårdnadshavarna uttryckte att det blir svårare att se mellan fingrarna i situationer som
uppstod på förskolan, men att de kan i deras hemmiljö ta varje situation och bedöma utifrån den
specifika händelsen. Två av våra vårdnadshavare tror att det blir svårt att se det individuella
barnet och fostran sker då i den sociala gruppen. Vårdnadshavarna uttryckte att verbala
tillsägningar och tillrättavisningar kan anses som lämpliga metoder för hur barnen fostras i
förskolan. Förskolan ska vara en arena som lär ut etik, moral och bemötande av andra
människor. Hälften av vårdnadshavarna uttryckte att den största delen av fostran ska ske i
hemmet. Även så uttryckte de att de vill att förskolan ska lära ut regler och förhållningssätt men
att fostran sker i specifika situationer. Vårdnadshavarna ville även att barnen skulle tillrättavisas
om de gör ”fel”. Detta menade vårdnadshavarna att det skulle ske via verbala tillsägelser och
22
inte som en av vårdnadshavarna utryckte på det ”gamla viset” – inte låsa in dem i ett skåp eller
ge dem ” time out” (Vårdnadshavare 1).
Alla vårdnadshavarna var eniga om att normer påverkar både deras egna och förskollärarnas
syn på fostran. Uppväxten och tidigare erfarenheterna speglar värderingar och påverkar synsätt
när det kommer till att fostra barn. En av vårdnadshavarna lyfte att internet och dagens teknik
även påverkar dennes syn på fostran då hen kan läsa på olika forum hur andra fostrar sina barn.
Då börjar man rannsaka sig själv om man gör rätt eller fel menar vårdnadshavare 4.
5.1.3 Sammanfattande analys
I våra intervjuer fram kom det att fostran är ett ord som inte används som begrepp i det
vardagliga talet mellan förskola och hem. Förskollärarna lyfter att fostran sker i olika situationer
och sammanhang. Dessa fostrans sammanhang menar förskollärarna är en stor del av deras
verksamhet och att mycket tid läggs på social träning, att reda ut konflikter och visa respekt
mot sig själv och andra. De lyfte även att fostranstanken sker i allt de gör, allt från att visa
känslor, sätta ord på känslor, träna empati till insikten hur man själv är som pedagog. Respekt
skulle visas mot alla som är aktörer på förskolan, allt från vuxen-barn, barn-barn och barnvuxen. Även vårdnadshavarnas ansåg, i samsyn med förskollärarna, att fostra barnen var att
skapa sociala önskvärda beteenden. Att barnen kunde förhålla sig till de normer och regler som
fanns i deras omgivning och lära sig att förhålla och förstå dessa.
Respondenterna var eniga om att det var skillnad på fostran i hemmiljö och fostran i förskolan.
I barnets hemmiljö fanns där inte lika många aktörer utan då var det lättare att se genom
fingrarna på regler och förhållningssätt. I förskolan var alla eniga om att fostran var mer
konstant och likvärdig för alla barn som vistas i verksamheten. Någon vårdnadshavare lyfter
komplexiteten med att gruppfostra barnen, barnen blir då socialt uppfostrade och inte fostrade
efter individen.
Förskollärarna och vårdnadshavarna menar på att normer påverkar deras syn på fostran. Deras
tidigare erfarenheter, deras värderingar och åsikter spelar in när de fostrar barn. Dock framkom
det av förskollärarna att det inte skall vara deras personliga åsikter och normer som styr fostran
på förskolan, utan det ska vara deras profession som styr, men ändå medgav de att faktum var
att deras personliga normer hade en stor påverkan på fostran.
23
Förskollärarna lyfter vikten av att en gemensam samsyn med arbetskollegorna, när det gäller
regler och normer ur ett fostransperspektiv. Det som framkom i intervjun var att hälften av
förskollärarna tycker att de diskuterar samsynen kring fostransuppdraget alldeles för lite för att
mer tid lägg på annat, så som dokumentation, utvärdering, IT, brandskydd osv.
En vårdnadshavare lyfter att det är inte bara normerna som påverkar hens syn på fostran, utan
även internet där det skrivs på olika forum kan påverka ens tänkande kring fostran.
