Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer
för missbruks- och
beroendevård
Indikatorer
Bilaga
Preliminär version
Innehåll
Om indikatorerna ....................................................................................................5
Förteckning över indikatorerna.............................................................................6
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende............. 11
Bedömningsinstrument .....................................................................................11
Läkemedelsbehandling ...................................................................................23
Psykosocial behandling, vuxna ......................................................................37
Psykosocial behandling, barn och ungdomar ............................................58
Övergripande indikatorer ................................................................................66
Om indikatorerna
Om indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram 44 nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, inom områdena bedömningsinstrument,
läkemedelsbehandling, psykosocial behandling för vuxna respektive ungdomar samt en uppsättning övergripande indikatorer. Indikatorerna ligger till
grund för att följa upp verksamhet inom primärvård, specialiserad hälso- och
sjukvård (öppen och sluten vård) samt inom socialtjänsten. Riktlinjens rekommendationer följs upp med hjälp av indikatorerna i ovan nämnda verksamhet där det är relevant.
För socialtjänsten har Socialstyrelsen tagit fram två olika typer av indikatorer för samma rekommendation:
• En processindikator som avser att belysa insatser som ges på individnivå.
• En strukturindikator som är ett komplement till processindikatorn och som
följer upp vilka insatser socialtjänsten tillhandahåller.
Det saknas i dag datakällor för att kontinuerligt kunna följa de flesta av de
framtagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är de flesta av indikatorerna så kallade utvecklingsindikatorer. Med utvecklingsindikator menas att det
behövs ytterligare utvecklingsarbete för att det ska vara möjligt att följa upp
indikatorn på nationell nivå. Vissa utvecklingsindikatorer kan ändå följas upp
på lokal eller regional nivå. Ett syfte med utvecklingsindikatorerna är också
att tydliggöra vilka datakällor som måste vidareutvecklas för att det ska vara
möjligt att utvärdera följsamheten till riktlinjerna på nationell nivå.
Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som avser att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna och som framför allt belyser om vården och
omsorgen är kunskapsbaserad. Ett antal övergripande indikatorer föreslås
också för att mäta andra aspekter av god vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
5
Förteckning över indikatorerna
Förteckning över indikatorerna
Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för att utvärdera följsamhet
till nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Bedömningsinstrument
6
Indikator 1.1*
Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor
(t.ex. AUDIT, DUDIT) i den specialiserade vården
bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos
Indikator 1.2*
Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor
(t.ex. AUDIT, DUDIT) i primärvården bland personer
som vårdats för första gången med alkohol- och/eller
narkotikadiagnos
Indikator 1.3*
Standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT eller
DUDIT) inom i socialtjänstens arbete bland personer
som för första gången fått insatser enligt SoL på grund
av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Indikator1.4*
Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad
bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått
insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Indikator 2.1*
Standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens
arbete bland personer som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Indikator 2.2*
Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad
bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL
eller LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Indikator 3.1
Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av
SCID I eller MINI i den specialiserade vården bland
personer som vårdats för första gången med alkoholoch/eller narkotikadiagnos
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Förteckning över indikatorerna
Indikator 3.2
Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av
SCID I eller MINI i primärvården bland personer som
vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos
Läkemedelsbehandling
Indikator 4.1
Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med
disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende
av alkohol
Indikator 4.2
Läkemedelsbehandling i primärvården med disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid beroende av
alkohol
Indikator 5*
Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med
bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens
Indikator 6*
Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med
anti-histaminer eller neuroleptika vid alkoholabstinens
Indikator 7*
Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med
buprenorfin eller metadon vid opiatabstinens
Indikator 8
Läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon efter specialiserad vård vid opiatberoende
Indikator 9
Läkemedelsbehandling med antiepileptika, centralstimulerande läkemedel eller antidepressiva läkemedel efter specialiserad vård vid kokainberoende
Psykosocial behandling, vuxna
Indikator 10.1*
Psykosocial behandling med MET, 12stegsbehandling eller CRA i den specialiserade vården
vid alkoholberoende
Indikator 10.2*
Psykosocial behandling med MET i primärvården vid
alkoholberoende
Indikator 10.3*
Psykosocial behandling med MET, 12stegsbehandling eller CRA i socialtjänstens arbete
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
7
Förteckning över indikatorerna
med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM
på grund av alkoholmissbruk
8
Indikator 10.4*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med MET, 12-stegsbehandling eller
CRA i socialtjänstens arbete med personer som fått
insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Indikator 11.1*
Psykosocial behandling med KBT eller PDT i den
specialiserade vården vid alkoholberoende
Indikator 11.2*
Psykosocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt
SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Indikator 11.3*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL
eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Indikator 12.1*
Psykosocial behandling med KBT i den specialiserade
vården vid missbruk eller beroende av cannabis
Indikator 12.2*
Psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens
arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk av cannabis
Indikator 12.3*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens arbete
med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM
på grund av missbruk av cannabis
Indikator 13*
Behandling med KBT eller CRA vid läkemedelsassisterad behandling i den specialiserade vården vid
missbruk eller beroende av opiater
Indikator 14.1*
Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i den specialiserade vården vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat
Indikator 14.2*
Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens
arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk av centralstimulerande
preparat
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Förteckning över indikatorerna
Indikator 14.3*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens
arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk av centralstimulerande
preparat
Indikator 15*
Nedtrappning samt nedtrappning med tillägg av KBT
i den specialiserade vården vid långvarigt bruk av
bensodiazepiner
Psykosocial behandling, ungdomar
Indikator 16.1*
MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i
den specialiserade vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar
Indikator 16.2*
MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i
den sociala barn- och ungdomsvården bland de som
fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Indikator 16.3*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller MI
eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den
sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått
insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkoholeller narkotikaproblem
Indikator 17.1*
Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den
specialiserade vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar
Indikator 17.2*
Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den
sociala barn- och ungdomsvården bland de som fått
insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkoholeller narkotikaproblem
Indikator 17.3*
Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller FFT,
BSFT och MDFT i den sociala barn- och ungdomsvården till de som fått insatser enligt SoL eller LVU
på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Övergripande indikatorer
Indikator 18
Dödlighet bland vårdade med alkoholdiagnos
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
9
Förteckning över indikatorerna
Indikator 19
Dödlighet bland vårdade med narkotikadiagnos
Indikator 20
Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland
vårdade med alkoholdiagnos
Indikator 21
Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland
vårdade med narkotikadiagnos
Indikator 22
Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med
alkoholdiagnos
Indikator 23
Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med
narkotikadiagnos
Indikator 24
Kommuner och stadsdelar där man under året genomfört minst en undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten
Indikator 25
Rapportering till nationella kvalitetsregister
* Utvecklingsindikator
10
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Indikatorer för god vård och
omsorg vid missbruk och beroende
Bedömningsinstrument
1.1 Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT,
DUDIT) i den specialiserade vården bland personer som vårdats för första
gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos
Mått
Andel personer som i den specialiserade vården genomgått standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor exempelvis med AUDIT
(Alcohol Use Disorders Identification Test) och DUDIT (Drug Use Disorders
Identification Test) vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent.
Syfte
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens
omfattning i början av vårdprocessen och vid uppföljning. Bedömning
görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet,
är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid
misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna
rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT används i stor utsträckning av andra yrkesgrupper inom vården och uppgifterna
måste
samlas
in
från
respektive
landstings
patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på
regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska
utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den
psykiatriska öppenvården.
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som i den specialiserade vården
genomgått strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex.
AUDIT, DUDIT) vid vårdtillfället när de för första gången får en alkoholoch/eller narkotikadiagnos, eller under året innan.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången
vårdats i specialiserad vård med alkohol- eller narkotikadiagnos under
motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Teknisk
ning
beskriv-
Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
F12
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
11
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
cannabis
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med ovanstående diagnoser inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller
inom övrig psykiatri (nämnare). Första vårdtillfälle med någon av
ovanstående diagnoser registreras, dvs. personen ska inte ha vårdats
med alkohol- eller narkotikadiagnos året innan för att betraktas som
förstagångsvårdad. Uppgifter inhämtas om personen fått åtgärden
”Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor”, AU119, vid detta
första vårdtillfälle, någon gång under 12 månader innan (oavsett diagnos vid det vårdtillfället) (täljare).
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU119
Strukturerad bedömning av alkohol- och
drogvanor – med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och
drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT
och DUDIT.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar liksom till åldersstandardisering.
12
Första Datakällor
Enkät till landstingen med förfrågan om att få uppgifter från deras
patientadministrativa system.
Felkällor
En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med
primärvården där bedömningen görs. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte registreras nationellt. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen.
Kodningen av åtgärder i den specialiserade vården kan vara bristfällig.
Möjliga problem med att få data från landstingen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.2 Standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT,
DUDIT) i primärvården bland personer som vårdats för första gången med
alkohol- och/eller narkotika diagnos
Mått
Andel personer som i primärvården genomgått standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor, exempelvis med AUDIT (Alcohol Use
Disorders Identification Test), och DUDIT (Drug Use Disorders Identification
Test) vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller
under året innan, procent.
Syfte
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens
omfattning i början av vårdprocessen och vid uppföljning. Bedömning
görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet och validitet,
är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella
riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett instrument
som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem. Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i tillståndsoch åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i
nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som i primärvården genomgått
strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor (t.ex. AUDIT, DUDIT)
vid vårdtillfället när de för första gången får en alkohol- och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången
vårdas i primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under
motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
13
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
AU119
Strukturerad bedömning av alkohol- och
drogvanor – med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkoholoch drogvanor. Exempel på instrument är
AUDIT och DUDIT.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
14
Datakällor
Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården. I avvaktan på detta kan enkät användas för att samla in information om
primärvårdens verksamhet.
Felkällor
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig. Insamling av
primärvårdens data måste omfatta alla yrkesgrupper inom vården eftersom bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT även används av
andra än läkare. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.3 Standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången fått insatser enligt SoL
på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Mått
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått
standardiserad bedömning (t.ex. med AUDIT [Alcohol Use Disorders
Identification Test], DUDIT [Drug Use Disorders Identification Test]) bland
personer som för första gången fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL)
på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika, procent.
Syfte
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens
omfattning i början av vård- och omsorgsprocessen och vid uppföljning.
Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet
och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk
manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet
AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i
nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett
instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem.
Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i
tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått en standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT, DUDIT) bland personer som för första gången fått
insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången
fått beslut om insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol
och/eller narkotika.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Felkällor
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
15
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
1.4 Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning
(t.ex. AUDIT eller DUDIT) i socialtjänstens arbete bland personer som för
första gången fått insatser enligt SoL på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
16
Mått
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de använt standardiserad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) bland personer som för
första gången fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) på grund av
alkohol- och/eller narkotikamissbruk, procent.
Syfte
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/drogproblemens
omfattning i början av vård- och omsorgsprocessen och vid uppföljning.
Bedömning görs med strukturerade instrument som har god reliabilitet
och validitet, är enkla att använda och har en lätt tillgänglig svensk
manual. Rekommendationen att använda bedömningsinstrumentet
AUDIT vid misstänkta alkoholproblem har fått högsta prioritet (prioritet 1) i
nationella riktlinjer (rad A01 i tillstånds- och åtgärdslistan). DUDIT är ett
instrument som rekommenderas vid misstänkta narkotikaproblem.
Denna rekommendation har också fått hög prioritet (prioritet 3, rad A02 i
tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de använder strukturerad bedömning (t.ex. AUDIT eller DUDIT) bland personer som
för första gången fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol
och/eller narkotika.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Datakällor
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Felkällor
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av de personer som borde ha
insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner
och stadsdelar.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
2.1 Standardiserad bedömning med ASI i socialtjänstens arbete bland
personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholoch/eller narkotikamissbruk
Mått
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete genomgått
standardiserad bedömning med ASI (Addiction Severity Index) bland
personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om
vård av missbrukare (LVM) på grund av missbruk av alkohol och/eller
narkotika, procent.
Syfte
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter
ska
få
likvärdigt
säkerställande
av
alkohol/narkotikaproblemens omfattning initialt i vårdprocessen och vid
uppföljning. För personer som också har ett psykosocialt hjälpbehov är
ASI ett användbart stöd för att bedöma både alkohol- och drogvanor
samt övriga hjälpbehov och även vid uppföljningar av resultat av genomförda insatser. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet
1) i nationella riktlinjer (rad A19–A20 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av nationella data på individnivå saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått en standardiserad bedömning med ASI bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM
på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som fått beslut om insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård, samt tvångsvård.
Datakällor
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Felkällor
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
17
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
2.2 Kommuner och stadsdelar som använt standardiserad bedömning
med ASI i socialtjänstens arbete bland personer som för första gången
fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk
Mått
Syfte
Riktning
18
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de använt standardiserad bedömning med ASI bland personer som fått insatser enligt
Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på
grund av alkohol- och/eller narkotikamissbruk, procent.
En standardiserad bedömning av alkohol- och drogvanor görs för att
patienter ska få likvärdigt säkerställande av alkohol/narkotikaproblemens omfattning initialt i vårdprocessen och vid uppföljning. För
personer som också har ett psykosocialt hjälpbehov är ASI ett användbart stöd för att bedöma både alkohol- och drogvanor samt övriga
hjälpbehov och även vid uppföljningar av resultat av genomförda insatser. Rekommendationen har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella
riktlinjer (rad A19–A20 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de använder strukturerad bedömning med ASI bland personer som för första
gången fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol
och/eller narkotika.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Datakällor
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Felkällor
Strukturmåttet visar inte hur stor andel av personerna som borde ha
insatsen som fått den. Möjliga problem med att få data från kommuner
och stadsdelar.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
3.1 Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i
den specialiserade vården bland personer som vårdats för första gången
med alkohol- och/eller narkotikadiagnos
Mått
Andel personer som i den specialiserade vården diagnostiserats med
hjälp av instrumenten SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis
I Disorders) eller MINI vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos, eller under året innan, procent.
Syfte
När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning
att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling och det finns ett antal instrument som kan
användas som hjälpmedel. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör
hälso- och sjukvården använda SCID I eller MINI för att diagnostisera
alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är
att instrumenten fungerar väl för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem, och även kan ge viktig information om eventuell samsjuklighet i form av annan psykisk störning. För SCID I saknas studier av validiteten för diagnoserna missbruk och beroende, men det är ett av de
dominerande diagnosverktygen i Sverige idag och har stöd i beprövad
erfarenhet. För MINI är validiteten jämfört med SCID I varierande, men
ett mindre omfattande instrument som MINI är av stort kliniskt värde.
Rekommendationen har fått prioritet 5 i nationella riktlinjer (rad A08
respektive rad A07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdas i
specialiserad vård med alkohol- och/eller narkotikadiagnos och för vilka
diagnos fastställts med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt
instrument, exempelvis SCID och MINI i samband med första vårdtillfället
eller under året innan.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången
vårdats i specialiserad vård med alkohol-och/eller narkotikadiagnos
under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
19
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård vid beroendeenhet eller inom övrig
psykiatri. Personens första vårdtillfälle under exempelvis ett kalenderår
selekteras oavsett vårdform (mättillfället). Utskrivningsdatum (om detta
vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att
hämta information om personen fått åtgärden någon gång under 12
månader innan mättillfället (eller vid mättillfället).
Med förstagångsvårdad avses att personen inte ska ha vårdats i den
specialiserade vården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under
året innan mättillfället.
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU006
Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat
diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar
till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM.
Exempel på instrument är SCID, MINI och
Kiddie-SADS
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
20
Första Datakällor
Patientregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
En del personer med missbruksproblematik har sin första kontakt med
primärvården och kan få sin diagnos där. Dessa uppgifter är inte tillgängliga eftersom primärvårdens verksamhet inte registreras nationellt.
Kodningen av åtgärder i den specialiserade vården kan vara bristfällig
och data är inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser
registreras i öppenvården. Om diagnosinstrumenten SCID I och MINI i
stor utsträckning används av andra yrkesgrupper inom vården underskattas användningen. Socialstyrelsen utreder för närvarande på
regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska
utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den
psykiatriska öppenvården.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
3.2 Diagnostik av missbruk eller beroende med hjälp av SCID I eller MINI i
primärvården bland personer som vårdats för första gången med alkohol- och/eller narkotikadiagnos
Mått
Andel personer som i primärvården diagnostiserats med hjälp av instrumenten SCID I (Structured Clinical Interview for DSM-IV-Axis I Disorders)
eller MINI vid förstagångsvård med alkohol och/eller narkotikadiagnos,
eller under året innan, procent.
Syfte
När alkohol- eller narkotikaproblem identifierats kan det finnas anledning
att gå vidare och ställa diagnos. En korrekt diagnos bidrar till möjligheten att välja rätt behandling och det finns ett antal instrument som kan
användas som hjälpmedel. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör
hälso- och sjukvården använda SCID I eller MINI för att diagnostisera
alkohol- och narkotikaproblem. Avgörande för rekommendationen är
att instrumenten fungerar väl för att diagnostisera alkohol- och narkotikaproblem, och även kan ge viktig information om eventuell samsjuklighet i form av annan psykisk störning. För SCID I saknas studier av validiteten för diagnoserna missbruk och beroende, men det är ett av de
dominerande diagnosverktygen i Sverige idag och har stöd i beprövad
erfarenhet. För MINI är validiteten jämfört med SCID I varierande, men
ett mindre omfattande instrument som MINI är av stort kliniskt värde.
Rekommendationen har fått prioritet 5 i nationella riktlinjer (rad A08
respektive rad A07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i
nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som för första gången vårdas i
primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos och för vilka
diagnos fastställts med hjälp av vedertaget standardiserat diagnostiskt
instrument, exempelvis SCID och MINI i samband med första vårdtillfället
eller under året innan.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som för första gången
vårdats i primärvården med alkohol- och/eller narkotikadiagnos under
motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkohol- och/eller narkotikadiagnos avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
F19
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
21
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
substanser
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
AU006
Fastställande av psykiatriska syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget standardiserat
diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar
till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM.
Exempel på instrument är SCID, MINI och
Kiddie-SADS
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
22
Första Datakällor
Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården. I avvaktan på detta kan enkät användas för att samla in information om
primärvårdens verksamhet.
Felkällor
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig..
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Läkemedelsbehandling
4.1. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med disulfiram,
akamprosat eller naltrexon vid beroende av alkohol
Mått
Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat
eller naltrexon efter specialiserad vård för alkoholberoende, procent.
Syfte
Rekommendationer att behandla med disulfiram, akamprosat respektive naltrexon vid alkoholberoende har fått högsta prioritet (prioritet 1) i
nationella riktlinjer (rad C14–C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Val av
preparat är i viss mån avhängigt syftet med behandlingen – helnykterhet eller icke riskfylld konsumtion. Disulfiram är ett väldokumenterat och
beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har i studier visat god
effekt, om än inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet.
Däremot bringas konsumtionen ner och återfallen minskar. Naltrexon
har, liksom disulfiram, en snabbt isättande effekt och ger framför allt
färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per
effekt.
Riktning
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen alkoholberoende som hämtat ut
a) disulfiram,
b) akamprosat,
c) naltrexon i peroral form,
d) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon i peroral form
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol vid
•
beroendesyndrom
•
skadligt bruk
F10.2
F10.1
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad vård) utgör startdatum för
att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Disulfiram
N07BB01
Akamprosat
N07BB03
Naltrexon, per oral behandling
N07BB04
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
23
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
24
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte
heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning
ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning
av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för
att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från
läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med
uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
4.2 Läkemedelsbehandling i primärvården med disulfiram, akamprosat
eller naltrexon vård vid beroende av alkohol
Riktning
Andel personer som läkemedelsbehandlats med disulfiram, akamprosat
eller naltrexon i primärvården vid vård för alkoholberoende, procent.
Rekommendationer att behandla med disulfiram, akamprosat respektive naltrexon vid alkoholberoende har fått högsta prioritet (prioritet 1) i
nationella riktlinjer (rad C14–C16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Val av
preparat är i viss mån avhängigt syftet med behandlingen – helnykterhet eller icke riskfylld konsumtion. Disulfiram är ett väldokumenterat och
beprövat preparat med god effekt. Akamprosat har i studier visat god
effekt, om än inte lika effektivt som disulfiram om målet är helnykterhet.
