Mödrahälsovården Historia - Nutid - Framtid OBS! Ladda ner SFOG-appen för mentometerfrågor Caroline Lilliecreutz, Anna Bäckström, Elisabeth Storck Lindholm SFOG-veckan 2016 VECKAN2016 Detfinnsingaintressekonflikter ellerjävattredovisa. Viärnyfiknapåer! Jagjobbarhuvudsakligen; 1.sombarnmorskapåmödrahälsovården 2.sombarnmorskapåförlossningen/BB 3.sombarnmorskainomgynekologin 4.somläkarepåmödrahälsovården 5.somläkarepåförlossningen/BB 6.somläkareinomgynekologin Dåtid • Slutetav1800talet;uppgifterpå förlossningsjournalen ommodernshälsa noterades • 1909profAxelOttoLindfors • MalmöAllmännaSjukhusHavandeskapsklinik • 1915- ansesvaradenförsta mödrahälsovårdscentralen iSverige ”Hundra år avmödrahälsovårdAnna Berglund” • 1930-taletMödrahälsovården byggsuppi SverigemedEnglandsomförebild • 1936Sjukhusförlossningar introduceras • 1938Mödrahälsovården blirkostnadsfri. • Programmetbestodavettbesökhosbmibörjan avgraviditetenochettislutethosläkare.Äggvitan kontrolleradesiurinen8-10ggr. 5 • 1940-taletMödragymnastikochavslappning • 1955”Normalinstruktionen förden förebyggandemödra- ochbarnavården” • Övervakningsprogram • Treläkarbesökundergraviditetochettefter förlossning • Barnmorskebesök 6 • 1969Normalreglementet • BlodgrupperingmedRhfaktor,serologiförsyfilis, gonorréprovvidmisstankepåsmitta, skärmbildsundersökning, urinprovförattutesluta bakteriermm • Mödraundervisning utökades 7 1970-talet • BegreppetMödrahälsovårdsöverläkare myntades • Fostretshälsaifokus,SFmått • Familjeplanering • Kontinuitetochpsykosocialtsynsätt • Föräldrautbildning8-10träffar 8 1980-talet • ”Hälsovårdförmödrarochbarninom primärvården”1981 • Psykiskohälsa/Psykolog • Hälsoupplysning • GCK-organisationen • 16rutinbesökvarav2läkarbesök/graviditet • Barnmorskanfickansvarfördennormala graviditeten(Allmännaråd1981) 9 1990-tal ”Hälsoövervakningvidnormalgraviditet”(SFOG) 12besökvarav2läkarbesökförförstföderskor Olikaprogramförförst- ochomföderskor Slutetav90-talet: Sosrapport1996:7 9besökförstföderskoroch8besökföromföderskor 10 År Andelgravidakvinnorsomdeltog inommödrahälsovårdens program 1948 40% 1959 82% 2010 99% 11 Läkarbesökinommödrahälsovården • • • • 50-talet3läkarbesök/graviditet 80-talet2läkarbesök/graviditet 90-talet1-2läkarbesök/graviditet 00-talet0läkarbesök/graviditet • Riskbedömningavbarnmorskaoch/ellerläkare 12 NUTID Mödrahälsovårdärintebara graviditetsövervakning… MHVs verksamhetsområden: • Hälsovårdisambandmedgraviditet • Föräldrastöd • Familjeplanering • Gynekologiskcellprovskontroll(GCK) • Utåtriktadverksamhet • Folkhälsoarbete,samtalomlevnadsvanor Mödrahälsovårdensövergripandemål Attverkaförengodsexuellochreproduktivhälsa förhelabefolkningen Hälsovårdisambandmedgraviditet Medicinsktbasprogram Syfte:Identifierariskerochupptäckakomplikationer Omfattning:8-10besök+ultraljud+efterkontroll Psykosocialtbasprogram Föräldrastöd Enskiltochigrupp Syfte:Attfrämjabarnshälsaochutvecklinggenomatt uppmärksammaochstärkaföräldraskapsutvecklingen ochföräldrarsförmågaattmötadetväntadeoch nyföddabarnet Preventivmedelsrådgivning • Rådgivningochförskrivningtillfriskakvinnor • Insättning/uttagavspiralerochp-stavar • Injektioneravp-spruta SexuallyTransmittedInfections(STI) • • • • Samtal Provtagning Behandlingavklamydia Iblandsmittspårning Gynekologiskcellprovskontroll(GCK) • Utförsavbarnmorskor • Screeningförcellförändringarhoskvinnor mellan23och64år • Ca600000prover/åriSverige