VInnaren Tillsammans är VI starkast

VInnaren
Tillsammans är VI starkast
1
Inledning
If you always do what you've always done, you'll only get what you've always got."
Henry Ford
Det här dokumentet ”Vinnaren” handlar om att tydliggöra inriktningen för den del av verksamheten som sträcker
sig från A-ungdom till seniorlag på både dam och herrsidan. Föreningens ungdomsverksamhet behandlas i ett
separat dokumentet som heter Svart och Vitt.
VInnaren handlar om att skapa och ge förutsättningar där syftet är att fostra och utbilda vinnare och ge dem
verktyg till att kunna bli duktiga elitspelare. För att göra detta måste en kultur skapas, en kultur som går ut på att
våga ställa krav, att våga satsa på de som vill satsa, att ha höga förväntningar, att våga säga att vi ska vinna-vi ska
bli bäst!
Innehållet behandlar hur vi ska utbilda och fostra spelare till att bli elitmässiga. VI vill klargöra policy, inriktning
och vilka förväntningar vi har på spelare och ledare som representerar den här delen av föreningen. Ambitionen
är att detta ska hjälpa såväl ledare som spelare att tydligare kunna planera, prioritera och sätta förväntningar och
krav.
Styrelsen
2
INNEHÅLL
Vision ........................................................................................................................................................................... 4
Värdegrund .................................................................................................................................................................. 4
Mål och riktlinjer ......................................................................................................................................................... 4
Våra övergripande mål är att................................................................................................................................... 4
Våra träningsmässiga mål är att .............................................................................................................................. 5
Våra sociala mål är att ............................................................................................................................................. 5
Sportchef ..................................................................................................................................................................... 5
Spelare ......................................................................................................................................................................... 6
Fadderverksamhet ....................................................................................................................................................... 6
Vår Tränarprofil ........................................................................................................................................................... 7
Tränarens åtagande ................................................................................................................................................. 7
Matchningspolicy ........................................................................................................................................................ 8
Matchspel som A-ungdomsspelare ......................................................................................................................... 8
Matchspel som Juniorspelare .................................................................................................................................. 8
Verksamhetsplan ......................................................................................................................................................... 8
A-ungdom (15-16 år) ............................................................................................................................................... 8
Juniorer (17-18 år) ................................................................................................................................................... 9
Seniorer (19+ år) .................................................................................................................................................... 11
Spelidé ....................................................................................................................................................................... 12
Ekonomi ..................................................................................................................................................................... 12
Arvoden och kostnadsersättningar ....................................................................................................................... 13
Medlems- och Träningsavgift ................................................................................................................................ 13
Obligatorisk tjänstgöring ....................................................................................................................................... 13
Lagsponsorer ......................................................................................................................................................... 14
Material och profilkläder ........................................................................................................................................... 14
Träningsmaterial .................................................................................................................................................... 14
Profilkläder ............................................................................................................................................................ 14
Bilaga ......................................................................................................................................................................... 15
3
VISION
Vår vision är att VästeråsIrsta HF ska vara en av Sveriges främsta handbollsföreningar med Sveriges bästa
ungdomsverksamhet och både dam- och herrlag i elitserien.
VI vill skapa en VI-anda där hela familjen är engagerad och där alla känner att det innebär något extra att
tillhöra VästeråsIrsta.
VÄRDEGRUND
Vår värdegrund bygger på att alla har lika värde, att alla kan ta ansvar för andra och att handbollen ska utvecklas
med hjälp av en positiv attityd.
I vår verksamhet ska alla, barn, ungdomar och vuxna, känna trygghet. Vi ska ha tillit till varandra och vi ska
respektera varandra, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning.
VästeråsIrsta HF har en särskild handlingsplan, se Bilaga, för hur vi ska agera om någon i föreningen blir utsatt för
kränkningar.
MÅL OCH RIKTLINJER
Våra övergripande mål är att


















