1 (13)
Årlig plan
2015-2016
Lärande
Smörblommans förskola
Likabehandlingsplan
LERUM100, v 1.0, 2008-07-25
Plan mot kränkande behandling och
diskriminering
Hästhagen-Uddaredsenheten
Smörblommans förskola
2 (13)
Datum
Innehåll
1. Inledning
Diskriminering, trakasserier och Kränkande behandling
3
Definitioner
4
Övergripande mål
4
Viktigt för alla på förskolan att känna till
4
Förskolans uppdrag
5
Rättigheter och skyldigheter
5
2. Utvärdering och kartläggning årliga planen 2014-2015
5
3. Förändringar/Förbättringar –
årliga planen 2015-2016
Främjande aktiviteter
7
Förebyggande aktiviteter
6
8
4. Upptäcka – identifierande arbete/Att uppfatta
diskriminering eller kränkande behandling
Identifierande arbete
5. Utreda – Åtgärda – Ansvar
10
11
11
6. Uppföljning och utvärdering av den årliga
Likabehandlingsplanen
12
7. Kvalitetssäkring
13
8. Kompetensutveckling
13
Rättigheter och skyldigheter i samhället
13
3 (13)
Datum
1. Inledning
Den årliga likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling. Planen ska
förebygga samt motverka diskriminering och kränkande behandling.
Vi tar avstånd från diskriminering och alla former av kränkande behandling.
All personal på förskolan har ett gemensamt ansvar i detta arbete.
Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de
vuxna i förskolan.
En viktig utgångspunkt är det enskilda barnets upplevelse. Den som uppger att
han eller hon har blivit kränkt måste alltid tas på allvar.
Den årliga likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument genom att vara
åtgärdsinriktad och ständigt aktuell.
Diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu
uppdelat i två olika lagar. Förskolan och skolan ska beakta bestämmelserna i
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap. 1-16 §§. I skollagen
har också skrivelsen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Det är inte tillräckligt
att den gamla planen ses över och revideras utan en plan för det kommande året
med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan
förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs.
Definitioner
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av
individer utifrån olika grunder som leder till att de missgynnas.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
4 (13)
Datum
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Diskrimineringslagens 1 kap
4§)
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och
riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och
subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis
telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas
genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld.
Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns
det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkningarna kan handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande
behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
I skollagen 6 kap. 3 § definieras kränkande behandling som: ett uppträdande
som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Uppträdandet ska således inte ha samband med någon diskrimineringspunkt.
Istället avses mobbning och liknande beteende som kan utgöras till exempel av
tillmälen om övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en "plugghäst".
Kränkande behandling kan även anses ha förekommit utan att den som kränker
anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för
kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen om exempelvis någons
hårfärg eller klädsel genom att till exempel knuffa eller rycka någon i håret eller
sätta krokben för personen i fråga kan också anses utgöra kränkande behandling
i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom till exempel utfrysning
omfattas av uttrycket kränkande behandling.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Viktigt för alla på förskolan att känna till
Det är olagligt att diskriminera, trakassera eller kränka någon.
Den elev som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart berätta detta
för en vuxen.
Den elev som känner sig utsatt kan även berätta för en kamrat som för
det vidare till en vuxen.
Alla elever ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man
uppfattar som diskriminering, trakasseri eller kränkning.
Alla tendenser till diskriminering, trakasserier eller kränkningar skall
åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta.
Vi tar alla barns upplevelse på allvar.
5 (13)
Datum
Förskolans uppdrag
Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och
kränkande behandling av barn.
Det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.
Varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan.
Rättigheter och skyldigheter
Varje barn har rätt att:
Känna sig trygg både i och utanför förskolan.
Bli respekterad av andra barn och vuxna.
Få vara med i gemenskapen.
Få hjälp med att hantera och reda ut konflikter.
Varje barn skall:
Verka för gott kamratskap.
Alltid ta kontakt med någon vuxen när man upplever att en kamrat far illa.