Utåtriktadverksamhet Ökakunskapenomsexuellochreproduktivhälsai befolkningen t.ex.iskolorellerSFI Folkhälsoarbete Regeringspropositionensfolkhälsomål: 1. Delaktighetochinflytandeisamhället 2. Ekonomiskaochsocialaförutsättningar 3. Barnsochungasuppväxtvillkor 4. Hälsaiarbetslivet 5. Miljöerochprodukter 6. Hälsofrämjandehälso- ochsjukvård 7. Skyddmotsmittspridning 8. Sexualitetochreproduktivhälsa 9. Fysiskaktivitet 10. Matvanorochlivsmedel 11. Tobakochalkohol,narkotika,dopningochspel Styrandedokument • ARG-rapport”Blåboken”– uppdateringipdfpågång • Kunskapsstödförmödrahälsovården,Socialstyrelsen2014 • Nationellariktlinjerförsjukdomsförebyggandemetoder,SoS 2011– uppdateringpågång • Lagar,föreskrifterochnationellariktlinjerinomberörda områden • Lokalamedicinskabasprogramochriktlinjerutarbetadeav mhölochsambaisamverkanmedandrarelevantapersoner Olikaorganisationsformer skaerbjudasammavård Organisationstillhörighet Tabell1:Mödrahälsovårdensorganisationstillhörighetföråren2010-2013 Organisation 2010 2011 2012 Antal(%) Antal(%) Antal(%) Primärvård:ingårienvårdcentral 197(46,4) 198(44,1) 186(34,2) Primärvård:friståendeenhetförMHV 78(18,4) 101(22,5) 136(25,0) Privat:inkluderarävendeliprivatvårdcentral 72(16,9) 78(17,4) 133(24,4) Länssjukvård:ingårienkvinnoklinik 60(14,1) 66(14,7) 80(14,7) Länssjukvård:friståendeenhetförMHV 18(4,2) 6(1,3) 9(1,7) 2013 Antal(%) 171(31,8) 148(27,5) 128(23,8) 84(15,6) 6(1,1) 24 Tobaksavvänjning-rökning 25 Snusning 26 Alkohol/droger 27 Andel(%)kvinnorsomscreenatsmed AUDIT 28 Andel(%)kvinnormedriskbrukav alkohol 29 Frågaomvåldutsatthet 30 Fetma • Programförfetagravida83% 31 Uppmärksammapsykiskohälsa 71%harettsärskiltomhändertagande 32 UtmaningarochRiktlinjer Vadärviktigast? • Andelriskgraviditeterökar: • Fetma13,2%(2014) • Psykiskohälsaharökatsedan1990-taletochdatafrån2011visaren fortsattökning(SoS2013) • Störreandelförstföderskor>35år(1,7%->12,4%) • Flermedinterkurrentasjukdomar • Infertilitetbehandlasmednyametoder 33 Nyanlända/flyktingar Språksvårigheter-Tolkbehovetökar • Riskgraviditeter • Kulturellaskillnader/förväntningar • Svenskasystemet • Utbildning/kunskap- individuellabehov • 199815,7%->201224,6%(MFR) 34 Rekommendationerförpreventivainsatsermottuberkulos Socialstyrelsennr2012-13-16 • Enriktadhälsokontrollförtbcrekommenderasomden gravidakvinnankommerfrånettområdemedhögtbcincidens(≥100fallper100000invånareochår)elleromdet finnsmisstankeomtidigareexponeringförtbc. • 100%uppgavattscreeninggörs(Olikametoder) 35 ScreeningavTrombofili • ARGrapportnr682012 • ”KvinnormedtidigareVTE,elleruttalad hereditet(förstagradssläktingellerfleranära släktingar)rekommenderas utredning avseende hereditärtrombofili” 75%följerrekommendationerna 21%harmodifieratrekommendationerna 36 Thyreoideasjukdom isambandmedgraviditet • SFOG-RIKTLINJEfrånEndokrinARG,2014-12-28 Kontrollera TSH såsnart graviditeten ärkänd om kvinnan har någon avföljande riskfaktorer: Ålder över 35år BMIöver 35 kg/m2 Struma ellerkliniska tecken påtyreoideasjukdom (t.ex. långsampuls, förstoppning, muskelsvaghet, uttalad trötthet, frusenhet, torr hud, dåligviktuppgång takykardi, ögonproblem, nervositet ellerfinvågigtremor, värmeintolerans) Anamnes på pågående eller tidigaregenomgången tyreoideasjukdom*, inklusive levotyroxinbehandling enbart under graviditet, tyreoideacancer ellerkirurgi/strålning mothalsen Hereditet förtyreoideasjukdom