Det som framkom som den största skillnaden mellan vårdnadshavare och förskollärarnas syn
på begreppet fostran och fostranuppdraget var, vart den största delen av fostransbiten sker.
Förskollärarna ansåg att fostran lades mer över på förskolan. Vårdnadshavarna lyfte att fostran
sker mest i barnets hemmiljö.
5.2 Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på
relationen mellan lärande, omsorg och fostran i förskolan?
5.2.1 Förskollärarna
Alla förskollärarna var överens att omsorg, fostran och lärande fyller en lika stor del av
verksamheten och att detta bildar en helhet och genomsyrar allt arbete. En av förskollärarna
uttryckte att på en småbarnsavdelning så var det främst omsorg och fostran som hade fokus då
denna förskollärare ansåg att dessa barn behövde mer trygghet och omsorg. Förskollärarna
uttryckte att inom omsorgsbiten hjälper man varandra och lär sig att ta hand om sig själva och
sin miljö. Som förslag till omsorgssituationer nämner förskollärarna exempel som att klä på och
av sig själva, be om hjälp om man inte kan, arbeta med empati och empatiskt tränande material.
Inom fostransbiten nämns exempel som att vänta på sin tur, inte prata rakt ut och att fostran är
beroende av olika situationer som uppstår i barnens vardag. Fostran innebär även att visa
respekt mot varandra samt att lär barnen normer och värderingar. Lärandet tyckte många
speglas i det mesta, att barnen lär i alla vardagssituationer. Förskollärare två uttryckte:
Lärandet har vi i alla vardagssituationer, ja alla situationer runt omkring oss är ett
lärande. Att ta på sig skorna är ett lärande, att ta på sig overallen är ett lärande.
Man pratar kring det som händer, då lär sig barnen (Förskollärare 2).
24
Alla förskollärare är eniga i att fostran och omsorg är en del i lärandet, det vill säga att i fostran
och omsorgssituationer lär barnen. Lärandet kan därför uppfattas som ett begrepp som används
mest när man talar om barns utveckling i förskolan.
5.2.2 Vårdnadshavarna
Begreppet omsorg menade vårdnadshavarna handlade om att tillgodose barnets primära behov,
de gav exempel som att byta blöja, rena kläder, tvätta sina händer, trösta, plåstrar om och snyta
näsan. En annan vårdnadshavare tyckte att omsorgsbiten tillsammans med fostran utgör en
större del på en småbarnsavdelning. Denna vårdnadshavare uttryckte att på en syskonavdelning
så utgör fostran och lärande den största delen.
Jag förstår att förskolan arbetar med alla tre områdena, men man pratar och
fokuserar mer på lärande känns det som när man diskuterar. Dock så har man ju
omsorgsbiten med mat, ny blöja och byte av smutsiga och blöta kläder och de
plåstrar om och tröstar om det behövs. På förskolan där jag har mina barn upplever
jag att fröknarna har en mysig relation till mina barn där de får närhet om de
behöver. Sen fostran är ju då om fröknarna berättar om det hänt något speciellt
annars känns det inte som något man pratar så mycket om” (Vårdnadshavare 2).
Lärandet ansåg vårdnadshavarna var att barnen lär sig nya saker hela tiden. Två av
vårdnadshavarna nämnde att förskolan ska lägga fokus på lek och lärandet och att det är detta
som oftast diskuteras och nämns.
5.2.3 Sammanfattande Analys
Vårdnadshavarna lyfte att förskolan skulle vara en arena för lek och lärandet medan hemmet
skulle stå för barnets fostran. Medan förskollärarna uttryckte att förskolan var en arena där
lärande, omsorg och fostran bildar en helhet och att fostransuppdraget blir mer en väsentlig
fråga då barnets vistelsetider ökar på förskolan. De intervjuade förskollärarna ansåg att de
arbetade med omsorg, fostran och lärande som en helhet då de flesta tyckte att detta
genomsyrade deras dagliga verksamhet. De ansåg dock att det var mer omsorg och fostran på
en småbarnsavdelning och att lärande står mer i fokus ju äldre barnen blir.
25
Som förskollärarna lyfter i intervjuerna så blir även omsorg och fostransbiten ett lärande då
barnen lär i alla situationer som sker i förskolan.
