Diagnoskännedom

Diagnoskännedom
T R O L L H Ä T TA N V Ä N E R S B O R G Å M Å L
2-4/2 2015
CHRISTIAN JOHANSSON
LÄKARE
SPECIALIST I PSYKIATRI
Diagnostik
 Kommunikativt redskap

Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver
formuleras


Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak


Appendicit
Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första
hälften av 1900 talet
Kliniskt
Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd
 Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr
resursfördelning

Stress
 Oro, ångest och stress




Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner.
Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust
Generalisering
Säkerhetsbeteende och undvikande
 Symtom





Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem
Rastlöshet
Anspänning
Hjärtklappning
Sömnstörning
Utmattningssyndrom
 Stark trötthet
 Kognitiva problem
 Sömnstörning
 Prodromalsymtom
 Smärtor och värk
 Vegetativa störningar
 Irritabilitet
 Koncentrationssvårigheter
 Akutfas
 Hypertoni, yrsel eller bröstsmärtor eller allvarliga kognitiva problem
 Återhämtningsfasen
 Kan vara lång med bestående stressintolerans
Stress och utmattning
Stress och utmattning
Stress och utmattning
Stress och utmattning
 Stöd för återhämtning


Anpassad belastning i normal miljö
Successivt avtrappande stöd och belastningsbegränsningar i arbete
Varierande grad av sjukskrivning
 Identifiera dysfunktionella rutiner och uppgifter


Identifiering av dysfunktionella situationer globalt
Socialt
 Familj
 ekonomi



Färdighetsträning
Behandling av somatiska och psykiatriska tillstånd
Affektiva tillstånd
 Depression:


Nedstämdhet
Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni


Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter



Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla
dygnsrytmstörning
Matproblem; viktuppgång, viktnedgång
Psykomotorisk agitation eller hämning

Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet
Affektiva tillstånd
 Depression forts…

Energibrist, svaghetskänsla


Minskad koncentrations eller tankeförmåga


Ambivalens, ältande
Värdelöshets eller skuldkänsla


Blytyngdkänsla
Överdriven självanklagelse till vanföreställning
Dödstankar

Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök
Affektiva tillstånd
 Depression forts…

Egentlig depression;
5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad.
 Naturalförlopp veckor till år.
 Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö
 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol
 Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus


Dystymi;
Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom
 Sänkt livskvalitet, minskad lust, plikt, meningslöshetskänslor
 >2år endast någon månad utan symtom

Affektiva tillstånd
 Depression, svårigheter


Stresskänslighet
Nedsatt kognitiv förmåga
Problemlösningsförmåga
 Beslutsförmåga
 Tanketempo
 Minne, bära information
 koncentration



Minskad ork fysiskt och psykiskt
Självklander, nedsatt självkänsla
Affektiva tillstånd
Affektiva tillstånd
 Behandling depression



Läkemedel
ECT
Psykologisk behandling
Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete
 Kognitivt arbete med depressiva tankebanor
 Identifiera tidiga symtom


Bemötande
Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor,
korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är
övergående
 Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de
kognitiva svårigheterna

Ångestsyndrom
 Ångest och oro






Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner.
Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot
framför lust
Generalisering
Säkerhetsbeteende och undvikande
Biologisk sårbarhet
Inlärt beteende
Ångestsyndrom
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Ångest när man utför säkerhetsbeteenden/flyr
Ångest när man exponerar sig
Ångestsyndrom
100
Ångest
90
80
Exponering 1
70
Exponering 2
60
Exponering 3
50
Exponering 4
40
30
20
10
0
1
2
3
4
Tid
5
6
7
Ångestsyndrom

Paniksyndrom med eller utan agorafobi


Specifik fobi


Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla för
panikattack i olika situationer
Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m.
Social fobi
Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer
med rädsla för genans eller kritik
 Prospektiv och retrospektiv genomgång

Ångestsyndrom

Tvångssyndrom


Generaliserat ångestsyndrom, GAD


Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser, kognitiv
och känslomässig påverkan. Smärtutveckling
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD


Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar
Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar,
isolering, känslomässig avtrubbning
Akut stressyndrom

Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat
Ångestsyndrom
 Behandling


Läkemedel
Psykologisk behandling;


Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness,
acceptans
Bemötande
Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger
 Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

Neuropsykiatri
 ADHD
 Utvecklingsmässigt funktionshinder
uppmärksamhet,
 hyperaktivitet
 impulsivitet.