Autoimmun sjukdom (diabetes mellitustyp 1,B-12brist, Addisons sjukdom, reumatoid artrit,coeliaki etc.) Kända TPO-ak4 Svårhyperemesis gravidarum med kliniska tecken påhypertyreos Anamnes på infertilitet(>1år) Anamnes på upprepade missfall(3konsekutiva iförstatrimestern), sentmissfall(åtminstone ett iandra trimestern) eller prematurbörd 71%följerriktlinjernaoch21%harmodifierat riktlinjerna 37 RhDtypningavfosterochförändrat immuniseringsprogram • ARGrapportNr74från2015 • Erytrocytantikroppsscreeningrekommenderashosallagravv 10-12samtgravv27-29 • 15%avgravidaärRhDnegoch60%kommeratthaRhDpos foster- erbjudprofylax • 25%följerriktlinjerna13% harmodifieratdem 38 Fosterdiagnostikochpreimplantatorisk genetiskdiagnostik SocialstyrelsenSOSFS2012:20(M) Föreskrifterochallmännaråd 4kap.FosterdiagnostikErbjudande om allmän information 1§ Hälso- och sjukvårdspersonalen påmödravårdscentralen ska i samband med inskrivningen erbjuda den kvinna eller detparsom väntar barn allmän information om fosterdiagnostik. Kvinnan eller paretskaupplysas om 1.attdetärfrivilligt atttaemotinformationen och 2.möjligheten attfåbetänketid innan informationen lämnas. 2§ Om kvinnan eller paretaccepterarerbjudandet omallmän information, skaden gesavhälso- och sjukvårdspersonalen påmödravårdscentralen. Allmänna råd Denallmänna informationen börlämnas vid ettannat tillfälle än vid inskrivningen påmödravårdscentralen. 39 Hursererbjudandetutilandetidag? • 54%erbjuderidagNIPT idetfostermedicinska programmetmodifierat efterUltraARGs riktlinjerfrån2015 40 Framtid 41 Andelengravida(%)somdiagnosticeradesmedGDMi respektivelandsting. 42 Nyariktlinjeromgraviditetsdiabetes Sos2015 • 83%harejinförtriktlinjernadeandraärpå gång Nyarekommendationer frånSos cervixcancerprevention Hälso- ochsjukvårdenbörerbjudascreeningförlivmoderhalscancermed cellprovtagningmedanalysförcytologivarttredjeårtillkvinnoriåldern23– 29år cellprovtagningmedanalysförHPVvarttredjeårtillkvinnoriåldern30–49år samtenkompletterandeanalysävenförcytologiförkvinnorsomärcirka41 år cellprovtagningmedanalysförHPVvartsjundeårtillkvinnoriåldern50–64 år. Storutbildningsinsatsbehövs! NykunskapomHPVförmånga 44 Beräkningavriskenförattutveckla preeklampsi • Medenalgoritmbeståendeavanamnestiska uppgifter,biokemiskamarkörer,medel-BT,PIia. uterina kanriskenförattutveckla havandeskapsförgiftninggöras • 20%uppgerattdetgörs inågonform 45 Rutinkollen MHV ElisabethStorck Lindholm,mhöl SLL Ann-ChristineNilsson,mhöl Örebro Annika Eckerlid,mhöl Kalmar Anne-CharlotteJonsson,sambaSLL SusanElven,sambaSkåne Vad är problemet? § Undvikbara vårdskador är ett omfattande problem § Bevisat effektiva åtgärder genomförs inte alltid § Brittisk studie visade att 85% av processbrott på sjukhus var undvikbara och att 51% ledde till vårdskada. Annals of Surgery 257:1 2013 § Nederländsk studie visade halverat antal komplikationer när följsamheten till rutinerna närmade sig 100 % NEngl JMed 363:202010 Rutinkollen: för att minska vårdskadorna § Ursprungligen en idé inom Svensk Ortopedisk Förening § Nu i drift i samarbete mellan Patientförsäkringen LÖF och SKL § Testat och utvärderat inom följande områden: ledprotesrelaterad infektion, vårdavdelning och förlossning Grundläggande tankar bakom Rutinkollen § Värderar systemet, inte individen § Tvärprofessionellt, frivilligt, självvärdering § Omedelbar återkoppling med resultat och förslag § Enheten vet