Varje vårdnadshavares har rätt att:
få information inom 24 timmar, om det egna barnet blivit utsatt eller utsatt
andra barn för diskriminering eller kränkning.
Känna till olika alternativ att kunna larma förskolan.
Varje vårdnadshavare skall:
Ge sitt barn grundläggande värderingar kring människors lika värde.
alltid kontakta förskolan när kännedom om diskriminering eller kränkning
uppstår.
Varje vuxen skall:
Sätta gränser och ingripa vid olika typer av diskriminering eller
kränkningar.
Göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder.
i vissa fall kontakta sociala myndigheter.
2. Utvärdering och kartläggning av
likabehandlingsarbetet 2014-2015
Den årliga planen upprättades av samordnarna. Storarbetslagen lämnade
synpunkter och beslut om den årliga planen fattades på ett av höstens APT.
Likabehandlingsplanen nämndes för vårdnadshavarna på läsårets första
föräldramöte och man berättade då att den kommer att publiceras på förskolans
6 (13)
Datum
hemsida. Mail går hem till samtliga vårdnadshavare då den nya planen
publiceras på hemsidan.
På varje avdelning upprättades trivselregler tillsammans med barnen.
Trivselreglerna anslogs på respektive avdelning.
Vi har varit noggranna med vuxennärvaro vid barnens lek. Men vi kan göra det
tydligare i utemiljön/uteleken.
Vi har under året arbetat med attityder och värderingar via samtal, aktiviteter och
lekar.
Vi har under läsåret genomfört två föräldramöten.
Vi har under läsåret genomfört ett utvecklingssamtal med varje vårdnadshavare
då vi pratat om barnets utveckling och lärande. Utifrån detta har det upprättats en
plan för verksamheten, så att barnet haft möjlighet att utvecklas utifrån sina
behov.
Vi har erbjudit föräldrar till de nya barnen uppföljningssamtal där vi har pratat om
barnets trygghet och trivsel.
Vi har en likabehandlingsgrupp som ansvarar för att likabehandlingsplanen följs
och används i det dagliga arbetet. Likabehandlingsgruppen har ansvar för att
arbetet med planen sprids i arbetslagen.
I vårt arbete med att ta fram trivselregler har barnen varit delaktiga. På det sättet
har vi fått med barnens delaktighet och inflytande på ett tydligare och mer
konkret sätt.
Barnens trivsel och trygghet diskuteras ständigt i arbetslagen.
Trivselreglerna finns i avdelningarnas entréer samt på bloggen, för att barn och
vuxna ska kunna ta del av dem och samtala om dem.
På apt har vi på ett mer strukturerat sätt kartlagt och identifierat barnen i relation
till diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling.
För att öka barnens delaktighet och inflytande läser och arbetar vi med
Skolverkets bok Uppföljning, Utvärdering och utveckling av förskolan –
pedagogisk dokumentation. Vi inledde detta arbete förra hösten, tog en paus,
och har nu fortsatt..
Från föregående års resultat har vi sett att vi behöver arbeta med värdegrundsoch likabehandlingsfrågorna i vår dagliga verksamhets alla delar och
pedagogiska miljöer på ett mer strukturerat sätt. Likabehandlingsplanen
integreras i vårt dagliga arbete.
3. Förändringar/förbättringar i den årliga
likabehandlingsplanen utifrån de resultat vi har sett
2014-2015
Utifrån ovanstående kartläggning av likabehandlingsarbetet gör vi följande
främjande och förebyggande arbete:
Vi har sett att den årliga planen inte används som ett aktivt verktyg i vårt
arbete med att kartlägga, analysera och identifiera risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att den årliga
planen ska bli ett verktyg för alla pedagoger behöver den också upprättas
av samtliga pedagoger i storarbetslagen och beslut om den årliga planen
ska fattas på ett APT. Trivselregler upprättas på varje avdelning.
