PLAN FÖR DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
CENTRALSKOLAN YTTERHOGDAL
2014-2015
BILDNING, FRITID OCH KULTUR
GRUNDUPPGIFTER
VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN:
Fritidshemmet, förskoleklassen samt årskurserna 1-9
ANSVARIGA FÖR PLANEN:
Rektor Pär Johansson samt Trygghetsgruppen vid Centralskolan Ytterhogdal.
VÅR VISION:
Härjedalens bästa skola - goda resultat - goda kamrater!
PLANEN GÄLLER FRÅN: 2014-11-01
PLANEN GÄLLER TILL: 2015-11-01
ELEVERNAS DELAKTIGHET:
Planen gås igenom på klassrådet och därefter elevrådet.
Fritidsrådet går igenom.
Kontinuerligt under året arbetar vi med arbetet mot kränkande behandling i klassrummet och
tar upp frågan på klassråd, elevråd samt fritidsråd etc.
Eleverna ska ges möjlighet att utvärdera planen inför upprättande av ny plan.
Samtliga elever på skolan samt fritidshemmet har också fått möjlighet att delta i den enkät om
trivsel som ligger till grund för planen.
VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET:
Skolans föräldraråd ges möjlighet till delaktighet vid upprättande samt utvärdering av planen.
PERSONALENS DELAKTIGHET:
Personalen är delaktiga vid arbetsplaneringsträffar att upprätta planen samt utvärdera planen.
FÖRANKRING AV PLANEN:
Alla vårdnadshavare får ett exemplar av planen tillsänt till hemmet. Varje mentor är ansvarig
och går igenom planen med elevgruppen. På fritidshemmet går fritidspedagogerna igenom
planen med elevgruppen.
2
UTVÄRDERING
BESKRIV HUR FJOLÅRETS PLAN HAR UTVÄRDERATS:
Planen utvärderas inför upprättande av ny plan kommande läsår.
DELAKTIGA I UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN:
Skolledningen, personal, elever och vårdnadshavare.
RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN:
Resultatet visar att skolan behöver fortsätta med nya former för att kunna integrera de
förebyggande insatserna i den ordinarie verksamheten. I de klasser där de förebyggande
åtgärderna fungerat bäst under läsåret har dessa övningar planerats in som ett återkommande
och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Där får också aktiviteterna ett inslag av
förebyggande arbete så det inte bara sätts in insatser på individnivå när det finns ett akut behov.
Resultatet visar att skolan behöver jobba mer medvetet med värdegrund.
Några exempel på värdegrunds övningar/föreläsningar under läsåret 13-14
Tjej/kill snack åk 6-9
Föreläsning av atlantroddaren Victor Mattson
Äventyrs pedagogik åk 5
Åk 8 gjorde film om ”Livets kretslopp”
OS-tema i 2 dagar som eleverna själva planerade.
Uppföljningsmöten med elever/föräldrar
ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS SENAST: 2015-10-15
BESKRIV HUR ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS:
Anonym elevenkät.
Lärarna går igenom planens mål och utvärderar dessa gemensamt.
Självskattningsmall vid maj månads föräldragruppsmöte.
Trygghetsgruppen samt rektor går igenom plan samt resultaten av elevenkäten samt analyserar
detta gemensamt. Därefter utarbetas förslag till nya mål och insatser.
ANSVARIG FÖR ATT ÅRETS PLAN UTVÄRDERAS:
Pär Johansson
3
FRÄMJANDE INSATSER
OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
MÅL OCH UPPFÖLJNING:
Alla elever vid Centralskolan Ytterhogdal samt på fritidshemmet har rätt till en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade av alla
kamrater och vuxna på skolan. Arbetet med normer och värden i skolan ska ha en förebyggande
karaktär där alla vuxna på skolan deltar.
Målet är uppnått när:
–
högstadiet infört grupper för tjej- och killsnack
–
övriga verksamheter på skolan genomfört minst två värdegrundsövningar per
månad
–
trygghetsgruppens arbete fokuserar på förebyggande åtgärder
–
trygghetsgruppen har samverkan med elevrådet och föräldrarådet vid minst
två tillfällen per läsår
Målen utvärderas genom självskattning av trygghetsgruppens medlemmar samt genom
elevenkät som elevrådet och rektor ansvarar för.
