Dyspné
Dyspné
Alf Tunsäter
Docent, överläkare
Anamnestiska grundfrågor
• Hur?
– Akut debut
– Långsam utveckling
• När?
– Debut vid ansträngning
– Ortopné
– I samband med exponering
• Tillsammans med
–
–
–
–
–
Pip i bröstet
Bröstsmärta
Pleuritsmärta
Sputum – hemoptys
Neurologiska symtom
Akut dyspné
• 1-2 timmar – med pip i bröstet
– Astma
– Vä. kammar svikt
• Ett symtom –
jfr. ”ingen vilodyspné” i status
• Breathlessness – chest tightness – air hunger
• Andfåddhet – tät i bröstet
• Andnöd – andfåddhet
• ”köver sig”
Gradering av dyspné (MRC)
Grad 0 Andfåddhet endast vid kraftig
ansträngning
Grad 1 Andfåddhet vid snabb gång på plant
underlag eller i uppförsbacke
Grad 2 Andfåddhet vid gång på jämn mark
tillsammans med jämnårig frisk
Grad 3 Stannar efter 100 m gång
Grad 4 Andfåddhet vid på- och avklädning,
lämnar ej huset p g a andfåddhet
Akut dyspné
• 1-2 timmar – med pip i bröstet
– Astma
– Vä. kammar svikt
• Timmar till dag – med feber, ev slem
• Timmar till dag – med feber, ev slem
– Pneumoni
– Akut bronkit, exacerbation av KOL
– Pneumoni
– Akut bronkit, exacerbation av KOL
• Plötslig dyspné med smärta
– pneumothorax
• Plötslig dyspné med smärta
– Pneumothorax
– lungemboli
1
Akut dyspné
• 1-2 timmar – med pip i bröstet
– Astma
– Vä. kammar svikt
Hyperventilation
• Acidos
– Njursvikt
– Diabetisk ketoacidos
• Timmar till dag – med feber, ev slem
• Förgiftningar
– Pneumoni
– Akut bronkit, exacerbation av KOL
– Salicylater
– Metanol
– Glykol
• Plötslig dyspné med smärta
– Pneumothorax
– Lungemboli
– Främmande kropp
• Hyperventilationssyndrom
Dyspné – långsam debut
Upplevt ”hot”
(inre eller yttre stimulus)
• Med obstruktiva symtom(pip i bröstet, ronchi)
Oro
Obehagliga
symtom
– Atopi? – astma
– Rökare, måttliga slemmängder – KOL
– Mycket stora slemmängder – bronkiektasier
Ökad andning
pCO2
• Utan obstruktiva symtom
– Yrkesanamnes – pneumokonios
– Rassel, ”clubbing” – interstitiell fibros
– Pleuravätska, hemoptys – kronisk lungembolismv
pH
Dyspné – tillsammans med
• Stridor
– Trachealtumör, främmande kropp
• Central bröstsmärta
– Infarkt, massiv lungemboli
– Aortadissektion
– Pericardit/tamponad
Dyspné – tillsammans med
• Stridor
– Trachealtumör, främmande kropp
• Central bröstsmärta
– Infarkt, massiv lungemboli
– Aortadissektion
– Pericardit/tamponad
• Pleuritsmärta
• Pleuritsmärta
– Pleuravätska
– Pleuravätska
2
Dyspné – tillsammans med
• Stridor
– Trachealtumör, främmande kropp
• Central bröstsmärta
– Infarkt, massiv lungemboli
– Aortadissektion
– Pericardit/tamponad
• Pleuritsmärta
– Pleuravätska
– Lobär atelektas
– Pneumoni
Dyspné - lungröntgen
• Förtätningar
– Pleuravätska
Dyspné – tillsammans med
• Sputum
– Kronisk bronkit – exacerbation av KOL
– Astma
– Hjärtsvikt
• Hemoptys
–
–
–
–
Tumör
Lungembolism
Akut infektion
Vaskulit (Goodpasture’s)
• Allmän svaghet, bulbära symtom
– Motorneuronskada, myastenia gravis
Dyspné - lungröntgen
• Hyperinflation
– KOL
• Cytologi
• CT
• Thorakoskopi
– Tumör/diffusa infiltrat
• CT/bronkoskopi
• Hjärtinkompensationsbild
– Vä.svikt/pericardeffusion
• Ekokardiogram
Dyspné - mekanismer
• Ökade krav
– Fysiologiska
• Arbete
• Graviditet
• Hög höjd
– Patologiska
•
•
•
•
Dyspné - mekanismer
• Försämrad funktion
• Lungsjukdom
– Luftvägar
• astma
• KOL
Psykogent – hyperventilationssyndrom
Anemi
Acidos
Ökad metabolism – feber
3
Andfåddhet vid astma
• 78% av doktorer anser att patienten har
exspiratorisk dyspné
• 19% av patienter anser att de har framför allt
exspiratoriska problem
Inspiratorisk dyspné pga hyperinflation och
krav på ökat muskelarbete under inandning
Morris MJ. BMJ 1981;283:838
Dyspné - mekanismer
• Försämrad funktion
• Lungsjukdom
– Luftvägar
• astma
• KOL
– Minskad lungvolym
• pleuravätska
• Pneumothorax
• Skolios
Dyspné - mekanismer
• Lungsjukdom (forts.)
– Minskat gasutbyte
•
•
•
•
•
•
•
konsolidering
Lungödem
Atelektas
Fibros
ARDS
Pulmonell hypertension
lungemboli
– Minskad lungcompliance, se ovan
– Minskad thoraxcompliance
• Bechterew
– Neuromuskulär skadaHosta.ppt
4
