Core curriculum (målbeskrivning)
Organsystemens Struktur och Funktion (OSOF)
Tandläkarprogrammet, termin 2
VT2011, rev. 110114
Övergripande mål:
Kursen skall ge grundläggande kunskaper om kroppens normala organisation och
funktion på cell- och organnivå, kunskaper som behövs för förståelse och behandling av
orala sjukdomstillstånd, dels under den fortsatta utbildningen, dels i klinisk odontologi
eller annan biomedicinsk yrkesverksamhet. Undervisningen berör vävnaders och
organsystems uppbyggnad, funktion och interaktioner med ett övergripande mål att ge
en förståelse för samband mellan struktur och funktion
Medicinsk terminologi
Kunskaper
Kunna beskriva
Basala uttryck för plan, riktningar, läge, rörelser och vävnader
Känna till
Den medicinska terminologins språkliga/historiska ursprung
Histologi – mikroskopet och mikroskopering
Kunskaper
Kunna beskriva
Ljusmikroskopets delar (okular, objektbord, objektiv, objektivrevolver, kondensor,
bländare, fältdiafragma, kondensorlins (hjälplins)
Färdigheter
Kunna utföra
Anpassa okularen till rätt ögonavstånd
Anpassa skärpeinställningen till båda ögonen med okularen
Att ställa in ett preparat skarpt
Använda kondensorlins (objektiv med förstoring större än 10 x)
Använda immersionsolja
Utföra Köhler’s inställning
Organsystemens anatomi och histologi
Epitel
Kunskaper
Kunna beskriva
Epitelets generella uppbyggnad
Basalmembranets uppbyggnad och beståndsdelar
Fogsatser (junctional complexes); zonula occludens, zonula adherens, macula adherens desmosom, hemidesmosom)
Gap junctions
Specialiserade ytstrukturer (mikrovilli, stereocilier, kinocilier, krusta)
Cellnybildning i epitel
Ytepitel (indelning, förekomst, funktion)
Körtelepitel (exokrina och endokrina körtlar)
Sekretionsmekanismer (merokrin, apokrin, holokrin, cytokrin, cytogen)
Serösa, mukösa, steroidsyntetiserande celler
Klassificering av exokrina körtlar (sekrettyp, gångsystem, ändstycke)
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: enkelt epitel, skiktat epitel, flerradigt epitel,
övergångsepitel, cylinderepitel. Serösa/mukösa körteländstycken
Bindväv, brosk, ben
Kunskaper
Kunna beskriva
Nomenklaturen (latin) för ryggradens, övre och nedre extremiteternas, bröstkorgens och
bäckenets osteologi (kraniet endast översiktligt). Namn (latin) på armbågs-, axel-, höftoch knälederna. Bindvävsfogar av suturtyp samt broskfogar av symfystyp. Ledens
principiella byggnad inklusive stödjande ligament och disker/menisker, och olika
principiella typer av leder.
Känna till
Fontaneller samt effekt av för tidig suturslutning.
Färdigheter
Kunna identifiera och namnge skelettets olika delar (kraniet endast översiktligt) på
modeller.
Kunskaper
Kunna beskriva
Bindvävens celler (mesenkymcell, fibroblast, fettcell, mastcell (substanser i
mastcellsgranula), makrofag, leukocyter, plasmacell, melanocyt)
Intercellularsubstansens komponenter (fibrer, grundsubstans)
Bindvävstyper (oregelbunden (lucker, retikulär, elastisk, tät), regelbunden (senor,
ligament)
Typer av bindvävstrådar (kollagena, retikulära, elastiska)
Kollagensyntes (transkription, translation, hydroxylering, glykosylering, trippelhelix
(prokollagen), glykosylering, förpackning, transport, hydrolys (kollagen), aggregering,
tvärbindning)
Kollagentrådens uppbyggnad
Grundsubstans (glykosaminoglykaner, proteoglykaner, glykoproteiner)
Proteoglykaner (stora, små, proteoglykanaggregat)
Embryonal bindväv (mesenkym, slemvävnad)
Fettvävnad (vit/brun)
Gemensamma egenskaper för brosk. Kondroblaster, kondrocyter, isogena grupper,
intercellularsubstans, broskets histogenes, appositionell/interstitiell tillväxt av brosk,
perikondrium
Skilja på typer av brosk (hyalint, elastiskt, trådbrosk) och veta var de förekommer.
Benvävnadens funktioner. Osteoprogenitorceller, osteoblaster, osteocyter, osteoklaster,
Howship’s lakuner.
Klargöra direkt och indirekt (epifysplattans zoner) benbildning.
Benets mognad (filtben, lamellärt ben) och typer (kompakt, spongiöst).
Känna till
Inverkan av vitaminer och hormoner på benvävnad (PTH, calcitonin, tillväxthormon,
thyroideahormon, könshormoner, vitamin A, C, D).
2
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: lucker respektive tät bindväv, regelbunden resp.
oregelbunden bindväv, sena/ligament, mastceller, fibroblaster, fettväv.
Hyalint, elastiskt brosk resp. trådbrosk, kondrocyter, perikondrium.
Kompakt och spongiöst ben, canaliculi, haverska system
Muskulatur
Kunskaper
Kunna beskriva
Muskelgruppstyper (pennata, bipennata, multipennata, cirkulära, parallella, fusiforma).
Musklernas hjälpapparater: fascia, retinacula, bursa, senskida. Nomenklaturen (latin) för
extremiteternas större muskelgrupper, liksom ytliga större rygg, bröst- och bålmuskler,
samt deras funktioner översiktligt.
Känna till
M. Erector spinae-systemet.
Färdigheter
Kunna identifiera och namnge större muskelgrupper på modeller av extremiteter samt
torsomodeller.
Kunskaper
Kunna beskriva
Skelettmuskulaturens histologiska struktur: sarkolemma, sarkoplasma,
sarkoplasmatiskt retikel, sarkosom, myofibrill, myofilament (myosin, aktin), motorisk
ändplatta, motorisk enhet, röda och vita fibrer, muskelspolen, epimysium, perimysium,
endomysium, fascikel. Sarkomerens bandindelning och beståndsdelar.
Hjärtmuskulaturens histologiska struktur: likheter/skillnader vid jämförelse med
skelettmuskulatur, kittlinjer, Purkinjefibrer, hjärtats retledningssystem
Glatt muskulatur: aktin-myosin arrangemang, intermediärfilament, transmittorer,
andra ligander såsom hormon
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: skelettmuskel, hjärtmuskel, glatt muskel,
tvärstrimmighet, epimysium, perimysium, endomysium, fascikel, Purkinjefibrer, kittlinjer
Nervsystemet
Kunskaper
Kunna beskriva:
Neuronets mikroskopiska morfologi (cellkroppsform, antal utskott, axonets längd, soma,
Nissl-substans, neurofibriller, neurofilament, neurotubuli, axon, dendrit, myelin, vesikler,
pigment, lipofuscingranula);
Myelinskidan (Schwannceller, oligodendriglia, uppbyggnad, bildning, funktion,
ledningshastighet);
Perifer nerv; glia (makroglia (astroglia, oligodendroglia), mikroglia, ependym,
satellitceller, Schwannceller, funktion).
