Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan
Förskolan
Slangbellan
2014-2015
Reviderad 260914
Vilka omfattas av likabehandlingsplanen? ............................................... 3
Vad säger lagen? .................................................................................... 3
Ord- och begreppsförklaringar: ............................................................... 3
Likabehandling ....................................................................................................................... 4
Kränkning ............................................................................................................................... 4
Diskriminering ....................................................................................................................... 4
Trakasserier ............................................................................................................................ 4
Främjande arbete .................................................................................................................... 5
Förebyggande arbete .............................................................................................................. 5
Åtgärdande arbete .................................................................................................................. 5
Uppföljning av förra årets plan ................................................................ 5
Förankring ............................................................................................... 5
Hur involverar vi barnen i likabehandlingsarbetet? ............................................................... 5
Hur involverar vi föräldrarna i likabehandlingsarbetet? ........................................................ 6
Mål utifrån diskrimineringsgrunderna ...................................................... 7
Kön ......................................................................................................................................... 7
Könsöverskridande identitet eller könsuttryck ....................................................................... 9
Etnisk tillhörighet ................................................................................................................. 10
Religion eller annan trosuppfattning .................................................................................... 11
Funktionsnedsättning och funktionshinder .......................................................................... 13
Sexuell läggning ................................................................................................................... 14
Ålder ..................................................................................................................................... 15
Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram .............................................. 17
Dokumentationsmall vid kränkning och diskriminering .......................... 18
2
Vilka omfattas av likabehandlingsplanen?
Likabehandlingsplanen gäller alla som vistas på förskolan Slangbellan; barn,
föräldrar, anhöriga och personal. Det innebär att alla på förskolan är skyldiga att
reagera om kränkningar, diskriminering eller trakasserier förekommer.
Förskolechefen, Karin Ringaby, är skyldig att vidta åtgärder samt att rapportera
händelsen till förskolans huvudman (som också är ordförande i kooperativet), Erica
Strid samt Irene Eriksson som är verksamhetschef för alla förskolor i Lindesbergs
kommun. Planen gäller i ett år, sen ska den revideras.
Vad säger lagen?
Sedan den 1 januari 2009 gäller nya lagstiftningar angående likabehandlingsarbetet i
förskola/skola. Lagarna är:
 Diskrimineringslagen (2008:567)
 6 kap Skollagen (2010:800)
Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt
skollagen ha en plan mot kränkande behandling, men dessa planer går att
sammanföra till en och så väljer vi att göra på Slangbellan. I förskolans uppdrag ingår
det att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande med likabehandlingsarbetet
(se vad detta innebär på sidan 5).
Ord- och begreppsförklaringar:
Alla ord- och begreppsförklaringar har vi hämtat från
Diskrimineringsombudsmannens text: Lika rättigheter i förskolan – handledning
(2012).
Enligt Diskrimineringslagen ska förskolan främja barns och elevers lika rättigheter
och motverka diskriminering på grund av:
1. Kön: pojke, flicka, transsexuella och även personer som fötts med oklar
könstillhörighet.
2. Könsöverskridande identitet eller könsuttryck: omfattar de flesta
transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om
människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets
föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara,
se ut och bete sig.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller har samband med en religiös åskådning.
5. Funktionsnedsättning och funktionshinder : funktionsnedsättning
beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö
medför för personer med funktionsnedsättning.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
3
7. Ålder: omfattar alla, unga som gamla. Det finns vissa undantag att
särbehandla t.ex. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i
förskolan eller om det finns ett berättigat syfte.
Likabehandling
Likabehandling handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Det handlar även om att värna om barnens mänskliga
rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan.
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - pedagogiken,
didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regel och rutiner, planeringen och
genomförandet av aktiviteter så som föräldramöten med mera.
Kränkning
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om
att retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett
barn verbalt eller genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Vuxna kan även
kränka andra vuxna i förskolans verksamhet. Andra vuxna (t.ex. föräldrar, mor- och
farföräldrar) kan även de kränka barn på förskolan vid t.ex. hämtningar och
lämningar.
Diskriminering
Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas eller särbehandlas av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av
makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen,
personalen eller andra vuxna som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan
inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär
att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan tillexempel vara då en pojke går före en flicka i antagningskön till
en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella
förskolan. Indirekt diskriminering innebär att behandla alla lika oavsett behov, t.ex.
om alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som
av religiösa skäl eller pga. allergi behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna (se ovan). Det kan till exempel vara





fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
sexuella trakasserier (ovälkomna beröringar)
4
Främjande arbete



Identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten.
Utgå från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för
respekt för de mänskliga rättigheterna.
Riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning.
Förebyggande arbete


Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling som finns i verksamheten.
Utgår från konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen
av situationer i förskolan.
Åtgärdande arbete


Agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.
Ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl
kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när
de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de ska kunna vända sig till en
vuxen när någonting har hänt.
Uppföljning av förra årets plan
Uppföljning och utvärdering av målen i likabehandlingsplanen finns under varje mål.
Förankring
Förankringen av likabehandlingsplanen sker kontinuerligt under verksamhetsåret och
planen levandegörs av pedagogerna. Förankringen av planen ska ske i personalgruppen, bland föräldrar och även i barngruppen.
Hur involverar vi barnen i likabehandlingsarbetet?






Pedagogerna gör trygghetsvandringar med barnen.
Pedagogerna gör intervjuer och enkäter med barnen.
Personalen är lyhörd i sina möten med barnen för att få syn på och
uppmärksamma om trakasserier och kränkningar förekommer.
Pedagogerna använder sig av drama för att gestalta olika etiska dilemman och
barnen får därigenom verktyg för problemlösning.
Pedagogerna använder sig av filmer och böcker för att belysa orättvisor och
ge barnen förutsättningar att diskutera diskrimineringsgrunderna.
Pedagogerna fångar in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska
få ett fungerande underlag för likabehandlingsarbetet.
5

Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att ta reda på och förstå deras
rättigheter i likabehandlingsfrågor.
Hur involverar vi föräldrarna i likabehandlingsarbetet?






Likabehandlingsfrågor diskuteras på APT (då personalgruppen bland
föräldrarna deltar) och föräldramöten.
Material som berör likabehandling finns tillgängligt på förskolan.
Föräldrarna involveras i arbetet med HUS-modellen.
En föräldraenkät skickas ut på vårterminen.
Föräldrarna uppmuntras att komma med förslag och synpunkter om förskolans
likabehandlingsarbete.
Likabehandlingsplanen skickas hem till alla föräldrar, finns på hemsidan och
tillgänglig på förskolan.
6
Mål utifrån diskrimineringsgrunderna
I FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 2 står det: Konventionsstaterna skall
respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges
i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars
eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller
ställning i övrigt.
Kön
Mål: Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten.
Främjande insatser:









Personalen lyssnar på barnens åsikter och tankar oavsett kön, vilket
förhoppningsvis resulterar i att barnen känner sig trygga med att berätta för
personalen om en kränkning uppstår och det ger även pedagogerna möjlighet
att upptäcka risker för diskriminering.
Personalen lyssnar på och tar till sig det som föräldrar berättar om att deras
barn har upplevt på förskolan.
Pedagogerna uppmärksammar och uppmuntrar barn som gör
könsöverskridande aktiviteter.
Pedagogerna ser till att pojkar och flickor får lika stort talutrymme i
samlingsmötet.
Allt material på förskolan ska vara tillgängligt för både pojkar och flickor,
tillexempel utklädningsmaterialet och byggmaterialet.
Pedagogerna tar upp frågor som har med kön att göra till diskussion
tillsammans med barnen.
Barnen på förskolan ska få förutsättningar att utveckla sina förmågor och
identitet utan att begränsas av sitt kön.
Förskolan erbjuder litteratur och annat material som frångår könsnormen.
Vid APT deltog all personal och även delar av föräldragruppen vid en
diskussion som handlade om hur vi på Slangbellan ska arbeta med
diskrimineringsgrunden kön.
Förbyggande insatser:


Utklädningslek är en lek då barn riskerar att kränka varandra pga. kön då
vissa barn vill klä sig könsöverskridande. För att undvika att barnen kränks
pga detta är pedagogerna närvarande i utklädningslekar. Om diskriminering
eller kränkningar förekommer diskuterar vi händelsen tillsammans med de
inblandade barnen och pedagogerna skriver upp det i observationsblocket.
Vid grövre kränkningar eller diskriminering följer pedagogerna
åtgärdsprogrammet.
Pedagogerna ser att det finns en risk att barnen kränker varandra pga. färg
eller utseende på kläder som barnen har på sig både egna och när de har
7
lånekläder på förskolan. Det finns en risk att den här typen av kränkningar
extra lätt händer i hallen, i trappen, på toaletten eller ute på gården eftersom
det där kan vara situationer då pedagogerna tillfälligt inte är närvarande. Det
är svårt att kunna mäta om den här typen av kränkningar ökar eller minskar,
men pedagogerna har självklart nolltollerans mot den här sortens beteenden.
Hör någon pedagog att barnen kommenterar kompisarnas kläder på ett
negativt sätt reagerar pedagogerna direkt. Här är det främjande arbetet med
frågor som rör kön väldigt viktigt.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Likabehandlingsplanen har vuxit fram under året genom reflektioner och
diskussioner, bland pedagoger och föräldrar. Vi kommer att fortsätta arbeta med
planen i samma format som nu under nästa verksamhetsår.
Pedagogerna har under året tänk på att arbeta för att ge barnen lika stort talutrymme
på förskolan oavsett kön. Därför kan personalen se att pojkar och flickor får möjlighet
lika stort talutrymme nu i slutet på vårterminen. Pedagogerna kommer att fortsätta att
reflektera över detta nästa år.
När det gäller diskussioner om "tjej- och killfärger" bland barnen upplever
pedagogerna att diskussioner av det här slaget sker i mindre utsträckning nu än i
början av verksamhetsåret. Dock uppstår den här typen av diskussioner med jämna
mellanrum fortfarande och därför behöver pedagogerna fortfarande arbeta med
denna förebyggande insats.
Resultatet av barnenkäten visar att alla barn på förskolan upplever att de får vara
med och bestämma. Alla aktiviteter på avdelningarna är tillgängliga för alla barn
oavsett kön. Trots att vi upplever att vi har uppnått målet så kommer vi att fortsätta
arbeta med detta mål under nästa verksamhetsår eftersom målet fortfarande känns
aktuellt.
8
Könsöverskridande identitet eller könsuttryck
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen kan välja
lekar utan att begränsas av traditionella könsmönster.
Främjande insatser:
 Uppmärksamma och uppmuntra barn som gör könsöverskridande aktiviteter.





Allt material på förskolan ska vara tillgängligt för både pojkar och flickor.
Utklädningsmaterialet som finns på förskolan ska vara tillgängligt för båda
könen.
Pedagogerna tar upp frågor som har med könsroller att göra till diskussion
tillsammans med barnen.
Barnen på förskolan ska få förutsättningar utveckla sina förmågor och identitet
utan att begränsas av sitt kön.
Förskolan erbjuder litteratur och annat material som beskriver
könsöverskridande aktiviteter.
Förbyggande insatser:


Pedagogerna ser att det finns en risk att barnen kränker varandra t.ex i hallen,
i trappen, på toaletten eller ute på gården eftersom det där kan vara
situationer då pedagogerna tillfälligt inte är närvarande. Det har förekommit att
barnen har kränkt varandra genom att påpeka vilka kläder kompisarna har
eller för vad en kompis har valt att klä ut sig till i t.ex. hemvrån. För att
motverka detta så har pedagogerna diskuterat hur de fördelar sig bland
barnen i dessa situationer för att minska risken för kränkningar. Pedagogerna
har nolltolerans vid alla typer av kränkningar och förekommer någon typ av
kränkning eller diskriminering ska händelsen diskuteras tillsammans med
barnen. Vid grövre kränkningar ska kränkningen behandlas enligt
Slangbellans åtgärdsprogram.
Ytterligare en risk på förskolan är att barnen inte leker det de egentligen skulle
vilja på grund av rädsla för att de bryta traditionella könsmönster. För att
motverka rädslan för detta läser vi böcker och ser på filmer med barnen som
tar upp detta, vi lyfter exempel från vardagen med personer tex yrken som
bryter mot könsnormen. Pedagogerna diskuterar frågor som gäller
könsöverskridandeidentitet och könsuttryck direkt med barnen när tillfälle ges.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Förra årets barngrupp var väldigt intresserad av Melodifestivalen och det har skapat
många tillfällen för pedagogerna att ha konkreta diskussioner med barnen om
9
heteronormativitet och könsöverskridande personer. Eftersom förskolan är så
homogen finns det inte så många vardagssituationer att diskutera med barnen så
därför har t.ex. Yohio, Conchita Wurst och Andreas Lundstedt i Alcazar fått bidra till
att barnen fått nya tankar och funderingar i våra diskussioner.
Pedagogerna har under förra verksamhetsåret blivit mycket bättre på att
uppmärksamma när barnen har gjort könsöverskridande aktiviteter och uppmuntrat
detta om det har passat i situationen.
När vi ser på filmer och läser böcker om barn som är könsöverskridande, så ser
pedagogerna att barnen är väldigt toleranta i sina diskussioner. Alla barnen på
Slangbellan tycker t.ex. att alla barn kan klä ut sig till vad de vill, en pojke kan vara
mamma i en lek eller att en flicka kan vara en krigsrobot som leder sina kompisar i
strid.
Risken för kränkningar i icke pedagogövervakade situationer är betydligt mindre nu
när barn och pedagoger har diskuterat det här området i större utsträckning än i
början av verksamhetsåret, dock ser vi att risken kvarstår och därför kommer vi att
fortsätta arbeta med detta under 2014-2015. En förändring vi ser är att barnen i
större utsträckning reflekterar över frågor av den här typen och även påminner
varandra om vad som är ok och inte.
Pedagogerna upplever att barnen inte begränsas av sitt kön när de väljer lekar och
att barnen leker i stor utsträckning könsöverskridande. Anledningen till detta är
pedagogernas ständiga diskussioner och nolltollerans mot kränkningar vilket har lett
till att barnen är mindre begränsade på förskolan när det gäller könsöverskridande
aktiviteter.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Etnisk tillhörighet
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att få förståelse
för att det finns andra etniska tillhörigheter än den svenska.
Främjande insatser:




Litteratur som berör olika etniska tillhörigheter finns tillgängliga på förskolan.
Barnen på förskolan erbjuds att titta på olika program som behandlar hur barn
lever i olika delar av världen.
Barn på förskolan som har erfarenheter av andra etniska tillhörigheter lyfts
fram och får dela med sig av sina erfarenheter.
Vi köper in material som underlättar för barnen att ta till sig andra estniska
tillhörigheter.
Förbyggande insatser:

I nuläget ser vi inte några direkta risker på Slangbellan. Detta beror på att det
inte finns någon på förskolan med en annan etnisk tillhörighet än svensk.
10
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Pedagogerna konstaterar att det inte finns några ”naturliga” sätt att prata om etnicitet
då förskolan är väldigt homogen. Pedagogerna tar hjälp av böcker, olika filmer och
även när barnen tar upp egna exempel från deras hemmiljö. Exempel på detta är:
Alla barns rätt (både i bokform och appen i iPaden), Vara vänner, I min familj.
Litteratur som berör etnicitet har i perioder funnits på förskolan, vissa finns alltid på
förskolan medan andra har lånats av bokbussen eller på biblioteket.
Pedagogerna har köpt in Mångkulturella almanackan till förskolan och har vid
enstaka tillfällen pratat om högtider med barnen, detta kan pedagogerna dock bli
betydligt bättre på.
Förskolan har under förra verksamhetsåret haft en praktikant från Holland under fem
veckor. Det blev ett roligt utbyte för alla på förskolan och både barn och pedagoger
lärde sig om kulturen i Holland. Eftersom det inte finns någon koppling till andra
länder och kulturer på förskolan idag, kommer pedagogerna under det här
verksamhetsåret bjuda in någon som får berätta om sitt land och kultur för oss.
När det har inträffat naturkatastrofer eller krig ute i världen har ibland barnen
uppmärksammat detta och då har pedagoger och barn diskuterat detta tillsammans.
Diskussionerna har bland annat tagit upp att vi lever på olika platser på jorden och
har olika förutsättningar. Pedagogerna menar att det är något positivt när frågor av
den här sorten väcks av barnen, då blir samtalen naturliga och bygger på deras
frågor och intressen.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Barnen på förskolan ska få förutsättningar att få förståelse för
att det finns olika religioner och trosuppfattningar.
Främjande insatser:


Pedagogerna använder sig av den mångkulturella almanacka för att
uppmärksamma olika högtider.
Pedagogerna möter barnens frågeställningar och berättar om att det finns
olika synsätt, t.ex. när det gäller döden och jordens uppkomst.
11

Det är viktigt att de vuxna som vistas i förskolan är neutrala i sitt
förhållningssätt för att barnen inte ska påverkas.
Förbyggande insatser:

Vi ser en risk att barnen kränker varandra i olika samtal som rör trosfrågor
t.ex. om vad som kan hända efter döden. Av den anledningen så pratar och
diskuterar vi pedagoger med barnen om att det finns olika synsätt och visar
tydligt att det inte är ok att kränka varandra för att man har olika åsikter.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Frågor om religion och tro är stora och svåra frågor, som även vuxna får brottas med.
Pedagogerna anser inte att det är meningen att vi ska väcka tankar om tex Gud hos
barnen på förskolan, därför pratar pedagogerna med barnen om detta endast när de
själva tar upp frågan.
Barnen på förskolan har framförallt under höstterminen förra verksamhetsåret, pratat
mycket om döden, då ett barns husdjur dog. Detta ledde till många diskussioner och
frågor om vad som händer efter döden. Vid dessa diskussioner poängterar
pedagogerna att de inte vet vad som händer och berättar om att det finns olika sätt
att tro och att alla har rätt att tro vad de vill. Den förebyggande insatsen som detta
mål beskriver handlar om att barnen inte ska kränkas när de har olika åsikter i
religionsfrågor. Pedagogerna upplever att det är ett gott klimat på förskolan och
barnen vågar berätta vad de tror för varandra utan att vara rädda för att kränkas. Alla
barnen lyssnar på varandra och respekterar varandra även när de tycker olika. Detta
är någonting som barnen och pedagogerna har arbetat mycket med under förra året
och kommer att fortsätta med under detta verksamhetsår.
Barnen har under verksamhetsåret 2013-2014 varit väldigt intresserade av rymden
och då fört diskussioner och läst i böcker och sett på filmer om planeter och jordens
uppkomst (ur ett vetenskapligt perspektiv), då har pedagogerna kunnat prata om att
det finns olika sätt att tro även när det gäller detta.
Förskolan ligger även granne med en kyrka vilket leder till att barnen ibland vill prata
om kyrkan och vad den är till för. Vid enstaka tillfällen har barn och pedagoger även
gått på studiebesök i kyrkan, framför allt för att barnen tycker att det är spännande
där inne. Då lägger pedagogerna fokus på spännande saker som finns i kyrkan (tex
en kista som är flera hundra år gammal, de stora ljuskronorna och bilder av hur
kyrkan såg ut förr) istället för att prata om kristendom.
Även i detta mål har pedagogerna användning av Mångkulturella almanackan, men
som vi skrev tidigare kan pedagogerna bli betydligt bättre på att använda den.
12
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Mål: Barnen på förskolan ska få förutsättningar att få förståelse för
att det finns olika funktionsnedsättningar och funktionshinder.
Främjande insatser:


Förskolan erbjuder litteratur och filmer som berör funktionsnedsättning och
funktionshinder.
Pedagogerna möter barnens frågeställningar angående
funktionsnedsättningar och belyser olika frågeställningar angående detta.
Förbyggande insatser:


Pedagogerna ser en risk att barn som har dolda funktionsnedsättningar (t.ex.
ADHD och Asbergers syndrom) blir kränkta när omgivningen ställer för höga
krav på dem, både kompisarna och pedagogerna. Vi anpassar verksamheten
efter barnens behov oavsett om de har utredd funktionsnedsättning eller inte,
vi ser alla barn som individer.
Pedagogerna ser också en risk för diskriminering om ett barn med stora
fysiska funktionsnedsättningar vill börja på förskolan, eftersom Slangbellan
inte är anpassad för detta. I nuläget finns det ingen anledning att åtgärda
detta.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Under verksamhetsåret har barnen (framför allt på Regnbågen) tittat på filmer där
olika karaktärer har haft funktionsnedsättningar. Då har vissa diskussioner
uppkommit. Pedagogerna har inte dramatiserat och gestaltat olika
funktionsnedsättningar, som de hade tänkt, anledningen till detta är att det inte har
fallit sig naturligt och att dramatiseringar som gäller kamratskap har prioriterats.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer barn och pedagoger att fortsätta att titta
på filmer som berör funktionsnedsättningar.
Då både barn och personal på förskolan har glasögon, leder detta ibland till
diskussioner om varför vissa behöver glasögon och vad som händer om de inte
använder sina glasögon. På förskolan finns även en hel del allergier, bl.a. mot
födoämnen detta leder också till att barnen ges förutsättningar för att förstå att vi är
olika och har olika förutsättningar.
13
Som vi skrev under förebyggande insatser så anpassar vi alltid verksamheten efter
barnens behov oavsett om det finns en utredd orsak till att en anpassning behövs.
Under verksamhetsåret 2013-2014 har pedagogerna mött barnens frågor och
funderingar som gäller funktionsnedsättningar och diskuterat dessa tillsammans med
barnen.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Sexuell läggning
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen på förskolan
att förstå att det finns olika familjekonstellationer.
Främjande insatser:




Förskolan erbjuder litteratur och filmer där olika familjekonstellationer
framställs.
När personalen pratar om olika familjekonstellationer lyfts olika alternativ fram,
för att motverka heteronormen. T.ex. när barnen leker familjelekar ska
pedagogerna påpeka att familjer kan se olika ut.
Vuxna som vistas i förskolan ska inte uppmuntra eller spekulera i om barnen
är kära i varandra utan istället fokusera på kamratskap.
Pedagogerna arbetar för att motverka homofobi.
Förbyggande insatser:


En stor risk är att barnen kränker varandra i lekar eftersom heteronormen är
stark på förskolan. För att motverka detta är pedagogerna aktiva i barnens
lekar och lyfter fram andra exempel.
Det finns en risk att barnen på förskolan inte vågar uttrycka känslor för någon
av samma kön om de skulle känna så. För att motverka det normaliserar vi
homosexualitet i samtal med barnen.
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
Under verksamhetsåret 2013-2014 har pedagogerna pratat mycket med barnen om
att familjer kan se olika ut och det har gett resultat. Barnen tycker inte att det är
konstigt att leka lekar med två pappor eller mammor tex. ibland finns det inte några
föräldrar i barnens lekar utan bara storasyskon som tar hand om familjen.
14
Barnen har under året pratat mycket om Melodifestivalen och de olika artisterna.
Vilket har lett till att pedagogerna har kunnat prata om hur de olika artisterna lever
t.ex. att en kille bor tillsammans med en kille och att de är kära i varandra. Barnen
har också fått ta del av litteratur (T.ex. Junior får ett syskon) och filmer (Vara vänner
och Min familj) där karaktärerna hör till HBTQ-familjer.
Fortfarande är det heteronormen som råder på förskolan och därför är det viktigt att
pedagogerna fortsätter att lyfta fram andra alternativ av familjekonstellationer. Bland
vissa av barnen är kärlek någonting viktig och pedagogerna upplever ibland att det
kan bli problem när barnen pratar om att de är kära i varandra. Dels kan det vara
några barn som aldrig någon annan är kär i, dels kan det vara jobbigt för den som
någon annan är kär i om barnet själv inte vill ha den typen av uppmärksamhet.
Pedagogerna pratar mycket med barnen om att vara kära i varandra och att vi inte vill
att barnen pratar så mycket om det på förskolan och förklarar varför tex att någon
kan bli ledsen eller känna sig utanför. Pedagogerna planerar att ta upp detta till
diskussion på höstens föräldramöte.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
Ålder
Mål: Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att delta i
förskolans aktiviteter oavsett ålder.
Främjande insatser:



Pedagogerna ser till barnens förmågor och intressen istället för att se till ålder.
När åldersuppdelning av barngruppen sker ska dessa beslut alltid motiveras.
För barn som inte har ett verbalt språk ska metoder finnas tillgängliga för att
de ska kunna förmedla sina önskemål.
Förebyggande insatser:



En risk är att de äldre barnen på förskolan får stå tillbaka då det är många
barn ute på gården och lite pedagoger och pedagogerna inte "räcker till"
eftersom de yngsta barnen behöver mycket hjälp. För att motverka att de
diskrimineras försöker pedagogerna att fördela sig på gården och vara
uppmärksamma på vad som händer på gården så gott det går.
Ytterligare en risk är att de yngsta barnen på förskolan diskrimineras tex vid
utflykter om de inte får följa med. För att motverka att de diskrimineras är
beslut om vilka som får följa med på utflykter alltid motiverade.
Barnen riskerar att kränka varandra när de pratar om ålder. För att förhindra
att barnen kränker varandra undviker pedagogerna att kalla barnen för stora
och små och säger istället barnen på Solstrålen/Regnbågen eller barnens
namn. Pedagogerna försöker att inte lägga så stor vikt vid barnens ålder när
de pratar med barnen.
15
Åtgärdande insatser:
Alla vuxna som vistas på förskolan är skyldiga att agera när någon känner sig kränkt
eller trakasserad.
När en kränkning eller en diskriminering sker på förskolan ska händelseförloppet ske
enligt dokumentet Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram (se bilaga 1).
Utvärdering och uppföljning:
En åldersindelning som har förekommit på förskolan är sexårsgrupp. Denna indelning
har varit eftersom barnen har förberett sig inför skolstarten och träffat andra barn som
ska gå i samma klass. Utöver den indelningen förekommer det inte rena
årskullsindelningar i barngrupperna.
När pedagogerna delar in barngruppen inför olika aktiviteter fokuserar pedagogerna
på barnens intressen och förmågor, istället för ålder.
Risken att barnen kränker varandra när det gäller ålder kvarstår då det bland barnen
ofta innebär hög status att vara äldst. Pedagogerna arbetar för att motverka detta
och pratar med barnen om att alla är lika mycket värda oavsett ålder.
För att de yngsta barnen på förskolan ska kunna förmedla vad de vill har
pedagogerna märkt upp mycket material så barnen ska kunna peka och visa vad de
vill ha. Pedagogerna på Solstrålen pratar mycket med föräldrarna om vad barnen har
för favoritsaker hemma och vad barnen tycker om för att lättare kunna förstå barnen
även på förskolan.
Under verksamhetsåret 2014-2015 kommer pedagogerna att fortsätta arbeta på
samma sätt med målet.
16
Likabehandlingsplanens åtgärdsprogram
När en diskriminering eller kränkning skett på förskolan, ska händelseförloppet vara
som följer:
1. Personen som gjort iakttagelsen eller själv känner sig kränkt/diskriminerad
informerar omgående förskolechefen.
2. Händelsen dokumenteras (enligt bilaga 2) och arkiveras i
Observationspärmen.
3. Tid för samtal med berörda parter bokas omgående. Vid detta samtal beslutas
om ärendet ska gå vidare.
4. Upprättande av åtgärder.
5. I de fall ärendet går vidare informeras ordförande, personalkontakt och Irene
Eriksson.
6. Om det är ett barn som blivit kränkt eller diskriminerat tas kontakt med berörda
föräldrar för att boka möte.
7. Vid mötet med föräldrar och pedagog ges information och tillfälle för
diskussion.
8. Ny tid bokas för uppföljning, ca 4-6 veckor efter mötet med föräldrarna.
17
Dokumentationsmall vid kränkning och diskriminering
Datum:
Beskrivning av händelsen och de direkta åtgärderna:
Underskrift av den som gjort observationen av kränkningen:
____________________________________________________
Underskrift av förskolechef:
____________________________________________________
18