Organsystemens Struktur och Funktion (OSOF)

Core curriculum (målbeskrivning)
Organsystemens Struktur och Funktion (OSOF)
Tandläkarprogrammet, termin 2
Övergripande mål:
Kursen skall ge grundläggande kunskaper om kroppens normala organisation och
funktion på cell- och organnivå, kunskaper som behövs för förståelse och behandling av
orala sjukdomstillstånd, dels under den fortsatta utbildningen, dels i klinisk odontologi
eller annan biomedicinsk yrkesverksamhet. Undervisningen berör vävnaders och
organsystems uppbyggnad, funktion och interaktioner med ett övergripande mål att ge
en förståelse för samband mellan struktur och funktion
Medicinsk terminologi
Kunskaper
Kunna beskriva
Basala uttryck för plan, riktningar, läge, rörelser och vävnader
Känna till
Den medicinska terminologins språkliga/historiska ursprung
Histologisk teknik
Kunskaper
Kunna förstå
Relation mellan histologisk bild och ett föremåls 3-dimensionella struktur
Känna till
Histologiska metoder (fixering, inbäddning, snittning, färgning, histokemi, autoradiografi,
montering)
Ljusmikroskopets delar (okular, objektiv, kondensor, bländare)
Upplösning
Elektronmikroskopi
Färdigheter
Kunna utföra
Anpassa okularen till rätt ögonavstånd
Anpassa skärpeinställningen till båda ögonen med okularen
Att ställa in ett preparat skarpt
Hantera preparat och mikroskop på ett adekvat sätt
Organsystemens anatomi och histologi
Epitel
Kunskaper
Kunna beskriva
Epitelets generella uppbyggnad
Basalmembran (lamina basalis, lamina reticularis, laminin)
Celladhesion (adhesion, kohesion, junctional complex, zonula occludens, zonula
adherens, macula adherens, desmosom, hemidesmosom)
Gap junctions
Specialiserade ytstrukturer (mikrovilli, stereocilier, kinocilier, krusta)
Histogenes från ektoderm, mesoderm resp endoderm
Cellnybildning i epitel
Ytepitel (indelning, förekomst, funktion)
Körtelepitel (exokrina, endokrina)
Sekretionstyper (merokrin, apokrin, holokrin, cytokrin, cytogen)
Serösa, mukösa, steroidsyntetiserande
Klassificering av exokrina körtlar (sekrettyp, gångsystem, ändstycke)
Bildningen av exokrina resp endokrina körtlar
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: enkelt epitel, skiktat epitel, flerradigt epitel,
övergångsepitel, cylinderepitel. Exokrin resp endokrin körtel
Bindväv, brosk, ben
Kunskaper
Kunna beskriva
Nomenklaturen (latin) för ryggradens, övre och nedre extremiteternas, bröstkorgens och
bäckenets osteologi (kraniet endast översiktligt). Namn (latin) på armbågs-, axel-, höftoch knälederna. Bindvävsfogar av suturtyp samt broskfogar av symfystyp. Ledens
principiella byggnad inklusive stödjande ligament och disker/menisker, och olika
principiella typer av leder.
Känna till
Fontaneller samt effekt av för tidig suturslutning.
Färdigheter
Kunna identifiera och namnge skelettets olika delar (kraniet endast översiktligt) på
modeller.
Kunskaper
Kunna beskriva
Histogenes
Bindvävens komponenter (celler, intercellularsubstans, fibrer) och typer (oregelbunden
(lucker, retikulär, elastisk, tät), regelbunden (senor, ligament), fettväv (vit, brun)).
Proteoglykaner
Typer av bindvävstrådar (kollagena, retikulära, elastiska)
Kollagensyntes (transkription, translation, hydroxylering, glykosylering, trippelhelix
(prokollagen), glykosylering, förpackning, transport, hydrolys (kollagen), aggregering,
tvärbindning).
Kollagentrådens uppbyggnad
Vävnadsvätska & mekanismer för ödembildning
Embryonal bindväv (mesenkym, mukös bindväv)
Kondroblaster, kondrocyter, isogena grupper, intercellularsubstans, histogenes, tillväxt,
perichondrium.
Typer av brosk (hyalint, elastiskt, trådbrosk)
Osteoprogenitorceller, osteoblaster, osteocyter, osteoklaster, Howships lakuner,
intercellularsubstans.
Benbildning (direkt, indirekt).
Benets mognad (filtben, lamellärt ben) och typer (kompakt, spongiöst).
Känna till
Inverkan av vitaminer och hormoner på benvävnad (pth, calcitonin, tillväxthormon,
thyroideahormon, könshormon, vitamin A, C, D)
2
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: lucker resp tät bindväv, regelbunden resp
oregelbunden, sena/ligament, mastceller, fibroblaster, fettväv.
Hyalint, elastiskt brosk resp trådbrosk, chondrocyter, perichondrium.
Kompakt och spongiöst ben, osteocyter, osteoklaster, lakuner, canaliculi, Howships
lakuner.
Muskulatur
Kunskaper
Kunna beskriva
Muskelgruppstyper (pennata, bipennata, multipennata, cirkulära, parallella, fusiforma).
Musklernas hjälpapparater: fascia, retinacula, bursa, senskida. Nomenklaturen (latin) för
extremiteternas större muskelgrupper, liksom ytliga större rygg, bröst- och bålmuskler,
samt deras funktioner översiktligt.
Känna till
M. Erector spinae-systemet.
Färdigheter
Kunna identifiera och namnge större muskelgrupper på modeller av extremiteter samt
torsomodeller.
Kunskaper
Kunna beskriva
Skelettmuskulaturens histologiska struktur: sarkolemma, sarkoplasma,
sarkoplasmatiskt retikel (sarkotubuli, ändcisterner), sarkosom, myofibrill, A-band, Iband, Z-linje, M-linje, H-band, myofilament (myosin, aktin), troponin, tropomyosin
sarkomer, motorisk ändplatta, motorisk enhet, T-tubuli, depolarisering,
aktionspotentialen, röda och vita fibrer, muskelspolen (intrafusala fibrer, extrafusala
fibrer, nuclear chain-fibrer, nuclear bag-fibrer), epimysium, perimysium, endomysium,
fascikel.
Hjärtmuskulaturens histologiska struktur: likheter/skillnader vid jämförelse med
skelettmuskulatur, kittlinjer, Purkinjefibrer.