Intraneuronal transport och transneuronal överföring
Axoplasmaflöde (anterograd, retrograd, bulk flow, fast flow, sliding theory, funktioner )
Dendritisk transport
Transneuronal överföring
3
Degeneration/regeneration (ackumulation, axonreaktion, distala förändringar ex Wallersk
degeneration, mekaniska skador, förändringar av perineuronal vävnad, sprouting,
pruning, neuronal plasticitet)
Känna till
degenerativa sjukdomar
Gliaceller: subtyper - morfologi, funktioner; myelin
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: Perifer nerv (epineurium, perineurium,
endoneurium, Schwanncell, Ranvier’s nod); nervus opticus (hjärnhinnorna,
oligodendroglia); nervändslut (Meissner, Vater-Pacini), ganglier (autonoma,
spinalganglier, satellitceller); medulla spinalis (fissura mediana anterior, septum
medianum posterior, funiculus anterior, funiculus lateralis, funiculus posterior, fasciculus
cuneatus, fasciculus gracilis, framhorn, bakhorn, centralkanal, framhornsceller); cortex
cerebri (lagerindelning, pyramidceller); cortex cerebelli (lagerindelning, stjärnceller,
korgceller, Purkinjeceller, kornceller, Golgi-II-celler); medulla oblongata (pyramidkärna,
olivkärna, ependym); plexus choroideus
Nervsystemets strukturella organisation
Kunskaper
Kunna beskriva
Hjärnans och ryggmärgens hinnor, vätskerum, liquor cerebrospinalis (produktion samt
cirkulation)
Arteriella huvudstammar; sinussystemet; reglering av blodflödet
Blod/hjärn-barriären
Centrala nervsystemet:
telencephalon, diencephalon, mesencephalon, pons, cerebellum, medulla
oblongata, medulla spinalis
cortex cerebri
funktionell och anatomisk organisation , areor
barkens histologiska organisation
organisation av vit substans samt subkortikala kärnor
hippocampus, amygdala
basala ganglierna
hypothalamus, hypofysen, thalamus (inklusive olika reläkärnor),
subthalamus och corpus pineale
substantia nigra, kärnområden i hjärnstammen inklusive
kranialnervskärnor
cerebellum
folier och fissurer, funktionella och anatomiska huvuddelar,
subkortikala kärnor
vit substans, förbindelser med ryggmärg, hjärnstam, vestibularis
och cortex
medulla spinalis
organisation av grå och vit substans
ventralrot, dorsalrot, dorsalrotsganglion
Perifera nervsystemet
gränssnittet CNS/PNS, sensoriska ganglier
sympatiska och parasympatiska autonoma ganglier, enteriska nervplexa
kranialnerver, spinalnerver
dermatom, myotom
4
Autonona nervsystemet (parasympatisk, sympatisk, kolinerg, adrenerg,
tvåneuronkedjan, preganglionära & postganglionära neuron, typer av
effektorceller, visceral reflexbåge, ganglier, nervändslut)
Färdigheter
Kunna
Identifiera och diskutera i anatomiska preparat de viktigaste strukturerna
Identifiera de arteriella huvudstammarna och större venösa sinus på
angiografibilder.
Sensorik-smärta (täcker även föreläsningar om smärta under oral
anatomiveckorna i slutet av kursen)
Kunskaper
Kunna
Somatosensorik
primärsensoriska neuron
typer av sensoriska nervändslut (beröring, tryck, vibration; smärta, klåda; temperatur;
proprioception)
morfologi, adekvat stimulus - submodalitet, adaptiva egenskaper, receptiva fält
laminae i ryggmärgens bakhorn
ascenderande bansystem - banor för olika submodaliteter
baksträngs-mediala lemnisksystemet; anterolaterala systemet; dorsolaterala banor
thalamus huvudsakliga somatosensoriska kärnor
Trigeminussystemet: Ggl. V, Radix n. V, Nucl. Principalis n. V., tractus spinalis n. V, nucl.
Tractus spinalis n. V, nucl oralis-interpolaris-caudalis, nucl. Mesencephalicus n. V, tractus
trigemino-thalamicus
sensoriska kärnor; projektioner till hjärnstam, thalamus och cortex
primära och sekundära somatosensoriska areor
Smärta
olika former av smärta
typer av nociceptiva primära afferenter och bakhornsneuron/trigeminusneuron samt
gliaceller
primär och sekundär hyperalgesi
refererad smärta, projicerad smärta
spinala smärtreflexer
smärtans väg från periferin till medvetandet – neuron. relästationer, mediatorer,
receptorer
mekanismer för endogen smärthämning och smärtfacilitering – neuron, bansystem,
relästationer, mediatorer, receptorer
Känna till:
Neurologisk nivådiagnostik
Funktionsbortfall efter halvsidig ryggmärgsskada, eller skador på olika kortikala
somatosensoriska områden
5
Ögat
Kunskaper
Att kunna beskriva
Ögonväggens skikt och beståndsdelar (cornea, sclera, iris, corpus ciliare, choroidea,
retina, gula fläcken, blinda fläcken, Schlemms kanal, linsen, zonulae).
Näthinnans lager och ingående celltyper.
Stavars och tappars struktur.
Att förstå
Ackomodationen
Att känna till
Ljusbrytningen i ögats medier
Glaukom
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: Cornea, sclera, iris, corpus ciliare, choroidea,
retina och dess lager, nervus opticus, fovea centralis, lins, ögonlock (tarsalplatta,
Meiboms körtlar), glandula lacrimalis.
Örat
Kunskaper
Att kunna beskriva
Ytteröra (hörselgång, auricula), trumhinna (pars flaccida, pars tensa, prominentia
mallearis, umbo, manubrium mallei), cavum tympani (malleus, incus, stapes, chorda
tympani, tuba auditiva, m tensor tympani, m stapedius, ovala och runda fönstren),
innerörat (benlabyrinten, hinnlabyrinten, hinnsäckar med macula, hårceller och otoliter,
båggångar med crista, hårceller och cupula, cochlea med scala vestibuli, media och
tympani, stria vascularis, Reissners membran, Cortiska organet, spiralgangliet och
tectorialmembranet, yttre och inre hårceller, falangealceller och pelarceller.
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: benlabyrint & hinnlabyrint, cochlea (Reissners
membran, basilarmembran, tectorialmembran, Cortiska organet, hårceller,
falangealceller, scala vestibuli, scala media, scala tympani, spiralganglion, stria
vascularis, spiralligament); hinnsäckar (macula, otolitmembran), båggångar (ampulla,
crista, cupula).
Hematologi
Kunskaper
Att kunna beskriva
Kunna:
Blodet (blodkroppar, plasma, blodkropparnas inbördes frekvens, hematokrit (EVF), buffy
coat); erythrocytens struktur (hemoglobinets uppbyggnad, transport av syre resp
koldioxid); kemotaxis, diapedes, neutrofila granulocyter (funktion, morfologi, drumstick,
primärgranula, sekundärgranula, fria syreradikaler, antibakteriella proteiner,
leukotriener, PAF, interleukiner, TNF, livslängd); eosinofila granulocyter (funktion,
morfologi, granulaproteiner); basofila granulocyter (funktion, morfologi, histamin,
heparin); lymfocyter (funktion, morfologi, T-lymfocyter, B-lymfocyter, NK-celler, roll för
immunförsvaret, livslängd); monocyter (funktion, morfologi, kväveoxid, livslängd,
relation till makrofager och andra fagocyterande celler); trombocyter (funktion,
morfologi, PDGF, serotonin, livslängd, bildning och upplösning av koagel, fibrinbildning,
initiering och regulation av fibrinolys).