INSATS:
Hela skolan ska arbeta med värdegrund och gruppstärkande övningar under hela läsåret.
Under läsåret sker flera temadagar i åldersblandade grupper.
Årskurs 9 genomför en temadag ”På flykt” i samarbete med Jamtli. Ett värdegrundsdrama om
flyktingpolitik, främlingsfientlighet och mänskliga rättigheter.
Schemalagda rastvakter.
Pedagogiska luncher.
Mentorskap med små elevgrupper.
Trygghetsgruppens arbete har en stående punkt på veckans konferens där skolans
likabehandlingsarbete tas upp till diskussion samt analys.
ANSVARIG: Mentorer
DATUM NÄR DET SKA VARA KLART: Löpande under året
4
KARTLÄGGNING
KARTLÄGGNINGSMETODER:
Skolans egen elevenkät (11 frågor).
Hälsosamtal med skolsköterskan.
Kommunens enkät för elever i årskurs 5 och 8.
Samtal med kurator i åk 8-9.
Trygghetsgruppen har dokumentationsunderlag vid missförhållanden.
Vid utvecklingssamtal tas frågor om trivsel upp.
OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN:
Skolans enkät som genomförs anonymt. Hälsosamtal genomförs av skolsköterskan. Kurator
håller i hälsosamtal med elever i åk 8-9. Två utvecklingssamtal per läsår och årskurs genomförs.
HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN:
Genomgång och diskussion av elevenkäten på personalmöte.
Ansvarig pedagog dokumenterar kränkande behandling (elevpärm).
Regelbundna diskussioner om värdegrundsfrågor i personalgruppen.
RESULTAT OCH ANALYS:
Skolans egen enkätundersökning, som gjordes under höstterminen 2014, visade att 93,3 % av
eleverna trivs i skolan. Lika många har oftast någon att vara med på rasterna. Dock utmärker sig
1,7 % av eleverna i denna undersökning. Denna grupp trivs inte på skolan, har inte någon att
vara med på rasterna samt uppger att det är någon elev som är otrevlig. Ett sätt att komma till
rätta med detta utanförskap är att arbeta med gruppstärkande övningar i klassen. Detta var ett
av målen för läsåret.
5
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
MÅL OCH UPPFÖLJNING:
Alla elever ska trivas på skolan samt fritidshemmet och med sina kamrater.
Ingen elev ska känna sig otrevligt bemött av personal på skolan. Det ska följas upp på
klassråden.
Personalen ska öka samarbetet och utveckla ett gemensamt (professionellt) förhållningssätt i
och till värdegrundsfrågor. Ska följas upp på personalmöten.
ÅTGÄRD:
Hela skolan ska arbeta med värdegrundsfrågor och samarbetsövningar varje vecka under
läsåret.
Tjejsnack/killsnack med ”känslokort” 4-9:an.
Fasta rastvakter enligt schema vid alla raster.
Utlagda pedagogiska luncher.
Stötta svaga/oroliga elever och inte lämna över för mycket beslut på eleverna.
Klassråd
Elevråd
Temadagar som omfattar hela skolan med åldersblandade grupper.
Samtal mellan rektor och personal om vikten att möta elever med respekt och glädje.
MOTIVERA ÅTGÄRD:
Alla elever ska känna sig trygga och respekterade av alla kamrater och vuxna på skolan.
Eleverna ska kunna känna studiero.
ANSVARIG: Rektor och pedagoger
DATUM NÄR DET SKA VARA KLART: Löpande
6
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
POLICY: Skollagen 2010:800 6 kap. 10§, 11§
“En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder
som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”.
RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING:
Rastvakter både ute och inne, även vid skoldagens slut.
Ansvarig pedagog möter upp efter raster/lektionsbyte.
Alla vuxna på skolan ser och hör.
Pedagogisk lunch.
PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL:
Trygghetsgruppen består av:
Marie Nyman, resurspedagog 0680-16463
Anna-Lena Karlstrand, förskollärare 0680-16463
Alla elever har givetvis även möjlighet att vända sig till respektive mentorer, annan personal de
har förtroende för samt rektor. Dessutom har skolsköterskan och kurator öppen mottagning
vissa tider och dagar. Övriga tider kan de nås på följande nummer:
Skolsköterska 0680-16943
Kurator
RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER:
1. I en akut situation vidtar personal de åtgärder som är befogade för att upprätta ordning och
studiero. Exempel på sådana åtgärder:
- utvisning ur klassrummet
- kvarsittning för att utreda händelsen
- omhändertagande av föremål som har med kränkningen eller trakasserierna att göra
- avvärja hot och våld
I samtliga fall ovan upprättas ett dokument på särskild blankett som skickas hem till
vårdnadshavaren. Gäller omhändertagandet av föremål endast under lektionen och
föremålet återlämnas i direkt anslutning till lektionens slut, behöver detta inte
dokumenteras (skollagen 5kap 24§).
2. Personalen kontaktar trygghetsgruppen som gör en första utredning på plats. Därefter
kontaktas vårdnadshavare samt mentorer. Utifrån insamlade uppgifter ska skolan skaffa sig
en självständig uppfattning om vad som hänt och därifrån bedöma vilka åtgärder som ska
vidtas för att trakasserierna och den kränkande behandlingen ska upphöra.
3. En anmälan, på särskild blankett, om trakasserier och kränkande behandling lämnas till
rektor oavsett vem som får kännedom om att en elev är utsatt. Rektor skickar anmälan till
huvudmannen.
7
4. Trygghetsgruppen fortsätter med samtal och jobbar vidare med olika konfliktmetoder samt
åtgärder. Exempel på åtgärder:
- kuratorssamtal
- utredning av stödbehov samt upprättande av åtgärdsprogram
- observation av elevgrupper
- utökad personalnärvaro vid rastverksamhet, omklädningsrum eller lektionstid
- omgruppering
- disciplinära åtgärder enligt skollagen 5 kap
- i varje enskilt fall görs också en bedömning av om en anmälan till andra myndigheter
såsom de sociala myndigheterna eller polisen är nödvändig
5. Efter några veckor görs en uppföljning som även skickas in till huvudmannen.
Allt dokumenteras och arkiveras.
RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL:
1. Den person som får kännedom om kränkande behandling vuxen till elev skall vända sig till
rektor.
2. En anmälan om trakasserier och kränkande behandling dokumenteras på avsedd blankett.
Rektor informerar förvaltningschef samt vidarebefordrar anmälan till huvudmannen.
3. Rektor ansvarar för utredningen och samtalar både med elev och den personal som
anklagas. Utifrån insamlade uppgifter ska rektor skaffa sig en självständig uppfattning om
vad som hänt och därifrån bedöma vilka åtgärder som ska vidtas för att trakasserierna och
den kränkande behandlingen ska upphöra. Utredningen dokumenteras.
4. Om utredningen visar att personal har trakasserat eller kränkt elev sker samtal med den
personal som utsatt eleven. Samtalen dokumenteras. I allvarliga fall av
kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt i samråd med förvaltningschef, om
ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor
informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras.
5. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
6. Rektor träffar den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.
7. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras liksom uppföljning.
I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan
vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande
behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är:
–
varning (LAS 30§)
–
omplacering (LAS 7§)
–
uppsägning (LAS 7§)
–
avsked (LAS 18§)
8
RUTINER FÖR UPPFÖLJNING:
Efter varje avslutat ärende ska utredning och åtgärder följas upp och utvärderas.
Trygghetsgruppen ansvarar för detta när det gäller elev som kränks av andra elever.
När personal har kränkt ansvarar rektor för uppföljning och utvärdering.
RUTINER FÖR DOKUMENTATION:
–
–
–
–
Anmälan dokumenteras på avsedd blankett. Det sker i samband med att skolan får
kännedom om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkningar. Anmälan
skrivs av den som mottar information om att en elev är utsatt.
Utredningen och åtgärderna dokumenteras på avsedd blankett när beslut tagits om vilka
åtgärder som ska sättas in. I de fall elev kränker annan elev dokumenteras dessa av
Trygghetsgruppen och i de fall personal kränker elev dokumenteras detta av rektor.
Huvudmannen skickar ut en uppföljningsblankett där skolan redovisar sina åtgärder.
Trygghetsgruppen ansvarar för att fylla i den i de fall när elev kränkt elev och rektor i de fall
när personal kränkt elev.
Dokumentationen ska alltid tillföras elev- eller personalakt.
ANSVARSFÖRHÅLLANDE:
Rektor ansvarar för att rutinerna följs av skolans personal.