Glatt muskulatur: cavelolae, aktin-myosin arrangemang, intermediärfilament,
indelning: multi-unit typ och single-unit (unitary) -typ; calmodulin, myosin light chain
kinase)
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: skelettmuskel, hjärtmuskel, glatt muskel,
tvärstrimmighet, A-band, I-band, epimysium, perimysium, endomysium, fascikel,
Purkinjefibrer, kittlinjer.
Nervsystemet
Kunskaper
Kunna beskriva:
Neuronets mikroskopiska morfologi (cellkroppsform, antal utskott, axonets längd, soma,
Nissl-substans, neurofibriller, neurofilament, neurotubuli, axon, dendrit, myelin, vesikler,
pigment, lipofuscingranula);
Myelinskidan (Schwannceller, oligodendriglia, uppbyggnad, bildning, funktion,
ledningshastighet);
Perifer nerv; glia (makroglia (astroglia, oligodendroglia), mikroglia, ependym,
satellitceller, Schwannceller, funktion).
3
Intraneuronal transport och transneuronal överföring
Axoplasmaflöde (anterograd, retrograd, bulk flow, fast flow, sliding theory, funktioner )
Dendritisk transport
Transneuronal överföring
Degeneration & regeneration (ackumulation, axonreaktion, distala förändringar ex
Wallersk degeneration, mekaniska skador, förändringar av perineuronal vävnad,
sprouting, pruning, neuronal plasticitet)
Känna till
degenerativa sjukdomar
Gliaceller: subtyper - morfologi, funktioner; myelin
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: Perifer nerv (epineurium, perineurium,
endoneurium, Schwanncell, Ranviers nod); nervus opticus (hjärnhinnorna,
oligodendroglia); nervändslut (Meissner, Vater-Pacini), ganglier (autonoma,
spinalganglier, satellitceller); medulla spinalis (fissura mediana anterior, septum
medianum posterior, funiculus anterior, funiculus lateralis, funiculus posterior, fasciculus
cuneatus, fasciculus gracilis, framhorn, bakhorn, centralkanal, framhornsceller); cortex
cerebri (lagerindelning, pyramidceller); cortex cerebelli (lagerindelning, stjärnceller,
korgceller, Purkinjeceller, kornceller, Golgi-II-celler); medulla oblongata
(pyramidkärna, olivkärna, ependym); plexus choroideus.
Nervsystemets strukturella organisation
Kunskaper
Kunna beskriva
Hjärnans och ryggmärgens hinnor, vätskerum, liquor cerebrospinalis (produktion samt
cirkulation)
Arteriella huvudstammar; sinussystemet; reglering av blodflödet
Blod/hjärn-barriären
Centrala nervsystemet:
telencephalon, diencephalon, mesencephalon, pons, cerebellum, medulla
oblongata, medulla spinalis
cortex cerebri
funktionell och anatomisk organisation , areor
barkens histologiska organisation
organisation av vit substans samt subkortikala kärnor
hippocampus, amygdala
basala ganglierna
hypothalamus, hypofysen, thalamus (inklusive olika reläkärnor),
subthalamus och corpus pineale
substantia nigra, kärnområden i hjärnstammen inklusive
kranialnervskärnor
cerebellum
folier och fissurer, funktionella och anatomiska huvuddelar,
subkortikala kärnor
vit substans, förbindelser med ryggmärg, hjärnstam, vestibularis
och cortex
medulla spinalis
organisation av grå och vit substans
ventralrot, dorsalrot, dorsalrotsganglion
Perifera nervsystemet
4
gränssnittet CNS/PNS, sensoriska ganglier
sympatiska och parasympatiska autonoma ganglier, enteriska nervplexa
kranialnerver, spinalnerver
dermatom, myotom
Autonona nervsystemet (parasympatisk, sympatisk, kolinerg, adrenerg,
tvåneuronkedjan, preganglionära & postganglionära neuron, typer av
effektorceller, visceral reflexbåge, ganglier, nervändslut)
Färdigheter
Kunna
Identifiera och diskutera i anatomiska preparat de viktigaste strukturerna
Identifiera de arteriella huvudstammarna och större venösa sinus på
angiografibilder.
Sensorik-smärta
Kunskaper
Kunna
Somatosensorik
primärsensoriska neuron
typer av sensoriska nervändslut (beröring, tryck, vibration; smärta, klåda; temperatur;
proprioception)
morfologi, adekvat stimulus - submodalitet, adaptiva egenskaper, receptiva fält
laminae i ryggmärgens bakhorn
ascenderande bansystem - banor för olika submodaliteter
baksträngs-mediala lemnisksystemet; anterolaterala systemet; dorsolaterala banor
thalamus huvudsakliga somatosensoriska kärnor
Trigeminussystemet: Ggl. V, Radix n. V, Nucl. Principalis n. V., tractus spinalis n. V, nucl.
Tractus spinalis n. V, nucl oralis-interpolaris-caudalis, nucl. Mesencephalicus n. V, tractus
trigemino-thalamicus
sensoriska kärnor; projektioner till hjärnstam, thalamus och cortex
primära och sekundära somatosensoriska areor
Smärta
typer av nociceptiva primära afferenter och bakhornsneuron på spinal. Resp.
trigeminusnivå
primär och sekundär hyperalgesi
refererad smärta, projicerad smärta, neurogen smärta
spinala smärtreflexer
smärthämning
hämning på segmentell nivå, portteorin
descenderande kontroll; viktigaste bansystemen; opioider: receptorer, agonister,
antagonister
Känna till:
Neurologisk nivådiagnostik
Funktionsbortfall efter halvsidig ryggmärgsskada, eller skador på olika kortikala
somatosensoriska områden
5
Ögat
Kunskaper
Att kunna beskriva
Ögonväggens skikt och beståndsdelar (cornea, sclera, iris, corpus ciliare, choroidea,
retina, gula fläcken, blinda fläcken, Schlemms kanal, linsen, zonulae).
Näthinnans lager och ingående celltyper.
Stavars och tappars struktur.
Att förstå
Ackomodationen
Att känna till
Ljusbrytningen i ögats medier
Glaukom
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: Cornea, sclera, iris, corpus ciliare, choroidea,
retina och dess lager, nervus opticus, fovea centralis, lins, ögonlock (tarsalplatta,
Meiboms körtlar), glandula lacrimalis.
Örat
Kunskaper
Att kunna beskriva
Ytteröra (hörselgång, auricula), trumhinna (pars flaccida, pars tensa, prominentia
mallearis, umbo, manubrium mallei), cavum tympani (malleus, incus, stapes, chorda
tympani, tuba auditiva, m tensor tympani, m stapedius, ovala och runda fönstren),
innerörat (benlabyrinten, hinnlabyrinten, hinnsäckar med macula, hårceller och otoliter,
båggångar med crista, hårceller och cupula, cochlea med scala vestibuli, media och
tympani, stria vascularis, Reissners membran, Cortiska organet, spiralgangliet och
tectorialmembranet, yttre och inre hårceller, falangealceller och pelarceller.