6
Immunologi (antikroppar, antigen, epitop, antigenreceptor, det primära immunsvarets
faser, vaccination, klonal expansion, humoral immunitet, plasmacellen,
immunglobulinernas struktur, immunglobulinklasser, anti-antikroppar, cellförmedlad
immunitet, Th-celler, Tc-celler, suppressorceller, MHC-I resp MHC-II, CD4, CD8, TCR,
CD3, NK-cellens funktion).
Thymus struktur (cytoreticulum, Hassall’s kroppar, ’nurse cells’, interdigiterande celler)
och funktion (lymfocytproduktion, selektion, differentiering, hormonproduktion,
åldersinvolution, stressinducerad involution)
Hemopoes (röd benmärg, stamceller och progenitorceller, erythropoietin, interleukiner,
CSF, erythropoes, granulocytopoes, monocytopoes, trombocytopoes och lymfopoes).
Lymfknutor (bark, märg, paracortex, marginalsinus, märgsinus, märgsträng,
groddcentrum)
Mjälten (vit och röd pulpa, centralartär, follikel, groddcentrum, pulpsträng, pulpsinus,
marginalzon, penselartär).
Kunna förstå:
Hemostas
Immunförsvaret
Komplementfaktorernas funktion
Sänkningsreaktionen
Immunsystemets relevans för tandläkare
Thymus roll för immunförsvaret
Hur produktionen av blodkroppar sker
Lymfknutornas roll i immunförsvaret
Recirkulation av lymfocyter
Mjältens roll i immunförsvaret
Mjältens öppna cirkulation
Känna till:
Avvikelser i blodkroppsantal
Förstadier till de mogna blodkropparna
Thymushormoner
Myastenia gravis
Regulation av blodbildningen
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: blodkroppar (erythrocyter, neutrofila
granulocyter, basofila granulocyter, eosinofila granulocyter, lymfocyter, monocyter,
trombocyter); benmärg (endast snitt); thymus (bark, märg, Hassall’s kropp,
juvenila/adulta, epitelceller); lymfknutor (bark, märg, groddcentra, märgsinus,
märgsträngar, marginalsinus); mjälte (kapsel, trabekler, vit pulpa, röd pulpa,
groddcentrum, pulpsträngar, pulpsinus)
Hud
Kunskaper
Kunna beskriva
Hudens mikroskopiska struktur (epidermis, dermis), subcutis; hår och naglar; talgkörtlar,
svettkörtlar, bröstkörtlar). Celltyper i epidermis, pigmentering.
Hudens funktioner
Hudens sensoriska komponenter
7
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: epidermis, dermis, subcutis, hår och hårfolliklar,
talgkörtlar, merokrina och apokrina svettkörtlar, mjölkkörtel: inaktiv/aktiv
Cirkulation
Kunskaper
Kunna beskriva
Hjärtats makroskopiska uppbyggnad med förmak och kammare, klaffar samt till- och
frånförande kärl. Hjärtats histologiska uppbyggnad (epicardium, myocardium,
endocardium, chordae tendineae)
Retledningssystemet (sinusknutan, AV-knutan, His bunt, purkinjefibrer)
Aortas delar och dess grenar. V. Cava inf. Och V. V. Cava sup., V. Azygos och V. Porta.
Extremiteternas stora artärer och vener. Blodkärlens histologi (tunica intima, media,
adventitia, membrana elastica interna och externa, elastiska artärer & muskulära artärer,
arterioler, kapillärer – kontinuerliga, fenestrerade, diskontinuerliga, sinusoider, venoler,
vener, lymfkapillärer, portasystem)
Färdigheter
På dissekerat hjärta samt modeller identifiera: hjärtats exteriör, hålrum, klaffar och
till- och frånförande kärl.
I histologiska preparat identifiera: kärl (tunica intima, tunica media, tunica
adventitia; elastiska/muskulära artärer, arterioler, kapillärer, venoler, vener, v. saphena
magna, v. cava)
Respiration
Kunskaper
Kunna beskriva anatomiskt
Larynx’ brosk
Trachea
Bronkträden
Lungornas uppbyggnad inkl. lungsäcken
Kunna beskriva mikroskopiskt
Respirationsvägsepitelets celler, näsmusslornas struktur, luktepitelets struktur.
Larynx’ struktur (plica ventricularis resp. vocalis).
Tracheas histologiska struktur
Bronker och det intrapulmonära gångsystemet.
Alveolens struktur och betydelse för gasutbytet
Färdigheter
På torsomodell kunna identifiera och namnge: repirationssystemets olika delar.
Namnge larynx’ brosk på larynxmodell.
I histologiska preparat identifiera: näshålan (nässeptum, chonchae, luktepitel,
stödjecell, basalcell, luktsinnescell, Bowman’s körtel), epiglottis, larynx (plica
ventricularis, plica vocalis, m vocalis, ventriculus laryngis, cartilago cricoidea, cartilago
thyreoidea, epiglottis); trachea, lunga (bronker, respiratoriska bronkioler, terminala
bronkioler, pleura alveoler, interalveolarsepta)
8
Digestion
Kunskaper
Kunna beskriva makroskopiskt och mikroskopiskt:
Munhålan (slemhinnetyper, läppen, tungan med olika papiller, smaklökar, och körtlar,
hårda och mjuka gommen, pharynx).
Digestionskanalens principiella uppbyggnad (lamina epitelialis, lamina propria,
lamina muscularis mucosae, tela submucosa, tunica muscularis externa, tunica
adventitia).
Oesophagus.
Ventrikeln med cardia och pylorus (ytförstorande element, cardia-, corpus/fundusresp. pyloruskörtlar, mukösa ytceller, parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller).
Tunntarmen (ytförstorande strukturer, Lieberkühn’s körtlar, Paneth’s celler, Brunner’s
körtlar, Peyer’s plaque).
Tjocktarmen (teniae, haustrae, appendices epiploicae, Lieberkühn’s körtlar, caecum,
appendix, rectum, analkanalen).
Mesenterium/Omentum majus/Peritoneum
Pancreas med ductus pancreaticus-ductus choledochus (Langerhan’s öar,
centroacinära celler, insulin, glukagon, pankreaspolypeptid, somatostatin).
Levern med ductus hepaticus-ductus choledochus (lobuli, portaområden,
centralvener, sinusoider, hepatocyter, Kupfferceller, gallcanaliculi, gallgångar).
Gallblåsan med ductus cysticus.
Känna till
Pankreasenzymer
Leverns funktioner
Nedbrytning och absorption av föda
Färdigheter
På torsomodeller identifiera: oesophagus, ventrikel, lever, pancreas, tunn- och
tjocktarm, oment/mesenterium.
