Utbyggnad - Mälardalens högskola

Flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling
Mälardalens högskola
2010-02-18
Om flerspråkiga elevers lärande
och andraspråksutveckling
Kenneth Hyltenstam
Centrum för tvåspråkighetsforskning
Stockholms universitet
Statistik för elever i år 9
Ej behöriga till
nationella
program
Svensk
bakgrund
Utländsk
bakgrund
9%
23%
Ej nått målen i två 12%
eller fler ämnen
25%
Saknar slutbetyg
2,7%
0,8%
Variation i ”språkinlärningshistoria”
tvåspråkighet
 successiv
tvåspråkighet
 behärskningsprofiler
för språken
 Oftast bättre
behärskning av
majoritetsspråket
 Andra mönster
80
60
modersmål
svenska
40
20
0
1
5
10
15
Ålder
100
åldersnormal
 simultan
åldersnormal
100
80
60
modersmål
svenska
40
20
0
1
5
10
Ålder
15
Olika kontexter för språkutveckling
 Förstaspråksutveckling när modersmålet




är majoritetsspråk
Förstaspråksutveckling när modersmålet
är minoritetsspråk
Andraspråksutveckling/-inlärning när
målspråket är majoritetsspråk
(Andraspråksutveckling/-inlärning när
målspråket är minoritetsspråk)
Främmandespråksinlärning
Olika kontexter för språkutveckling
 Förstaspråksutveckling när modersmålet
är majoritetsspråk
 Andraspråksutveckling/-inlärning när
målspråket är majoritetsspråk
Milstolpar i barns språkutveckling,
majoritetsspråksmiljö
Bas
 Modersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern.
 Merparten av språkets grammatiska strukturer har likaledes
inkorporerats redan i 4-5-årsåldern.
 (ca 1 år enstaka ord; 17-22 månader ordkombinationer;
24-30 månader böjningsändelser, formord)
 En stor del av det centrala basordförrådet behärskas vid skolstarten:
8.000-10.000 ord. Normalt taltempo: 150 ord/minut
 50-200 ord → ordkombinationer
 De grundläggande reglerna för samtalsstuktur (hur man beter sig
när man samtalar) och textstruktur (hur man paketerar den
information man förmedlar) är tillägnade före 7-årsåldern.
Milstolpar i barns språkutveckling,
forts.
Utbyggnad
 skriftspråkets och det formella talade
språkets principer
 ett mycket stort nytt ordförråd: ett par, tre
tusen nya ord per år
Hur lång tid tar det att lära sig ett
andraspråk?
Baskommunikationsförmåga: 2-3 år
Litteracitet: 5-7 år
(Cummins 1980)
Ankomstålder
5-7 år
8-11 år
12-15 år
(Collier, 1987)
Tidsåtgång
3-8 år
2-5 år
6-8 år
Karakteristiska skillnader mellan
modersmålstalande och andraspråkstalande
barn (efter 2-3 år)
Modersmålstalare
 Åldersadekvat infött uttal
 Åldersadekvat grammatik
 Åldersadekvat ordförråd
(stor individuell variation)
Andraspråkstalare
 Nästan åldersadekvat
infött uttal, viss L1påverkan
 Nästan åldersadekvat
grammatik, viss L1påverkan
 Mindre än åldersadekvat
ordförråd
Skillnader i språkprocessning
(uppfatta och förstå andraspråket)
Undersökningar av vuxna
andraspråksanvändare med en
behärskningsnivå i svenska som liknar
inföddas (Hyltenstam & Abrahamsson,
2003)
20 vuxna
andraspråksanvändare
 Selektionskriterium: behärskningsnivå som infödda i vanlig muntlig
kommunikation
 Bakgrund: Olika förstaspråk, medelvistelselängd i Sverige 23 år
(spridning 10-49 år)
 4 startåldersgrupper