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: benlabyrint & hinnlabyrint, cochlea (Reissners
membran, basilarmembran, tectorialmembran, Cortiska organet, hårceller,
falangealceller, scala vestibuli, scala media, scala tympani, spiralganglion, stria
vascularis, spiralligament); hinnsäckar (macula, otolitmembran), båggångar (ampulla,
crista, cupula).
Hematologi
Kunskaper
Kunna beskriva
Blodet (blodkroppar, plasma, blodkropparnas inbördes frekvens, hematokrit (EVF), buffy
coat); erythrocytens struktur (hemoglobinets uppbyggnad, transport av syre resp
koldioxid); kemotaxis, diapedes, neutrofila granulocyter (funktion, morfologi,
drumstick, primärgranula, sekundärgranula, fria syreradikaler, antibakteriella proteiner,
leukotriener, PAF, interleukiner, TNF, livslängd); eosinofila granulocyter (funktion,
morfologi, granulaproteiner); basofila granulocyter (funktion, morfologi, histamin,
heparin); lymfocyter (funktion, morfologi, T-lymfocyter, B-lymfocyter, NK-celler, roll
för immunförsvaret, livslängd); monocyter (funktion, morfologi, kväveoxid, livslängd,
relation till makrofager och andra fagocyterande celler); trombocyter (funktion,
6
morfologi, PDGF, TGF, serotonin, livslängd, bildning och upplösning av koagel,
fibrinbildning, initiering och regulation av fibrinolys).
Immunologi (antikroppar, antigen, epitop, antigenreceptor, det primära immunsvarets
faser, vaccination, klonal expansion, humoral immunitet, plasmacellen, CD5,
immunglobulinernas struktur, immunglobulinklasser, anti-antikroppar, Cellförmedlad
immunitet, Th-celler, Tc-celler, suppressorceller, MHC-I resp MHC-II, CD4, CD8, TCR,
CD3, NK-cellens funktion).
Thymus struktur (cytoreticulum, Hassalls kroppar, nurse cells, interdigiterande celler)
och funktion
(lymfocytproduktion, selektion, differentiering , hormonproduktion, åldersinvolution,
stressinducerad involution)
Hemopoes (röd benmärg, stamceller och progenitorceller, erythropoietin, interleukiner,
CSF
erythropoes, granulocytopoes, monocytopoes, trombocytopoes & lymfopoes).
Lymfknutor (bark, märg, paracortex, marginalsinus, trabekelsinus, märgsinus,
märgsträng, groddcentrum)
Mjälten (vit och röd pulpa, centralartär, PALS, follikel, groddcentrum, pulpsträng,
pulpsinus, marginalzon, trabekelartär, penselartär).
Kunna förstå
Hemostas
Immunförsvaret
Komplementfaktorernas funktion
Sänkningsreaktionen
Immunsystemets relevans för tandläkare
Thymus roll för immunförsvaret
Hur produktionen av blodkroppar sker.
Lymfknutornas roll i immunförsvaret.
Recirkulation av lymfocyter
Mjältens roll i immunförsvaret
Mjältens öppna cirkulation
Känna till
Avvikelser i blodkroppsantal
Förstadier till de mogna blodkropparna
Thymushormoner
Thymus roll vid åldersrelaterad sjukdom
Myastenia gravis
SLE
Immunsuppression
Regulation av blodbildningen.
Lymfknutornas roll vid metastasspridning
Färdigheter
På histologiska preparat identifiera: blodkroppar (erythrocyter, neutrofila
granulocyter, basofila granulocyter, eosinofila granulocyter, lymfocyter, monocyter,
trombocyter); benmärg (endast snitt); thymus (bark, märg, Hassalls kropp,
juvenila/adulta, epitelceller); lymfknutor (bark, märg, groddcentra, märgsinus,
märgsträngar, marginalsinus); mjälte (kapsel, trabekler, vit pulpa, röd pulpa, PALS,
groddcentrum, pulpsträngar, pulpsinus).
7
Hud
Kunskaper
Kunna beskriva
Hudens mikroskopiska struktur (epidermis, dermis, subcutis; hår och naglar; talgkörtlar,
svettkörtlar, bröstkörtlar). Celltyper i epidermis, pigmentering.
Hudens funktioner.
Hudens sensoriska komponenter.
Färdigheter
På histologiska preparat identifiera: epidermis, dermis, subcutis, hår & hårfolliklar,
talgkörtlar, merokrina och apokrina svettkörtlar, mjölkkörtel: inaktiv/aktiv.
Cirkulation
Kunskaper
Kunna beskriva
Hjärtats makroskopiska uppbyggnad med förmak och kammare, klaffar samt till- och
frånförande kärl. Hjärtats histologiska uppbyggnad (epicardium, myocardium,
endocardium, chordae tendineae)
Retledningssystemet (sinusknutan, AV-knutan, His bunt, purkinjefibrer)
Aortas delar och dess grenar. V. Cava inf. Och V. V. Cava sup., V. Azygos och V. Porta.
Extremiteternas stora artärer och vener. Blodkärlens histologi (tunica intima, media,
adventitia, membrana elastica interna och externa, elastiska artärer & muskulära artärer,
arterioler, kapillärer – kontinuerliga, fenestrerade, diskontinuerliga, sinusoider, venoler,
vener, lymfkapillärer, portasystem)
Färdigheter
På dissekerat hjärta samt modeller identifiera: hjärtats exteriör, hålrum, klaffar och
till- och frånförande kärl.
På histologiska preparat identifiera: kärl (tunica intima, tunica media, tunica
adventitia; elastiska/muskulära artärer, arterioler, kapillärer, venoler, vener, v saphena
magna, v cava)
Respiration
Kunskaper
Kunna beskriva anatomiskt
Larynx’ brosk
Trachea
Bronkträden
Lungornas uppbyggnad inkl. lungsäcken
Kunna beskriva mikroskopiskt
Respirationsvägsepitelets celler, näsmusslornas struktur, luktepitelets struktur.
Larynx’ struktur (plica ventricularis resp vocalis).
Tracheas histologiska struktur
Bronker och det intrapulmonära gångsystemet.
Alveolens struktur och betydelse för gasutbytet
Färdigheter
På torsomodell kunna identifiera och namnge: repirationssystemets olika delar.