Däremot bringas konsumtionen ner och återfallen minskar. Naltrexon
har, liksom disulfiram, en snabbt isättande effekt och ger framför allt
färre tunga dryckesdagar. Samtliga tre preparat har en låg kostnad per
effekt.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i
nuläget på nationell nivå. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med att omfatta uppgifter även från primärvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i primärvård med
diagnosen alkoholberoende som hämtat ut
e) disulfiram,
f)
akamprosat,
g) naltrexon i peroral form,
h) disulfiram eller akamprosat eller naltrexon i peroral form
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats i primärvården med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod
som i täljaren.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol vid
•
beroendesyndrom
•
skadligt bruk
F10.2
F10.1
Datum för besök utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag under 12 månader framåt.
Datakällor
Felkällor
Läkemedel
ATC-kod
Disulfiram
N07BB01
Akamprosat
N07BB03
Naltrexon, per oral behandling
N07BB04
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården, och
läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering i primärvården. Läkemedelsregistret omfattar
enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel
som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade
från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte heller
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
25
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning ges vid
besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en underskattning av
antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att
integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register
följa upp även denna användning som kan komplettera siffror från
läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan
data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med uppgifter
över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som
hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
26
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
5. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med bensodiazepiner eller
klometiazol vid alkoholabstinens
Mått
Syfte
Riktning
Andel vårdtillfällen i specialiserad vård bland personer med diagnos
alkoholabstinens där läkemedelsbehandling med bensodiazepiner satts
in, respektive andel vårdtillfällen i slutenvården där behandling med
bensodiazepiner eller klometiazol satts in vid svår alkoholabstinens (delirium tremens), procent.
Alkoholabstinens inträder när en längre tids omfattande alkoholintag
upphör, i allmänhet hos personer med alkoholberoende. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd.
Rekommendationen att behandla med bensodiazepiner vid alkoholabstinens respektive alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och
delirium tremens har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad
C01 i tillstånds- och åtgärdslistan respektive prioritet 1, rad C07). Avgörande för de höga rekommendationerna är att bensodiazepiner är det
enda läkemedel som både kan lindra symtom och förebygga komplikationer. Vid längre tids användning finns dock risk för utveckling av
beroende, men den kan ses som ringa vid kortvarig och övervakad
behandling.
Delirium tremens manifesterar sig typiskt 2–3 dygn in i abstinensen hos
patienter med omfattande alkoholkonsumtion och svår abstinens i övrigt. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården
behandla personer med svår alkoholabstinens (delirium tremens) med
bensodiazepiner eller klometiazol (båda har prioritet 1, rad C11, respektive rad C12). Avgörande för rekommendationerna är att delirium tremens är ett allvarligt tillstånd, och att behandlingen kan vara livräddande. Det vetenskapliga stödet för klometiazol är sämre än för
bensodiazepiner, men det har stöd i beprövad erfarenhet.
Hög andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna
läkemedel som hämtas ut på apotek men inte läkemedel dispenserade
från läkemedelsförråd eller läkemedel som ges när personen är inskriven
i slutenvård, så kallade rekvisitionsläkemedel. Om läkemedelsregistret
utgör datakälla för att beräkna andelar med alkoholabstinens som får
en viss behandling, och läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på
sjukvårdsinrättningen utan receptförskrivning, innebär detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel
i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning på individnivå (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett
hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att testa indikatorn kan data från läkemedelsregistret kompletteras
med försäljningsstatistik för varje landsting över andel av de undersökta
läkemedlen som säljs direkt till vården (uppgifter som hämtas från statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten). Socialstyrelsen
Teknisk beskrivning
Bensodiazepiner vid alkoholabstinens:
Täljare 1: Antal vårdtillfällen i öppen specialiserad eller sluten vård med
diagnosen alkoholabstinens bland personer 18 år eller äldre där behandling satts in med bensodiazepiner.
Nämnare 1: Totalt antal vårdtillfällen i öppen specialiserad eller sluten
vård bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens.
Med alkoholabstinens avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol, abstinens
F10.3
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
27
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Bensodiazepiner eller klometiazol vid alkoholabstinens med delirium:
Täljare 2: Antal vårdtillfällen i sluten vård bland personer 18 år eller äldre
med diagnosen svår alkoholabstinens där behandling satts in med
a) bensodiazepiner
b) klometiazol
c) bensodiazepiner eller klometiazol.
Nämnare 2: Totalt antal vårdtillfällen i sluten vård med diagnosen svår
alkoholabstinens bland personer 18 år eller äldre.
Med svår alkoholabstinens avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol, abstinens med delirium
F10.4
Läkemedelsbehandlingen avser läkemedel som ges vid vårdinrättningen, så kallade rekvisitionsläkemedel, eller läkemedel som förskrivs på
recept.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
28
Läkemedel
ATC-kod
Bensodiazepiner
N05BA, N05CD, N05CF
Klometiazol
N05CM02
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret, framtida hälsodataregister som omfattar rekvisitionsläkemedel och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn kan testas
med data från läkemedelsregistret i kombination med försäljningsstatistik
som visar på förhållandet mellan andel läkemedel som säljs till vården
och som säljs på recept.
Brister i diagnosregistrering i patientregistret och brister i registrering av
läkemedel som ges vid besök på sjukvårdsinrättningen. Det är viktigt att
avgränsa vad som är ett nytt vårdtillfälle och inte beror på administrativa omständigheter som byte av klinik, etc.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
6. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med anti-histaminer eller
neuroleptika vid alkoholabstinens
Riktning
Andel vårdtillfällen i specialiserad vård bland personer med alkoholabstinens där läkemedelsbehandling med anti-histaminer eller neuroleptika
satts in, procent.
Antihistaminer och neuroleptika har i studier inte visat effekt vid alkoholabstinens. De båda läkemedelsgrupperna är dessutom behäftade med
kramptröskelsänkande effekt och riskerar att utlösa abstinensepilepsi
med komplicerade förlopp. Hälso- och sjukvården bör därför inte behandla personer med alkoholabstinens med antihistaminer eller neuroleptika och inte heller personer med svår alkoholabstinens (delirium
tremens) med neuroleptika. Rekommendationerna har fått prioritet
”icke-göra” i riktlinjernas rekommendationer (rad C05, C06, C09, C10,
C13 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Låg andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna
läkemedel som hämtas ut på apotek men inte läkemedel dispenserade
från läkemedelsförråd eller läkemedel som ges när personen är inskriven
i slutenvård, så kallade rekvisitionsläkemedel. Om läkemedelsregistret
utgör datakälla för att beräkna andelar med alkoholabstinens som får
en viss behandling, och läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på
sjukvårdsinrättningen utan receptförskrivning, innebär detta underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna
för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett
hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt
register följa upp även denna användning (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att testa indikatorn kan data från läkemedelsregistret kompletteras
med försäljningsstatistik för varje landsting över andel av de undersökta
läkemedlen som säljs direkt till vården (uppgifter hämtas från statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten).
Teknisk beskrivning
Antihistaminer eller neuroleptika vid alkoholabstinens:
Täljare: Antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland
personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens där behandling satts in med
a) antihistaminer,
b) neuroleptika,
c) antihistaminer eller neuroleptika.
Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller
sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens.
Mått
Syfte
Med alkoholabstinens avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
•
abstinens
F10.3
Neuroleptika vid alkoholabstinens med delirium:
Täljare: Antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland
personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens med delirium
där behandling satts in med neuroleptika.
Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller
sluten) bland personer 18 år eller äldre med diagnosen alkoholabstinens
med delirium.
Med alkoholabstinens avses följande diagnoskoder:
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
29
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
•
abstinens med delirium
F10.4
Läkemedelsbehandlingen avser läkemedel som ges vid vårdinrättningen, så kallade rekvisitionsläkemedel, eller läkemedel som förskrivs på
recept.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
30
Läkemedel
ATC-kod
Antihistaminer
R06A
Neuroleptika
N05A
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret, framtida hälsodataregister som omfattar rekvisitionsläkemedel och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn kan testas
med data från läkemedelsregistret i kombination med försäljningsstatistik
som visar på förhållandet mellan andel läkemedel som säljs till vården
och som säljs på recept.
Brister i diagnosregistrering och registrering av läkemedel som ges vid
besök på sjukvårdsinrättningen. Det är viktigt att avgränsa vad som är
ett nytt vårdtillfälle och inte beror på administrativa omständigheter som
byte av klinik, etc.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
7. Läkemedelsbehandling i specialiserad vård med buprenorfin eller metadon vid opiatabstinens
Riktning
Andel vårdtillfällen i specialiserad vård bland personer med opiatabstinens där läkemedelsbehandling med buprenorfin eller metadon satts in,
procent.
Opiatabstinens är ett allvarligt tillstånd som ofta kräver den specialiserade beroendevårdens heldygnsvård. Buprenorfin och metadon har
likvärdig effekt på kvarstannande i behandling men metadon är svårare
att reglera efter symtom. Behandling med buprenorfin vid opiatabstinens
har fått högsta prioritet (prioritet 1) i nationella riktlinjer (rad G02 i tillstånds- och åtgärdslistan) och rekommendationen att behandla med
metadon har fått prioritet 2 (rad G01).
Hög andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna
läkemedel som hämtas ut på apotek men inte läkemedel dispenserade
från läkemedelsförråd eller läkemedel som ges när personen är inskriven i
slutenvård, så kallade rekvisitionsläkemedel. Om läkemedelsregistret
utgör datakälla för att beräkna andelar med opiatabstinens som får en
viss behandling, och läkemedlen i stor utsträckning ges vid besök på
sjukvårdsinrättningen utan receptförskrivning, innebär detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i
ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att via ett nationellt register följa upp även denna användning (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister,
Socialstyrelsen 2013).
För att testa indikatorn kan data från läkemedelsregistret kompletteras
med försäljningsstatistik för varje landsting över andel av de undersökta
läkemedlen som säljs direkt till vården (uppgifter hämtas från statistiksystemet Concise vid ehälsomyndigheten).
Teknisk
skrivning
be-
Täljare: Antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland
personer 18 år eller äldre med diagnosen opiatabstinens som behandlats
med
a) buprenorfin,
b) metadon,
c) buprenorfin eller metadon
Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i specialiserad vård (öppen eller sluten) bland personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen
opiat/opioidabstinens.