Alla medlemmar ska känna till och efterleva innehållet i policydokumentet
VästeråsIrsta ska ha en ekonomi i balans genom att alla medlemmar bidrar till såväl ökade intäkter som
minskade utgifter
Verksamheten bedrivs på lika villkor för pojkar och flickor
Delta konstruktivt och bygga goda relationer med det omkringliggande samhället
Följa lagar och regler samt utveckla det etiska arbetet
I alla former ta avstånd från fusk, doping, våld, mobbing och rasism.
Bedriva en sportslig bra verksamhet som är inriktad på att utveckla och utbilda individen
Utveckla det mediala intresset för handboll och VästeråsIrsta
Ha minst två handbollslag i varje åldersklass samt erbjuda möjlighet för seniorverksamhet
Våra elitlag för damer och herrar ska vara representerade i landets högsta serie
Engagera ungdomstränare och utbilda dessa så att träningsinnehållet håller en hög idrottslig, pedagogisk
och social kvalitet
Engagemang inom föreningen ska bygga på en känsla och stolthet för föreningen. Tillsammans är VI
starkast!
Våra spelare, ledare och funktionärer ska vara välutbildade och förutsätts följa de träningsprogram och
regler som föreningen har satt upp
Våra arrangemang ska vara professionella och hålla hög kvalitet
Arrangera ungdomsturneringen Irsta Blixten samt utveckla den ytterligare till en mer internationell
turnering
Bedriva ett aktivt rekryteringsarbete i skolor och föreningar i syfte att vinna fler till handbollen
VästeråsIrsta ska bedriva ett aktivt miljövårdsarbete
Mål och policydokumentet utvärderas årligen
4
Våra träningsmässiga mål är att



Det ska vara kul att träna handboll.
Våra spelare och tränare ska vara välutbildade.
Varje träningsgrupp följer fastlagd träningsinriktning

Träningen bedrivs nivåanpassad för individuell utveckling
Våra sociala mål är att





Våra ungdomar och ledare lär sig att respektera normer och regler samt även respektera andra människor
inom handbollen och i samhället i övrigt.
Våra ungdomar fostras till goda kamrater och ansvarskännande människor.
Våra ledare och ungdomar uppträder som föredömen i samband med turneringar, seriematcher och
liknande. Den vita tröjan förpliktar!
Alla som vill ska, i föreningens regi, ges utbildning i ledar-, tränar-, funktionärs- och domarsysslor. Detta styrs
efter en ekonomisk prioritet.
Ungdomar som av olika skäl inte kan eller vill fortsätta spela som aktiva ska stimuleras till att fortsätta
engagera sig i VästeråsIrsta HF som tränare, ledare, funktionärer eller domare
SPORTCHEF
Sportchefen har i uppgift att löpande följa upp organisation, målsättningar och budget med respektive ledarstab
så att allt fungerar i och runt alla lag från A-ungdom till A-lag
I ansvaret ingår bland annat:







Budget och budgetuppföljning
Tränarutbildningar
Spelarutbildning
Sportslig uppföljning
Tränarrekrytering
Spelarrekrytering
Att representera föreningen i exempelvis SEH:s olika sammankomster
Till sin hjälp har sportchefen övriga ledare och Kansliet.
5
SPELARE
Det ska vara kul att träna och spela handboll. Här har du som spelare ett viktigt ansvar för dig och din egen
inställning på och vid sidan av planen.
För att allt ska fungera på bästa möjliga sätt är det viktigt att du kommer ihåg att:








Ta ansvar för din egen träning och utveckling
Respekterar laget och föreningens normer och värderingar
Meddela så tidigt som möjligt om du inte kan vara med på träning eller match
Var omklädd och klar när träningen börjar
Komma i tid till matchsamlingar
Ha med dig allt du behöver till match
Vara uppmärksam och aktiv på träningar
Stötta dina lagkamrater
FADDERVERKSAMHET
Våra A-lagsspelare är viktiga förebilder för våra ungdomslag. Med sin kompetens och vilja kan de sprida
inspiration och kunskap neråt i åldrarna.
VI har därför ett faddersystem som bygger på att varje A-lagsspelare vid säsongsstarten utses som fadder för
någon träningsgrupp från D-ungdom upp till A-ungdom. VI vill på så sätt stärka känslan kring att vi är EN förening
där alla bryr sig och värnar om varandra.
Detta leder till




Bättre gemenskap och samverkan inom föreningen.
Ungdomarna får förebilder att se upp till och förhoppningsvis ta efter
Fler ungdomslag som går och kollar på A-lagsmatcherna då man känner en större behörighet med de som
spelar
Ungdomsledarna får någon de kan samtala med och få tips och idéer från genom konstruktiva samtal
Riktlinjer