Namnge larynx’ brosk på larynxmodell.
8
På histologiska preparat identifiera: näshålan (nässeptum, chonchae, luktepitel,
stödjecell, basalcell, luktsinnescell, Bowmans körtel), epiglottis, larynx (plica
ventricularis, plica vocalis, m vocalis, ventriculus laryngis, cartilago cricoidea, cartilago
thyreoidea, epiglottis); trachea, lunga (bronker, respiratoriska bronkioler, terminala
bronkioler, pleura alveoler, interalveolarsepta).
Digestion
Kunskaper
Kunna beskriva makroskopiskt och mikroskopiskt:
Munhålan (slemhinnetyper, läppen, tungan med olika papiller, smaklökar, och körtlar,
hårda och mjuka gommen, pharynx, tonsiller).
Digestionskanalens principiella uppbyggnad (lamina epitelialis, lamina propria,
lamina muscularis mucosae, tela submucosa, tunica muscularis externa, tunica
adventitia).
Oesophagus.
Ventrikeln med cardia och pylorus (ytförstorande element, cardia- corpusfundusresp pyloruskörtlar, mukösa ytceller, parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller).
Tunntarmen (ytförstorande strukturer, Lieberkühns körtlar, Paneths celler, Brunners
körtlar, Peyers plaque).
Tjocktarmen (teniae, haustrae, appendices epiploicae, Lieberkühns körtlar, caecum,
appendix, rectum, analkanalen).
Mesenterium/Omentum majus/Peritoneum
Pancreas med ductus pancreaticus-ductus choledochus (Langerhans öar,
centroacinära celler, fogstycken, mucigengranula, insulin, glukagon, pankreaspolypeptid,
somatostatin).
Levern med ductus hepaticus-ductus choledochus (lobuli, portaområden,
centralvener, sinusoider, hepatocyter, Kupfferceller, gallcanaliculi, gallgångar).
Gallblåsan med ductus cysticus.
Känna till
Pankreasenzymer
Leverns funktioner
Nedbrytning och absorption av föda
Färdigheter
På torsomodeller identifiera: oesophagus, ventrikel, lever, pancreas, tunn- och
tjocktarm, oment/mesenterium.
På histologiska preparat identifiera: spottkörtlar (gl parotis, gl submandibularis, gl
sublingualis); tonsiller (tonsilla lingualis, tonsilla palatina, tonilla pharyngea), läpp;
hårda och mjuka gommen, uvula, tunga (papilla filiforme, papilla fungiforme, papilla
circumvallate, papilla foliate, Nühns körtlar, von Ebners körtlar, smaklökar), pharynx;
oesophagus (lamina epitelialis, lamina propria, lamina muscularis mucosae, tela
submucosa, tunica muscularis, tunica adventitia).
ventrikel (cardia, fundus-corpus, pylorus, vägglager, rugae, foveolae, körtlar,
huvudceller, parietalceller, Auerbachs nervplexus); tunntarm (vägglager, plica circularis,
villi, Lieberkühns körtlar, Paneths celler, bägarceller, nervplexa, Peyers plaque);
tjocktarm (vägglager, taeniae, haustrae, Lieberkühns körtlar, nervplexa, appendix,
analkanalen); lever (lobuli, portazoner:artär, ven, gallgång, lymfkärl; centralven,
sinusoider, hepatocyter, Kupfferceller, endotelceller); pankreas (Langerhans öar,
centroacinära celler).
9
Urinorgan
Kunskaper
Kunna beskriva
Njurens makroskopiska utseende och dess histologi (bark, märg, arcuatekärl, njurkropp,
Bowmans kapsel, glomerulus, podocyter, proximala och distala tubuli, Henles slynga,
samlingsrör, vas afferens & efferens, juxtaglomerulära apparaten, njurfiltret)
Ureter
Urinblåsan
Urethra
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: njure (cortex, medulla, pyramid, calyx, pelvis,
ureter, aa & vv arcuatae, njurkropp, Bowmans kapsel, glomerulus, proximala & distala
tubuli, Henles slynga, samlingsrör, area cribrosa); ureter; vesica urinaria.
Manliga genitalia
Kunskaper
Kunna beskriva
De inre och yttre könsorganens anatomi inkl. Corpora cavernosae och corpus spongiosum
penis
Testikelns histologi (tubuli seminiferi, tunica albuginea, Leydigceller, Sertoliceller,
spermatogonier, spermatocyter, spermatider, spermatozooer)
Spermatogenesen och den hormonella regleringen
Spermiens struktur
Gångsystemets histologi (bitestikel, ductus deferens, vesicula seminalis, prostata,
urethra, penis)
Vesicula seminalis struktur
Prostatas struktur
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: testis (tubuli seminiferi, Leydigceller, tunica
albuginea, rete testis, Sertoliceller, spermieförstadier); epididymis; ductus deferens;
vesicula seminalis; prostata (prostatastenar); penis (corpora cavernosa, corpus
spongiosum, urethra, förhud, Morgagnis lakuner, Littrés körtlar);
Kvinnliga genitalia
Kunskaper
Kunna beskriva
De inre och yttre könsorganens anatomi med ovarium, uterus’ olika delar, vagina och
labia maj. et min. Ovariets histologiska struktur (primordialfolliklar, primärfolliklar,
sekundärfolliklar, tertiärfolliklar, Graafs folliklar, theca interna och externa, zona
pellucida, cumus oophorus, corpus albicans, corpus luteum, tunica albuginea.
Oogenes (oogonier, primära oocyter)
Tubas histologiska struktur (istmus, ampulla, epitelceller)
Uterus histologiska struktur (perimetrium, myometrium, endometrium, olika faser,
inverkan av hormoner)
Vaginas histologiska struktur
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: ovarium (groddepitel, oogonier,
primordialfolliklar, primärfolliklar, sekundärfolliklar, Graafs folliklar, cumulus oophorus,
10
zona pellucida, theca interna & externa, corpus albicans, corpus luteum,
thecaluteinceller, granulosaluteinceller); tuba uterina (infundibulum, ampulla, istmus,
pars uterina); uterus (myometrium, endometrium, proliferationsfas, sekretionsfas,
menstruationsfas, skrap); vagina; placenta (primära, sekundära och tertiära villi,
syncytietrofoblast, cytotrofoblast, decidua basalis, deciduaceller)
Endokrina organ
Kunskaper
Kunna beskriva
Hormoner (definition, lokala hormoner, lokala mediatorer, systemiska hormoner,
kemisk uppbyggnad)
Hypofysen (adenohypofys, neurohypofys, pars tuberalis, pars distalis, pars intermedia,
infundibulum, pars nervosa, eminentia mediana, stjälk, celltyper och deras resp
hormonproduktion och färgbarhet).