I histologiska preparat identifiera: spottkörtlar (gl parotis, gl submandibularis, gl.
sublingualis); tonsiller (tonsilla lingualis, tonsilla palatina, tonilla pharyngea), läpp; hårda
och mjuka gommen, uvula, tunga (papilla filiforme, papilla fungiforme, papilla
circumvallate, papilla foliate, von Ebner’s körtlar, smaklökar), pharynx; oesophagus
(lamina epitelialis, lamina propria, lamina muscularis mucosae, tela submucosa, tunica
muscularis, tunica adventitia), ventrikel (cardia, fundus-corpus, pylorus, vägglager,
rugae, foveolae, körtlar, huvudceller, parietalceller, Auerbach’s nervplexus); tunntarm
(vägglager, plica circularis, villi, Lieberkühn’s körtlar, Paneth’s celler, bägarceller,
nervplexa, Peyer’s plaque); tjocktarm (vägglager, taeniae, haustrae, Lieberkühns körtlar,
Meissner’s och Auerbach’s nervplexa, appendix, analkanalen); lever (lobuli,
portazoner:artär, ven, gallgång, lymfkärl; centralven, sinusoider, hepatocyter,
Kupfferceller, endotelceller); pankreas (Langerhans cellöar, centroacinära celler)
Urinorgan
Kunskaper
Kunna beskriva
Njurens makroskopiska utseende och dess histologi (bark, märg, arcuatekärl, njurkropp,
Bowmans kapsel, glomerulus, podocyter, proximala och distala tubuli, Henles slynga,
samlingsrör, vas afferens/efferens, juxtaglomerulära apparaten, njurfiltret)
Ureter
Urinblåsan
Urethra
9
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: njure (cortex, medulla, pyramid, calyx, pelvis,
ureter, aa/vv arcuatae, njurkropp, Bowmans kapsel, glomerulus, proximala & distala
tubuli, Henles slynga, samlingsrör, area cribrosa); ureter; vesica urinaria
Manliga genitalia
Kunskaper
Kunna beskriva
De inre och yttre könsorganens anatomi inkl. corpora cavernosae och corpus spongiosum
penis
Testikelns histologi (tubuli seminiferi, tunica albuginea, Leydigceller, Sertoliceller,
spermatogonier, spermatocyter, spermatider, spermatozooer)
Spermatogenesen och den hormonella regleringen
Spermiens struktur
Gångsystemets histologi (bitestikel, ductus deferens, vesicula seminalis, prostata,
urethra, penis)
Vesicula seminalis struktur
Prostatas struktur
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: testis (tubuli seminiferi, Leydigceller, tunica
albuginea, rete testis, Sertoliceller, spermieförstadier); epididymis; ductus deferens;
vesicula seminalis; prostata (prostatastenar); penis (corpora cavernosa, corpus
spongiosum, urethra, förhud, Morgagni’s lakuner, Littré’s körtlar)
Kvinnliga genitalia
Kunskaper
Kunna beskriva
De inre och yttre könsorganens anatomi med ovarium, uterus’ olika delar, vagina och
labia maj. et min. Ovariets histologiska struktur (primordialfolliklar, primärfolliklar,
sekundärfolliklar, tertiärfolliklar, Graafs folliklar, theca interna och externa, zona
pellucida, cumus oophorus, corpus albicans, corpus luteum, tunica albuginea.
Oogenes (oogonier, primära oocyter)
Tubas histologiska struktur (istmus, ampulla, epitelceller)
Uterus histologiska struktur (perimetrium, myometrium, endometrium, olika faser,
inverkan av hormoner)
Vaginas histologiska struktur
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: ovarium (groddepitel, oogonier, primordialfolliklar,
primärfolliklar, sekundärfolliklar, Graafs folliklar, cumulus oophorus, zona pellucida, theca
interna & externa, corpus albicans, corpus luteum, thecaluteinceller,
granulosaluteinceller); tuba uterina (infundibulum, ampulla, istmus, pars uterina); uterus
(myometrium, endometrium, proliferationsfas, sekretionsfas, menstruationsfas, skrap);
vagina; placenta (primära, sekundära och tertiära villi, syncytietrofoblast, cytotrofoblast,
decidua basalis, deciduaceller)
Endokrina organ
Kunskaper
Kunna beskriva
Hormoner (definition, lokala hormoner, lokala mediatorer, systemiska hormoner,
kemisk uppbyggnad)
10
Hypofysen (adenohypofys, neurohypofys, pars tuberalis, pars distalis, pars intermedia,
infundibulum, pars nervosa, eminentia mediana, stjälk, celltyper och deras resp
hormonproduktion och färgbarhet).
Corpus pineale (pinealocyter, glia, corpora arenacea, melatonin).
Thyroidea (follikel, kolloid, thyroglobulin, parafollikulära celler, hormonproduktion och –
lagring).
Parathyroidea (huvudceller, oxyfila celler, hormonproduktion och dess effekter).
Binjurarna (bark, märg, zona glomerulos, zona fasciculata, zona reticularis,
mineralkortikosteroider, glukokortikosteroider, sexualkortikosteroider).
Pankreas (endokrina celltyper, hormonproduktion och hormoneffekter,
hormonreglering)
Digestionskanalens hormoner (CCK, sekretin, gastrin, GIP, VIP, somatostatin).
ANF, prostaglandiner, tillväxtfaktorer (NGF, EGF, IGF, PDGF, interleukiner).
Kunna förstå
CNS roll
Principer för cellkommunikation
Morfologiska principer
Feedback
Känna till
Begreppen överfunktion och underfunktion, och behandlingsmetoder vid dessa.
Thyeroideasjukdomar
Parathyroideasjukdomar
Binjuresjukdomar
Pankreassjukdomar (diabetes mellitus)
Enterogastorn, motilin, neurotensin, enkefalin, bombesin, substans P, urogastron.
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: hypofys (adenohypofys, neurohypofys, pars
intermedia, kromofoba & kromofila celler, pituicyter); corpus pineale (hjärnsand,
pinealocyter, astroglia); thyreoidea (folliklar, kolloid, follikelepitel, parafollikulära celler);
parathyreoidea (huvudceller, oxyfila celler), binjure (zona glomerulosa, zona fasciculata,
zona reticularis; kromaffina celler); pankreas (Langerhans cellöar).
Organsystemens fysiologi
Neuronal funktion
Kunna:
Jonkanaler: Huvudtyper; funktion
Vilomembranpotentialen och vilka faktorer som bestämmer denna
Mekanismer för generering och fortledning av aktionspotential
Nervtrådstyper och ledningshastigheter
Elektriska och kemiska synapsers struktur och funktion
Pre- och postsynaptiska mekanismer för signaltransmission i den kemiska synapsen
De vanligaste transmittorsubstanserna (glutamin, GABA, acetylkolin) och receptorer för
dessa
Postsynaptiska potentialer
Fenomenen temporal och spatial summation
Modulatoriska effekter av transmittorsubstanser
Känna till:
Direkt och indirekt reglerade jonkanaler
Synaptisk plasticitet
11
Muskelfunktion
Kunskaper
Skelettmuskulaturens funktion:
Korsbryggecykeln: myosinets ATPas-aktivitet, ATP:s roll, "power stroke", rigor
Olika kontraktionstyper: isometrisk och isotonisk kontraktion
Den isometriska längd-kraftkurvan: passiv och aktiv kraft, normalt arbetsområde
Isotoniska kontraktioner: kraft(belastnings)-hastighetsförhållandet, koncentriska och
excentriska kontraktioner
Aktiveringsförloppet (excitations-kontraktionskopplingen): Ca2+:s roll, troponintropomyosin, frisättning från och återupptag av Ca2+ till sarkoplasmatiska retiklet
Enkelkontraktion (twitch), summation av twitchkraft, tetanus
Muskelns energiomsättning: CrP:s roll som ATP-buffert, anaerob och aerob glykloys +
oxidativ fosforylering
Laktat, oorganisk fosfat och muskeltrötthet
Hjärtmuskulaturens funktion: mekaniska och elektriska kopplingar mellan celler
Membranegenskaper: vilopotential, aktionspotentialen i kammarceller (tidsförlopp,
jonströmmar), refraktärperiod,pacemaker-potentialen (tidsförlopp, jonströmmar), ECkoppling: hur [Ca2+]i höjs (Ca2+-ström genom cellmembranet, Ca2+-frisättning från SR,
Ca2+-inducerad Ca2+-frisättning); hur [Ca2+]i sänks (Ca2+-pumpar i SR och
cellmembranet, Na+/Ca2+-exchange)
Glatt muskulaturs funktion: mekaniska och elektriska kopplingar mellan celler
Pacemaker potential (tidsförlopp, jonströmmar)
EC-koppling: Ca2+-calmodulinberoende fosforylering av lätta myosinkedjor. Hur [Ca2+]i
höjs: Ca2+-inström genom spänningsstyrda och receptorkontrollerade kanaler, IP3beroende frisättning; hur [Ca2+]i sänks: Ca2+-pumpar i SR och ytmembranet, Na+/Ca2+exchange
Kunna förstå
Interaktion mellan aktin och myosin;
Känna till
Fibertyper vs. motor unit-typer
Myastenia gravis, nervgift, curare.
