v.36 Människans utveckling, biologisk mångfald

Kursplanering Människan del 1, biologi och kemi, år 8, v.36-50, ht-15
Kursen innehåller människans utveckling till den varelse vi är, hur den varelsen fungerar och hur den bör
skötas för bäst hållbarhet. Kursen utgör del ett av tre, där del två kommer att handla om sex och samlevnad
och del tre om våra sinnen.
Veckoplan:
v.36
v.37
v.38
v.39
v.40
v.41
v.42
v.43
v.44
v.45
v.46
v.47
Människans utveckling, biologisk mångfald (studiebesök)
Människans utveckling Cellen, vävnad, organ, organsystem
Hud
Muskler
Skelett
Andning
Blodomlopp
Avfall
PRAO
PRAO
Höstlov
Försvar
Föda, börja med kemi
Kolets kemi:
Kol
Kolväte
Alkoholer
Organiska syror
Estrar
Kolhyrater
Fetter
v.48
Proteiner
v.49 Matspjälkning
v.50 Matspjälkning m.m. Stenålderskroppen
Biologibok s. 310-328
Biologibok s. 121-125+141
Biologibok s.127-139+142-143
Biologibok s.158-168+176-179
Biologibok s. 169-171, (147-151)+174-175
Kemibok s. 82-92+98-104
Kemibok s.122-125, 130-133
Kemibok s. 126-129, 133-135
Biologibok s. 153-157+146-151
Bedömning, examinationsform:
Läxförhör på människans utveckling (v.37 el 38)
”Oförberedda” delprov på olika organ
Laborationsrapporter
Bedömning, det du ska kunna, utifrån det centrala innehållet:
Du visar att du vet vad människan behöver för att leva.
Du visar att du vet att organen består av celler och hur organen samverkar i kroppen.
Du visar att du förstår blodets, hjärtats, lungornas och matsmältningsorganens funktion.
Du visar att du känner till näringsämnena och i vilken mat man hittar dem samt hur de
kemiskt är uppbyggda. (Ke)
Du visar att du känner till hur kroppen gör sig av med sitt avfall
Du visar att du känner till hur kroppen försvarar sig
Du visar att du vet vad som är hälsosam mat och hur man bör belasta och vila sin kropp för att må bra. (Bi o
Ke)
Du kan förklara vad som menas med att vi har en ”stenålderskropp” och vad det innebär för oss i dagens
moderna samhälle.
Centralt innehåll enligt Skolverket:
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
jämförelser mellan människan och andra organismer. (fortsättning från maj+augusti)
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors
levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner
med koppling till biologi.
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens
möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till
exempel matspjälkning. (Ke)
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. (Ke)
Exempel på kunskapskällor
Vi kommer att använda böckerna Biologi Direkt och Kemi Direkt som eleverna får låna från skolan, samt
webbsidor och speciella länkar, bl.a. till youtubeklipp.
www.sli.se,bland andra filmerna Homo Sapiens del 1-3 samt Människans historia del 1-3 (se kalender och
veckologg)
Begrepp:
Muskelfibrill
Männniskans
utveckling
Anpassning
Naturligt urval
Sexuellt urval
Evolution
Australopitehecus
Homo Habilis
Homo Erectus
H. Neanderthalensis
Homo Sapiens
Cell, (ex nervcell,
sinnescell)
Cellkärna
DNA
Stamcell
Vävnad
Organ
Organsystem
Blodkärl
Flimmerhår
Huden
Överhud
Läderhud
Underhud
Hornämne
Pigment
Svettkörtel
Talgkörtel
Acne
Slemhinna
Muskler
Skelettmuskel
Muskler, se s.131
Glatt muskel
Hjärtmuskel
Muskelfiber
Skelett
Ben, se s.136
Vridled
Kulled
Gångjärnsled
Sadelled
Kalkbrist
Brosk
Benmärg
Andning
Näshåla
Munhåla
Bihålor
Svalg
Struphuvud
Luftstrupe
Lungor
Bronker
Luftblåsor
Struplock
Stämband
Mellangärde
Blodomlopp
Hjärta, se s. 162
Hjärtats förmak
Hjärt-kammare
Hjärtklaff
Kranskärl
Aorta
Artär
Ven
Kapillär
EKG
Blodgrupp
Lilla kretsloppet
Stora kretsloppet
Blodtryck
Röda blodkroppar
Blodplasma
Blodplättar(trombocyt
er)
Vita blodkroppar
Avfall
Njure
Urinledare
Urinblåsa
Urinrör
Lever
Försvar
Inflammation
Infektion
Vaccination
Antikropp
Immun
Allergi
Föda
Näringsämnen
Sockerart
Cellulosa
Fiber
Kolhydrat
Fett
Protein
Aminosyra
Vitamin
Mineral
Spårämne
Ämnesomsättning
Matspjälkning
Matspjälkningskanale
n, se s.153 och 155
Enzym
Tandemalj
Tand, s154
Saliv
Sväljreflex
Magsaft
Bukspott
Galla
Tarmsaft
Tarmludd
Kolets kemi
Organisk kemi
Kol
Grafit
Diamant
Fulleren
Grafen
Nanorör(nanoteknik)
Amorft kol
Kolväte
Metanserien, se s. 87
Gruvgas
Sumpgas
Naturgas
Gasol
Summaformel
Strukturformel
Molekylmodell
Enkelbindning
Dubbelbindning
Trippelbindning
Mättat/omättat
kolväte
Polymer
Alkokol
OH-grupp
Ester
Organisk syra
Karboxylgrupp