Det är ungdomslagets ledare som ansvarar för att ta kontakt med tilldelad fadder för att planera och starta
faddersamarbetet
Omfattningen bör vara ungefär fyra träningstillfällen per säsong
Fadderspelaren har den vita paradjackan på sig vid fadderverksamhet
Faddern är aktiv och deltar i att leda träningen, pratar med spelarna och visar intresse
Faddern för bra diskussioner med ungdomsledarna
Faddern närvarar på någon eller några av ungdomslagets hemmamatcher. Kommer med lite tips och idéer
efter samråd med tränaren.
Ungdomslaget ser så många som möjligt av a-lagets matcher och kan sedan prata om vad de sett med sin
fadder
En spelare bör inte vara fadder för samma lag i mer än max två år, men kan gärna hålla kontakt ändå.
6
Nyckelord
Fadderverksamheten är en viktig del av vår organisation där allt bygger på att värna om klubben och alla dess
medlemmar. Där vi står starka som en enad front och där alla är lika mycket värda.
VÅR TRÄNARPROFIL
Välutbildade spelare kräver att det finns välutbildade tränare. Tränarutveckling sker i flera former där vi följer
Svenska Handbollsförbundets (SHF) utbildningsstege.
Tränarna i föreningen förväntas använda Svenska Handbollsförbundets tränarutbildningar som bas, men bör
också vara kreativa och vidareutveckla spelarnas utbildning och träning utifrån sina egna kunskaper och
erfarenheter.
Tränarens åtagande