Corpus pineale (pinealocyter, glia, corpora arenacea, melatonin).
Thyroidea (follikel, kolloid, thyroglobulin, parafollikulära celler, hormonproduktion och –
lagring).
Parathyroidea (huvudceller, oxyfila celler, hormonproduktion och dess effekter).
Binjurarna (bark, märg, zona glomerulos, zona fasciculata, zona reticularis,
mineralkortikosteroider, glukokortikosteroider, sexualkortikosteroider).
Pankreas (endokrina celltyper, hormonproduktion och hormoneffekter,
hormonreglering)
Digestionskanalens hormoner (CCK, sekretin, gastrin, GIP, VIP, somatostatin).
ANF, prostaglandiner, tillväxtfaktorer (NGF, EGF, IGF, PDGF, interleukiner).
Kunna förstå
CNS roll
Principer för cellkommunikation
Morfologiska principer
Feedback
Känna till
Begreppen överfunktion och underfunktion, och behandlingsmetoder vid dessa.
Thyeroideasjukdomar
Parathyroideasjukdomar
Binjuresjukdomar
Pankreassjukdomar (diabetes mellitus)
Enterogastorn, motilin, neurotensin, enkefalin, bombesin, substans P, urogastron.
Färdigheter
I histologiska preparat identifiera: hypofys (adenohypofys, neurohypofys, pars
intermedia, kromofoba & kromofila celler, pituicyter); corpus pineale (hjärnsand,
pinealocyter, astroglia); thyreoidea (folliklar, kolloid, follikelepitel, parafollikulära
celler); parathyreoidea (huvudceller, oxyfila celler), binjure (zona glomerulosa, zona
fasciculata, zona reticularis, kromaffina celler); pankreas (Langerhans celllöar).
Organsystemens fysiologi
Neuronal funktion
Kunna:
Jonkanaler: Huvudtyper; funktion
11
Vilomembranpotentialen och vilka faktorer som bestämmer denna
Mekanismer för generering och fortledning av aktionspotential
Nervtrådstyper och ledningshastigheter
Elektriska och kemiska synapsers struktur och funktion
Pre- och postsynaptiska mekanismer för signaltransmission i den kemiska synapsen
De vanligaste transmittorsubstanserna (glutamin, GABA, acetylkolin) och receptorer för
dessa
Postsynaptiska potentialer
Fenomenen temporal och spatial summation
Modulatoriska effekter av transmittorsubstanser
Känna till:
Direkt och indirekt reglerade jonkanaler
Synaptisk plasticitet
Muskelfunktion
Kunskaper
Skelettmuskulaturens funktion:
Korsbryggecykeln: myosinets ATPas-aktivitet, ATP:s roll, "power stroke", rigor
Olika kontraktionstyper: isometrisk och isotonisk kontraktion
Den isometriska längd-kraftkurvan: passiv och aktiv kraft, normalt arbetsområde
Isotoniska kontraktioner: kraft(belastnings)-hastighetsförhållandet, koncentriska och
excentriska kontraktioner
Aktiveringsförloppet (excitations-kontraktionskopplingen): Ca2+:s roll, troponintropomyosin, frisättning från och återupptag av Ca2+ till sarkoplasmatiska retiklet
Enkelkontraktion (twitch), summation av twitchkraft, tetanus
Muskelns energiomsättning: CrP:s roll som ATP-buffert, anaerob och aerob glykloys +
oxidativ fosforylering
Laktat, oorganisk fosfat och muskeltrötthet
Hjärtmuskulaturens funktion: mekaniska och elektriska kopplingar mellan celler
Membranegenskaper: vilopotential, aktionspotentialen i kammarceller (tidsförlopp,
jonströmmar), refraktärperiod,pacemaker-potentialen (tidsförlopp, jonströmmar), ECkoppling: hur [Ca2+]i höjs (Ca2+-ström genom cellmembranet, Ca2+-frisättning från SR,
Ca2+-inducerad Ca2+-frisättning); hur [Ca2+]i sänks (Ca2+-pumpar i SR och
cellmembranet, Na+/Ca2+-exchange)
Glatt muskulaturs funktion: mekaniska och elektriska kopplingar mellan celler
Pacemaker potential (tidsförlopp, jonströmmar)
EC-koppling: Ca2+-calmodulinberoende fosforylering av lätta myosinkedjor. Hur [Ca2+]i
höjs: Ca2+-inström genom spänningsstyrda och receptorkontrollerade kanaler, IP3beroende frisättning; hur [Ca2+]i sänks: Ca2+-pumpar i SR och ytmembranet, Na+/Ca2+exchange
Kunna förstå
Interaktion mellan aktin och myosin;
Känna till
Fibertyper vs. motor unit-typer
Myastenia gravis, nervgift, curare.
Reglering av glatt muskelaktivitet
Motorik
Kunna:
Allmän motorik - motorneuron och muskel
12
typer av rörelser, motoriska system
reflex, centralt program, inlärda och nedärvda rörelser
skelettmuskulaturens funktionella uppbyggnad och kontraktila egenskaper
motorneuron; den motoriska enheten; gradering av muskelkraft(rekrytering,
frekvensreglering)
muskelreceptorer (muskelspolen, Golgis senorgan); spinala reflexer
Basal koordination, lokomotion, balanskontroll
neuronala nätverk; rytmiska rörelsemönster; descenderande kontrollmekanismer
betydelsen av olika typer av sensorisk återkoppling
Cerebellum
afferens - klättertrådar från n. olivaris, mosstrådar från ryggmärg,
vestibularis, hjärnstam, cortex
efferens från inre kärnor till ryggmärg, hjärnstam, cortex
funktionella regioner, betydelse för motoriken
Basala ganglierna
funktionell organisation; afferens och efferens; celltyper, transmittorer
dopamininnervationen från substantia nigra - synaptiska effekter och
funktion
Motoriska cortexområden
descenderande bansystem, viljemässig motorik
primär motorcortex - somatotopisk organisation, reglering av
rörelseriktning och kraft
premotorcortex, supplementär motorcortex, prefrontal cortex - funktioner
handens finmotorik; planering och programmering av viljemässiga
rörelser, sensorimotorisk integrering
Känna till:
Elektromyografi
Motoriska defekter vid cerebellumskador
Effekter av kortikala skador på den viljemässiga motoriken
Autonoma nervsystemet
Kunna:
Definition sympaticus, parasympaticus
Pre- och postganglionära neuron
Para- och prevertebrala sympatiska ganglier
Kranialnerver och parasympatiska ganglier
Enteriska nervsystemet; viscerala afferenter och ganglier
Kolinerg transmission - syntes, receptorer, inaktivering
Adrenerg transmission - syntes, receptorer, inaktivering
Binjuremärg, adrenalinfrisättning
Neuropeptider: NPY, VIP, substans P
Purinerg transmission (ATP)
NO som transmittor
Känna till:
Samexistens av transmittorer
Organeffekter av autonom aktivering
Nervsystemets högre funktioner
Kunna:
Hjärnbarkens principiella organisation - Brodmanns areor.
