De första människorna till de första kulturerna 7a
Mål för ”kulturveckan”
Efter arbetsområdet skall du:
Kunna sätta in viktiga steg i människans utveckling på en tidsaxel
Ha kunskaper om hur människor levde och försörjde sig innan de blev bofasta
Känna till teorier som förklarar varför människor blev bofasta
Ha kunskaper om när och var de första bondesamhällena uppstod
Ha kunskaper om hur livet i bondesamhället förändrade människans livsvillkor
Känna till teorier som förklarar varför städer och högkulturer uppstod
Ha grundläggande kunskaper om Mesopotamien, vald högkultur och kunna jämföra
dem med annan högkultur.
Planering:
Dag
Vad vi ska göra
Att tänka extra på under dagen
Måndag 11/11
Lektion 1:
Vad är en historiker?
Vad är källkritik?
Planeringen
Lektion 2:
Varför är historia viktigt?
Från samlare – jägare – fiskare
Nya samhällstyper växer upp.
Tisdag 12/11
Lektion 1:
Vad kännetecknar tidigare kulturer?
Människans utveckling. Genomgång
Lektion 2:
Ni får ett exempel på en kultur
(Mesopotamien), ni själva kommer under
veckan att arbeta med egen vald kultur.
Onsdag 13/11
Torsdag 14/11
Lektion 1 och 2:
Indelning efter vald kultur.
Arbeta tillsammans med fördjupning om er
kultur – till att själv kunna redogöra!
Välj mellan:
- Maya
- Kina
- Egypten
- Grekland
- Rom
Lektion 1:
Finslipa inför tvärgruppsredovisning på
eftermiddagen.
Lektion 2:
Tvärgruppsredovisning
Fredag 15/11
Lektion 1:
Sammanfatta och öva på att jämföra din
högkultur med dina kamraters högkulturer
som du lyssnade på igår.
Lektion 2:
Skrivuppgift (prov) utifrån givna frågor, den
muntliga redovisningen, anteckningar och
jämförelser.
Skriv själv en sammanfattning kring
vad historia är, varför det är viktigt
och varför det är så viktigt med
källkritik
Läxa:
Sammanfatta anteckningar gjorda
under dagens lektioner. Skriv en
kort sammanfattning där det
framgår de viktigaste stegen i
civilisationers utveckling.
Läxa:
Sammanfatta genomgångarna
Träna på redovisningen genom att
titta på kunskapskraven
Läxa:
Sammanfatta en till högkultur
(som du lyssnade på under
tvärgruppsredovisningen)
Fakta:
Vår art människor, Homo sapiens sapiens, har funnits i ca 200 000 år och uppstod i Afrika.
Därifrån vandrade människorna till andra delar av världen. De första människorna var jägare
och samlare. Under istiden jagade människorna stora djur t.ex. mammutar, som betade på de
stora gräsvidderna som fanns på stäppen och tundran. När istiden tog slut för drygt 10 000 år
sedan fick människorna det svårare att hitta mat, tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro.
När det blev varmare bredde skogarna ut sig och betesmarkerna minskade och med dem
bytesdjuren. Människorna var tvungna att hitta nya sätt att skaffa mat. Några flyttade till
kusterna för att fiska och jaga. Några kom på ett annat sätt att skaffa mat, bondens. Istället för
att jaga och samla kunde man föda upp djur och odla ätbara växter. Bofasta bönder kunde
producera mat så att det räckte till fler. Detta ledde till att mer avancerade samhällen och stora
städer började växa fram, ofta vid floder i varmare länder. Tidiga flodkulturer var Egypten
(Nilen), Mesopotamien (Floderna Eufrat och Tigris, nutidens Irak), Indus (Pakistan), Huang
he (Gula floden, Kina). I Europa får grekerna och romarna stort inflytande på utvecklingen.
”De gamla grekerna” och romartiden kallar vi för antiken, den varade från 500 f.Kr. till
500 e.Kr.
Examinationer under veckan:
Muntlig tvärgruppsredovisning
Berätta om den högkultur du valt. Du ska ha en tankekarta och en bild med dig till redovisningen.
Tankekartan får högst innehålla 30 ord och du bör få med något från alla punkter nedan. Du väljer en
bild du kan visa de andra i din ”tvärgrupp”. Du ska välja en bild du tycker är bra, intressant eller en
som visar något viktigt. Det kan vara en bild i boken eller från en annan källa.
Uppkomsten av vald högkultur – varför fortsatte inte människorna att vara jägare / bönder?
Varför / hur startade din valda högkultur?
Vardagsliv. Hur var det att leva i detta samhälle? Berätta om vardagsliv, t.ex. hur de bodde,
vad de åt, skillnad mellan män och kvinnor, barnen, slavar…
Makt. Vem/vilka hade makten i samhället? Hur fick de makten?