Svårigheter sen barndomen. Ofta tydligast i skolmiljö
Ökad risk
Psykiatrisk samsjuklighet, missbruk
 Utbildningsmässiga och sociala svårigheter
 Kriminallitet

Neuropsykiatri
 ADHD
 Uppmärksamhetssvårigheter

Distraherbar för inre och yttre stimuli

Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel

Svårigheter att följa instruktioner

Tappar koncentrationen i samtal

Närminnes svårigheter, glömsk

Problem med initiering och avslut av aktiviteter

Planerings och organisationssvårigheter

Förlägger och tappar bort tillhörigheter

Nedsatt mental uthållighet
Neuropsykiatri
 ADHD forts…
 Hyperaktivitet och impulsivitet
Svårt att sitta still
 Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet
 Verkar vara på språng
 Talar mycket
 Svarar prematurt eller faller folk i talet
 Svårt att vänta på sin tur
 Upplevs var för ”på“

Neuropsykiatri
 ADHD, svårigheter
 Dygnsrytmstörning
 Sömnproblem
 Bristande tålamod
Lätt till frustration
 samarbetssvårigheter


Motivationssvårigheter
Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter
 Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

Neuropsykiatri

Prevalens
Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20%
 Flickor : pojkar 1:6
 Könsskillnader avtar med åldern


Orsak
Genetiska faktorer 75%
 Graviditets och förlossningskomplikationer
 Prematuritet
 Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern
 Hjärnskador

Neuropsykiatri
 Differentialdiagnoser och samsjuklighet
80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare psykiatrisk
diagnos
 Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade
 Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade, särskilt
dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II,
 Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab.
 Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS

Neuropsykiatri
 Samsjuklighet forts…
 Utvecklingsstörning
 Autismspektrumstörning
 Tics/tourettes
 Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning
 Somatisk sjuklighet
 Övervikt
 Olycksfall och skador
 Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom
Neuropsykiatri
 Behandling



Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera kontraindikation
 Metylfenidat
 Atomoxetin
 Dexamfetamin
Psykologisk behandling
 Patient och anhörigutbildningar
 Färdighetsträning,
 Arbetsminnesträning
Neuropsykiatri
 Behandling, läkemedel
 Särskilda överväganden vid missbruk

behandling av beroendetillstånd och ADHD bör ske inom
beroendevården
Neuropsykiatri
 Stödinsatser



Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen
ADHD-center: upp till 25åå
Arbetsterapeut utprovar och följer upp för ändamålsenligt användande
Minnes, struktur och organisation
 Handdatorer
 White board, almanackor, appar
 Täcken
 Boll och kedjetäcke

Neuropsykiatri
 Stödinsatser






Samordnare, personligt ombud eller klientombud
Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner, kommunalt boendestöd
Stöd vid studier: Individuellt utformat
Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade
Försörjningsstöd: AF, FK , socialtjänsten
Stöd till närstående: som förälder, till förädrar/anhörig
Neuropsykiatri
 Bemötande
 Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt
 Återkoppling
 Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse
 Dela upp aktiviteter i kortare moment
 Tydlig, konkret arbetsbeskrivning
Neuropsykiatri
 Autism

Nedsatt social interaktionsförmåga
Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden i social
interaktion
 Svårigheter att upprätthålla samtal
 Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk, ekolali
 Svårigheter att etablera och bevara åldersadekvata
vänskapsrelationer, brist på låtsas och rollekar i barndomen
 Nedsatt till avsaknad att spontant och ändamålsenligt vilja
involvera andra i sitt känsloliv, intressen eller aktiviteter
 Brist på social eller emotionell ömsesidighet

Neuropsykiatri
 Autism
 Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden
 Begränsade repetitiva intressen
 Svårigheter med flexibilitet i vardagen, önskar ej förändring
 Fixering vid oändamålsenliga rutiner
 Stereotypa och upprepade motoriska manér
 Fascination inför delar av saker
Neuropsykiatri
 Tre svårighetsnivåer
 från lindrig form med visst behov av stöd i vardagen till uttalad form
med omfattande till mycket omfattande stödbehov
 Lindrig form motsvarar Aspergers syndrom
 Social(pragmatisk)kommunikationsstörning