7 (13)
Datum
Från tidigare års resultat ser vi ett behov av att på ett mer fokuserat och
systematiskt sätt organisera och strukturera vår verksamhet så att vi
tillvaratar barns åsikter, tankar och funderingar. Ett ökat inflytande leder
till att vi ser och får fatt i barnens trivsel, trygghet, önskningar och behov.
Vi fortsätter arbeta medvetet med att göra verksamheten könsneutral och
icke könsbunden.
Vi prioriterar det främjande och förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör
grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Vi har delat in den årliga
planens aktiviteter i en främjande och en förebyggande del. Ett antal av de
främjande aktiviteter kvarstår från föregående år, på grund av att vi annars ser en
risk i att aktiviteterna inte följs och det därmed kan uppstå situationer där barnen
kan uppleva sig trakasserade eller kränkta. De förebyggande aktiviteterna är
insatser vi ser att vi behöver göra utifrån föregående års resultat.
Främjande aktiviteter
Aktivitet
En årlig plan
Så här gör vi
Ansvar
En årlig plan upprättas av samtliga pedagoger men
en likabehandlingsgrupp kommer att upprättas för
att fokusera på, bevaka och arbeta med
likabehandlingsfrågor. Beslut om ny årlig plan fattas
på APT.
Förskolechef
På läsårets första föräldramöte får föräldrarna
information om funktionen av likabehandlingsplanen och den årliga planen. Vårdnadshavarna har
möjlighet att lämna synpunkter.
Planen publiceras sen på förskolans hemsida. Mail
går hem till alla vårdnadshavare med information om
när denna publiceras.
Uppföljning av arbetet enligt den årliga
likabehandlingsplanen sker vid
likabehandlingsgruppens möten, arbetslagsmöten
samt ett flertal APT:n under läsåret.
Utvärdering av den årliga planen sker i oktober.
Trivselregler
På varje avdelning upprättas trivselregler senast
oktober.
Barnen är delaktiga i detta arbete.
Trivselreglerna anslås på respektive avdelning.
Viktigt att trivselreglerna är levande och att man
återkommer till detta i sitt arbete. På så sätt
utvärderas de tillsammans med barnen.
Pedagogerna
Arbete med
attityder och
värderingar.
Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser
och problem.
Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem
fram till bra lösningar vid konfliktsituationer.
Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor
Pedagogerna
8 (13)
Datum
Vi arbetar via:
Gruppstärkande aktiviteter och lekar.
Samtal i små och stora grupper om hur man
uppträder mot varandra.
Aktiv vuxennärvaro i barnens lek.
Genom att konkret visa barnen hur man
uppträder mot varandra - Vi ger barnen
verktyg. T.ex. genom att personalen föregår
med gott exempel.
Gemensamt
förhållningssätt
Personalen tar upp barnets/barnens perspektiv, det
vill säga, frågar och undersöker vad barnen
verkligen vill, funderar över och behöver.
Personalen är aktivt närvarande i alla delar av
verksamheten och i alla pedagogiska miljöer.
Personalen hjälper barnen att lösa konflikter direkt.
Små barn lever här och nu.
Personalen måste stärka alla barns självförtroende
så att barnen vågar vara sig själva - unika.
Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett
felaktigt uppträdande.
Personalen ska ge akt på sitt eget kroppsspråk och
tilltal till barn och vuxna.
Personalen ska vara lyhörd och observant på
barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra
barn såväl som mot vuxna.
Personalen arbetar för att agera könsneutralt i sitt
förhållningssätt till barnen och gör ingen skillnad i
tilltal eller sätt gentemot flickor och pojkar.
Analys av förhållningssätt genom skattning samt
utvärdering i maj 2016
All personal
på förskolan
Inbjudningskort
Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om
inte alla barn i gruppen är bjudna.
Pedagogerna
Inskolning
Barnens behov styr inskolningens omfattning och
inriktning.
Barn och vårdnadshavare lär känna varandra,
pedagogerna, verksamheten och förskolans rutiner.