och bestämmer själv hur den kan bli bättre Förutsättningar § Läkare, sjuksköterska, undersköterska, enhetschef tillsammans § Värderar nyligen utskrivna patienter – bedömer helt vårdförlopp § Dator med projektor samt journalaccess och Internet behövs § 10–20 patienters journaler gås igenom § Tar 3–4 timmar att genomföra Hur ska man resonera? § Värdera följsamheten till era egna rutiner § Som åter efter ledighet och inte vet något om patienterna § Man får normal tid på sig att läsa in sig (max 10 minuter per patient) § Använd enhetens normala dokumentationsrutiner § Det som inte är dokumenterat betraktas som ogjort Gradering av följsamhet till rutiner § 0 = ej kommenterat, uppgift saknas § 1 = kommenterat i någon form § 2 = kommenterat, åtgärd planerad eller genomförd § 3 = kommenterat, åtgärd(er) insatta och uppföljda § [-] = ej tillämpbart för aktuell patient Resultat Områden inom MHV som kvalitetsindikator Telefonrådgivning- under hela graviditeten. Dokumentation, åtgärd. Hälsosamtal- Alkohol, tobak ,BMI ,motion, läkemedel. Information om fosterdiagnostik Inskrivning: Medicinskt-riskbedömning vid inskrivning, provtagning Obsterisk-riskbedömning Psykiatrisk/psykologisk-riskbedömning Social –riskbedömning Kontroller under graviditet- kontinuerlig riskbedömning-riskbedömning medicinskt, obstetriskt, psykiatriskt, socialt, dokumentation, åtgärd Sammanfattning av graviditeten- inför förlossningen, olika åtgärder under graviditeten, riskbedömning inför förlossning.( ex läkemedel) Eftervårdsbesök-förlossningsupplevelser, bäckenbotten, amning, preventivmedel,vikt mm. Tolk Tolkanvändning Skall ske enligt Socialstyrelsens skrivelse ” Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”, artikelnummer 2015-4-10. Följande uppgifter ska ingå: • Identifiera tolkbehov vid bokning av besöket • Ej identifierat tolkbehov vid första kontakt, ska besöket bokas om helt eller delvis • Auktoriserad tolk ska användas vid varje besök, telefontolk alternativ närvarande tolk • Tolkning av anhörig ska ej användas • Om tolk uteblir från besöket ska detta dokumenteras Tolkanvändning -) Inte aktuellt 0) Tolkbehov ej identifierade och åtgärd saknas 1) Tolkbehov identifierat och dokumenterat. Tolk använd vid enstaka besök 2) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk använd vid flera än ett besök. 3) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk använd vid alla planerade besök. Referenser Socialstyrelsens publikation 2015-4-10 Fatahi N, Hellström M, Skott C, Mattsson B. Viktigt att stärka tolkens status i sjukvårdsteamet. Läkartidningen 2012;109 22 Inskrivning, medicinsk bedömning Anamnes • Tidigare sjukdomar/operationer av betydelse. • Nuvarande sjukdomar • Hereditet • Läkemedel • Pågående läkarkontakt, namn och arbetsplats Status • Allmäntillstånd • Blodtryck • Vikt (patienten skall väga sig på mottagningen) • Urinsticka – protein/glucos • Hemoglobin, ferritin • Diabetesscreening enligt lokalt program • Infektionsscreening, syfilis, hepatit B, rubella ,hiv ,klamydia samt tbc för riskgrupper • Blodgruppering, immuniseringsprov • TSH för riskgrupper • Gynekologiskt cellprov enligt kallelseprogram. • Resistenta bakterier vid behov. Riskbedömning Medicinsk inskrivning -) Inte aktuellt 0) Medicinsk anamnes och hereditet saknas. 1) Medicinsk anamnes och hereditet delvis dokumenterad. Riskbedömning och/eller åtgärd saknas eller är mycket bristfällig. 