Vårdnadshavarna däremot särskiljer mer de olika begreppen och är osäkra på om förskolan
arbetar med dessa som en helhet. Vårdnadshavarna tror dock att omsorgsuppdraget handlar om
att tillgodose barnens primära behov. Vårdnadshavarna tyckte att förskolan skulle vara en arena
för lek och lärande och att hemmet sköter fostran av barnen i första hand. Omsorgsbiten tyckte
vårdnadshavarna skulle ske av alla parter som samverkar med barnen under dagen.
Vårdnadshavarna uttryckte att de inte kände att de är införstådda med hur barnen fostras i
förskolan, därför att de tycker att det diskuteras för lite med förskollärarna. Begreppet fostran
ansåg vårdnadshavarna inte nämndes i samtal med förskollärarna. Vårdnadshavarna visste inte
hur fostran nämns i förskolans uppdrag.
5.3 Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring
fostran på förskolan?
5.3.1 Förskollärarna
Förskollärarna upplevde att de har en bra kommunikation när de gäller samarbetet med
vårdnadshavarna. Men en av förskollärarna nämner att ordet fostran sällan används när man
diskuterar barnens beteende. Fostransuppdraget menade alla förskollärare att det diskuteras
med vårdnadshavarna oftast när de kommer till specifika situationer eller under
inskolningsperioden när barn och vårdnadshavare är nya på förskolan. En förskollärare
uttrycker samverkan mellan hem och förskola på detta sätt:
Genom att prata med de dagligen, vid alla hämtningar och lämningar och man kommer
alltid in på det och man försöker. Men vi kan inte göra som alla föräldrarna gör. Alla
föräldrar gör olika, men vi måste berätta vad vi står för på förskolan och så får
föräldrarna göra det bästa utifrån det. För barnens skull kan man hoppas på att man inte
har för stor skillnad i synsätt för då blir det väldigt kluvet för ett barn. Om de får lov att
stå på borden och hoppa och klättra i fönsterkarmarna men inte får det hemma…… jag
menar på förskolan (Förskollärare 2).
Förskollärare 2 lyfter även att om föräldrarna är missnöjda med deras syn på fostran eller om
fostran skiljer sig markant från vårdnadshavarnas värderingar och normer har det hänt att dessa
vårdnadshavare valt att byta förskola för att hitta en som är mer likt deras egna synsätt.
26
De flesta förskollärarna menade på att de har en bra samverkan med vårdnadshavarna när det
kommer till fostransuppdraget och ansåg att man har ett förtroendefullt samarbete som
innehåller ett givande och tagande. Man berättar om hur dagen varit, om där varit någon
situation som utmärkt sig och om vårdnadshavarna behöver samtala vidare om detta i en
hemmiljö med sina barn. Även så kunde vårdnadshavarna vända sig till förskollärarna och fråga
hur de agerat i specifika situationer. Förskollärarna menade på att de kunde hjälpa
vårdnadshavarna med verktyg som förskollärarna upplevt fungerat. En av förskollärarna
uttryckte att de oftast inte benämner dessa situationer med begreppet fostran utan man samtalar
i termer som uppförande och bemötande. En annan förskollärare uttryckte att det vore bra om
man pratat med vårdnadshavarna och gått igenom situationer så att man får en grund att utgå
ifrån, sedan uttryckte hon även att man inte kan tillgodose alla vårdnadshavares krav när det
kommer till fostran, men att hitta någon gemensam syn hade underlättat arbetet.
5.3.2 Vårdnadshavare
I frågan kring samverkan mellan hem och förskolan uttryckte tre av vårdnadshavarna att detta
kunde fungera bättre. En av dessa tre menar på att man enbart pratar om fostran i specifika
situationer som uppstått under dagen på förskolan. Vårdnadshavaren som tyckte att samarbetet
fungerar bra, uttryckte även att fostran enbart tas upp när det uppstår specifika situationer men
att man inte använder begreppet fostran utan använder andra termer.
Sådär tycker jag, jag får ta del av händelser som sker under dagen t.ex. om mitt
barn slåss eller puttas under dagen, men vilka förskolans regler är har jag inte fått
så stor del av. Man pratar inte så mycket kring själva fostran(Vårdnadshavare 3).
