Dyspné
161122
Det är angeläget att behandla dyspné skyndsamt, eftersom det är ett starkt ångestskapande
symtom. Om kausal behandling mot dyspné inte är möjlig, eller ger otillräcklig effekt på symtomet
andnöd, kan morfin användas i symtomlindrande syfte (++). Injektion sc eller iv är oftast att
föredra framför tablettbehandling. Inhalation av morfin rekommenderas inte (+). Bensodiazepiner
kan reducera patientens ångest, men har inte specifik effekt på dyspné. Syrgas är inte effektivare
mot dyspné än placebo (+). I de fall dyspné förekommer samtidigt med fatigue och försämrat
allmäntillstånd kan kortisonbehandling förbättra patientens livskvalitet.
Många patienter med cancer besväras av obehag som relaterar till andningen. Detta kan vara ett uttryck
för sjukdom i andningsvägarna, sjukdom i cirkulationsorganen, metabol rubbning eller oro och ångest.
Det är angeläget att i dialog med patienten fastställa vari obehaget består, genomföra den diagnostik som
är påkallad, behandla andnödens orsak, samt i de fall kausala åtgärder inte finns, lindra det lidande
andnöden orsakar.
Det finns flera publicerade studier om lindrande behandling av dyspné, en del inkluderar patienter med
icke maligna sjukdomar, oftast KOL i palliativt skede.
Lekmannen har ofta föreställningen att syrgasbehandling lindrar andnöd. Detta är inte vetenskapligt visat.
Det finns studier som inte visar någon skillnad i effekt av kontinuerlig syrgasbehandling jämfört med luft
via näsgrimma hos patienter med cancer (+). I de fall patienten utvecklat respiratorisk insufficiens kan
kontinuerlig syrgasbehandling övervägas efter utredning i samråd med lungläkare (+). Dessa patienter
kan vinna en förbättrad fysisk prestationsförmåga.
Syrgasbehandling på andra indikationer än dyspné ska erbjudas patienter med cancer på samma
indikationer som för alla andra patienter.
Opioider lindrar dyspné bättre än placebo(++). Läkemedlet administreras på samma sätt som vid
smärtbehandling. Det finns inte vetenskapligt stöd för inhalation av opioider för att lindra andnöd hos
patienter med cancer.
Det finns ingen evidens för positiv effekt av bensodiazepiner mot cancerrelaterad dyspné (+).
Jämförande studier om effekt av steroider mot andnöd hos patienter med cancer saknas.
Steroidbehandling kan lindra dyspné vid strålpneumonit, vena cava superior syndrom och
bronkobstruktion.
Pleuravätska förekommer vid tumörsjukdom som uttryck för malign tumör i lunga eller pleura. Vid
samtidig förekomst av hjärtsjukdom måste detta naturligtvis övervägas som orsak till pleuravätska.
Föreligger transudat är pleuravätskan ej direkt tumörorsakad. I dessa fall är diuretikabehandling effektiv. I
övriga fall är behandling med diuretika inte effektiv mot pleuravätska. Pleuratappning är
symtomlindrande och kan utföras på ordinarie enhet. Om cytologi på pleuravätskan är negativ bör
lungspecialist konsulteras. Det kan i dessa fall vara aktuellt med torakoskopi. Om sjukdomsbilden inger
misstanke om kvarstående pleuravätskaproblematik bör artificiell pleurodes övervägas. Handläggningen
förutsätter samråd med lungspecialist. Om pleurodes ska genomföras bör den genomföras så tidigt i
sjukdomsutvecklingen som möjligt.
Referenser:
Viola R, Kiteley C, Lloyd NS, et al. The management of dyspnea in cancer patients: a systematic review.
Supportive Care Cancer 2008; 16(4):329-337.
Di Salvo WM, Joyce MM, Tyson LB, et al. Putting Evidence into practice: Evidence-Based
Interventions for Cancer-Related Dyspnea. Clin J Oncol Nurs 2008; 12(2):341-352.
CancervårdprocessenRCC-väst
Detta dokument är en bilaga till vårdprogrammet som
finns på www.rccvast.se Ansvarig: Gunnar Eckerdal
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
Ben-Aharon I, Gafter-Gvili A, Leibovici L, et al. Interventions for alleviating cancer-related dyspnea: A
systematic Review and meta-analysis. Acta Oncologica, 2012;51:996-1008
Clemens KE, Quednau I, Klaschik E. Use of oxygen and opioids in the palliation of dyspnoea in hypoxic
and non-hypoxic palliative care patients: a prospective study. Supportive Care Cancer 2009;17(4):367377.
Uronis HE, Currow DC, mccrocy DC, el al. Oxygen for relief of dyspnoea in mildly- or nonhypoxaemic
patients with cancer: a systematic review and meta-analysis. Br J Cancer 2008; 98 (2): 294-299.
Bruera E.,et al. A randomized controlled trial of supplemental oxygen versus air in cancer patients with
dyspnea. Palliat Med. 2003:17(8): 659-63.
Abernethy A, mcdonald C, Frith P, et al. Effect of palliative oxygen versus room air in relief of
breathlessness in patients with refractory dyspnoea: a double-blind, randomized controlled trial. Lancet
2010;376:784-793.
Currow DC, Agar M. Does palliative home oxygen improve dyspnoea? A consecutive cohort study.
Palliative Medicine 2009:23:309-316.
Jennings AL, Davies AN, Higgins, et al. A systematic review of the use of opioids in the management of
dyspnoea. Thorax 2002;57:939-944.
Joyce M, mcsweeney M, Carrieri-Kohlman V; et al. The use of nebulized opioids in the management of
dyspnea: evidence synthesis. Oncology Nursing Forum 2004 31(3):551-559.
Cranston JM, Crockett A, Currow D. Oxygen therapy for dyspnoea i adults. Cochrane Database Syst Rev
2008 (3).
Simon ST, Higginson IJ, Booth S, et al. Benzodiazepines for the relief of breathlessness in advanced
malignant and non-malignant diseases in adults. Cochrane Database Syst Rev 2010 (1)
Del Fabro E, Dalal S, Bruera E. Symptom control in palliative care-Part III: Dyspnea and delirum.
Journal of Palliative Medicine 2006;9(2):422-436.
Länkar:
Läs mera i nationella riktlinjer för lungcancervård 2011:
www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforlungcancervard
Läkemedelsboken 2014 innehåller under ”smärta” ett kapitel ”palliativ vård” med råd om
dyspnébehandling: www.lakemedelsboken.se
CancervårdprocessenRCC-väst
Detta dokument är en bilaga till vårdprogrammet som
finns på www.rccvast.se Ansvarig: Gunnar Eckerdal
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