Reglering av glatt muskelaktivitet
Motorik
Kunna:
Allmän motorik - motorneuron och muskel
typer av rörelser, motoriska system
reflex, centralt program, inlärda och nedärvda rörelser
skelettmuskulaturens funktionella uppbyggnad och kontraktila egenskaper
motorneuron; den motoriska enheten; gradering av muskelkraft(rekrytering,
frekvensreglering)
muskelreceptorer (muskelspolen, Golgis senorgan); spinala reflexer
Basal koordination, lokomotion, balanskontroll
neuronala nätverk; rytmiska rörelsemönster; descenderande kontrollmekanismer
betydelsen av olika typer av sensorisk återkoppling
Cerebellum
afferens - klättertrådar från n. olivaris, mosstrådar från ryggmärg,
vestibularis, hjärnstam, cortex
efferens från inre kärnor till ryggmärg, hjärnstam, cortex
funktionella regioner, betydelse för motoriken
12
Basala ganglierna
funktionell organisation; afferens och efferens; celltyper, transmittorer
dopamininnervationen från substantia nigra - synaptiska effekter och
funktion
Motoriska cortexområden
descenderande bansystem, viljemässig motorik
primär motorcortex - somatotopisk organisation, reglering av
rörelseriktning och kraft
premotorcortex, supplementär motorcortex, prefrontal cortex - funktioner
handens finmotorik; planering och programmering av viljemässiga
rörelser, sensorimotorisk integrering
Känna till:
Elektromyografi
Motoriska defekter vid cerebellumskador
Effekter av kortikala skador på den viljemässiga motoriken
Autonoma nervsystemet
Kunna:
Definition sympaticus, parasympaticus
Pre- och postganglionära neuron
Para- och prevertebrala sympatiska ganglier
Kranialnerver och parasympatiska ganglier
Enteriska nervsystemet; viscerala afferenter och ganglier
Kolinerg transmission - syntes, receptorer, inaktivering
Adrenerg transmission - syntes, receptorer, inaktivering
Binjuremärg, adrenalinfrisättning
Samexistens av transmittorer
Organeffekter av autonom aktivering.
Känna till:
Purinerg transmission (ATP)
Neuropeptider: NPY, VIP, substans P
NO som transmittor
Nervsystemets högre funktioner
Kunna:
Hjärnbarkens principiella organisation - Brodmanns areor.
Biologiska rytmer
sömn-vakenhetscykeln, vakenhetshöjande mekanismer; ascenderande
retikulära systemet
sömnförlopp under en normal natt; nREM- och REM-sömn, sömninduktion
Hypothalamus
homeostasbegreppet; översiktligt om reglermekanismer med integration i
hypothalamus
Limbiska strukturer
limbiska strukturer - förbindelser; mesolimbiska systemet; monoaminerga
bansystem
reglering av lust-olust, hjärnans belöningssystem
Emotion
amygdala med input och output
amygdalas roll i rädsla och ångest
frontallobens roll i emotioner
13
Språk och den centralnervösa kontrollen av språk
Brocas och Wernickes områden som delar av system för förståelse och
produktion av språk
lateraliserade funktioner i de två hjärnhalvorna, olika typer av afasier
Inlärning och minne
olika former av inlärning och minne
habituering, sensitisering
hippocampus
funktionell roll; modulering av synapsfunktioner;
långtidspotentiering
plasticitet i cortex
amnesier
Känna till
metoder att studera hjärnan (MRI, PET); uppkomstmekanismen för EEG, de viktigaste
rytmerna
Den huvudsakliga funktionen hos viktiga kärnor och cortexområden
Olika typer av blödningar och cirkulationsrubbningar, ex hydrocephalus
Sinnesfysiologi
Kunna:
Allmän sinnesfysiologi
sinnesorganens klassificering, olika typer av receptorer
transduktionsmekanismer
receptoriska fält
adaptation - mekanismer och funktionell betydelse
central sensorisk informationsbearbetning
lateral inhibition, konvergens, divergens - funktionell betydelse
topografisk organisation
seriell (hierarkisk) och parallell organisation
Somatosensorik
primärsensoriska neuron
typer av sensoriska nervändslut (beröring, tryck, vibration; smärta, klåda; temperatur;
proprioception)
morfologi, adekvat stimulus - submodalitet, adaptiva egenskaper, receptiva fält
primära och sekundära somatosensoriska areor
Synsinnet
ljusbrytning, ackommodation; vanliga linsfel och deras korrektion
ögats makroskopiska struktur
stavar och tappar - struktur, distribution och funktionella egenskaper
fototransduktion
retinas byggnad
gangliecellernas receptoriska fält: organisation, uppkomstmekanismer, funktionell
betydelse
sekundära visuella centra i hjärnstammen
laterala knäkroppens organisation
primära syncortex - retinotopisk organisation, organisation i hyperkolumner
olika vägar för analys av rörelse, form, dynamisk form, färg; färgseende
information om djup; komplexa objekt
uppmärksamhet och perceptuell integration
Hörsel
14
ljud - frekvens, amplitud, decibelbegreppet, hörtröskelkurvan
ytterörats och yttre hörselgångens funktion för ljudtransmission
mellanörats anatomi; ljudvågens transmission till hårcellerna
Cortiska organet; hårcellens struktur och funktion; transduktion, innervation; efferent
kontroll
frekvensanalys - platsprincipen,
hörselinformationens afferenta förlopp
hjärnstamskärnor - strategier för ljudlokalisation
viktigaste banor till primär hörselbark (colliculus inf., mediala knäkroppen)
primär hörselbark - tonotopisk och kolumnär organisation
högre hörselareor
Vestibularisapparaten
balansorganets anatomi: båggångar och hinnsäckar
hårcellens struktur och funktion - riktningskänslighet
båggångarna - rotatorisk acceleration, nystagmus
hinnsäckarna - linjär acceleration, tyngdkraftspåverkan
balansorganens centrala förbindelser
förbindelser med hjärnstam och vestibulocerebellum
vestibulospinala banor
ascenderande banor till cortex
funktionell betydelse för ögonmotorik och balanskontroll
Luktsinnet
receptorer i luktepitelet - organisation; luktreceptormolekyler; transduktionsmekanismer
projektion till bulbus olfactorius - funktionell organisation
primär och sekundär luktbark; integrering med smakinformation
Smaksinnet
smakceller, smaklökar, papiller; transduktionsmekanismer
innervering
centrala smakbanor
projektioner till primär smakbark via thalamus
Känna till:
Presbyacusi; bullerskador
Funktionellt underlag för nystagmus, felpekning och gångdeviation efter rotation i
snurrstol
Cirkulation
Kunna:
Hjärtcellens elektrofysiologi inklusive jontransport och kontraktila mekanismer och hur
dessa skiljer sig från motsvarande mekanismer i skelettmuskulatur och glatt muskulatur
(se ovan)