Vårdnadshavare 1 nämnde att samverkan sker i form av föräldramöten, utvecklingssamtal och
där man diskuterade regler och normer som gällde på förskolan, detta kan ses som en form av
dialog kring fostran.
5.3.3 Sammanfattande analys
Förskollärarna i våra intervjuer uttrycker att samverkan mellan hem och förskolan kring fostran
sker förtroendefullt dagligen i verksamheten. Att de rådgör med vårdnadshavarna avseende de
regler och förhållningsätt som gäller på förskolan och att det finns en öppen dialog kring
27
barnens olika situationer på förskolan. När det kommer till hem och förskolans samverkan kring
fostran
råder
det
delade
meningar
mellan
förskollärarna
och
vårdnadshavarna.
Vårdnadshavarna tyckte att fostran diskuteras för lite medan förskollärarna ansåg att man hade
en daglig dialog med vårdnadshavarna om olika situationer som uppstått. Vårdnadshavarna
upplevde att den enda gången man diskuterar fostran med förskolan är när deras barn varit med
i situationer som kräver att diskuteras. Vårdnadshavarna menar på att de har ett gott samarbete
med förskolan trots att begreppet fostran utelämnas i diskussion. Förskollärarna uttrycker även
att de har en daglig kontakt med vårdnadshavarna. En förskollärare uttryckte att om
vårdnadshavarna inte är i samsyn med förskolans sätt att se på fostran, eller om fostran skiljer
sig mycket åt hemmet eller förskolan har det hänt att vårdnadshavarna valt att byta förskola.
Förskollärarna upplever ett givande och tagande när det kommer till fostran i förskolan.
Förskollärarna kan hjälpa vårdnadshavarna med verktyg/redskap som fungerar för barnet på
förskolan i olika fostranssituationer. I samverkan med barnens vårdnadshavare uttryckte
förskollärarna, att vid överlämningar kunde förskollärarna delge vårdnadshavarna om det var
någon specifik diskussion som behövdes tas upp i hemmiljö av vårdnadshavare och samtala
vidare kring. I samtalen med vårdnadshavarna nämner de oftast inte begreppet fostran utan
pratar i termer kring uppförande och bemötande.
28
6. Diskussion
I föreliggande kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat och metodval. Vi kommer att dela
in kapitlet i olika delar för att få en bättre struktur. I de olika delarna kommer vi att diskutera
och problematisera våra resultat och förhålla det till tidigare forskning. Vi kommer att resonera
kring konsekvenserna av vårt resultat med avseende för vår framtida profession. Vi avslutar
med att göra en reflektion kring vår studie och presentera förslag till vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavarnas och förskollärarnas samsyn på fostran. För
att ta reda på vårt övergripande syfte har vi landat i tre preciserade frågeställningar. Hut
uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran? Hur ser
förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande, omsorg och fostran i
förskolan? Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan?
Utifrån vår analys kan vi konstatera att fostran är ett allmänt begrepp som många av våra
respondenter har en gemensam syn på. Både vårdnadshavarna och förskollärarna anser att
begreppet fostran innebär gränssättningar, tillrättavisningar och att vägleda barnet. Dessa
gränssättningar kan vara olika beroende på normer och värderingar utifrån sina egna
erfarenheter. Butler menar om människan skapar sig en medvetenhet kring sina egna normer
så kan man kritiskt förhålla sig till normerna (Butler 2007). Studien visar på en markant skillnad
om vem som ska fostra barnen. Vårdnadshavarna ansåg att det var deras ansvar att fostra sina
barn till det de vill att barnen skall bli. Förskollärarna ansåg att många vårdnadshavare lade
över fostran på förskolan eftersom förskollärarna skulle ha mer kunskap om de sociala
situationerna och hur man fostrar barnen. På förskolan vistas fler personer som ska kunna
fungera tillsammans i sociala grupper och i olika situationer då det kan uppstå fler konflikter.
Ur det utvecklingsteoretiska perspektivet lyfter Piaget att barn vill förstå sin omvärld och kunna
förhålla sig till den. Även ingår de i utvecklingsteorin att barn lär i samspel med andra. (Elkind,
1978). Vårdnadshavarna har en vision om att förskolan ska vara en arena för leken och lärandet.