Vara rak, ärlig och konstruktiv i alla lägen
Vara ett föredöme när det gäller engagemang och inställning
Jobba hårt med ramar, nycklar, normer och värderingar och sedan se till att VI lever efter dem inom laget
Bygga och forma laget och spelet kring föreningens filosofi och spelarnas individuella egenskaper, och inte
forma och stöpa spelarna kring ett bestämt spelsätt
Hela tiden analysera den individuella spelaren och jobba med att förbättra dennes både svaga och starka
sidor
Motivera spelarna att vilja träna hårt och samtidigt få dem att känna att de utvecklas och tycker att det är
roligt
Få spelarna att tänka och agera elitmässigt, och få dem att förstå vad som krävs för att nå eliten. Det vill
säga att få spelarna att verkligen förstå hur viktigt det är att träna, äta och sova rätt för att utvecklas
Att diskutera och föra dialog med spelarna, individuellt och gruppvis, om spelet handboll, exempelvis
möjliga lösningar i olika spelsituationer och för- och nackdelar med olika ageranden på handbollsplanen
Fokusera på individen och dess utveckling
Jobba mycket med individuell teknik och samarbeten och avtal mellan en till tre spelare istället för
uppstyrda och bestämda kollektiva ageranden och kombinationer. Träna upp spelarnas speluppfattning och
spelförståelse för att få spelarna att tänka själva och ta egna beslut.
Få spelarna att verkligen vilja utvecklas.
Att få alla ”JAG” att tillsammans bli ett riktigt bra ”VI”.
Även om det är tränaren som bär det yttersta ansvaret är det viktigt att få spelarna att känna sig delaktiga i de
beslut som tas. I VästeråsIrsta diskuterar vi mycket saker inom träningsgrupperna där spelarna får komma till tals
med sina funderingar och sina åsikter, men där de också vet och respekterar att det i grund och botten är
tränaren som är beslutsfattande.
7
MATCHNINGSPOLICY
Matchspel som A-ungdomsspelare
Här ger vi oss rätten att spela med en bättre uppställning i större uträckning än tidigare.
Från och med nu lägger vi stor vikt vid spelarnas attityd till träning och match. Vi utbildar spelarna till att prestera
i alla matcher men vi har fortfarande ansvaret att låta alla spela.
Glädjen och inramningen till matchen prioriteras fortfarande.
Deltagande i SHF:s centrala ungdomsturneringar sker via USM-spel för A-ungdom, flickor och pojkar.
Matchspel som Juniorspelare
Kravet på stort engagemang och ansvar av individen är grundläggande. Den rätta attityden till uppgiften att träna
och spela match är en förutsättning för deltagande.
Här spelar inte alla spelare alla matcher. Utifrån var individen befinner sig i utvecklingsstegen så kan matchspel
ske antingen i seniorserie eller i juniorserie, alternativt på båda nivåerna.
Deltagande i SHF:s centrala ungdomsturnering USM för Juniorer dam och herr.
Det ska vara roligt att spela handboll och med en positiv attityd hos alla, spelare som ledare, så skapar man goda
förutsättningar för att uppnå gemensamt uppsatta mål och har roligt samtidigt.
VERKSAMHETSPLAN
A-ungdom (15-16 år)
Nyckelord
Den viktigaste inriktningen för verksamheten är den individuella tekniska färdighetsutvecklingen, men även det
taktiska utvecklandet är viktigt. Där är spelförståelse och analysförmåga viktiga begrepp.
Träningen bedrivs på ett nivåanpassat sätt. Den fysiska träningen ökas stegvis från tidigare år. Medvetenheten
om att den fysiska utvecklingen och den mentala mognaden sker väldigt olika hos varje individ iakttas väl,
samtidigt som att ökade krav på bra attityd och ansvarstagande ställs på varje enskild spelare. Det är viktigt att
stimulera spelarna till att känna glädje under träning och match, såväl på som utanför planen.
Inriktning
Huvudsyftet med träningen är att fortsätta vidareutveckla individen, och samtidigt träna upp spelförståelsen.
Bland annat genom att spelarna får lära sig hjälpa sina medspelare i olika moment och träna på att förstå vilka
valmöjligheter som kommer utifrån olika ageranden.
Den fysiska träningen utökas under detta stadium. Det blir mycket viktigare med träningsupplägg så spelarna får
ordentligt med vila och återhämtning. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob träning
där fokus ligger på den anaeroba träningen.
8
Styrketräningen går över från träning av grundteknik till styrketräning med något ökad belastning. Övningar för
rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar, exempelvis för knäkontroll,
genomförs kontinuerligt. Dosen för spänstträning utökas. Tyngre cirkelträning med övningar där kroppen är
belastning är vanligt inslag i träningen.
Handbollsträning
De individuella färdigheterna och grundteknikerna är i fokus. Momenten utförs med mer fart, kraft och attityd.
Stor vikt läggs vid att spelarna, med hjälp av god grundteknik, kampvilja och mod, först och främst ska klara sina
man mot man-situationer i både anfall och försvarsspel.
Spel och rörelser utan boll, spelidéer och grundspel för anfall och försvarsspelet är områden som spelarna
fördjupar sig i. Tanken är att få spelarna ett steg närmare helhetsbilden, men prioriteringen ligger på att utveckla
varje spelare individuellt i hur de ska agera i anfall och försvar. Övningar och spel som ger valsituationer (till
exempel skott/vidarespel/inspel eller stöta/täcka/stoppa inspel/erövra boll) är en viktig del av
handbollsträningen.
Träning/Allmänt