Biologiska rytmer
13
sömn-vakenhetscykeln, vakenhetshöjande mekanismer; ascenderande
retikulära systemet
sömnförlopp under en normal natt; nREM- och REM-sömn, sömninduktion
Hypothalamus
homeostasbegreppet; översiktligt om reglermekanismer med integration i
hypothalamus
Limbiska strukturer
limbiska strukturer - förbindelser; mesolimbiska systemet; monoaminerga
bansystem
reglering av lust-olust, hjärnans belöningssystem
Emotion
amygdala med input och output
amygdalas roll i rädsla och ångest
frontallobens roll i emotioner
Språk och den centralnervösa kontrollen av språk
Brocas och Wernickes områden som delar av system för förståelse och
produktion av språk
lateraliserade funktioner i de två hjärnhalvorna, olika typer av afasier
Inlärning och minne
olika former av inlärning och minne
habituering, sensitisering
hippocampus
funktionell roll; modulering av synapsfunktioner;
långtidspotentiering
plasticitet i cortex
amnesier
Känna till
metoder att studera hjärnan (MRI, PET); uppkomstmekanismen för EEG, de viktigaste
rytmerna
Den huvudsakliga funktionen hos viktiga kärnor och cortexområden
Olika typer av blödningar och cirkulationsrubbningar, ex hydrocephalus
Sinnesfysiologi
Kunna:
Allmän sinnesfysiologi
sinnesorganens klassificering, olika typer av receptorer
transduktionsmekanismer
receptoriska fält
adaptation - mekanismer och funktionell betydelse
central sensorisk informationsbearbetning
lateral inhibition, konvergens, divergens - funktionell betydelse
topografisk organisation
seriell (hierarkisk) och parallell organisation
Somatosensorik
primärsensoriska neuron
typer av sensoriska nervändslut (beröring, tryck, vibration; smärta, klåda; temperatur;
proprioception)
morfologi, adekvat stimulus - submodalitet, adaptiva egenskaper, receptiva fält
primära och sekundära somatosensoriska areor
Synsinnet
14
ljusbrytning, ackommodation; vanliga linsfel och deras korrektion
ögats makroskopiska struktur
stavar och tappar - struktur, distribution och funktionella egenskaper
fototransduktion
retinas byggnad
gangliecellernas receptoriska fält: organisation, uppkomstmekanismer, funktionell
betydelse
sekundära visuella centra i hjärnstammen
laterala knäkroppens organisation
primära syncortex - retinotopisk organisation, organisation i hyperkolumner
olika vägar för analys av rörelse, form, dynamisk form, färg; färgseende
information om djup; komplexa objekt
uppmärksamhet och perceptuell integration
Hörsel
ljud - frekvens, amplitud, decibelbegreppet, hörtröskelkurvan
ytterörats och yttre hörselgångens funktion för ljudtransmission
mellanörats anatomi; ljudvågens transmission till hårcellerna
Cortiska organet; hårcellens struktur och funktion; transduktion, innervation; efferent
kontroll
frekvensanalys - platsprincipen,
hörselinformationens afferenta förlopp
hjärnstamskärnor - strategier för ljudlokalisation
viktigaste banor till primär hörselbark (colliculus inf., mediala knäkroppen)
primär hörselbark - tonotopisk och kolumnär organisation
högre hörselareor
Vestibularisapparaten
balansorganets anatomi: båggångar och hinnsäckar
hårcellens struktur och funktion - riktningskänslighet
båggångarna - rotatorisk acceleration, nystagmus
hinnsäckarna - linjär acceleration, tyngdkraftspåverkan
balansorganens centrala förbindelser
förbindelser med hjärnstam och vestibulocerebellum
vestibulospinala banor
ascenderande banor till cortex
funktionell betydelse för ögonmotorik och balanskontroll
Luktsinnet
receptorer i luktepitelet - organisation; luktreceptormolekyler; transduktionsmekanismer
projektion till bulbus olfactorius - funktionell organisation
primär och sekundär luktbark; integrering med smakinformation
Smaksinnet
smakceller, smaklökar, papiller; transduktionsmekanismer
innervering
centrala smakbanor
projektioner till primär smakbark via thalamus
Känna till:
Presbyacusi; bullerskador
Funktionellt underlag för nystagmus, felpekning och gångdeviation efter rotation i
snurrstol
Cirkulation
Kunna:
15
Hjärtcellens elektrofysiologi inklusive jontransport och kontraktila mekanismer och hur
dessa skiljer sig från motsvarande mekanismer i skelettmuskulatur och glatt muskulatur
(se ovan)
Retledningssystemets funktionella egenskaper och hur det påverkas av autonoma
nervsignaler
Hur hjärtats rytm genereras och hjärtat aktiveras elektrofysiologiskt
Hur det normala EKG:t uppstår och hur hjärtmuskelcellernas potentialvariationer står i
relation till de signaler som kan avledas utanpå kroppen
Hur hjärtat utför sitt pumparbete och under vilka faser i hjärtcykeln de olika klaffarna
öppnas och stängs
Hur det normala hjärtljuden uppstår
Hur hjärtats kraft påverkas av ökad fyllnad (Frank-Starlings lag)
Definiera begreppet kontraktilitet
Definiera begreppen inotrop, kronotrop och dromotrop effekt p å hjärtat, särskilt i
relation till påverkan från autonoma nervsignaler
Redovisa faktorer som påverkar hjärt-minutvolymen
Hur koronargenomblödningen varierar under hjärtcykeln och varför
Blodvolymens respektive kärlmotståndets fördelning på olika delar av
cirkulationsapparaten
Redogöra för tryck- och flödesförhållanden i olika delar av kärlsystemet
Definition och beskrivning av systolisk tryck, diastoliskt tryck, medelblodtryck och
pulstryck
Kärlradiens betydelse för flödesmotståndet i enskilda kärl (enl. Poiseuille’s lag) samt hur
flödesmotståndet utvecklas i sammansatta kärlsystem (serie- och parallellkopplad
resistans)
Samband mellan tryck, motstånd och flöde i enskilda och sammansatta rörsystem
(Ohm’s lag)
Samband mellan flöde, flödeshastighet och tvärsnittsyta
Gravitationens inverkan på blodtryck och blodvolymens fördelning i kärlsystemet samt
redogöra för mekanismer befrämjande venöst återflöde
Redogöra för mikrocirkulationens grundkarakteristika; organisation, utbytesyta,
flödesförhållanden, kapillärväggens beskaffenhet
Redogöra för processer (diffusion, konvektion) och faktorer som bestämmer
substansutbytet över kapillärmembranet
Redogöra för de krafter som bestämmer transkapillärt vätskeutbyte (enl. Starling’s lag)
Bakgrund och orsak till fysiologiska variationer i vätskebalansen över kapillärmembranet
samt principmekanismer för ödemuppkomst
Cirkulationsapparatens lokala kontrollmekanismer (myogen kontroll; lokal-kemisk
kontroll; nervös kontroll; hormonell kontroll)
Funktion och kontrollmekanismer för följande seriekopplade kärlsektioner:
arteriolerna (resistenskärlen); kapillärer; venerna (kapacitanskärlen);
Kontrollen via arteriella baroreceptormekanismen, både den afferenta och efferenta delen
av baroreceptorreflexen.