Det är viktigt för vårdnadshavarna att barnen leker med varandra och att man lär sig och
förbereder sig inför skolan och det sociala livet.
29
Social kompetens anses idag vara något av en viktig egenskap att besitta. I vår studie framkom
det att samverkan kring fostran mellan hem och förskolan är en viktig del som idag inte uppfylls
i förskolan. Det står i läroplanen att förskolan ska vara ett komplement till vårdnadshavarnas
fostran så är det viktigt att veta vad som behövs kompletteras och vilken syn vårdnadshavarna
har på fostran. I läroplanen lyfts det att verksamheten skall se till varje enskilt barn, då kan man
inte på förskolan ha en allmän kollektiv fostran som fungerar för alla. Fjellström (2004) har i
sin studie sett komplexiteten med läroplanen då den tar upp att förskolan ska fostra barnen men
inte hur tillvägagångssättet ska genomföras.
I vår studie har vi sett detta då en förskollärare påpekade under intervjun att det hade underlättat
för barnet om vårdnadshavarna har samma syn som de på förskolan för att barnens världar inte
skall kollidera. I vår studie framkom det i intervjuerna med förskollärarna att förskolan har sina
regler och regelverk på hur verksamheten skall fungera, passar det inte vårdnadshavarnas syn
så kan det leda till att de letar efter en ny förskola som stämmer överens med vårdnadshavarens
syn och värderingar. I Läroplanen för förskolan (2016) står det att fostran på förskolan ska ske
individuellt och i samverkan med barnens vårdnadshavare. Resultatet av vår studie visar dock
att det som står skrivit i läroplanen inte efterföljs eftersom vårdnadshavarna i våra intervjuer
inte tycker att fostran som begrepp inte används i kontakten med förskolan. Enligt fostransteorin
så skall fostran ske på ett ömsesidigt sätt, där respekt skall ges och ses till alla parter (Juul,
2006). Trots detta lyfter alla vårdnadshavare att samverkan när det kommer till fostran på
förskolan inte sker tillfredsställande utan bara lyfts när någon specifik händelse inträffat på
förskolan. Detta är motsägelsefullt med tanke på att alla förskollärare lyfter att fostran
diskuteras dagligen med vårdnadshavarna vid hämtningar/lämningar och när specifika
situationer uppstår.
Vårdnadshavarna kräver mer samverkan mellan förskola och hem för att känna sig
tillfredsställda. De vill att fostran sker på ett tillförlitligt sätt på förskolan så att det stämmer
överens med vårdnadshavarnas regler, normer och värderingar. Juul (2006) förespråkar att
vårdnadshavarna har en angiven makt över sina barn och det är vårdnadshavarna som väljer hur
de vill sätta gränser och hur de vill fostra sitt barn. Dock förespråkar Juul (a.a.) om
fostransteorier som en ömsesidig respekt, som innehåller ett givande och tagande.
Fostran bör, enligt förskollärarna, först diskuteras i arbetslagen då de lyfter att det är viktigt
med en gemensam syn men att det dock finns för lite tid att lyfta diskussioner om normer och
fostran. Förskollärarna lyfte att fostran diskuteras främst med kollegorna när det uppstår
situationer där kollegorna har olika syn eller förhållningsätt. Det är i enbart i dessa diskussioner
30
som förskollärarna diskuterar fostran för att få en gemensam syn. Vår studie visar att de som
fostrar barnen erhåller en makt och att det här blir en maktrelation. Risken finns att denna
maktrelation går mellan vårdnadshavarna och förskolan. Förskolan har makten att avgöra
vilken situation de väljer att lyfta och vilka situationer de väljer att utesluta från
vårdnadshavarna. Förskolan erhåller även makten att fostra någon annans barn efter
förskollärarens normer, värderingar och regler som inte är förankrade med barnets
vårdnadshavare. Fjellström (2004) har även han sett i sin studie om makten i
fostransperspektivet. Att man kan använda fostran som ett maktmedel.
I vår analys framkom det att normer påverkar synen på de rådande reglerna som verkar och
gäller på förskolan. Alla våra respondenter menar att de utgår ifrån sina egna normer och
värderingar när det kommer till hur och när de fostrar barnen. Butler (2007) menar på att
normer och regler är självklara och naturliga, de som väljer att motsätta sig reglerna och
normerna kan ses som onormala och annorlunda. Alla är medvetna om sina egna normer, menar
Butler (a.a.), men när situationer uppstår så kan normerna från två personer krocka och då måste
man granska normerna och göra ett ställningstagande på vilka normer som är rådande i den
specifika situationen (a.a.).