Rektor har också det övergripande ansvaret för planen mot diskriminering och kränkande
behandling.
9
BEGREPP
DISKRIMINERING:
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
DIREKT DISKRIMINERING:
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
INDIREKT DISKRIMINERING:
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan
mat.
TRAKASSERIER:
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det
kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad,
hotad, kränkt eller illa behandlad.
KRÄNKANDE BEHANDLING:
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för
trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:
Carl blir ofta kontaktad via Facebook av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko”
och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på nätet. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
10
Petrus har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än
att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Petrus
är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Petrus
orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
SEXUELLA TRAKASSERIER:
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör
vad som är kränkande.
REPRESSALIER:
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten
av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
11
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
KÖN:
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. (diskriminering)
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. (trakasserier på grund av kön)
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier)
KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK:
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller
uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. (trakasserier)
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället
för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. (diskriminering) Intergender är ett begrepp för en
person som har en könsidentitet som är mellan eller bortom de traditionella
könskategorierna man och kvinna eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls.
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
(trakasserier)
ETNISK TILLHÖRIGHET:
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person
som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person
kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
(diskriminering)
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med
att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar ju inget illa”. (trakasserier)
12
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A då svenska inte är hennes modersmål.
(diskriminering)
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING:
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.
De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier)
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. (diskriminering)
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier)
FUNKTIONSNEDSÄTTNING:
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering)
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” (trakasserier)
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” (diskriminering och
trakasserier)
SEXUELL LÄGGNING:
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Jonna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. (trakasserier)
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte
vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör
något. (trakasserier)
13
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering)
ÅLDER:
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till
exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
(trakasserier)
Agnetas pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. (trakasserier)
14
Elevenkät
Centralskolan Ytterhogdal
Bilaga till
Likabehandlingsplan
Höstterminen 2014
Trivs du i skolan?
Alltid
43,3%
(26)
Ofta
50%
(30)
Ibland
6,7%
(4)
Aldrig
0,0%
(0)
Alltid
43,3%
(26)
Ofta
40,0%
(24)
Ibland
16,7%
(10)
Aldrig
0,0%
(0)
Alltid
1,7%
(1)
Ofta
48,3%
(29)
Ibland
50.0%
(30)
Aldrig
0,0%
(0)
Alltid
71,7%
(43)
Ofta
26,7%
(16)
Ibland
1.7%
(1)
Aldrig
0,0%
(0)
Trivs du med de flesta av dina klasskamrater?
Är det någon i klassen som är otrevlig mot dig?
Har du någon att vara med på rasten?
15
Är det någon i klassen som inte får vara med på rasten?
Ja
10,0%
(6)
Nej
90,0%
(54)
Alltid
1,7%
(1)
Ofta
1,7%
(1)
Ibland
53,3%
(32)
Aldrig
43,3%
(26)
Alltid
1.7%
(1)
Ofta
1,7%
(1)
Ibland
10,0%
(6)
Aldrig
86,7%
(52)
Alltid
0,0%
(0)
Ofta
0,0%
(0)
Ibland
26,7%
(16)
Aldrig
73,3%
(44)
Ja
8,3%
(5)
Nej
91,7%
(55)
Ja
11,7%
(7)
Nej
88,3%
(53)
Är det någon elev på skolan som är otrevlig mot dig?
Är det någon vuxen på skolan som är otrevlig mot dig?
Är du otrevlig mot någon på skolan?
Är det någon i din klass som du eller någon annan är otrevlig mot?
Är det någonstans på skolan du inte känner dig trygg?
16
Var känner du dig otrygg om du svarat JA?
a) baksidan
3,3%
(2)
b) i lekstugan
1,7%
(1)
c) bakom lekstugan
3,3%
(2)
d) klätterställningen
0,0%
(0)
e) gungorna
1,7%
(1)
f) sandlådan
0,0%
(0)
g) gungbrädan
5,0%
(3)
h) resor till och från skolan
0,0%
(0)
i) fotbollsplanen
3,3%
(2)
j) bollplanket
0,0%
(0)
k) toaletten
3,3%
(2)
l) korridoren
3,3%
(2)
m) elevrummet
0,0%
(0)
n) omklädningsrum
3,3%
(2)
Ej svarat
86,7%
(52)
17