4-5 år (N=5)
8-10 år (N=5)
12-15 år (N=5)
19-23 år (N=5)
 2 jämförelsegrupper
 Matchade infödda talare av svenska (N=5)
 Matchade icke-infödda talare av svenska (N=5; blandade
förstaspeåk, medelvistelselängd i Sverige 25 år)
Resultat från ett test bland flera
Repetition i vitt brus
Korrekta imitationer, %
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
öd
d
in
f
ic
ke
-
19
-2
3
A
O
12
-1
5
A
O
810
A
O
45
A
O
in
fö
d
d
0
Grupp
Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).
ic
k
O
O
d
-2
3
-1
5
nf
öd
19
12
10
8-
5
4-
fö
dd
O
O
ei
A
A
A
A
in
Antal korrekta imitationer (max 29)
30
25
20
15
10
5
0
Grupp
Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).
Korrekta imitationer, %
100
infödd
90
AO 4-5
80
AO 8-10
70
AO 12-15
60
AO 19-23
50
icke-infödd
40
30
20
10
0
1
2
3
Brusnivå
Results from the white noise test, each noise level separately
(AO = age of onset).
Missbedömningar
 Barn med svenska som andraspråk har
inte nödvändigtvis samma djup i
språkförståelse och flexibilitet som infödda
som alltid (från början) vistats i
målspråksmiljön.
 Kan leda till felaktiga förväntningar och
för högt ställda krav.
Missbedömningar forts.
 Risker för felbedömning i motsatt riktning,
dvs att alla tvåspråkiga barn anses ha
brister i sin svenska även om ”det inte
märks”.
 Kan leda till felaktiga förväntningar och
för lågt ställda krav.
Undervisning
För majoritet
Modersmålsundervisning
(t ex svenska i Sverige för
modersmålstalare)
För minoritet
Modersmålsundervisning
(t ex persiska för iranska
elever i Sverige)
Andraspråksundervisning
(t ex svenska i Sverige för
elever med annat
modersmål än svenska)
Främmandespråksundervisning (t ex engelska,
spanska, tyska, franska
i Sverige)
Främmandespråksundervisning (t ex engelska,
spanska, tyska, franska
i Sverige)
Modersmålsundervisning i
ämnet svenska
 Vänder sig till elever som redan kan språket.
 uttalet, merparten av den grammatiska
uppbyggnaden, samtalsstruktur, textstruktur och ett
ordförråd på 8.000-10.000 ord
 Bibringar eleverna färdigheter i samhällets
formella språk (utbyggnaden).
 Höjer medvetenheten om det egna språkets
natur, dvs att eleverna ska kunna se språkets
funktioner och uppbyggnad utifrån.
Andraspråksundervisning i
ämnet svenska som andraspråk
 Samma långsiktiga målsättning som
ämnet svenska.
 Kärnan är att först stödja inlärningen av
språkets bas.
 Därefter och samtidigt: stödja inlärningen
av språkets utbyggnad.
 Särskilda krav på lärarens förmåga att
bedöma varje enskild elevs nivå.
Förstaspråkets betydelse för inlärning
av majoritetsspråket/skolspråket
Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på
ett språk så innebär andraspråksinlärningen i
viss utsträckning att sätta nya språkliga etiketter
på kända begrepp.
Annars måste barnet lära sig både begreppen och
orden för begreppen genom det nya språket.
Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det
nya språket inte på lång tid fungerar effektivt
som stöd för minnet eller tänkandet.
Hill (1995): egenbedömning av
svenskbehärskning hos 17-åringar (N=42)
Aldrig eller sällan problem med svenskan i
skolarbetet
 100 %: gruppen utan avbrott
(modersmålsundervisning genom hela
grundskolan)

67 %: gruppen sena avbrott
(modersmålsundervisning minst till åk 5)

46 %: gruppen tidiga avbrott
(modersmålsundervisning avbruten före åk
5)
Resultat, lärarbedömning av
språklig korrekthet, brytning och flyt



Gruppen utan avbrott: "nästan alla" talar
korrekt svenska utan brytning och med
normalt flyt.
Gruppen sena avbrott: samma mönster,
förutom att de har "påtagligt" sämre flyt.
Gruppen tidiga avbrott: Svenskan är felfri
endast hos 45 procent, endast 18 procent
talar utan brytning och bara 27 procent
uppvisar ledigt flyt.
Läsinlärning
 Läsaren som kodknäckare, meningsskapare, textanvändare, textanalytiker
 Barn och lärare ska vara överens om vad
man håller på med – rolighetsfaktorn
 Rekommendation: första läsinlärning på
det starkaste språket, vilket för tvåspråkiga
barn vid skolstarten oftast är det först
inlärda språket (L1)
 Vid läsinlärning på andraspråket (se nästa
bild)
Framgångsrik läsinlärning på
andraspråket
 Fonologisk medvetenhet (liksom vid
läsinlärning på L1)
 Utvecklingsnivå i andraspråket
 Ordförråd i undervisningsspråket på 6.00010.000 ord
 Förståelse av 98% av orden i texten som ska
läsas (Nation, 2001) (betyder två okända ord
per sida; 80% betyder vart 5:e ord okänt)
 Utvecklingsnivå i förstaspråket
 Ortografi
Tack för uppmärksamheten!