Vårdnadshavarna lyfte att förskolan skulle vara en arena för lek och lärandet medan hemmet
skulle stå för barnets fostran. Medan förskollärarna uttryckte att förskolan var en arena där
lärande, omsorg och fostran bildar en helhet och att fostransuppdraget blir mer en väsentlig
fråga då barnets vistelsetider ökar på förskolan. Eftersom förskolan är den första sociala
arenan barnet möter i utbildningssyfte och det är här barnen möter den offentliga fostran, det
vill säga att de fostras av någon utanför hemmet (Sommer, 2005). Vårdnadshavarna lyfte och
definierade varje begrepp som enskilda ting, medan förskollärarna lyfter det som en helhet i
verksamheten. Respondenterna lyfter att lärandet är den delen som genomsyras mest. De
menar på att man kan få in lärandet i allt man gör. Av vår studies resultat kan man utläsa att
vårdnadshavarna anser att förskolan ska stå för lek och lärandet och att det är detta som
diskuteras och nämns i dialogen med förskolan.
31
6.2 Metoddiskussion
Vi tror att det finns en möjlighet att studien hade fått ett annat resultat om vi hade haft manliga
förskollärare i studien men samtidigt tror vi att normernas påverkan är större än könsrollen när
de kommer till att diskutera fostran. Detta för att alla våra respondenter i våra intervjuer talar
om normer och dess innebörd på ens fostranssyn.
Vi strävade efter att få en spridning i åldrarna på våra respondenter för att få en insikt om det
skiljer sig, beroende på hur gammal man är och om det påverkar ifrån vilket årtionde man är
född om man har en annan syn på fostran.
Vi kände att i vissa av våra intervjufrågor skulle det behövts en tydlighet från början då många
av respondenter inte riktigt förstod innebörden med frågan, hur uppfattar du som
vårdnadshavare att förskolan arbetar med omsorg, fostran och lärande? Denna fråga skulle
behövt förtydligas med att omsorg, forstran och lärandet ska bilda en helhet på förskolan. Även
så hade man kunnat förtydliga detta med att förklara vad läroplanen var och att detta är ett
dokument vi på förskolan är ålagda att följa. Vid de första intervjuerna uppstod det inte lika
många följdfrågor, men ju fler intervjuer vi höll desto bekvämare kände vi oss som intervjuare
och vågade ställa fler följdfrågor. Enligt Trost (2005) är det viktigt att ställa följdfrågor för att
kunna tolka den intervjuade personen rätt. Därför fick vi kanske inte lika utförliga svar i de
första intervjuerna vi höll.
6.3 Egna tankar och reflektioner
Ämnet fostran, anser vi är ett odiskuterat ämne i förskolans dagliga verksamhet som inte
diskuteras ofta av förskollärare eller i samverkan med vårdnadshavare. I vår framtida profession
känner vi att detta är ett ämne som är viktigt att belysa och diskutera, både med vårdnadshavare
och i arbetslaget. Vi tycker att normer påverkar oss i vårt uppdrag och därför är det för oss
viktigt att våga ifrågasätta dessa och belysa det. Vi känner att vårdnadshavarna inte är insatta i
uppdraget förskollärarna har på förskolan och det kan vara viktigt att lyfta vårt uppdrag mer för
att kunna få en gemensam syn och en förståelse för förskola och hem.
Fostran som begrepp var för oss ett väldigt negativt laddat ord, vi drog paralleller till dåtidens
fostranssyn som bestod av bestraffning. Efter att ha läst in oss på litteratur och använt begreppet
har vi fått en annan syn på innebörden av begreppet fostran.
32
6.4 Förslag till vidare forskning
Under studiens förstadium begränsade vi vårt arbete till vårdnadshavare och förskollärare. Men
en fortsatt studie hade kunnat fortsätta studera barnskötares syn på fostran. Skiljer sig synen på
fostransuppdraget beroende på vilken utbildning man har?