Religion. Vad trodde de på? Berätta något om religionen, t.ex. trodde de på gudar, liv efter
döden…
Uppfinningar/teknik. Uppfinningar de gjorde och andra saker de utvecklade…
Spår. Vilka spår finns det av din högkultur idag? Är det något vi använder fortfarande?
Teknik, ord…
Skrivuppgift på lektionstid (prov)
1) Berätta fakta om din högkultur (utifrån punkterna ovan)
2) Vad tycker du om din högkultur? Skriv personliga reflektioner (t.ex. bra och dåligt med det
samhället) och dra en slutsats av vad du kommit fram till.
3) Du ska kunna visa på några likheter och skillnader mellan din högkultur och en annan
högkultur. Under tvärgruppsredovisningarna kan du ta reda på detta.
4) Ord och bilder (se nästa sida). Du ska kort kunna förklara orden, berätta lite om bilderna och
kunna koppla till rätt högkultur.
5) Du ska ha koll på fakta om vår art, Homo Sapiens sapiens (läroboken s.128-133)
Högkultur
Flodkulturer
Antiken
Pyramider
Farao
Balsamering
Stadsstat
Demokrati
Teater
Olympiska spelen
Filosofer
Julius Ceasar
Mare Nostrum
Collosseum
Akvedukt
Mittens rike
Sidenvägen
Qin
Kunskapskrav för betyget i Historia i slutet av årskurs 9
E
C
A
Du har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden,
skeenden och gestalter under
olika tidsperioder. Du visar det
genom att föra enkla och till
viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar
och människors levnadsvillkor
och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord.
Dessutom förklarar du hur
människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de
lever i. eleven kan under-söka
några utvecklingslinjer inom
kulturmöten, migration, politik
och levnadsvillkor och beskriver
då enkla samband mellan olika
tidsperioder. Eleven anger också
någon tänkbar fortsättning på
dessa utvecklingslinjer och
motiverar sitt resonemang med
enkla och till viss del
underbyggda hänvisningar till
det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt
källmaterial för att dra enkla
och till viss del underbyggda
slutsatser om människors
levnadsvillkor, och för då enkla
och till viss del underbyggda
resonemang om källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra enkla och till
viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några
olika sammanhang och för olika
syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda
till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan
få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning
av källor och i resonemang om
hur historia används kan eleven
använda historiska begrepp på
ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om
historiska förhållanden, skeenden
och gestalter under olika
tidsperioder. Eleven visar det genom
att föra utvecklade och relativt
underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av
samhällsförändringar och
människors levnadsvillkor och
handlingar, samt om Förintelsen och
andra folkmord. Dessutom förklarar
eleven hur människors villkor och
värderingar kan påverkas av den tid
de lever i. eleven kan undersöka
några utvecklingslinjer inom
kulturmöten, migration, politik och
levnadsvillkor och beskriver då
förhållandevis komplexa samband
mellan olika tidsperioder. Eleven
anger också någon tänkbar
fortsättning på dessa
utvecklingslinjer och motiverar sitt
resonemang med utvecklade och
relativt väl underbyggda
hänvisningar till det förflutna och
nuet.
Eleven kan använda historiskt
källmaterial för att dra utvecklade
och relativt väl underbyggda
slutsater om människors
levnadsvillkor, och för då
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om hur historia har
använts och kan användas i några
olika sammanhang och för olika
syften, samt hur skilda
föreställningar om det förflutna kan
leda till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan få. I
studier av historiska förhållanden,
skeenden och gestalter såväl som vid
användning av källor och i
resonemang om hur historia används
kan eleven använda historiska
begrepp på ett relativt väl
fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper
om historiska förhållanden, skeenden
och gestalter under olika
tidsperioder. Eleven visar det genom
att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av
samhällsförändringar och
människors levnadsvillkor och
handlingar, samt om Förintelsen och
andra folkmord. Dessutom förklarar
eleven hur människors villkor och
värderingar kan påverkas av den tid
de lever i. eleven kan undersöka
några utvecklingslinjer inom
kulturmöten, migration, politik och
levnadsvillkor och beskriver då
komplexa samband mellan olika
tidsperioder. Eleven anger också
någon tänkbar fortsättning på dessa
utvecklingslinjer och motiverar sitt
resonemang med utvecklade och väl
underbyggda hänvisningar till det
förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt
källmaterial för att dra
välutvecklade och väl underbyggda
slutsater om människors
levnadsvillkor, och för då
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om källornas
trovärdighet och relevans. Eleven
kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur
historia har använts och kan
användas i några olika sammanhang
och för olika syften, samt hur skilda
föreställningar om det förflutna kan
leda till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan få. I
studier av historiska förhållanden,
skeenden och gestalter såväl som vid
användning av källor och i
resonemang om hur historia används
kan eleven använda historiska
begrepp på ett väl fungerande sätt.