Kontrollen via receptorer i hjärtat och arteriella kemoreceptorer.
Cirkulationsomställningar inducerade från högre centralnervösa strukturer t ex vid stress
och svimning.
Känna till:
Enklare rytmstörningar (AV-block, extraslag) och hur de tänks uppkomma
Hur hjärtat reagerar på svåra avvikelser i kalium- och kalciumhalten i blodet
Principiellt vilka hjärtljud som uppstår vid svåra fel i hjärtklaffarna
Faktorer som påverkar blodets viskositet och hur detta inverkar på blodets
flödesmotstånd
Lymfcirkulationens huvudsakliga funktion, storlek och betydelse för reglering av
interstitiella rummets volym
Grunderna för laminärt flöde och faktorer som gynnar uppkomst av turbulent flöde
16
Respiration
Kunna:
Vad en gas partialtryck innebär samt hur detta påverkar transport och löslighet av gaser
i och mellan olika medier av kroppsrum
Lungans funktionella morfologi med särskild hänsyn till luftvägsträdets förgreningar,
alveolokapillära membranets egenskaper samt bronkial- och lungcirkulationens
organisation.
Surfactants roll för lungfunktionen
Redogör för statiska och dynamiska lungvolymer samt deras bestämmning
Definiera alveolär ventilation och dead space samt hur dessa bestämmes liksom påverkas
av normalfysiologiska förändringar
Faktorer som bestämmer luftvägsmotstånd samt andningsarbete
Beskriva den forcerade expiratoriska manövern samt redogöra för den information som
erhålles vid bestämmning av flödes-, volym- och flödes-tids-relation
Redogöra för reglering av lungans blodflöde och i synnerhet mekanismer för hypoxisk
vasokonstriktion
Redogöra för vätskeutbyte över lungakapillärerna samt principiella mekanismer för
uppkomst av lungödem
Definiera vilka faktorer som påverkar syrgasinnehåll och syrgaskapacitet i blod, vävnad
och plasma samt redogöra för de kontrollmekanismer som styr olika länkar i
syrgastransportkedjan
Redogöra för hur kolmonoxidförgiftning, cyanidintoxikation, anemi och höghöjdsvistelse
påverkar syrgastransporten
Redogöra för transportformerna för koldioxidsamt dessas relation till syrgastransport och
syra-basbalans
Redogöra för andningscentrums funktionella organisation samt dominerande afferenta
och efferenta inflytande. Speciellt skall centrala och perifera kemoreceptorers
karakteristika vara kända, liksom nysrefex, hostreflex och samspel med kardiovaskulär
reglering
Redogöra för regionala skillnader i ventilation (V´) och perfusion (Q´) i lunga vid
upprättstående liksom vid liggande. Konsekvenserna av dessa skillnader vad gäller
ventilations- perfusionskvot (V´/Q´). Detta inbegriper kunskap om hur ändrad (V´/Q´)
påverkar lokala och systemiska blodgaser samt syrgasinnehåll, liksom hur
lägesförändringar påverkar (V´/Q´)
Definiera följande tillstånd: Normo- hypo- och hyperventilation, dyspné, ortopné, hypooch hyperpné, brady- och tachypné samt apné och asfyxi
Definiera hypoxemi, känna till mekanismer för olika typer av vävnadshypoxi
Känna till:
Principiella skillnader mellan restriktiva och obstruktiva ventilationsinskränkningar samt
mekanismer för luftvägsobstruktivitet (höga, centrala och perifera hinder)
Bestämning av diffusionskapacitet samt karakteristika vad gäller diffusionskapacitet för
syrgas, kväve, koldioxid och kolmonoxid över alveokapillära membranen
Primär och sekundär kompensation vid vävnadshypoxi och arteriell hypoxemi
Begreppet cyanos samt skilja på mekanismer som ger central och perifer cyanos
Digestion
Mag-tarm kanalens funktion:
Kunna:
redogöra för den neuromuskulära organisationen av digestionskanalen
vilka typer av rörelser som uppträder som bas för att förstå hur födotransporten sker i
digestionskanalen.
redogöra för hur tuggning , sväljning och transporten genom esofagus går till.
redogöra för ventrikelns funktion och rörelsemönster vid fasta och i vila.
redogöra för kontrollen av ventrikelns tömning och de faktorer som reglerar denna.
redogöra för stimuli och neurogen kontroll vid kräkning.
17
Tunntarm: redogöra för olika typer av rörelser i tarmen och deras betydelse för transport
och blandning.
Tjocktarm: redogöra för motiliteten i colon.
förklara begreppet massperistaltik.
redogöra för defekationen.
Redogöra för passagetider genom mag-tarmkanalen. Förstå hur de långa tarmreflexerna
fungerar, födans sammansättning,- spec. hur fibrer i kosten påverkar passagetiden
Redogöra för salivsekretionens funktioner och reglering.
Salivens sammansättning ställd i relation till tandstatus, smak och kolhydratmetabolism
Magsaft: Slemhinnans uppbyggnad med olika celltyper och deras resp. sekretproduktion.
Hur sekretionen regleras och faktorer som påverkar denna.( ex. pH och födokvalitet)
Enzymatisk nedbrytning samt upptag av kolhydrater, proteiner och fetter.