Med opiatabstinens avses:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
opiater, abstinens
•
abstinens
•
abstinens med delirium
F11.3
F11.4
Läkemedelsbehandlingen avser läkemedel som ges vid vårdinrättningen,
så kallade rekvisitionsläkemedel, eller läkemedel som förskrivs på recept.
Läkemedel
ATC-kod
Buprenorfin
N07BC01
Metadon
N07BC02
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
31
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
32
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret, framtida hälsodataregister som omfattar rekvisitionsläkemedel och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn kan testas
med data från läkemedelsregistret i kombination med försäljningsstatistik
som visar på förhållandet mellan andel läkemedel som säljs till vården
och som säljs på recept.
Brister i diagnosregistrering och registrering av läkemedel som ges vid
besök på sjukvårdsinrättningen. Det är viktigt att avgränsa vad som är ett
nytt vårdtillfälle och inte beror på administrativa omständigheter som
byte av klinik, etc.
Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
8. Läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfinnaloxon eller metadon efter specialiserad vård vid opiatberoende
Riktning
Andel personer som läkemedelbehandlats med kombinationen
buprenorfin-naloxon eller metadon efter specialiserad vård vid beroende av opiater, procent.
Syftet med läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende är att
förebygga återfall, förbättra social funktion och minska medicinska
komplikationer och dödlighet. Med opiatberoende avses beroende
som framkallas av heroin, opium eller morfin. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården behandla personer med
opiatberoende med kombinationen buprenorfin-naloxon eller metadon.
Avgörande för rekommendationen är att dessa behandlingar har en
god effekt på andelen som använder droger och på kvarstannande i
behandling. Kombinationen buprenorfin-naloxon har fått en något
högre prioritering än metadon eftersom den har mindre allvarliga biverkningar (prioritet 1, rad G08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Metadon
har prioritet 2, rad G04.
Hög andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 20 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen opiatberoende som hämtat ut
a) Buprenorfin kombinationer (suboxone),
b) metadon,
c) suboxone eller metadon
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 20 år eller äldre som vårdats med diagnosen opiatberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med opiatberoende avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater vid,
•
beroendesyndrom,
•
skadligt bruk
F11.2
F11.1
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatumet (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under 12 månader framåt.
Datakällor
Felkällor
Läkemedel
ATC-kod
Buprenorfin-naloxon
N07BC51
Metadon
N07BC02
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkeme-
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
33
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
34
del som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte
heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning
ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, utan receptförskrivning, innebär
detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har
utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan
komplettera siffror från läkemedelsregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
När en läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende påbörjas
ska läkemedlen överlämnas till patienten under uppsikt av hälso- och
sjukvårdspersonal vid regelbundna återbesök på sjukvårdsinrättningen,
vilket oftast inte innebär registrering av recept. Den ansvarige läkaren
får dock överlåta till patienten att själv hantera sina läkemedel, om
1. resultatet av den läkemedelsassisterade behandlingen vid opiatberoende varit stabilt under minst sex månader i följd,
2. läkaren bedömer att det är i överensstämmelse med vårdplanen, och
3. läkaren bedömer att det inte föreligger någon risk för att patienten
säljer, ger bort eller på något annat sätt överlåter läkemedlet till någon
annan person. (SOSFS 2009:27).
En kartläggning som gjordes vid Socialstyrelsen visade att bland personer som fått läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende återfanns uppgifter om läkemedel på recept i läkemedelsregistret för mer
än 80 procent under kalenderåret (Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, Socialstyrelsen 2012).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med
uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Riket, landsting, enhet, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
9. Läkemedelsbehandling med antiepileptika, centralstimulerande läkemedel eller antidepressiva läkemedel efter specialiserad vård vid kokainberoende
Riktning
Andel personer som läkemedelsbehandlats med antiepileptika, centralstimulerande läkemedel, eller antidepressiva läkemedel efter specialiserad vård vid kokainberoende, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården inte
behandla personer med kokainberoende med antiepileptika eller centralstimulerande läkemedel (icke-göra, rad F04, respektive rad F06 i
tillstånds och åtgärdslistan). Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna saknar effekt på kokainanvändning, drogfrihet och kvarstannande i behandling. I undantagsfall kan personer med kokainberoende behandlas med antidepressiva läkemedel (prioritet 10, rad F05).
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden saknar effekt på
drogfrihet. Det har dock en viss positiv effekt på kvarstannande i behandling, vilket kan minska risken för komplikationer av beroendet och
över tid öka motivationen till drogfrihet.
Låg andel önskvärt.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen kokainberoende som hämtat ut
a) antiepileptika,
b) centralstimulerande läkemedel,
c) antiepileptika eller centralstimulerande läkemedel
d) antidepressiva läkemedel
(redovisas per grupp) på recept vid minst ett tillfälle inom 12 månader
efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen kokainberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med kokainberoende avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
kokain vid,
•
beroendesyndrom,
•
skadligt bruk
F14.2
F14.1
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle sker inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör
startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag
under 12 månader framåt.
Läkemedel
ATC-kod
Antiepileptiska läkemedel
N03A
Antidepressiva läkemedel
N06A
Centralt verkande sympatomimetika
N06BA
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
35
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Brister i diagnosregistrering i patientregistret. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek, inte läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel och inte
heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor utsträckning
ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, utan receptförskrivning, innebär
detta en underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har
utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt
att via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan
komplettera siffror från läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister, Socialstyrelsen 2013).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras med
uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Riket, landsting (om antal i gruppen är tillräckligt stort), utbildningsnivå,
födelseland.
Kön, ålder.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
36
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykosocial behandling, vuxna
10.1 Psykosocial behandling med MET, 12-stegsbehandling eller CRA i
den specialiserade vården vid alkoholberoende
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått psykosocial behandling i form av motivationshöjande behandling, (MET), 12stegsbehandling eller community reinforcement approach (CRA) vid
alkoholberoende, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda MET, 12-stegsbehandling eller CRA vid beroende
av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en
god effekt till låg kostnad om de erbjuds i form av gruppbehandling.
MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling och
har därför fått en något högre prioritering än de övriga åtgärderna
(prioritet 1, rad C24 i tillstånds- och åtgärdslistan). 12-stegsbehandling
och CRA har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationerna
har båda fått hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C25 respektive rad C26).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Psykosocial behandling vid missbruk/beroende
bedrivs av många professioner. Inom sjukvården är det vanligtvis kuratorer, psykologer och sjuksköterskor som ger psykosociala behandlingar
och uppgifter om dessa åtgärder måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta alla yrkesgruppers åtgärder inom den
psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen alkoholberoende och som fått
a) MET,
b) 12-stegsbehandling
c) CRA
d) MET eller 12-stegsbehandling eller CRA
(redovisas per grupp om möjligt) vid vårdtillfället eller någon gång inom
12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F10.2
F10.1
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen alkoholberoende inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller inom
övrig psykiatri (nämnare). Datum för första vårdtillfälle under studerad
tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas antal personer som fått
någon eller några av åtgärderna vid detta första vårdtillfälle eller någon
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
37
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkoholberoende (täljare).
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
38
Åtgärdskod
Beskrivning
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET).
AU117
12-stegsbehandling, strukturerad samtalsbehandling enligt Anonyma Alkoholisters tolv steg vilken
syftar till tillfrisknande från alkohol- och drogberoende. Behandlingen ges individuellt eller i grupp.
Kod saknas
Community reinforcement approach (CRA)
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även i åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar
liksom till åldersstandardisering.
Landstingens patientadministrativa system.
Alla personer med alkoholberoende vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Svårigheter med att avgränsa vilka som borde ha behandlingen. Kodningen
av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få data från
landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.2 Psykosocial behandling med MET i primärvården vid alkoholberoende
Riktning
Andel personer som i primärvården fått motivationshöjande behandling
(MET) vid alkoholberoende, procent.
Det finns god evidens för att motivationshöjande behandling vid alkoholberoende har en god effekt till låg kostnad. Rekommendationen har
fått högsta prioritet (prioritet 1) i riktlinjernas rekommendationer (rad C24
i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Uppgifter på individnivå från primärvården saknas i
nuläget på nationell nivå. Psykosocial behandling vid missbruk/beroende bedrivs av många professioner. Inom sjukvården är det
vanligtvis kuratorer, psykologer och sjuksköterskor som ger psykosociala
behandlingar. Arbete pågår för att på sikt utöka patientregistret med
att omfatta uppgifter även från primärvården, men då måste registrering ske av alla yrkesgruppers åtgärder i vården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdas i primärvården med
diagnosen alkoholberoende som fått motivationshöjande behandling i
samband med besöket eller under året därefter.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdas i primärvården med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod
som i täljaren.
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F10.2
F10.1
Åtgärdskod (KVÅ)
Beskrivning
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET).
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga från primärvården. I avvaktan på detta kan enkät användas för att samla in information om
primärvårdens verksamhet.
Kodningen av åtgärder i primärvården kan vara bristfällig, liksom diagnossättning. Insamling av primärvårdens data måste omfatta alla
yrkesgrupper inom vården eftersom motivationshöjande behandling
även används av andra yrkesgrupper än läkare. Svårigheter med att
avgränsa vilka som borde ha behandlingen.
Riket, landsting
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
39
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.3 Psykosocial behandling med MET, 12-stegsbehandling eller CRA i
socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM
på grund av alkoholmissbruk
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått motivationshöjande behandling (MET), 12-stegsbehandling eller community
reinforcement approach (CRA) bland dem som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund
av alkoholmissbruk, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda MET, 12-stegsbehandling eller CRA vid beroende
av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en
god effekt till låg kostnad om de erbjuds i form av gruppbehandling.
MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling och
har därför fått en något högre prioritering än de övriga åtgärderna
(prioritet 1, rad C24 i tillstånds- och åtgärdslistan). 12-stegsbehandling
och CRA har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationerna
har båda fått hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C25 respektive C26).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk av alkohol och som fått
a) MET,
b) 12-stegsbehandling
c) CRA
d) MET eller 12-stegsbehandling eller CRA
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som
fått insatser enligt SoL på grund av missbruk av alkohol under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Svårigheter att avgränsa vilka som borde ha insatsen. Individer
som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av service och inte
som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
40
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
10.4 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med MET, 12-stegsbehandling eller CRA i socialtjänstens arbete med
personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Riktning
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
psykosocial behandling i form av motivationshöjande behandling (MET),
12-stegsbehandling eller community reinforcement approach (CRA)
(bland personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av alkoholmissbruk, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda MET, 12-stegsbehandling eller CRA vid beroende
av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en
god effekt till låg kostnad om de erbjuds i form av gruppbehandling.