Retledningssystemets funktionella egenskaper och hur det påverkas av autonoma
nervsignaler
Hur hjärtats rytm genereras och hjärtat aktiveras elektrofysiologiskt
Hur det normala EKG:t uppstår och hur hjärtmuskelcellernas potentialvariationer står i
relation till de signaler som kan avledas utanpå kroppen
Hur hjärtat utför sitt pumparbete och under vilka faser i hjärtcykeln de olika klaffarna
öppnas och stängs
Hur det normala hjärtljuden uppstår
Hur hjärtats kraft påverkas av ökad fyllnad (Frank-Starlings lag)
Definiera begreppet kontraktilitet
Definiera begreppen inotrop, kronotrop och dromotrop effekt p å hjärtat, särskilt i
relation till påverkan från autonoma nervsignaler
Redovisa faktorer som påverkar hjärt-minutvolymen
Hur koronargenomblödningen varierar under hjärtcykeln och varför
15
Blodvolymens respektive kärlmotståndets fördelning på olika delar av
cirkulationsapparaten
Redogöra för tryck- och flödesförhållanden i olika delar av kärlsystemet
Definition och beskrivning av systolisk tryck, diastoliskt tryck, medelblodtryck och
pulstryck
Kärlradiens betydelse för flödesmotståndet i enskilda kärl (enl. Poiseuille’s lag) samt hur
flödesmotståndet utvecklas i sammansatta kärlsystem (serie- och parallellkopplad
resistans)
Samband mellan tryck, motstånd och flöde i enskilda och sammansatta rörsystem
(Ohm’s lag)
Samband mellan flöde, flödeshastighet och tvärsnittsyta
Gravitationens inverkan på blodtryck och blodvolymens fördelning i kärlsystemet samt
redogöra för mekanismer befrämjande venöst återflöde
Redogöra för mikrocirkulationens grundkarakteristika; organisation, utbytesyta,
flödesförhållanden, kapillärväggens beskaffenhet
Redogöra för processer (diffusion, konvektion) och faktorer som bestämmer
substansutbytet över kapillärmembranet
Redogöra för de krafter som bestämmer transkapillärt vätskeutbyte (enl. Starling’s lag)
Bakgrund och orsak till fysiologiska variationer i vätskebalansen över kapillärmembranet
samt principmekanismer för ödemuppkomst
Cirkulationsapparatens lokala kontrollmekanismer (myogen kontroll; lokal-kemisk
kontroll; nervös kontroll; hormonell kontroll)
Funktion och kontrollmekanismer för följande seriekopplade kärlsektioner:
arteriolerna (resistenskärlen); kapillärer; venerna (kapacitanskärlen);
Kontrollen via arteriella baroreceptormekanismen, både den afferenta och efferenta delen
av baroreceptorreflexen.
Kontrollen via receptorer i hjärtat och arteriella kemoreceptorer.
Cirkulationsomställningar inducerade från högre centralnervösa strukturer t ex vid stress
och svimning.
Känna till:
Enklare rytmstörningar (AV-block, extraslag) och hur de tänks uppkomma
Hur hjärtat reagerar på svåra avvikelser i kalium- och kalciumhalten i blodet
Principiellt vilka hjärtljud som uppstår vid svåra fel i hjärtklaffarna
Faktorer som påverkar blodets viskositet och hur detta inverkar på blodets
flödesmotstånd
Lymfcirkulationens huvudsakliga funktion, storlek och betydelse för reglering av
interstitiella rummets volym
Grunderna för laminärt flöde och faktorer som gynnar uppkomst av turbulent flöde
Respiration
Kunna:
Vad en gas partialtryck innebär samt hur detta påverkar transport och löslighet av gaser
i och mellan olika medier av kroppsrum
Lungans funktionella morfologi med särskild hänsyn till luftvägsträdets förgreningar,
alveolokapillära membranets egenskaper samt bronkial- och lungcirkulationens
organisation.
Surfactants roll för lungfunktionen
Redogör för statiska och dynamiska lungvolymer samt deras bestämmning
Definiera alveolär ventilation och dead space samt hur dessa bestämmes liksom påverkas
av normalfysiologiska förändringar
Faktorer som bestämmer luftvägsmotstånd samt andningsarbete
Beskriva den forcerade expiratoriska manövern samt redogöra för den information som
erhålles vid bestämmning av flödes-, volym- och flödes-tids-relation
Redogöra för reglering av lungans blodflöde och i synnerhet mekanismer för hypoxisk
vasokonstriktion
16
Redogöra för vätskeutbyte över lungakapillärerna samt principiella mekanismer för
uppkomst av lungödem
Definiera vilka faktorer som påverkar syrgasinnehåll och syrgaskapacitet i blod, vävnad
och plasma samt redogöra för de kontrollmekanismer som styr olika länkar i
syrgastransportkedjan
Redogöra för hur kolmonoxidförgiftning, cyanidintoxikation, anemi och höghöjdsvistelse
påverkar syrgastransporten
Redogöra för transportformerna för koldioxidsamt dessas relation till syrgastransport och
syra-basbalans
Redogöra för andningscentrums funktionella organisation samt dominerande afferenta
och efferenta inflytande. Speciellt skall centrala och perifera kemoreceptorers
karakteristika vara kända, liksom nysrefex, hostreflex och samspel med kardiovaskulär
reglering
Redogöra för regionala skillnader i ventilation (V´) och perfusion (Q´) i lunga vid
upprättstående liksom vid liggande. Konsekvenserna av dessa skillnader vad gäller
ventilations- perfusionskvot (V´/Q´). Detta inbegriper kunskap om hur ändrad (V´/Q´)
påverkar lokala och systemiska blodgaser samt syrgasinnehåll, liksom hur
lägesförändringar påverkar (V´/Q´)
Definiera följande tillstånd: Normo- hypo- och hyperventilation, dyspné, ortopné, hypooch hyperpné, brady- och tachypné samt apné och asfyxi
Definiera hypoxemi, känna till mekanismer för olika typer av vävnadshypoxi
Känna till:
Principiella skillnader mellan restriktiva och obstruktiva ventilationsinskränkningar samt
mekanismer för luftvägsobstruktivitet (höga, centrala och perifera hinder)
Bestämning av diffusionskapacitet samt karakteristika vad gäller diffusionskapacitet för
syrgas, kväve, koldioxid och kolmonoxid över alveokapillära membranen
Primär och sekundär kompensation vid vävnadshypoxi och arteriell hypoxemi
Begreppet cyanos samt skilja på mekanismer som ger central och perifer cyanos
Digestion
Mag-tarm kanalens funktion:
Kunna:
redogöra för den neuromuskulära organisationen av digestionskanalen
vilka typer av rörelser som uppträder som bas för att förstå hur födotransporten sker i
digestionskanalen.
redogöra för hur tuggning , sväljning och transporten genom esofagus går till.
redogöra för ventrikelns funktion och rörelsemönster vid fasta och i vila.
redogöra för kontrollen av ventrikelns tömning och de faktorer som reglerar denna.
redogöra för stimuli och neurogen kontroll vid kräkning.