Gallans betydelse för digestionen och absorptionen av fett Reglering av gallans bildning
och tömning till tarmen.
Gastrointestinala peptidhormoners effekter på sekretion och motorik med särskild tonvikt
på: Gastrin, Cholecystokinin (CCK) och Sekretin
Leverns funktioner avseende syntes (plasmaproteiner, koagulationsfaktorer inkl de Kvitaminberoende, hormon,lipider, lipoproteiner, kolhydrater), lagring (kolhyrater,
vitamin, spårämnen spec. järn) och avgiftning (bilirubin, hormon, läkemedel)
.
Känna till:
MMC (Migrating Motility Complex) och dess betydelse.
Klinik: Förstoppning och diarre. Betydelse av bulkmedel.
Enterohepatiska kretsloppet.
Ikterus (exempel på orsaker och konsekvenser)
Njurfunktion, syra-bas och vätskebalans
Kroppens vätskerum
Kunna:
Kroppsvattnets fördelning på olika vätskerum.
Innehållet av lösta ämnen i de olika vätskerummen, viktiga skillnader.
Känna till:
Hur volymen av kroppens vätskerum mätes.
Principen för aktiv transport över cellmembran.
Vätskebalansreglering
Kunna:
Normal omsättning av vatten, natrium och kalium.
Effekter på kroppsvätskornas volym och sammansättning, samt
kompensationsmekanismer vid överskott respektive brist på vatten respektive natrium.
Osmotisk och volumetrisk kontroll av vattenintag och ADH-insöndring.
Hormonell och reflektorisk (neuronal) kontroll av Na-utsöndringen.
Känna till:
Effekter av störd törstfunktion samt hormonell kontroll av vätskebalansen (överskott
respektive brist på ADH, renin-angiotensin-aldosteron, ANP).
Njurfunktion
Kunna:
Renal hemodynamik inkluderande intrarenal distribution av blodflödet.
Nervös och humoral kontroll av njurens blodkärl.
Innebörden av autoreglering och involverade mekanismer.
Glomerulär filtration
Filtratets sammansättning.
Faktorer av betydelse för den glomerulära filtrationen.
18
Tubulär resorption och sekretion
Definiera tubulär resorption och sekretion, samt begreppen symport och
antiport.
Betydelse av passiva respektive aktiva transportmekanismer.
Relativ betydelse av proximala respektive distala tubuli.
Clearance
Definition och beräkning av clearance. Beroende av plasmakoncentration,
glomerulär filtration och tubulär transport.
Bestämning av GFR och RBF med clearanceteknik.
Njurens roll i reglering av extracellulärvätskans volym och osmolaritet
Vattenresorption utefter det funktionella nefronet.
Na+-resorption utefter det funktionella nefronet.
Kontroll av GFR.
Countercurrent mekanismen i Henles slynga och vasa recta, ureas betydelse
för countercurrent mekanismen.
Hormonell reglering av urinbildningen. Effekter av aldosteron och ADH i
detta avseende.
Njuren som endokrint organ
Renin-angiotensin-aldosteron systemet. Erytropoetin. Aktivering av vitamin D.
Känna till:
Konkreta exempel på olika transportörer i tubuli.
Glomerulotubulär och tubuloglomerulär balans.
Syra-Bas
Kunna:
Skillnaden mellan svaga och starka syror respektive baser.
Hur en buffert verkar
Reglering av pH i kroppsvätskorna:
Vilka buffertar som finns i de olika kroppsvätskorna, samspelet mellan
dessa vid ”metabola” och respiratoriska syra-bas rubbningar.
Lungans betydelse för reglering av pH.
Njurens olika mekanismer för reglering av pH.
Känna till:
Hur syra-bas status bedöms utifrån kännedom om pH, pCO2 och BE
Hur metabola och respiratoriska syra-bas rubbningar kan uppkomma
Endokrinologi
Hypothalamus - Hypofys
Kunna:
Biologiska effekter av TSH, ACTH, LH, FSH, GH, PRL, ADH, Oxytocin.
Reglering av hormonfrisättning från hypothalamus-hypofys med beskrivning av de olika
feed-back-systemen.
Känna till:
Effekter av över-/underfunktion i GH-sekretionen.
Thyreoidea
Kunna:
Thyreoideahormonernas grundläggande struktur, syntes och frisättning.
Reglering av hormonfrisättningen.
Helkroppseffekter av thyreoideahormon.
Metabolism och intracellulära effekter av thyreoideahormon. Thyreoideahormonernas
relation till andra hormonella system.
Känna till:
Kliniska syndrom med över- och underfunktion i thyroidea.
Thyreoideas roll i utvecklingen
19
Kvinnlig reproduktion
Kunna:
den hormonella regleringen av ovariets funktion
hormonförändringarna under menstruationscykeln
Manlig reproduktion
Kunna:
ange huvuddragen i spermatogenesen
Sammanfatta hypothalamus/hypofysens kontroll av testikelfunktionen - inklusive feed
back-system.
Binjurebarken
Kunna:
Syntes, struktur och generella effekter av binjurebarkens olika hormon.
De olika styrsystem som reglerar hormonfrisättningen från binjurebarkens 3 lager.
Glucocorticoidernas effekter
Känna till:
Kliniska syndrom med över- och underfunktion av binjurebarkshormoner.
Sympatoadrenala systemet
Kunna:
Redogöra för vilka ämnen som är katekolaminer samt via vilka receptorer de har sin
verkan på målceller.
Kardiovaskulära och metabola effekter av katekolaminer.
Det integrerade svaret på stress och sambandet mellan binjurebark- och märg.
Känna till:
Kliniskt syndrom vid överproduktion av katekolaminer.
Katekolaminernas beroende av thyreoideahormon.
Kalcium-fosfatomsättningen fysiologi
Kunna:
Njurens och tarmens reglering av kalciumomsättningen.
Reglering av bisköldkörtelhormonets (parathormon, PTH) frisättning. PTH-effekter i njure
och skelett.
D-vitaminets syntes och frisättning. D-vitaminets effekter på skelett och tarm.
Calcitonins bildningsställe och effekter.
Reglering av den integrerade kalciumhomeostasen.
Endokrina pankreas
Kunna:
Insulinsekretionen och dess reglering
Insulinets effekter på celler
Insulinets effekter på energiflöden
Glukagonsekretionen och dess reglering
Glukagonets effekter
Somatostatin
Integrerade regleringen av glukoshomeostasen.
Känna till:
Kliniska syndrom med bristande insulinfunktion
20