MET har även en låg kostnad per effekt för individuell behandling och
har därför fått en något högre prioritering än de övriga åtgärderna
(prioritet 1, rad C24 i tillstånds- och åtgärdslistan). 12-stegsbehandling
och CRA har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationerna
har båda fått hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C25 respektive C26).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
a) MET,
b) 12-stegsbehandling
c) CRA
d) MET eller 12-stegsbehandling eller CRA
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
41
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
11.1 Psykosocial behandling med KBT eller PDT i den specialiserade vården vid alkoholberoende
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått psykosocial behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk
terapi (PDT) vid beroende av alkohol, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT. Behandlingen har visat en positiv effekt när
det gäller att minska alkoholkonsumtionen vid beroende av alkohol,
men har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationen har fått
hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C27 i tillstånds- och
åtgärdslistan). PDT är också mindre kostnadseffektiv än MET, är något
mindre studerat men har vistats ha effekt i de studier som finns på området. Rekommendationen har en något lägre prioritet än KBT (prioritet
3, rad C30).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Dessa behandlingar utförs i stor utsträckning av
andra yrkesgrupper än läkare inom vården och uppgifter måste samlas
in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen
utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta alla yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen alkoholberoende som fått
a) KBT,
b) PDT,
c) KBT eller PDT
(redovisas per grupp) vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen alkoholberoende under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F10.2
F10.1
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen alkoholberoende inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller inom
övrig psykiatri (nämnare). Datum för första vårdtillfälle under studerad
tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas antal personer som fått
någon av åtgärderna KBT eller PDT vid detta första vårdtillfälle eller
någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkoholberoende.
42
Åtgärdskod
Beskrivning
DU011
KBT
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet
med kognitiv teori
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
DU008
Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk
enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk
teori
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Landstingens patientadministrativa system
Alla personer med alkoholberoende vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få data
från landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
43
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
11.2 Psyksocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete
med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått psykosocial behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi (PDT) bland dem som fått insatser enligt Socialtjänstlagen
(SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av alkoholmissbruk, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT. Behandlingen har visat en positiv effekt när
det gäller att minska alkoholkonsumtionen vid beroende av alkohol,
men har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationen har fått
hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C27 i tillstånds- och
åtgärdslistan). PDT är också mindre kostnadseffektiv än MET, är något
mindre studerat men har vistats ha effekt i de studier som finns på området. Rekommendationen har en något lägre prioritet än KBT (prioritet
3, rad C30).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk av alkohol och som fått
a) KBT,
b) PDT
c) KBT eller PDT
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som
fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol under
motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av
service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de
inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
44
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
11.3 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT eller PDT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av alkoholmissbruk
Riktning
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
psykosocial behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) eller
psykodynamisk terapi (PDT) till personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbruk (LVM) på grund av
alkoholmissbruk, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT. Behandlingen har visat en positiv effekt när
det gäller att minska alkoholkonsumtionen vid beroende av alkohol,
men har sämre kostnadseffektivitet än MET. Rekommendationen har fått
hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad C27 i tillstånds- och
åtgärdslistan). PDT är också mindre kostnadseffektiv än MET, är något
mindre studerat men har vistats ha effekt i de studier som finns på området. Rekommendationen har en något lägre prioritet än KBT (prioritet
3, rad C30).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
a) KBT,
b) PDT,
c) KBT eller PDT
bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av alkohol.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
45
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
12.1 Psykosocial behandling med KBT i den specialiserade vården vid
missbruk eller beroende av cannabis
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått psykosocial behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) vid missbruk eller beroende av cannabis, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT vid cannabisberoende. Behandlingen har
visat en måttlig effekt på självrapporterad användning jämfört med
annan psykosocial behandling vid missbruk och beroende av cannabis.
Idag finns det få psykosociala behandlingsalternativ att tillgå vid cannabisberoende och i stort sett saknas läkemedelsbehandling. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad
E03 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Behandling med KBT utförs i stor utsträckning av
andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in
från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen
utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta alla yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnosen missbruk eller beroende av cannabis som fått behandlingen KBT vid detta vårdtillfälle eller någon gång inom 12 månader efter
vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats med diagnosen missbruk eller beroende av cannabis under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F12.2
F12.1
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen missbruk eller beroende
av cannabis inom öppen specialiserad vård eller sluten vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare). Datum för första vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland de vårdade beräknas
antal personer som fått åtgärden KBT vid detta första vårdtillfälle eller
någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för missbruk eller beroende av cannabis (täljare).
46
Åtgärdskod
Beskrivning
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet
med kognitiv teori
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Landstingens patientadministrativa system
Alla personer med missbruk eller beroende av cannabis vårdas inte i
sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade
gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem
med att få data från landstingen.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
47
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
12.2 Psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av cannabis
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått psykosocial behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) bland dem som
fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM) på grund av missbruk eller beroende av cannabis, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT. Behandlingen har visat en måttlig effekt på
självrapporterad användning jämfört med annan psykosocial behandling vid missbruk och beroende av cannabis. Idag finns det få psykosociala behandlingsalternativ att tillgå vid cannabisberoende och i stort
sett saknas läkemedelsbehandling. Rekommendationen har fått hög
prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad E03 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk eller beroende av cannabis och som fått KBT.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som
fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av
cannabis under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
48
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av
service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de
inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
12.3 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller psykosocial behandling med KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt
SoL eller LVM på grund av missbruk av cannabis
Riktning
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
psykosocial behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) till personer som fått insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård
av missbrukare (LVM) på grund av missbruk eller beroende av cannabis,
procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda KBT. Behandlingen har visat en måttlig effekt på
självrapporterad användning jämfört med annan psykosocial behandling vid missbruk och beroende av cannabis. Idag finns det få psykosociala behandlingsalternativ att tillgå vid cannabisberoende och i stort
sett saknas läkemedelsbehandling. Rekommendationen har fått hög
prioritet (prioritet 2) i nationella riktlinjer (rad E03 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller KBT bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på
grund av missbruk eller beroende av cannabis.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
49
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
13. Behandling med KBT eller CRA vid läkemedelsassisterad behandling i
den specialiserade vården vid missbruk eller beroende av opiater
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått behandling i form
av kognitiv beteendeterapi (KBT) eller community reinforcement approach (CRA) som tillägg till läkemedelsassisterad behandling vid
missbruk eller beroende av opiater, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda personer med missbruk eller beroende av opiater KBT (prioritet 3, rad G12 i tillstånds- och åtgärdslistan) eller CRA
(prioritet 4, rad G11) som tillägg till läkemedelsassisterad behandling.
Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har god effekt
på andelen som använder droger. KBT har en något bättre effekt än
CRA, vilket påverkat prioriteringen.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Behandling med KBT och CRA utförs i stor utsträckning av andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter
måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag
om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta
alla yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska vården.
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad
vård med diagnosen missbruk eller beroende av opiater som fått
a) KBT
b) CRA
c) KBT eller CRA
(redovisas per grupp) som tillägg till läkemedelsassisterad behandling
vid detta vårdtillfälle eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år och äldre som vårdats med
diagnosen missbruk eller beroende av opiater under motsvarande
tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Med missbruk eller beroende av opiater avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F11.2
F11.1
Datum för första vårdtillfälle med diagnos opiatberoende under studerad tidsperiod noteras (mättillfället). För de vårdade (nämnaren) hämtas uppgift om åtgärd avseende KBT eller CRA antingen vid mättillfället eller någon gång under 12 månader därefter. Uppgifter
inhämtas även om uttag av läkemedel någon gång under året efter
mättillfället. De som både har fått åtgärden och haft minst ett läkemedelsuttag av något av läkemedlen enligt tabell nedan, utgör täljaren.
50
Åtgärdskod
Beskrivning
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i
enlighet med kognitiv teori
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
återfall genom att öka patientens kunskaper,
motivation och färdigheter. Behandlingen ges
individuellt eller i grupp.
Kod saknas
CRA
Läkemedel
ATC-kod
Buprenorfin-naloxon
N07BC51
Metadon
N07BC02
Buprenorfin
N07BC01
Ålderstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Patientregistret när uppgifter finns tillgängliga om samtliga yrkesgruppers åtgärder samt läkemedelsregistret.
Brister i diagnosregistrering och i kodning av åtgärder. Läkemedelsregistret omfattar enbart förskrivna och uthämtade läkemedel, inte
läkemedel som ges när personen är inskriven i slutenvård, läkemedel
dispenserade från läkemedelsförråd, så kallade rekvisitionsläkemedel,
och inte heller läkemedel köpta utan recept. Om läkemedlen i stor
utsträckning ges vid besök på sjukvårdsinrättningen, innebär detta en
underskattning av antalet behandlade. Socialstyrelsen har utrett förutsättningarna för att integrera individbaserade data för rekvisitionsläkemedel i ett hälsodataregister och i framtiden kan det bli möjligt att
via ett nationellt register följa upp även denna användning som kan
komplettera siffror från läkemedelregistret. (Uppföljning av rekvisitionsläkemedel – förutsättningar för integrering i ett hälsodataregister,
Socialstyrelsen 2013).
När en läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende påbörjas
ska läkemedlen iordningställas och överlämnas till patienten under
uppsikt av hälso- och sjukvårdspersonal vid regelbundna återbesök på
sjukvårdsinrättningen, vilket innebär att patienten inte hämtar ut sina
läkemedel på recept. Den ansvarige läkaren får dock överlåta till
patienten att själv hantera sina läkemedel, om
1. resultatet av den läkemedelsassisterade behandlingen vid opiatberoende varit stabilt under minst sex månader i följd,
2. läkaren bedömer att det är i överensstämmelse med vårdplanen,
och
3. läkaren bedömer att det inte föreligger någon risk för att patienten
säljer, ger bort eller på något annat sätt överlåter läkemedlet till någon annan person. (SOSFS 2009:27).