Ansvarig
pedagog
Utvecklingssamtal Vårdnadshavarna erbjuds minst ett
utvecklingssamtal under läsåret. Dokumentation
sker i Unikum.
Ansvarig
pedagog
Förebyggande aktiviteter:
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvar
Vuxennärvaro där barnen
vistas.
Vi försöker vara en vuxen med i barnens lek
under hela dagen. Rutiner för vuxennärvaro
finns genom att en pedagog alltid försöker
vara närvarande i barnens aktiviteter.
Pedagogerna
9 (13)
Datum
Vi är aktiva och utmanar barnen i deras lek
och observerar dem på olika sätt.
Alla avdelningar har ett fungerande system
för när barnen går ut/utslussningen. Vi
släpper aldrig ut barnen på gården om det
inte finns en vuxen där. Vi sprider ut oss och
är aktivt närvarande på hela gården. Vi är
med barnen, är lyhörda och utmanar deras
lek och samtal. Pedagogerna som vistas ute
ska kommunicera med varandra
Då vi har en korttidsvikarie försöker vi alltid
ha en ordinarie pedagog till hands i
storarbetslaget för barnens trygghet. Skulle
det vara många vikarier samarbetar vi över
avdelningarna och i storarbetslagen på hela
förskolan.
Den vuxne styr medvetet
gruppkonstellationer vid organiserade lekar
och rutiner.
Utvärdering av vuxennärvaro sker i maj 2016
Tal- och kommunikationsutrymme
Vi placerar barnen vid borden på ett
strukturerat sätt för att skapa
förutsättningar för givande samtal där alla
barn får talutrymme och har en aktiv
pedagog närvarande. Även om det är få
barn sitter vi vid flera bord. En pedagog
sitter vid matbordet och ansvara för att alla
barnen vid bordet kommer till tals under
måltiderna.
Pedagogerna
Utvärdering sker i maj 2016
Att se alla barnen
Pedagogerna kartlägger sig själva för att
se att alla barn får uppmärksamhet,
kommer till tals och får det stöd det
behöver av oss pedagoger. Det är av stor
vikt att alla barn känner sig sedda,
omtyckta och viktiga hos oss. Vi gör en
självskattning och samtalar om vår
gemensamma bild och de insatser som
behöver göras för varje barn.
Självskattning och samtal om barnet sker i
arbetslaget inför utvecklingssamtalet.
Genomgång i arbetslaget med tidsangivna
åtgärder efter utvecklingssamtalet.
Pedagogerna
10 (13)
Datum
Barngenomgång
Regelbundet på
planeringar/arbetslagsplaneringar har vi
barnprat där vi tar upp barnens olika
utvecklingsområden, om de är trygga,
glada och har någon/några kompis/
kompisar att leka med. Vi ser varje barn
och ägnar tid åt varje individ. Syftet är att
strukturera upp verksamheten efter både
gruppen och individernas behov.
Pedagogerna
Månadsvis kort avstämning samt åtgärder
på arbetslagsnivå
Enhetsråd/Öppet forum
Enhetsrådet är ett öppet forum dit alla
vårdnadshavare är välkomna. Där diskuteras
aktuella frågeställningar och föreläsare bjuds
in på aktuella ämnen. Där har
vårdnadshavarna även möjlighet att ställa
frågor gällande förskolans verksamhet.
Förskolechef
Föräldramöten
Vi har föräldramöten två gånger under
läsåret. Vi informerar och vårdnadshavarna
har även möjlighet att ställa frågor och
komma med synpunkter gällande
verksamheten.
Pedagogerna,
förskolechef
4. Upptäcka - Identifierande arbete/Att upptäcka
diskriminering eller kränkande behandling
Aktivitet
Ansvarig
Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal,
ordval och blickar gentemot andra barn.
All personal på förskolan
Pedagogerna lyssnar på barnens "skvaller" och gör en
bedömning om det ligger något bakom.
Pedagogerna
Utvecklingssamtal
Ansvarig pedagog
Samtal om barnen på arbetslagsmöten.