En annan studie som vi funderat på, är att granska läroplanen närmre då den nämner både
föräldrar och vårdnadshavare. Vem har mest inflytande begreppsmässigt enligt Lpfö 98 rev.
2016 och varför väljer de att särskilja vårdnadshavare och föräldrar i texten?
33
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Axelsson, Thom & Qvarsebo Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt Riddersporre, Bim
& Persson, Sven (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur& Kultur
Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos
Cunningham, Hugh (1991). The children of the poor: representations of childhood since the
seventeenth century. Oxford: Blackwell
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss.
Stockholm: Stockholms universitet, 2013
Elkind, David (1978). Barns utveckling och uppfostran ur Piagets perspektiv. Stockholm: Natur
och kultur
Emilson,
Anette
(2008).
Det
önskvärda
barnet:
fostran
uttryckt
i
vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning)
Göteborg : Göteborgs universitet, 2008
Emilson, A. & Folkesson, A.-M. (2006). Children’s participation and Teacher control. Early
Child Development and Care, 176(3&4), 219-238.
Fjellström, Roger (2004). Skolområdets etik: en studie i skolans fostran. Lund: Studentlitteratur
Helleberg, Lisbet (1994). Barnkonventionen: rättigheter för världens barn och ungdomar.
Stockholm: Rädda barnen
https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-lang-version/
Juul, Jesper (2006). Ditt kompetenta barn: på väg mot nya värderingar för familjen. [Ny utg.]
Stockholm: Wahlström & Widstrand
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl.
Stockholm: Liber
Larsson, Eva (2012). Ordning i klassen: om fostran, arbetsro och trivsel : handbok med
fallbeskrivningar om ledarskap för pedagoger. 1. uppl. Vårgårda: Lectura
34
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup
Nationalencyklopedin på nätet: http://www.ne.se/lang/fostran, 2016-11-12
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Fritze
http://www.lulea.se/download/18.27f78a701568ffe33761440c/1472720490311/Lpf%C3%B6
+98+rev+2016.pdf
Sveriges riksdag: [Elektronisk resurs] Svensk författningssamling
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.]
utg. Hässelby: Runa
Tallberg Broman, Ingegerd (1991). När arbetet var lönen: en kvinnohistorisk studie av
barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. Diss. Lund : Univ.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet [Elektronisk resurs] Stockholm 2017
http://vr.se/
35
Bilaga 1
Intervju frågor till förskollärare:
1. Vad innebär begreppet fostran för dig?
2. Ge exempel på hur ni i olika situationer fostrar barnen på förskolan?
3. Hur ser du på fördelningen av fostransuppdraget mellan förskola och vårdnadshavare?
4. Ge exempel på hur ni arbetar med omsorg, fostran och lärande?
5. Hur diskuterar ni fostransuppdraget i arbetslaget för att få en gemensam syn?
6. Hur fungerar samarbetet med vårdnadshavare kring fostransuppdraget?
7. Hur uppfattar du som förskollärare att normer påverkar din syn på fostran?
36
Bilaga 2
Intervjufrågor till vårdnadshavare:
1. Vad betyder begreppet fostran för dig som vårdnadshavare?
2. Vad betyder begreppet fostran för dig på förskolan?
3. Hur tycker du att förskolan ska fostra ditt barn?
4. Hur uppfattar du som vårdnadshavare att förskolan arbetar med omsorg, fostran och
lärande?
5. Hur tror du normerna påverkar förskollärarnas syn på fostran?
6. Hur fungerar samarbetet med förskolan kring fostransuppdraget?
7. Hur uppfattar du som vårdnadshavare att normer påverkar din syn på fostran?
37
Bilaga 3
Hej.
Vi är två förskollärarstudenter som läser termin 6 på Malmö Högskola. Vi har påbörjat vårt
examensarbete och skriver om fostransuppdraget i förskolan. Vi har valt att undersöka
förskollärarnas syn på fostran och samarbetet förskollärarna och vårdnadshavare när det
kommer till fostringsuppdraget. Vi undrar därför om vi får lov att intervjua förskollärare och
föräldrar på din/er förskola.
Kontakta gärna oss om du/ni har vidare frågor.
Hälsningar Malin Larsson och Sandra Malmqvist.
38