En kartläggning som gjordes vid Socialstyrelsen visade att bland personer som fått läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende
återfanns uppgifter om läkemedel på recept i läkemedelsregistret för
mer än 80 procent under kalenderåret (Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, Socialstyrelsen 2012).
För att uppskatta hur stort problemet är i respektive landsting när det
gäller att få en fullständigare bild av läkemedelsanvändningen kan i
dagsläget data över uttagna läkemedel på apotek kompletteras
med uppgifter över andel läkemedel som säljs till vården, via försäljningsstatistik som hämtas ur statistiksystemet Concise vid eHälsomyndigheten.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
51
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
14.1 Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12stegsbehandling eller KBT i den specialiserade vården vid missbruk eller
beroende av centralstimulerande preparat
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått behandling i form
av CRA (community reinforcement approach) med tillägg av förstärkningsmetod (contingency management), 12-stegsbehandling eller KBT
vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (kokain/amfetamin), procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12stegsbehandling eller KBT. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel som blir drogfria. CRA och 12stegsbehandling har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer
(rad F10 respektive F09 i tillstånds- och åtgärdslistan). KBT har prioritet 4
(rad F11).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Psykosocial behandling vid missbruk/beroende
bedrivs av många professioner. Inom sjukvården är det vanligtvis kuratorer, psykologer och sjuksköterskor som ger psykosociala behandlingar
och uppgifter måste samlas in från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens
uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att
omfatta alla yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård
med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel (kokain/amfetamin) som fått
a) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
b) 12-stegsbehandling
c) KBT
d) CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT
(redovisas per grupp) vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället. Åtgärderna ska ha ägt rum vid vårdtillfälle för
beroendet eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats i specialiserad vård med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med missbruk eller beroende av centralstimulerande medel avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F14.2
F14.1
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
•
Beroendesyndrom
•
Skadligt bruk
F15.2
F15.1
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnoser för missbruk eller beroende av centralstimulerande medel inom öppen specialiserad vård eller
sluten vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare).
52
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datum för första vårdtillfälle (mättillfället) under studerad tidsperiod
noteras. Bland de vårdade beräknas antal personer som fått åtgärderna vid mättillfället eller någon gång under 12 månader efter. Behandling med CRA och förstärkningsmetod ska båda ha ägt rum under
denna period.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Åtgärdskod
Beskrivning
Kod saknas
CRA
Kod saknas
Förstärkningsmetod
AU117
12-stegsbehandling, strukturerad samtalsbehandling enligt Anonyma Alkoholisters 12 steg vilken
syftar till tillfrisknande från alkohol- och drogberoende. Behandlingen ges individuellt eller i grupp
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet med kognitiv teori
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt
eller i grupp.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Landstingens patientadministrativa system
Alla personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande medel vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i
den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig.
Möjliga problem med att få data från landstingen.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
53
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
14.2 Behandling med CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått
insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk av centralstimulerande
preparat
Riktning
Andel personer som inom ramen för socialtjänstens arbete fått behandling i form av CRA (community reinforcement approach) med tillägg av
förstärkningsmetod (contingency management), 12-stegsbehandling
eller KBT vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat
(kokain/amfetamin), procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12stegsbehandling eller KBT. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel som blir drogfria. CRA och 12stegsbehandling har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer
(rad F10 respektive F09 i tillstånds- och åtgärdslistan). KBT har prioritet 4
(rad F11).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller socialtjänstens insatser på frivillig basis för
personer med missbruksproblem. Tvångsvården finns som personnummerbaserad statistik men uppgifter om åtgärder saknas i den statistik
som samlas in av Socialstyrelsen.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt SoL eller
LVM på grund av missbruk eller beroende av centralstimulerande medel
(kokain/amfetamin) som fått
a) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
b) 12-stegsbehandling
c) KBT
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som fått insatser enligt
SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av centralstimulerande medel under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Avser frivilliga, individuellt behovsprövade insatser, såväl öppna insatser
som heldygnsvård samt tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
54
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef för missbruks- och beroendeverksamheten.
Möjliga svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas. Individer som enbart får rådgivning och stöd som ges i form av
service och inte som biståndsbeslutade insatser ingår inte eftersom de
inte registreras.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
14.3 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller behandling med CRA
med tillägg av förstärkningsmetod, 12-stegsbehandling eller KBT i socialtjänstens arbete med personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på
grund av missbruk av centralstimulerande preparat
Mått
Syfte
Riktning
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
behandling i form av CRA (community reinforcement approach) med
tillägg av förstärkningsmetod (contingency management), 12stegsbehandling eller KBT vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (kokain/amfetamin), procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda CRA med tillägg av förstärkningsmetod, 12stegsbehandling eller KBT. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel som blir drogfria. CRA och 12stegsbehandling har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer
(rad F10 respektive F09 i tillstånds- och åtgärdslistan). KBT har prioritet 4
(rad F11).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
a) CRA med tillägg av förstärkningsmetod
b) 12-stegsbehandling
c) KBT
bland personer som fått insatser enligt SoL eller LVM på grund av missbruk eller beroende av centralstimulerande medel (kokain/amfetamin).
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som får behandlingen.
Möjliga problem med att få data från kommuner och stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård, frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
55
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
15. Nedtrappning samt nedtrappning med tillägg av KBT i den specialiserade vården vid långvarigt bruk av bensodiazepiner
Riktning
Andel personer som i den specialiserade vården fått åtgärd som avser
upprättande av nedtrappningsschema med och utan tillägg av kognitiv
beteendeterapi (KBT) vid beroende av bensodiazepiner, procent.
Det är vanligt med abstinensbesvär efter längre tids bruk av
bensodiazepiner. Patienter kan därför behöva hjälp med nedtrappning.
Abstinensperioden är ofta långvarig och det kan finnas risk för allvarliga
abstinenskomplikationer. Nedtrappning innebär att patientens dos av
bensodiazepiner minskas stegvis och risker för komplikationer minskas. I
riktlinjerna ingår även KBT som tillägg till nedtrappning. KBTbehandlingen har varit inriktad på antingen bensodiazepinanvändningen eller sömnsvårigheter och ångest, eller båda. Enligt Socialstyrelsens
rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda personer med
långvarigt bruk, för vilka utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt,
nedtrappning av bensodiazepin eller nedtrappning med tillägg av
kognitiv beteendeterapi. Avgörande för rekommendationen är att
insatsen ökar andelen patienter som blir bensodiazepinfria. Åtgärden
har fått hög prioritet (prioritet 2, rad D02, respektive D03 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Många behandlingar utförs av andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in från respektive
landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder i
den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen
beroende av hypnotika eller sedativa medel som
a) fått ett nedtrappningsschema upprättat
b) fått ett nedtrappningsschema upprättat samt behandlats med
kognitiv beteendeterapi.
Åtgärderna ska ha ägt rum vid vårdtillfälle för beroendet eller någon
gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen beroende av hypnotika eller sedativa medel under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Med alkoholberoende avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa och hypnotika
F13
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal personer som vårdats med diagnosen missbruk eller beroende
av hypnotika eller sedativa medel inom öppen specialiserad vård eller
sluten vård vid beroendeenhet eller inom övrig psykiatri (nämnare).
Datum för första vårdtillfälle (mättillfället) under studerad tidsperiod
noteras. För att mäta långvarig sjukdom hämtas uppgifter om personen
vårdats vid något ytterligare tillfälle minst två år innan mättillfället och
enbart långvariga brukare inkluderas.
Bland långvariga brukare beräknas antal personer som fått åtgärderna
vid detta första vårdtillfälle eller någon gång under 12 månader efter
mättillfället (täljare).
56
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Åtgärdskod
Beskrivning
DV004
Avgiftning vid överkonsumtion av läkemedel – upprättande av nedtrappningsschema, överenskommelse med patienten samt uppföljning av tidigare
överenskommelser
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk – enligt specifik metod i enlighet
med kognitiv teori
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall
genom att öka patientens kunskaper, motivation
och färdigheter. Behandlingen ges individuellt eller i
grupp.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms vara nödvändigt även efter åldersgrupper för att ge möjlighet till stratifierade
redovisningar liksom till åldersstandardisering.
Landstingens patientadministrativa system
Alla personer med missbruk eller beroende av hypnotika eller sedativa
medel vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår
inte i den studerade gruppen. Svårigheter med att ringa in det tillstånd
som avses. Möjliga problem med att få data från landstingen. I framtiden, om alla yrkesgruppers insatser registreras i patientregistret, kan
patientregistret länkas till läkemedelsregistret och långvariga användare
av bensodiazepiner ringas in med data från läkemedelsregistret.
Riket, landsting.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
57
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykosocial behandling, barn och
ungdomar
16.1 MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den specialiserade
vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar
Riktning
Andel barn och ungdomar i den specialiserade vården som fått korta
insatser med motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT), eller
adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive
continuing care (ACC) vid alkohol- eller narkotikaproblem, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda korta insatser (MI eller MET), MET i kombination
med KBT, ACRA eller ACC. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel barn och ungdomar som använder
alkohol och droger. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet
3) i nationella riktlinjer (rad I01, I02 respektive I07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Dessa behandlingar utförs i stor utsträckning av
andra yrkesgrupper inom vården och uppgifterna måste samlas in från
respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till
patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers
åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal barn och ungdomar 12–20 år som vårdats för alkohol- eller
narkotikaproblem som fått insatser med
a) MI eller MET,
b) MET och KBT,
c) ACRA eller ACC
d) Någon av insatserna under a–c
Vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 12–20 år som vårdats för
alkohol- eller narkotikaproblem under motsvarande tidsperiod som i
täljaren.
Mått
Syfte
Med alkohol- eller narkotikaproblem avses följande diagnoskoder:
58
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av
hallucinogener
F16
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Problem som har samband med livsstil, alkoholbruk
Z72.1
Problem som har samband med livsstil, drogbruk
Z72.2
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om barn och ungdomar som vårdats för ovanstående diagnoser inom
öppen specialiserad vård eller sluten vård (inom barn- och ungdomspsykiatri respektive, barn- och ungdomshabilitering samt verksamheter
med specialinriktning på alkohol- och narkotikamissbruk). Datum för
första vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland de vårdade
beräknas antal som fått åtgärderna vid detta första vårdtillfälle eller
någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkohol- eller narkotikaproblem.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Åtgärdskod
Beskrivning
DU118
Motiverande samtal (MI). Manualbaserad samtalsbehandling med målet att tydliggöra och
förstärka personens egen motivation till förändring. Används i första hand för att åstadkomma
livsstilsförändringar
Kod saknas
Motivationshöjande behandling (MET)
DU011
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
beteendeterapeutisk (KBT) – enligt specifik metod
i enlighet med kognitiv teori
DU119
Form av KBT
Återfallsprevention (ÅFP), Manualbaserad samtalsbehandling som syftar till att förebygga återfall genom att öka patientens kunskaper, motivation och färdigheter. Behandlingen ges
individuellt eller i grupp.