Pedagogerna
Information från vårdnadshavare.
Vårdnadshavare
Information inom elevhälsoteamet.
Förskolechef
Föräldra- och barnenkät en gång vartannat läsår.
Centralt ansvar (SCB)
11 (13)
Datum
5. Utreda – Åtgärda - Ansvar
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, enligt
skollagen 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller
rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Alla samtal och överenskommelser dokumenteras.
När ett barn blir diskriminerat eller kränkt
Aktivitet
Den som uppmärksammar en kränkning eller en
diskriminering anmäler detta till förskolechefen.
Förskolechefen gör en anmälan till huvudmannen.
Samtal med det barn som utsatts för kränkande behandling
och med övriga inblandade utifrån givna frågeställningar. Vad
har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till?
Vilka var inblandade?
Ansvarig
Förskolechefen
Ansvarig pedagog
De inblandade kommer överens om framtida förhållningssätt
till varandra.
Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma
dag, men senast inom 24 timmar.
Arbetslaget och annan personal som behöver information
informeras.
Om diskrimineringen eller kränkningarna fortsätter
Aktivitet
Vårdnadshavare informeras.
Samtal förs med inblandade barn och vårdnadshavare.
Åtgärdsplan upprättas.
Uppföljning sker inom två veckor.
Ansvarig
Ansvarig pedagog
12 (13)
Datum
Om diskrimineringen eller kränkningarna trots ovanstående åtgärder
fortsätter
Beroende på händelsens art görs anmälan till social
myndighet.
Förskolechef ansvarar
När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit
kränkt
Barnen tar kontakt med en pedagog.
Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits.
När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling
Vårdnadshavaren kontaktar barnets pedagog, förskolechefen eller någon annan vuxen på
förskolan.
Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits.
När en personal på förskolan diskriminerar eller kränker ett
barn
Förskolechefen kontaktas av den som uppmärksammat diskrimineringen eller
kränkningen.
Förskolechefen utreder via samtal med de inblandade. Överenskommelse om framtida
förhållningssätt mellan inblandade parter.
Förskolechefen kontaktar vårdnadshavarna och gör en anmälan till huvudmannen.
Förskolechefen beslutar om åtgärder.
Uppföljning sker inom två veckor.
Om kränkningarna inte upphört tar förskolechefen återigen kontakt med verksamhetschef.
6. Uppföljning och utvärdering av den årliga
likabehandlingsplanen
Uppföljning av arbetet utifrån den årliga likabehandlingsplanen görs på APT
minst en gång under läsåret.
I slutet av läsåret görs en kartläggning av hur läsårets åtgärder har genomförts.
Förändringar/förbättringar preciseras i nästkommande årliga likabehandlingsplan.
Frågor som vi måste ställa oss är:
Vilka faktorer på organisations-, grupp-, och individnivå påverkar
uppkomsten av kränkningar?
Varför blev det som det blev?
Ska pågående insatser fortsätta?
Ska insatserna kompletteras eller förändras?
13 (13)
Datum
Vem gör vad och när?
7. Kvalitetssäkring
Storarbetslagen, samordnargruppen samt på verksamhetsmötena gör
kontinuerligt under läsåret en utvärdering/kartläggning av hur arbetet mot
kränkande behandling fungerar och fortlöper.
I förskolans kvalitetsrapport beskrivs hur arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling bedrivs.
8. Kompetensutveckling
Kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt på studiedagar och vid
andra tillfällen i form av riktade föreläsningar, litteraturstudier och lärande samtal i
storarbetslagen och på arbetsplatsträffar. Likabehandlingsplanen tas vid behov
upp i arbetslagen.
Rättigheter och skyldigheter i samhället
Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på:
FN:s konvention om barnens rättigheter
Skollagen
Socialtjänstlagen angående anmälningsskyldighet
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även förskolan. Det finns dock ingen
laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte
anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte
mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som
brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte
sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot,
olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt
ofredande eller hets mot folkgrupp.
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och barn i förskolan m.m.