Tränar försäsong i maj och juni
Huvudsäsong augusti till april
Individuell träning under juli
Elit- och utvecklingsanpassade träningsgrupper tas ut av tränare i samråd med sportchef (Beroende på antal
spelare i kullen).
3-4 träningsdagar per vecka med 4-6 aktiviteter
Träningsmängd 8-10 timmar per vecka
Gemensamma aktiviteter med de övriga a-ungdomsgrupperna.
Deltar i distriktsmästerskap
Deltar i USM-spel
Deltar i några av IHF sanktionerade turneringar (till exempel Skadevi cup, Lundaspelen, Irsta Blixten, Norden
cup eller Partille cup).
Återkommande utvecklingssamtal med spelarna (3-4 stycken per säsong)
Se seniorlagen spela och försöka lära sig saker av det.
Ha a-lagsfaddrar tilldelade sin grupp
Juniorer (17-18 år)
Nyckelord
Utvecklingsstegen mot att utbilda framtida elitspelare intensifieras under junioråldern 17-18 år.
Träningsinriktningen ligger fortfarande huvudsakligen på den individuella tekniska färdighetsutvecklingen.
Spelarnas analysförmåga och spelförståelse utvecklas vidare.
Medvetenheten om att den fysiska utvecklingen och den mentala mognaden sker väldigt olika hos varje individ
bör även på denna nivå iakttas väl, samtidigt kraven höjs vad gäller spelarnas eget ansvarstagande för sin träning.
Karaktär och rätt attityd till sitt idrottande är viktiga begrepp. Glädje under träning och match, såväl på som
utanför plan är en motivationsfaktor.
9
Inriktning
Huvudsyftet med träningen är att fortsätta vidareutveckla individen, och samtidigt träna upp spelförståelsen.
Bland annat genom att spelarna får lära sig hjälpa sina medspelare i olika moment och träna på att förstå vilka
valmöjligheter som kommer utifrån olika ageranden. Samarbeten och avtal mellan två till flera spelare blir mer
vanligt förekommande.
Den fysiska träningen utökas mycket under detta stadium. Det blir mycket viktigare med träningsupplägg så
spelarna får ordentligt med vila och återhämtning. Kostutbildning och kostföreläsningar förekommer till spelarna
i detta stadium. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob träning där fokus ligger på
den anaeroba träningen.
Styrketräning med fria vikter, spänstträning och tyngre cirkelträning där kroppen är belastning är en stor del i
träningsinnehållet. Övningar för rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar,
exempelvis för knäkontroll, genomförs kontinuerligt.
Handbollsträning
De individuella färdigheterna och grundteknikerna är fortfarande i fokus. Momenten utförs med full fart, kraft
och attityd. Stor vikt läggs vid att spelarna, med hjälp av god grundteknik, kampvilja och mod, först och främst ska
klara sina man mot man-situationer i både anfall och försvarsspel. Ett större fokus än tidigare läggs på avtal och
samarbeten mellan flera spelare. Tanken är att spelarna ska se helhetsbilden, med prioritering på att använda
sina egna individuella färdigheter till att få samspelet med övriga laget att fungera. Spelarna ska förstå att de
måste våga för att lyckas och att varje agerande har en konsekvens.
Övningar och spel som ger valsituationer (till exempel skott/vidarespel/inspel eller stöta/täcka/stoppa
inspel/erövra boll) är fortsatt en viktig del av handbollsträningen.
Träning/Allmänt














Tränar försäsong i maj och juni
Huvudsäsong augusti till april
Individuell träning under juli
4-5 träningsdagar per vecka med 6-8 aktiviteter
Träningsmängd 10-12 timmar per vecka.
De juniorer som kommit längst i sin utveckling spelar i utvecklingslagen tillsammans med de seniorer som
inte spelar matcher med a-laget.
De juniorer som kommit längst i sin utveckling kan komma att regelbundet eller oregelbundet träna med alaget
De juniorer som inte spelar i utvecklingslagen spelar i annan serie, eventuellt tillsammans med de aungdomar som kommit längst i sin utveckling
Seriespel i seniorserie (MsHF och SHF serier).
Deltar i USM-spel
Deltar i några av IHF sanktionerade turneringar (till exempel Skadevi cup, Lundaspelen, Irsta Blixten, Norden
cup eller Partille cup).
Återkommande utvecklingssamtal med spelarna (5-6 stycken per säsong)
Se seniorlagen spela och försöka lära sig saker av det
Ha a-lagsfaddrar tilldelade sin grupp
10
Seniorer (19+ år)
Nyckelord
Verksamheten är helt elitinriktad och endast de bästa spelar i det bästa laget. ”Speltid är ingenting man får, det är
något man förtjänar”.
Inriktning
Under detta stadium sker ytterligare specialisering. Uppbyggnadsträningen är nu långt kommen och spelare och
tränare ser till prestationer för att mäta resultat. Den fysiska träningen trappas upp ytterligare.
Spelarna vet vad som krävs och förväntas av dem. De är målinriktade och tar stort ansvar för att se till att de alltid
är förberedda, har ett elitmässigt tänk och vill prestera bättre. Spelarna ser konkurrenssituationer som något
utmanande och drivande som leder deras utveckling framåt.
På den här nivån görs mycket arbete för att få lagen att fungera i form av teambuilding och andra gemensamma
aktiviteter. Lagen arbetar efter gemensamt framtagna normer och värderingar där det gäller att respektera
varandra och se till sitt eget och gruppens bästa hela tiden.
Den fysiska träningen utökas ytterligare. Träningsupplägget är av största vikt för att spelarna ska få ordentligt
med vila och återhämtning för att kunna prestera under match. Fördjupning och stöd inom kost och träningslära
förekommer till spelarna i detta stadium. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob
träning där fokus ligger på den anaeroba träningen.
Tung styrketräning med fria vikter, spänstträning och cirkelträning där kroppen är belastning är en stor del i
träningsinnehållet, men varieras i intensitet för att optimera möjlighet till prestation under matcher. Övningar för
rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar, exempelvis för knäkontroll,
genomförs kontinuerligt.
Den största skillnaden, förutom mer träning, är att framgång nu också mäts i form av prestationer och resultat.
Handbollsträning
Individuell skicklighet och lagets gemensamma kompetens kommer nu till sin spets där man anpassar spelet efter
de spelare man har. Samarbeten och avtal mellan två till flera spelare är mycket vanligt förekommande och något
som man lägger stort fokus på. Lagen har ett grundspel, i både anfall och försvar, som är anpassat efter lagets
styrkor och svagheter.
I detta stadium bygger man vidare ytterligare på att förfina de tekniska och taktiska momenten i spelarnas
agerande. Här ökar också svårighetsgraden då snabbare och mer avancerade övningar klaras av i högre tempo.
Huvudsyftet med träningen här är att förfina individens och lagets skickligheter och kunskaper för få ut maximal
effekt av det.
11
Träning/Allmänt