Tunntarm: redogöra för olika typer av rörelser i tarmen och deras betydelse för transport
och blandning.
Tjocktarm: redogöra för motiliteten i colon.
förklara begreppet massperistaltik.
redogöra för defekationen.
Redogöra för passagetider genom mag-tarmkanalen. Förstå hur de långa tarmreflexerna
fungerar, födans sammansättning,- spec. hur fibrer i kosten påverkar passagetiden
Redogöra för salivsekretionens funktioner och reglering.
Salivens sammansättning ställd i relation till tandstatus, smak och kolhydratmetabolism
Magsaft: Slemhinnans uppbyggnad med olika celltyper och deras resp. sekretproduktion.
Hur sekretionen regleras och faktorer som påverkar denna.( ex. pH och födokvalitet)
Enzymatisk nedbrytning samt upptag av kolhydrater, proteiner och fetter.
Gallans betydelse för digestionen och absorptionen av fett
Reglering av gallans bildning och tömning till tarmen.
Gastrointestinala peptidhormoners effekter på sekretion och motorik med särskild tonvikt
på: Gastrin, Cholecystokinin (CCK) och Sekretin
17
Leverns funktioner avseende syntes (plasmaproteiner, koagulationsfaktorer inkl de Kvitaminberoende, hormon,lipider, lipoproteiner, kolhydrater), lagring (kolhyrater,
vitamin, spårämnen spec. järn) och avgiftning (bilirubin, hormon, läkemedel)
Känna till:
MMC (Migrating Motility Complex) och dess betydelse.
Klinik: Förstoppning och diarre. Betydelse av bulkmedel.
Enterohepatiska kretsloppet.
Ikterus (exempel på orsaker och konsekvenser)
Temperaturreglering
Känna till hudens roll för temperaturreglering
Redogöra för värmeavgivande, värmeproducerande samt värmebevarande mekanismer i
kroppen
Redogöra för temperaturavkännande sensorer i hud, ryggmärg och hjärna samt hur denna
information integreras centralnervöst och hur afferenta och efferenta system interagerar i
temperaturregleringen
Definiera begreppen hypertermi, hypotermi, feber samt termoneutral zon
Kännna till konsekvenserna vid hyper- respektive hypotermi
Känna till beteendets betydelse för temperaturreglering
Känna till temperaturreglering i samband med kroppsarbete
Känna till begreppet feber, uppkomstmekanismer och olika sätt att mäta kroppstemperatur
Njurfunktion, syra-bas och vätskebalans
Kroppens vätskerum
Kunna:
Kroppsvattnets fördelning på olika vätskerum.
Viktiga skillnader och likheter avseende innehållet av lösta ämnen i de olika
vätskerummen (viktigast elektrolyter: Na, K, Cl, Ca, fosfat, vätekarbonat samt avseende
protein)
Principer för transport över cellmembranet (primärt aktiva och
sekundäratransportmekanismer, diffusion, osmos)
Känna till:
Hur volymen av kroppens vätskerum mäts.
Vätskebalansreglering
Kunna:
Normal omsättning av vatten, natrium och kalium.
Effekter på kroppsvätskornas volym och sammansättning, samt
kompensationsmekanismer vid överskott respektive brist på vatten respektive natrium.
Osmotisk och volumetrisk kontroll av vattenintag och ADH-insöndring.
Hormonell och reflektorisk (neuronal) kontroll av Na-utsöndringen.
Känna till:
Effekter av störd törstfunktion samt hormonell kontroll av vätskebalansen (överskott
respektive brist på ADH, renin-angiotensin-aldosteron, ANP).
Njurfunktion
Kunna:
Renal hemodynamik inkluderande intrarenal distribution av blodflödet.
Nervös och humoral kontroll av njurens blodkärl.
Innebörden av autoreglering av glomerulär filtration och renalt blodflöde samt
involverade mekanismer.
18
Glomerulär filtration
Filtratets sammansättning.
Faktorer av betydelse för den glomerulära filtrationen.
Tubulär resorption och sekretion
Definiera tubulär resorption och sekretion, samt begreppen symport och
antiport.
Betydelse av passiva respektive aktiva transportmekanismer.
Principiella karakteristika avseende absorption och sekretion av ämnen i
proximala tubulus, Henle´s slynga, respektive distala tubuli & samlingsrör
Clearance
Definition och beräkning av clearance.
Bestämning av GFR med clearanceteknik.
Njurens roll i reglering av extracellulärvätskans volym och osmolalitet
Vattenresorption utefter det funktionella nefronet.
Na+-resorption utefter det funktionella nefronet.
Mekanismer av betydelse för koncentrering respektive spädning av urinen.
Hormonell reglering av urinbildningen. Effekter av aldosteron och ADH i
detta avseende.
Njuren som endokrint organ
Renin-angiotensin-aldosteron systemet. Erytropoetin. Aktivering av vitamin D.
Känna till:
Konkreta exempel på olika transportörer i tubuli.
Glomerulotubulär och tubuloglomerulär balans.
Syra-Bas
Kunna:
Skillnaden mellan svaga och starka syror respektive baser.
Hur en buffert verkar
Reglering av pH i kroppsvätskorna:
Vilka buffertar som finns i de olika kroppsvätskorna, samspelet mellan dessa
vid ”metabola” och respiratoriska syra-bas rubbningar.
Respirationens betydelse i kontrollen av syra-basbalansen
Njurens roll i regleringen av syra-basbalansen
Känna till:
Hur syra-bas status bedöms utifrån kännedom om pH, pCO2 och BE (base excess)
Hur metabola och respiratoriska syra-bas rubbningar kan uppkomma
Endokrinologi
Hypothalamus - Hypofys
Kunna:
Biologiska effekter av TSH, ACTH, LH, FSH, GH, PRL, ADH, Oxytocin.
Reglering av hormonfrisättning från hypothalamus-hypofys med beskrivning av de olika
feed-back-systemen.
Känna till:
Effekter av över-/underfunktion i GH-sekretionen.
Thyreoidea
Kunna:
Thyreoideahormonernas grundläggande struktur, syntes och frisättning.
Reglering av hormonfrisättningen.
Helkroppseffekter av thyreoideahormon.
Metabolism och intracellulära effekter av thyreoideahormon. Thyreoideahormonernas
relation till andra hormonella system.
Känna till:
Kliniska syndrom med över- och underfunktion i thyroidea.
Thyreoideas roll i utvecklingen
19
Kvinnlig reproduktion
Kunna:
den hormonella regleringen av ovariets funktion
hormonförändringarna under menstruationscykeln
Manlig reproduktion
Kunna:
ange huvuddragen i spermatogenesen
Sammanfatta hypothalamus/hypofysens kontroll av testikelfunktionen - inklusive feed
back-system.
Binjurebarken
Kunna:
Syntes, struktur och generella effekter av binjurebarkens olika hormon.
De olika styrsystem som reglerar hormonfrisättningen från binjurebarkens 3 lager.
Glucocorticoidernas effekter
Känna till:
Kliniska syndrom med över- och underfunktion av binjurebarkshormoner.