Kod saknas
ACRA
Kod saknas
ACC
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna från
landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms lämpligt
även åldersindelat (yngre/äldre barn och ungdomar) för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar.
Landstingens patientadministrativa system.
Alla personer med missbruksproblem vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få data
från landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, åldergrupper (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
59
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
16.2 MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC i den sociala barn- och
ungdomsvården bland de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund
av alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel barn och ungdomar som fått korta insatser med motiverande
samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT), eller adolescent community
reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC)
bland dem med insatser som beslutats enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller
Lagen om vård av unga (LVU) på grund av alkohol och/eller narkotikaproblem, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda korta insatser (MI eller MET), MET i kombination
med KBT, ACRA eller ACC. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel barn och ungdomar som använder
alkohol och droger. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet
3) i nationella riktlinjer (rad I01, I02 respektive I07 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller öppenvårdsinsatser som beslutats enligt SoL
och LVU. Däremot finns idag individuppgifter med personnummer när
det gäller heldygnsinsatser. För att kunna följa upp i vilken utsträckning
rekommenderade insatser används inom den sociala barn- och ungdomsvården vid alkohol- eller narkotikaproblem krävs att:
•
Personnummerbaserad statistik samlas in för öppenvårdsinsatser enligt SoL och LVU.
•
Uppgifter samlas in om skäl relaterade till barnets problem
och/eller beteende, i detta fall alkohol- eller annat drogmissbruk.
•
Uppgifter om stöd- och hjälpinsatser samlas in för varje individ.
Täljare: Antal barn och ungdomar 12–20 år som fått insatser med
a) MI eller MET,
b) MET och KBT,
c) ACRA eller ACC
bland dem med öppenvårds- eller heldygnsinsatser som beslutats enligt
SoL eller LVU och där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 12–20 år med öppenvårdseller heldygnsinsatser som beslutats enligt SoL eller LVU och där skälet till
insats är alkohol- eller narkotikaproblem under motsvarande tidsperiod
som i täljaren.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef inom individ- och familjeomsorgen.
På sikt kan ett system för utvidgad insamling av data inom den sociala
barn- och ungdomsvården innebära bättre möjligheter till verksamhetsuppföljning, genom utveckling av personnummerstatistik, insamling av
data om stöd- och hjälpinsatser, och skäl till insatsen.
Svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas.
Mått
Syfte
Teknisk beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
60
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
16.3 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller MI eller MET, MET och
KBT, ACRA eller ACC i den sociala barn- och ungdomsvården till de som
fått insatser enligt SoL eller LVU på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
korta insatser med motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande
behandling (MET), MET i kombination med kognitiv beteendeterapi
(KBT), eller adolescent community reinforcement approach (ACRA)
eller assertive continuing care (ACC) bland dem med insatser som
beslutats enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av unga
(LVU) på grund av alkohol och/eller narkotikaproblem, procent.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda korta insatser (MI eller MET), MET i kombination
med KBT, ACRA eller ACC. Avgörande för rekommendationen är att
åtgärderna har god effekt på andel barn och ungdomar som använder alkohol och droger. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad I01, I02 respektive I07 i tillstånds- och
åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator
Teknisk
ning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
a) MI eller MET,
b) MET och KBT,
c) ACRA eller ACC
bland barn och ungdomar 12–20 år som fått insatser enligt SoL eller LVU
inom den sociala barn- och ungdomsvården på grund av alkohol- eller
narkotikaproblem.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till landets kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna.
Mått
Syfte
beskriv-
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Strukturmåttet visar inte hur många personer som borde ha fått insatsen
som får denna. Möjliga problem med att få data från kommuner eller
stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
61
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
17.1 Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den specialiserade vården vid alkohol- eller narkotikaproblem hos barn och ungdomar
Riktning
Andel ungdomar i den specialiserade vården som fått familjeterapier
functional family treatment (FFT), brief strategic family treatmentm
(BSFT) respektive multidimensional family therapy (MDFT), procent.
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat
effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt
beteende. Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem
familjebehandling eller systemisk behandling i form av FFT, BSFT eller
MDFT. Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har visat
goda resultat på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad I04, I03
och I05 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator. När det gäller de åtgärder som utförs i vården är
data inte fullständiga i patientregistret då enbart läkares insatser registreras i öppenvården. Behandlingarna utförs i stor utsträckning av
andra yrkesgrupper inom vården och dessa uppgifter måste samlas in
från respektive landstings patientadministrativa system. Socialstyrelsen
utreder för närvarande på regeringens uppdrag om uppgiftsskyldigheten till patientregistret ska utökas till att omfatta även andra yrkesgruppers åtgärder inom den psykiatriska öppenvården.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal barn och ungdomar 12–20 år som vårdats för alkoholeller narkotikaproblem som behandlats med
a) FFT,
b) BSFT,
c) MDFT,
d) FFT eller BSFT eller MDFT
vid vårdtillfället eller någon gång inom 12 månader efter vårdtillfället.
Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 12–20 år som vårdats för
alkohol- eller narkotikaproblem under motsvarande tidsperiod som i
täljaren.
Mått
Syfte
Med alkohol- eller narkotikaproblem avses följande diagnoskoder:
62
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoak-
F19
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
tiva substanser
Problem som har samband med livsstil, alkoholbruk
Z72.1
Problem som har samband med livsstil, drogbruk
Z72.2
Landstingen hämtar information från sina patientadministrativa system
om antal barn och ungdomar som vårdats för ovanstående diagnoser
inom öppen specialiserad vård eller sluten vård (inom barn- och ungdomspsykiatri respektive, barn- och ungdomshabilitering samt verksamheter med specialinriktning på alkohol- och narkotikamissbruk).
Datum för första vårdtillfälle under studerad tidsperiod noteras. Bland
de vårdade beräknas antal som fått respektive åtgärder vid detta
första vårdtillfälle eller någon gång under 12 månader efter vårdtillfället för alkohol- eller narkotikaproblem.
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Åtgärdskod
Beskrivning
DU024
Funktionell familjeterapi (FFT)
Kod saknas
Brief Strategic Family Therapy (BSFT)
Kod saknas
Multidimensional Family Therapy (MDFT)
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Antalsuppgifterna
från landstingen rapporteras för vardera kön och om så bedöms
lämpligt även åldersindelat (yngre/äldre ungdomar) för att ge möjlighet till stratifierade redovisningar.
Landstingens patientadministrativa system.
Alla personer med missbruksproblem vårdas inte i sluten eller öppen
specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen. Kodningen av åtgärder kan vara bristfällig. Möjliga problem med att få
data från landstingen.
Riket, landsting, enhet.
Kön, åldergrupper (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
63
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
17.2 Familjebehandling med FFT, BSFT och MDFT i den sociala barn- och
ungdomsvården bland de som fått insatser enligt SoL eller LVU på grund
av alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel barn och ungdomar som fått familjeterapier functional family
treatment (FFT), brief strategic family treatment (BSFT) respektive multidimensional family therapy (MDFT), bland dem med insatser som beslutats enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av unga (LVU) på
grund av alkohol och/eller narkotikaproblem, procent.
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat effekt
även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt beteende.
Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten
erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem familjebehandling eller systemisk behandling i form av FFT, BSFT eller MDFT. Avgörande
för rekommendationen är att åtgärderna har visat goda resultat på
cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått hög
prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad I04, I03 och I05 i tillståndsoch åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Mått
Syfte
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Utvecklingsindikator. Kontinuerlig insamling av personnummerbaserad
statistik saknas när det gäller öppenvårdsinsatser som beslutats enligt SoL
och LVU. Däremot finns idag individuppgifter med personnummer när
det gäller heldygnsinsatser. För att kunna följa upp i vilken utsträckning
dessa behandlingar används inom den sociala barn- och ungdomsvården vid alkohol- eller narkotikaproblem krävs att:
•
Personnummerbaserad statistik samlas in för öppenvårdsinsatser enligt SoL och LVU.
•
Uppgifter samlas in om skäl relaterade till barnets problem
och/eller beteende, i detta fall alkohol- eller annat drogmissbruk.
•
Uppgifter om stöd- och hjälpinsatser samlas in för varje individ.
Täljare: Antal barn och ungdomar 12–20 år som fått
a) FFT,
b) BSFT,
c) MDFT,
d) FFT eller BSFT eller MDFT
bland dem med öppenvårds- eller heldygnsinsatser som beslutats enligt
SoL eller LVU och där skälet till insats är alkohol- eller narkotikaproblem.
Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 12–20 år med öppenvårdseller heldygnsinsatser som beslutats enligt SoL eller LVU och där skälet till
insats är alkohol- eller narkotikaproblem under motsvarande tidsperiod
som i täljaren.
Teknisk
beskrivning
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
64
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Enkät till kommunens ansvariga chef inom individ- och familjeomsorgen.
På sikt kan ett system för utvidgad insamling av data inom den sociala
barn- och ungdomsvården innebära bättre möjligheter till verksamhetsuppföljning, genom utveckling av personnummerstatistik, insamling av
data om stöd- och hjälpinsatser, och skäl till insatsen.
Svårigheter för kommunerna att ta fram de uppgifter som efterfrågas.
Riket, län, kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, enheter, öppna insatser respektive heldygnsvård.
Kön, ålder (t.ex. 12–17, 18–20 år).
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
17.3 Kommuner och stadsdelar som tillhandahåller FFT, BSFT och MDFT i
den sociala barn- och ungdomsvården till de som fått insatser enligt SoL
eller LVU på grund av alkohol- eller narkotikaproblem
Riktning
Andel kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
familjeterapierna functional family treatment (FFT), brief strategic family
treatment (BSFT) respektive multidimensional family therapy (MDFT),
bland dem med insatser som beslutats enligt Socialtjänstlagen (SoL)
eller Lagen om vård av unga (LVU) på grund av alkohol och/eller narkotikaproblem, procent.