Tränar försäsong i maj och juni
Huvudsäsong augusti till april/maj
Individuell träning under juli
4-5 träningsdagar per vecka med 7-10 aktiviteter
Träningsmängd 12-14 timmar per vecka
De bästa seniorerna spelar i a-laget
De seniorer som inte spelar/tränar med a-laget spelar/tränar i utvecklingslagen
Deltar i för- och eftersäsongsturneringar inrikes och/eller utomlands.
Månadsvis återkommande utvecklingssamtal med spelarna.
A-lagsfaddrar tilldelas barn och ungdomsgrupperna.
SPELIDÉ









VI har en tydlig idé om vad vi tror på och hur vi vill bedriva vår verksamhet.
Vi bygger spelidén utifrån föreningens grunder anpassat efter spelarna egenskaper och formar inte spelarna
efter spelidén.
Vi ska spela ett aggressivt försvarsspel där vi ska klara vår motståndare spelare mot spelare.
Vi håller försvaret aggressivt och pressande genom att hela tiden vilja erövra bollen, kommunicera och
samarbeta över alla lagdelarna.
Vi kliver aldrig undan eller ber om ursäkt för att vi är på plan.
Vi hjälper, stöttar och ställer upp för varandra hela tiden, oavsett vad som händer eller hur det går. ”VI gör
det tillsammans”
Tack vare ett bra försvarsspel ska vi komma till många kontringslägen
Vi ska spela en variationsrik, fartfylld och temporik anfallshandboll
Vi ska bygga anfallsspelet individuell skicklighet
EKONOMI
VästeråsIrsta HFs mål är att ha en sund och ren ekonomi.
Ungdomsverksamheten finansieras främst av medlems- och träningsavgifter, olika typer av aktivitetsbidrag,
försäljning av olika slag samt av Irsta Blixten.
För att kunna ha en sund ekonomi krävs det att alla hjälps åt att minimera våra utgifter, att avgifterna betalas i
tid, alla sammankomster rapporteras på närvarokorten och att närvarokorten lämnas in löpande under året samt
genom att tjänstgöra vid arrangemang och Irsta Blixten.
12
Arvoden och kostnadsersättningar
VästeråsIrsta HF är en ideell förening och engagemang i VästeråsIrsta HF ska bygga på känslan för och ett eget
intresse av att arbeta inom föreningen.
För ungdomsledare verksamma på B-ungdomsnivå och yngre grupper utgår inget ledararvode.
Medlems- och Träningsavgift
Avgifterna är en viktig del av finansieringen av vår verksamhet. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet och
träningsavgifterna fastställs av styrelsen. Aktuella avgifter finns aviserade på VästeråsIrsta HF:s hemsida.
Alla som är valda att styra föreningen, är ledare eller spelar för VästeråsIrsta måste lösa medlemskap i
föreningen. Våra supportrar och andra som är intresserade av föreningen och vill vara med och påverka kan också
bli medlemmar.
För att få rösta på ett årsmöte krävs att du är medlem och att du har betalat medlemsavgift.
För att du ska kunna delta i träning och representera VästeråsIrsta i tävlingssammanhang krävs det att du betalat
både medlems- och träningsavgift.
Avgifterna bidrar till att täcka kostnaderna för att vi ska kunna bedriva bra träningar och matchspel med
engagerade och välutbildade tränare och ledare. De ska bl a räcka till







