Allt om kemisk bindning - Jonbindning

Allt om kemisk bindning - Jonbindning
Varför uppstår det bindningar – och vilken betydelse har de för oss
människor? Här får du reda på svaret!
De vanligaste kemiska bindningarna är jonbindning, kovalent
bindning och metallbindning. I den här filmen får du veta mer om
jonbindningar och vad som utmärker dem. Du får se olika exempel
på jonbindningar och även veta mer om hur de används.
Bakgrund
Varför uppstår det bindningar? I början av 1900-talet började
vetenskapsmännen betrakta atomen som en kärna med positivt
laddade partiklar, som är omgiven av lika många negativt laddade
elektroner. Grundämnena i den första gruppen i periodiska systemet har
bara en elektron i sitt yttersta skal. Grundämnena i den sista gruppen
i systemet har ett fyllt yttersta skal med åtta elektroner. Det är de
minst reaktiva av alla grundämnen. I naturen förekommer de bara som
enskilda atomer, som inte bildar några föreningar. De kallas ädelgaser.
Till skillnad från ädelgaserna kan atomer av andra grundämnen förlora,
ta upp eller dela elektroner med andra atomer för att på så sätt
åstadkomma en stabil konfiguration med åtta elektroner i valensskalet.
Speltid: 8 min
Från: 13 år
Ämne: Kemi
Den här överföringen av elektroner är vad vi idag kallar en kemisk
reaktion och den leder till bindningar mellan olika atomer, så att det
bildas kemiska föreningar.
Originaltitel: All about chemical bonding - Ionic
De vanligaste kemiska bindningarna är jonbindning, kovalent bindning
och metallbindning.
Produktion: VEA, 2010
Jonbindning – sammanfattning
Svensk version:
Filmo, 2011
Ansvarig utgivare:
Bertil Sandberg
Filmnr: 71908
• Elektronegativitet är en atoms förmåga att dra till sig extra
elektroner.
• Den ökar från vänster till höger i en period.
• Den minskar när vi går nedåt i en grupp.
• Paulingskalan anger siffervärden för elektronegativiteten.
• Jonisationsenergi är den energi som krävs för att frigöra en
elektron från en atom. Man kan använda den för att förutsäga
laddningen hos en jon.
• I jonföreningar är jonerna ordnade i ett upprepat gitter som
bildar kristaller. Den stela strukturen gör att fasta jonföreningar
är hårda, har höga smältpunkter och inte leder elektricitet.
FILMO
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.filmo.se
Allt om kemisk bindning - Jonbindning
Nyckelord
Atom
Positivt laddade partiklar
Negativt laddade partiklar
Elektroner
Oktettregeln
Periodiska systemet
Ädelgas
Bindning
Kemiska föreningar
Paulingskala
Elektronegativitet
Dragningskraft
Valenselektron
Hård
Hög smältpunkt
Internetkällor
Aktiviteter före visning
Kan ni komma på exempel ”från verkligheten” där
kemiska bindningar har betydelse? Diskutera i klassen.
Ta en titt på periodiska systemet – hur ser det ut och
hur är det uppbyggt?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemisk_bindning - mer
om kemiska bindningar
http://www.larcentrum.org/Safir/NK1202W/m01_
materia/003_kemi-bindning-sammanfattning.htm klicka på ett ord och lär dig mer
http://www.chem4free.info/kemiskolan/kemikurs/ gratis kurs och test på nätet
http://www.komvux.bollnas.se/personal/frojdmats/
hotpot/kemiskabindningar.htm - testa dig själv om
kemiska bindningar
http://www.skogsindustrierna.org/web/Kemisk_
bindning.aspx - här finns möjlighet till studiebesök
inom skogsindustrin där kemin tillämpas i praktiken!
http://www.ne.se/lang/kemisk-bindning - NE om
kemiska bindningar
www.ne.se - Nationalencyklopedin
www.google.se - Användbar sökmotor
www.dn.se - Dagens nyheter
http://www.dnskola.se/ - Dagens nyheters skolsajt
www.wikipedia.se – Bra nätencyklopedi
www.filmo.se
Vad är egentligen en kemisk reaktion – kan du ge
exempel på en sådan?
Frågor efter visning
1. Vilket är det minst reaktiva grundämnet?
2. Vad påverkar förmågan hos en atom att dra till
sig extra elektroner?
3. Vad är Paulingskalan för någonting?
4. Ge exempel på ett mycket elektronegativt
ämne.
5. Ge exempel på minst en jonförening.
Aktiviteter efter visning
Ta reda på mer om kemiska bindningar och vilken
betydelse de har. Försök att finna några praktiska
exempel på vardagsprylar vi använder med
jonbindning.
Dela in er i grupper på fyra och fyra. En i taget
återberättar från filmen vad ni lärt er om jonbindning.
Hjälp varandra om det behövs!
FILMO
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.filmo.se