2) Medicinsk anamnes och hereditet är dokumenterad. Riskbedömning eller åtgärd ej fullständig. 3) Adekvat medicinsk anamnes och hereditet är dokumenterad. Riskbedömning är gjord. Åtgärd vidtagen. Referenser The WHO near-miss approach for maternal health, 2011 Tyreodeasjukdomar i samband med graviditet, SFOG riktlinje ARG 72 rapport 2014 Preeklampsi ARG rapport 68 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi Tidigare utvärdering av Rutinkollen visar att den är: • Lätt att använda • Påvisar tydligt brister men också styrkor • Ger också ett recept på hur bristerna rättas till • Uppfattas inte som ”fingerpekande” • Uppfattas öka samarbetet inom en avdelning Rikshandboken - något för MHV? • Vilka står bakom Rikshandboken i barnhälsovård? Rikshandboken i barnhälsovård togs fram av Barnhälsovårdssektionen inom Svenska Barnläkarföreningen primärt till www.growingpeople.se. Tjänsten övertogs av Inera – landsting och regioner i samverkan för e-hälsa, 2012. • Rikshandbok i barnhälsovård (RHB) är en webbaserad hand- och metodbok för barnhälsovården • RHB används i det dagliga barnhälsovårdsarbetet • Lättillgängligt strukturerat stöd och väl förankrad hos de aktuella professionerna. • RHB vänder sig också till studenter på universitet och högskolor som är under utbildning eller praktik inom barnhälsovård. Redaktions- och Förvaltningsråd representanter från barnhälsovårdens överläkare, allmänläkare, samordnare/vårdutvecklare och psykologer, utsedda av respektive yrkesförening. Redaktionsrådets uppgifter är att vara en garant för innehållet i Rikshandboken, ha en omvärldsbevakning, utse skribenter och granskare till artiklar och sprida kunskap om Rikshandboken. Nytta för barnfamiljen • • • Barnrättsperspektivet, varje enskilt barn ska få en jämlik och rättvis barnhälsovård oavsett bostadsort och socioekonomiska levnadsvillkor. Jämlik och rättvis barnhälsovård oberoende av huvudman eller vårdgivare. Informationen i RHB är transparent/tillgänglig för både personal och familj. Nytta för personalen • • • • • • Kunskapsbaserade information med referenser, regelverk Nationellt likvärdig och högkvalitativ barnhälsovård Transparent/tillgänglig information Lättillgänglig (dator, surfplatta eller mobil) Ca 3500 nyhetsbrev varje månad Regionala tillägg Ca 1,2 miljoner användare 21 landsting, ca 2000 BVC med runt 2300 BVC-sjuksköterskor och nästan lika många läkare Vadskamödrahälsovårdeniförsta handläggasinaresurserpå? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.FetaltRhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkningavriskenförpreeklampsi 7.Viktuppgångundergraviditet 8.Psykiskohälsa Vadskamödrahälsovårdeniandra handläggasinaresurserpå? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.FetaltRhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkningavriskenförpreeklampsi 7.Viktuppgångundergraviditet 8.Psykiskohälsa Vadskamödrahälsovårdenitredje handläggasinaresurserpå? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.FetaltRhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkningavriskenförpreeklampsi 7.Viktuppgångundergraviditet 8.Psykiskohälsa Vadskamödrahälsovården prioriteraisista hand? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.FetaltRhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkningavriskenförpreeklampsi 7.Viktuppgångundergraviditet 8.Psykiskohälsa • TACK