Hallhyror
Spelarförsäkringar för alla aktiva spelare
Spelarlicenser (från 15 år)
Material såsom matchtröjor, bollar och visst förbrukningsmaterial
Ersättning och utbildning av tränare och ledare
Kansli (administration, tele, porto mm)
Tävlingskostnader för seriespel och SM-spel (anmälan, domare, funktionärer, matchändringar)
Obligatorisk tjänstgöring
Arrangemang
En viktig del av vår marknadsföring av Handboll i allmänhet och VästeråsIrsta i synnerhet är att våra arrangemang
genomförs på ett professionellt sätt. Varje ungdomslag kommer under säsongen att kallas av Arrangemangsgruppen för att tjänstgöra vid A-lagens matcher.
Irsta Blixten
Irsta Blixten är en av våra viktigaste inkomstkällor och fungerar som ett bra skyltfönster för vår verksamhet. Varje
lag utser en representant till Irsta Blixtens arbetsgrupp samt utför de arbetsuppgifter som åligger det enskilda
laget enligt upprättat arbetsschema.
13
Lagsponsorer
Ungdomslagen (upp till och med junior) har möjlighet att skaffa egna sponsorer med tryck på overaller, bortaställ,
byxor och strumpor. A-lag och utvecklingslag använder matchutrustning som tillhandahålls av föreningen.
Lagen får inte sälja egen reklam på matchtröjan som tillhandahålls från föreningen.
Föreningens namn, VästeråsIrsta HF ska tryckas på alla overallers rygg, gäller både ungdom och elit.
Alla sponsorer ska godkännas av Marknadsgruppen och fakturering ska ske genom föreningen, reklamskatt
tillkommer på cirka 6 procent.
MATERIAL OCH PROFILKLÄDER
Träningsmaterial
Träningsmaterial tillhandahålls av föreningen. Detta styrs av en ekonomisk prioritering.
Profilkläder
VästeråsIrsta HF ska förknippas med välutbildade och väluppfostrade ungdomar ute i handbollssverige. Låt oss
gemensamt bygga vidare på det och stärka varumärket VästeråsIrsta" genom att vara snyggt och enhetligt klädda
när vi utövar vår idrott.
Matchtröjor tillhandahålls och ägs av föreningen och alla lag som representerar VästeråsIrsta ska spela i våra
klubbfärger som är Vit tröja och Svarta shorts.
Bortaställ
På ungdomssidan är det röda Kempatröjor som är vårt bortaställ. Lagen tillhandahåller detta själva och trycker
siffror på dessa. Det är tillåtet att skaffa egen lagsponsor för detta ändamål. Sponsring får dock inte vara
konkurrerande med den sponsring som finns på det ordinarie matchstället.
14
BILAGA
VÄSTERÅSIRSTA HF PLAN UNDER SÄSONGEN 2012/2013 FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING.
PLANEN GÄLLER SAMTLIGA SPELARE, LEDARE, ÖVRIGA MEDLEMMAR SAMT
ANSTÄLLDA I VÄSTERÅSIRSTA HF.
Inledning
VästeråsIrsta HF verkar i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden och var och en som arbetar
eller är ideell ledare inom föreningen skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Utbildningen skall
förmedla grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet
mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta.
VästeråsIrsta HF
o bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering.
o förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering
o upprättar en årlig likabehandlingsplan
VÄSTERÅSIRSTAS VISION MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
VästeråsIrsta är en förening där vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandras välbefinnande. Vi vill att vår
förening ska genomsyras av en öppenhet inför människors olikheter. Vi välkomnar dialoger med avstamp i tanken
att alla människor har lika värde. Var och en av oss har rätt att få vara sig själv i en miljö som präglas av gott
bemötande och gemenskap. Här ska alla känna sig trygga och delaktiga.
Vi i VästeråsIrsta tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att någon
eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkning kan ske genom tal, skrift eller symboler,
via medier som mobiltelefoner och internet, genom våld, hot och utfrysning eller genom annan negativ handling.
Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Alla som verkar i föreningen har ett ansvar för att se till att ingen form av diskriminerande eller kränkande
behandling förekommer. Alla tendenser till detta ska alltid bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska
bemötas med aktiva insatser.
DET FRÄMJANDE ARBETET
Målsättningen för det förebyggande arbetet är att ständigt verka för att föreningens miljö präglas av trygghet och