Behandling baserad på familjeterapi bygger på att hela eller delar av
familjen på olika sätt involveras i behandlingen. Metoden har visat
effekt även för andra problem än missbruk, till exempel antisocialt
beteende. Familjebehandling används ofta för lite yngre ungdomar.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och
socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem
familjebehandling eller systemisk behandling i form av FFT, BSFT eller
MDFT. Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har visat
goda resultat på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationen har fått hög prioritet (prioritet 3) i nationella riktlinjer (rad I04, I03
och I05 i tillstånds- och åtgärdslistan).
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator
Teknisk
beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de tillhandahåller
a) FFT,
b) BSFT,
c) MDFT,
d) FFT eller BSFT eller MDFT
bland barn och ungdomar 12–20 år som fått insatser enligt SoL eller LVU
inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till landets kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Strukturmåttet visar inte hur många personer som borde ha fått insatsen
som får denna. Möjliga problem med att få data från kommuner eller
stadsdelar.
Riket, län, kommuner/stadsdelar.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
65
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Övergripande indikatorer
18. Dödlighet bland vårdade med alkoholdiagnos
Mått
Andel döda ett år efter vård för alkoholdiagnos, procent.
Syfte
Riktning
En hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är viktigt att följa
att gruppen inte missgynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal döda, oavsett orsak, under året efter vården, bland vårdade med alkoholrelaterad diagnos, 18 år eller äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med alkoholdiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
66
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett var det ägt rum. Utskrivningsdatumet (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller
datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård)
utgör startdatum för att hämta information om personen avlidit eller inte
under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
19. Dödlighet bland vårdade med narkotikadiagnos
Mått
Andel döda ett år efter vård för narkotikadiagnos, procent.
Syfte
Riktning
En hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är viktigt att följa
att gruppen inte missgynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk
ning
Täljare: Antal döda, oavsett orsak, under året efter vården, bland vårdade med narkotikadiagnos, 18 år eller äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
beskriv-
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Diagnosuppgiften kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård
eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under
exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller datum för
besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör
startdatum för att hämta information om personen avlidit eller inte
under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar narkotika
vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i
den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
67
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
20. Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland vårdade med
alkoholdiagnos
Riktning
Andel personer återinskrivna i sluten vård ett år efter vård med alkoholdiagnos, procent.
Återinskrivning inom 12 månader avser att belysa uppföljningen och det
fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningar kan belysa kvaliteten i öppenvården, i kommunens och socialtjänstens insatser samt samspelet dem emellan.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer som vårdats i den slutna vården med alkoholeller narkotikadiagnos under året efter att de vårdats med alkoholdiagnos i öppen specialiserad eller sluten vård. Avser personer 18 år eller
äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med alkoholrelaterad diagnos i öppen specialiserad eller sluten vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Personens första vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras
oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle är inom den
slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att hämta information om
personen vårdats i sluten vård med alkohol- eller narkotikadiagnos eller
inte under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
68
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
69
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
21. Återinskrivning i sluten vård inom 12 månader bland vårdade med
narkotikadiagnos
Mått
Syfte
Riktning
Andel personer återinskrivna i sluten vård ett år efter vård med narkotikadiagnos, procent.
Återinskrivning inom 12 månader avser att belysa uppföljningen och det
fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningar kan belysa kvaliteten i öppenvården, i kommunens och socialtjänstens insatser samt samspelet dem emellan.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk
beskrivning
Täljare: Antal personer som vårdats i den slutna vården med alkoholeller narkotikadiagnos under året efter att de vårdats med narkotikadiagnos i öppen specialiserad eller sluten vård. Avser personer 18 år eller
äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med narkotikadiagnos i öppen specialiserad eller sluten vård under motsvarande
tidsperiod som i täljaren.
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Datakällor
70
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Personens första vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras
oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle är inom den
slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård) utgör startdatum för att hämta information om
personen vårdats i sluten vård med alkohol- eller narkotikadiagnos eller
inte under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan med fördel slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar narkotika vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den
studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
71
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
22. Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med alkoholdiagnos
Riktning
Andel döda i självmord eller vårdade för självmordsförsök året efter
vårdtillfälle med alkoholdiagnos, procent.
Indikatorn visar andelen döda i självmord eller andel som vårdats för
självmordsförsök året efter vårdtillfälle med alkoholdiagnos. En hög andel självmord eller självmordsförsök i gruppen kan tyda på bristande
tillgänglighet och kvalité i vård och behandling av alkoholrelaterade
problem.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer som avlidit med dödsorsaken självmord eller som
vårdats för självmordsförsök under året efter att de vårdats med alkoholdiagnos i öppen specialiserad eller sluten vård. Avser personer 18 år
eller äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med alkoholdiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med alkoholdiagnos avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Med självmord eller självmordsförsök avses följande diagnoskoder:
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
72
Yttre orsaker till sjukdom
ICD 10
Avsiktligt självdestruktiv handling
X60-X84
Skadehändelser med oklar avsikt
Y10-Y34
Diagnosuppgiften avseende alkohol kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform.
Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller
datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad beroendevård)
utgör startdatum för att hämta information om personen avlidit med
självmordsdiagnos eller vårdats för självmord/självmordsförsök eller inte
under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol vårdas
inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
23. Självmord eller självmordsförsök bland vårdade med narkotikadiagnos
Riktning
Andel döda i självmord eller vårdade för självmordsförsök året efter
vårdtillfälle med narkotikadiagnos, procent.
Indikatorn visar andelen döda i självmord eller andel som vårdats för
självmordsförsök året efter vårdtillfälle med narkotikadiagnos. En hög
andel självmord eller självmordsförsök i gruppen kan tyda på bristande
tillgänglighet och kvalité i vård och behandling av narkotikarelaterade
problem.
Låg andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Resultatmått.
Indikatorns status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk
beskrivning
Täljare: Antal personer som avlidit med dödsorsaken självmord eller som
vårdats för självmordsförsök under året efter att de vårdats med narkotikadiagnos i öppen specialiserad eller sluten vård. Avser personer 18 år
eller äldre.
Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen narkotikadiagnos under motsvarande tidsperiod som i täljaren.
Med narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
Mått
Syfte
Huvud- eller bidiagnos
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F19
Med självmord eller självmordsförsök avses följande diagnoskoder:
Yttre orsaker till sjukdom
ICD 10
Avsiktligt självdestruktiv handling
X60-X84, Y10-Y34
Skadehändelser med oklar avsikt
Y10-Y34
Diagnosuppgiften avseende narkotika kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Personens första
vårdtillfälle (under exempelvis ett kalenderår) selekteras oavsett vårdform. Utskrivningsdatum (om detta vårdtillfälle är inom den slutna vården) eller datum för besök (om besöket sker i öppen specialiserad
beroendevård) utgör startdatum för att hämta information om personen avlidit med självmordsdiagnos eller vårdats för självmord/självmordsförsök eller inte under 12 månader framåt.
Åldersstandardiserade värden.
Den geografiska fördelningen avser personernas hemort.
Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
73
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
Datakällor
Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Felkällor
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar narkotika
vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de ingår inte i
den studerade gruppen.
Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland.
Kön, ålder.
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
74
Säker och kunskapsbaserad vård och omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
24. Kommuner och stadsdelar där man under året genomfört minst en
undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten
Riktning
Andel kommuner eller stadsdelar som rapporterar att de genomfört
minst en undersökning under året av den enskildes uppfattning om
missbruks- och beroendeverksamheten, procent.
Det är viktigt att ha kunskap om den enskildes uppfattning om verksamheten då den är en indikator på hur väl verksamheten fungerar.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Strukturmått.
Indikatorns status
Utvecklingsindikator.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal kommuner och stadsdelar som rapporterar att de genomfört minst en undersökning under året av den enskildes uppfattning
om missbruks- och beroendeverksamheten.
Nämnare: Totalt antal kommuner och stadsdelar.
Enkät till kommunens eller stadsdelens ansvariga chef för missbruks- och
beroendeverksamheten.
Strukturmåttet visar inte hur många personer som fått möjlighet att
besvara och besvarat en eventuell undersökning. Möjliga problem
med att få data från kommuner och stadsdelar.
Riket, kommuner/stadsdelar, öppna insatser respektive heldygnsvård,
frivilliga insatser respektive tvångsvård.
Mått
Syfte
Datakällor
Felkällor
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
Individanpassad omsorg.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN
75
Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk och beroende
25. Rapportering till nationella kvalitetsregister
Riktning
Andel vårdade med alkohol- eller narkotikadiagnos i den specialiserade
vården som finns i Svenska Beroenderegistret (SBR), procent
Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika
typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister indikerar en vilja till förbättring. En hög anslutningsgrad till registren
är en förutsättning för att registrens syften ska uppfyllas.
Hög andel eftersträvas.
Målvärde
Nationell målnivå saknas.
Typ av indikator
Processmått.
Indikatorns
status
Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling.
Teknisk beskrivning
Täljare: Antal personer med alkohol- eller narkotikadiagnos i den specialiserade vården som registreras i SBR under en bestämd tidsperiod.
Nämnare: Totalt antal personer med alkohol- eller narkotika diagnos i
den specialiserade vården under samma tidsperiod som i täljaren.
Mått
Syfte
Med alkohol- eller narkotikadiagnos avses följande diagnoskoder:
ICD 10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av alkohol
F10
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av opiater
F11
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av cannabis
F12
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av sedativa eller hypnotika
F13
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av kokain
F14
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade
av hallucinogener
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flyktiga lösningsmedel
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade
av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva
substanser
F19
Datakällor
Svenskt Beroenderegister, patientregistret vid Socialstyrelsen
Felkällor
Brister i diagnosregistrering. Alla personer som missbrukar alkohol eller
narkotika vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård och de
ingår inte i den studerade gruppen.
Riket, landsting, enhet
Redovisningsnivå
Redovisningsgrupper
Kvalitetsområde
76
Huvud- eller bidiagnos
Kön, ålder
Kunskapsbaserad vård.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – INDIKATORER
SOCIALSTYRELSEN