Sympatoadrenala systemet
Kunna:
Redogöra för vilka ämnen som är katekolaminer samt via vilka receptorer de har sin
verkan på målceller.
Kardiovaskulära och metabola effekter av katekolaminer.
Det integrerade svaret på stress och sambandet mellan binjurebark- och märg.
Känna till:
Kliniskt syndrom vid överproduktion av katekolaminer.
Katekolaminernas beroende av thyreoideahormon.
Kalcium-fosfatomsättningen fysiologi
Kunna:
Njurens och tarmens reglering av kalciumomsättningen.
Reglering av bisköldkörtelhormonets (parathormon, PTH) frisättning. PTH-effekter i njure
och skelett.
D-vitaminets syntes och frisättning. D-vitaminets effekter på skelett och tarm.
Calcitonins bildningsställe och effekter.
Reglering av den integrerade kalciumhomeostasen.
Endokrina pankreas
Kunna:
Insulinsekretionen och dess reglering
Insulinets effekter på celler
Insulinets effekter på energiflöden
Glukagonsekretionen och dess reglering
Glukagonets effekter
Somatostatin
Integrerade regleringen av glukoshomeostasen.
Känna till:
Kliniska syndrom med bristande insulinfunktion
20
Oral anatomi
Övergripande mål
Förmedla de grundläggande kunskaper om halsens och huvudets makroskopiska
byggnad som är en förutsättning för studier och förståelsen av andra prekliniska och
kliniska ämnen.
Ge färdighet i att identifiera och palpera halsens och huvudets anatomiska strukturer på
basen av ytanatomiska relationer.
Ge en förståelse för samband mellan kroppens makroskopiska struktur och funktion.
Ge en grund för sökandet av fakta om morfologi under senare delar av utbildningen.
Kursens substans utgör en grundsten i tandläkarens fysikaliska examination av patienter,
och har fundamental betydelse för förståelse av radiologiska avbildningar av människan,
samt oral patologi och oral kirurgi.
Halsen
Kunskaper
Kunna beskriva
Utbredning och inbördes lägen för muskler, trachea, oesophagus, halsfasciorna och
carotissträngen i halsen och nacken.
Förlopp och försörjningsområden för större djupa kärl som a. carotis interna, a. carotis
externa, a. vertebralis och a. subclavia.
Förlopp av v. jugularis interna, v. subclavia och halsens ytliga vener.
Palpationsställen för ytliga lymfkörtlar och huvuddragen i lymfdränaget från ansikte och
hals.
A. carotis externas större grenar.
Sinus caroticus och glomus caroticums lokalisation, innervation och funktion.
Nack- och halsmuskulaturens förlopp och funktion.
Kärlförsörjning och topografiska relationer för gl. thyroidea och gll. parathyroideae.
Kranialnervernas förlopp och innervationsområden.
Förlopp och funktion för n. laryngeus superior och n. laryngeus recurrens.
Plexus cervicalis, n. phrenicus och truncus sympaticus förlopp och innervation.
Pharynx delar och dessas mikroskopiska struktur och innervation;
sväljningsmekanismen.
Larynx makroskopiska och mikroskopiska struktur, kärlförsörjning och innervation;
återge strukturer som ses vid halsspegling; stämbandens läge i relation till andning och
fonation; tonsillernas läge.
Känna till
Tracheotomi och coniotomi.
Platsen för blockad av plexus brachialis.
Platsen för inläggande av venkateter i v. subclavia.
Konsekvenser vid skador på n. laryngeus superior respektive n. laryngeus recurrens.
Anatomisk bakgrund till neurovaskulärt syndrom.
Färdigheter
På anatomiska preparat identifiera följande strukturer: Halsens och nackens muskler,
antingen som grupp (t.ex. infrahyoidala muskler) eller som enskilda individer (t.ex. m.
sternocleidomastoideus); Halsens viscerala strukturer, gl. thyroidea, trachea, larynx olika
delar; Nerver, kärlstammar, större kärlavgångar från a. carotis externa samt truncus
sympaticus.
Palpera halspulsådern, halsens lymfkörtelstationer, larynx, cartilago cricoidea, trachea,
gl. thyroidea samt m. trapezius och m. sternocleidomastoideus.
21
Huvudet
Kunskaper
Kunna beskriva
Neuro- och viscerokraniets ingående ben samt förbindelser.
Luftförande hålrum (bl.a. näsans bihålor) och när de pneumatiseras under utvecklingen.
Articulatio temporomandibularis och tuggmuskulaturen.
Musculus orbicularis oris et oculi, övrig mimisk muskulatur som grupp.
Kranialnervernas (I-X, XII) innervation inom huvudet och deras huvudsakliga förlopp.
Förekomst av perifera parasympatiska ganglier och deras innervation; ursprung och
förlopp för huvudets sympatiska innervation.
Sinus durae matris och deras förbindelser med extrakraniella vensystem.
A. carotis communis förlopp och huvudsakliga försörjningsområden; grenar från a.
carotis externa till ansiktet.
Ytterörats anatomi med öronmusslan, yttre hörselgången och trumhinnan; mellanöra
med hörselbenskedjan och förbindelserna till innerörat; tuba auditivas uppbyggnad,
förlopp och funktion; mellanörats muskler; innerörats olika delar.
Orbitas uppbyggnad och funktion för de yttre ögonmusklerna; ögats inre muskulatur;
tårkörteln och tårvätskans väg till näshålan; ögonlockens struktur och funktion.
Näsan och dess bihålor inklusive näsmusslor och bihålornas mynningsställen;
luktepitelets läge.
Munhålans uppbyggnad, begränsningar och histologiska struktur (inklusive tänderna).
Spottkörtlarnas lokalisation, histologiska struktur, mynningsställen och autonoma
innervation.
Känna till
Klinisk betydelse av glandula parotideas relation till bindvävskapseln respektive n.
facialis.
Lämpliga ställen för ledningsanestesi.
Kärlförsörjning av gom, överkäke och underkäke.
Färdigheter
På anatomiska preparat identifiera: Skalpens olika komponenter; Ögats och munnens
ringmuskel; Tuggmuskulaturen; Större artärgrenar som a. facialis, a. maxillaris och a.
temporalis superficialis (palpera pulsen på späda barn) med åtföljande vener; De i
skallbasen basalt belägna sinus durae matris; Kranialnerverna och deras viktigaste
grenar till ansiktet och munhålan; Näsans delar, inklusive näsmusslor och sinus
maxillaris; N. facialis med plexus parotideus; Spottkörtlarna med utförsgångar;
Munbottens muskulatur.
På modell identifiera: Örats olika delar; Tårkörtel samt ögats yttre muskler; Sinus durae
matris och kranialnerverna vid skallbasen.
Identifiera vid inspektion av munhåla, svalg och vestibulum: Tänder, papilla parotideus,
uvula, gombågar och tonsilla palatina.
Identifiera vid inspektion genom yttre hörselgången: trumhinna med ljusreflex.
Undersöka ögats rörelser samt pupillreflexen.
Palpera: orbitaränder, arcus zygomaticus, processus mastoideus, ytliga tuggmuskler,
ductus parotideus, utträdet för nn. mentalis, infra- och supraorbitalis, pulsen i a. facialis
och a. temporalis superficialis.
På röntgenbilder identifiera: kraniets ben och suturer, munhålan, orbita, näshålan,
bihålor, hypofysgropen, klippbenet och yttre hörselgången.
22