trivsel. Vi vill att du som spelare ska känna dig trygg och att du känner att du kan lita på dina ledare och andra
företrädare för föreningen. Tryggheten måste gälla såväl bland lagkamrater som i den allmänna föreningssituationen. Alla i föreningen, såväl ledare som spelare, har ansvar för detta.
Du och dina vårdnadshavare ska ha tillgång till föreningens ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling” och känna till dess innehåll. Genom återkommande diskussioner om hur vi motverkar diskriminering,
trakasserier och kränkningar ska handlingsplanen vara ett levande dokument. Planen ska synas i vår verksamhet
15
och du kan till exempel fördjupa dig i hur planen efterlevs och hur vi arbetar med de värden som den skyddar.
Föreningen skall fortbilda både dig som spelare och ledare på lämpligt sätt.
Under säsongen ägnas vissa träningar/samlingar fortlöpande åt värderingsfrågor. Till stöd för dessa samlingar
finns en SISU materialet ”Etik och moral”. Materialet går även att använda i andra sammanhang, t.ex. för
temafördjupningar i olika ämnen.
En plan upprättas som revideras inför varje säsong.
FÖR SÄSONGEN 2012/13 GÄLLER:
o
o
o
o
o
o
All verksamhet skall utgå från principen om människors lika värde och träningen skall bedrivas i
demokratiska arbetsformer.
Under säsongsuppstarten skall ledarna informera spelarna om planen.
Under träningar aktualiseras planen under säsongen.
Ordförande svarar för att planen finns tillgänglig på Västeråsirstas hemsida.
Sportchef skall årligen aktualisera planen med sina ledare vid ledarträffar.
Sportchef med ansvar för Ungdomsrådet skall i september samråda med Ungdomsrådet för att revidera
denna plan.
Vi i Västeråsirsta tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Alla som verkar i föreningen har ett
ansvar för att se till att ingen form av diskriminerande eller kränkande behandling förekommer. Alla tendenser till
detta ska alltid bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska bemötas med aktiva insatser.
RUTIN VID MISSTANKE OM KRÄNKANDE BEHANDLING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Den som misstänker eller får information om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer tar omgående kontakt med sportchef, som omgående anmäler händelsen till föreningens
arbetsgrupp för detta.
Kontakt tas med den utsatte och i samråd med spelaren beslutas vilka personer som ska kontaktas och hur
stödet från föreningen ska utformas.
Sportchef bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och vilka som fortsätter utredningen. Resurspersoner är
föreningens arbetsgrupp. Om personal misstänks för diskriminering eller annan kränkande behandling av en
spelare bör ordförande ansvara för utredningen.
Kontakt tas och enskilda samtal hålls med den som misstänks ha utsatt spelare för mobbning eller annan
kränkande behandling.
Uppföljning sker. Antingen med den utsatte och den utsättande var för sig eller tillsammans.
Om spelare/ledare inte följer överenskommelse som träffats kan åtgärder om utslutning från föreningen
verkställas.
Sportchef bedömer tillsammans med berörd arbetsgrupp om anmälan behöver göras till polis eller
socialtjänst.
16
DEFINITIONER OCH BEGREPP ENLIGT LAG
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund
kränker ett barns eller en spelares värdighet.
Kränkningarna kan vara
o
o
o
o
fysiska
verbala
psykosociala
text- och bildburna
Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4§ och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av
individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering
används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer
utifrån diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna som berör utbildning är:
o
o
o
o
o
o
o
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska
röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan
också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att
någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men
som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och
elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier
behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här
skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med
sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
17
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
18