Kommunikativa svårigheter
Anpassning av kommunikativ strategi till det sociala
sammanhanget
 Turtagning, omformulering, reda ut missförstånd
 Metaforer, humor, abstraktioner, ”att läsa mellan raderna”
 Verbal och ickeverbal kommunikation,


Beteendesvårigheter kan inte påvisas i tillräcklig utsträckning
Neuropsykiatri
 Autism kan inte behandlas farmakologiskt
 Associerade svårigheter kan behandlas





Tics
Tvång
Ångest
Depression
Psykos
Neuropsykiatri
 Psykologisk behandling
 Svårigheter med generalisering av färdigheter
 Arbete med förändring av problematiska beteenden
 Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande
strategier
 Bemötande
 Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk
och liknelser
 Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan
raderna
 Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga
efter dessa.
 Anhörig med vid möten
Neuropsykiatri

Prognos
Uttalad autism och låg begåvning, livslångt stöd.
 Högfungerande personer kan genom livet lära sig att kompensera för
sina svårigheter, kan behöva visst stöd i vardagen.
 Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte längre
uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.

Neuropsykiatri

Prevalens:
1%, en minoritet har den svårare formen autism.
 Dubbelt så vanligt med autismdiagnos för män som för kvinnor. kvinnor
större sociala färdigheter
 Många vuxna är ännu odiagnosticerade


Riskfaktorer:
Ärftlighet dominerar
 Graviditets- och förlossningskomplikationer
 Exponering för alkohol och vissa läkemedel under fosterstadiet
 Hög ålder hos föräldrarna

Neuropsykiatri
 Differentialdiagnoser och samsjuklighet
 Utvecklingsstörning
 Svår språkstörning
 ADHD
 Vid autism benägenhet att fastna i detaljer, fokuserar avvikande
 Vid ADHD vissa sociala samspelssvårigheter
 Tourettes syndrom
 Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier
Neuropsykiatri
 Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…
 Tvångssyndrom (OCD)
 Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska ritualer som positiva
 Social fobi
 Socialt undvikande
 Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt
 Depression
 Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att beskriva känslor
Neuropsykiatri
 Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…
 Schizofreni
 Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva funktioner
 hallucinationer/vanföreställningar, motoriska och negativa symtom
 Tidpunkt för debut skiljer sig
 Båda tillstånden kan förekomma samtidigt
Neuropsykiatri
 Behandling
 Läkemedel
 Symtomatisk
 Läkemedelskänsliga
 Psykologisk behandling
 Beteendeintervention
 Fokus på stärkt självkänsla
 Depressions- och ångesttillstånd
Neuropsykiatri
 Behandling forts…
 Habilitering
 Rådgivning
 Psykopedagogiska insatser
 Kognitivt stöd och hjälpmedel
 Logoped
 Apergerscenter
Neuropsykiatri
 Stödinsatser
 LSS
 Daglig sysselsättning
 Boende med särskilt stöd
 Tandvård
 Stöd vid studier
 Stöd i arbete
 Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade, privata aktörer)
 Försörjning: Lönearbete, FK, AF, Försörjningsstöd
Neuropsykiatri
 Bemötande
 Begränsa öppna vida frågor
 Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan
 Konkret information: orsak, syfte, förväntningar, beskrivning
 Undvik symboliskt språk och liknelser
 Muntlig och skriftlig information
 Återkoppling av information
 Föreslå att individen har med sig annan person till möten för hjälp med
informationsinhämtning
Missbruk
 Riskbruk



Män
3 flaskor vin, 15 flaskor starköl, 60cl starksprit/vecka
Kvinnor
2 flaskor vin, 10 flaskor starköl, 40cl starksprit/vecka
Engångskonsumtion antal standarsglasmän 5st (60g alk), kvinnor 4st (48g alk)
 Missbruk


Användande av kriminaliserad berusningsdrog
Negativa konsekvenser för individen eller omgivningen
Socialt
 Professionellt
 Psykiskt
 fysiskt

 Beroende



Missbruk
Biologiskt beroende med tillvänjning och abstinens
Förlust av kontroll över intag
Missbruk
 Alkohol, droger, läkemedel
 Tecken på missbruk









Humörsvängningar
Korta frånvaroperioder
Minskad prestationsförmåga
Likgiltighet
Trötthet
Nedstämdhet
Undandragande
Ljuger
Dålig ekonomi
Missbruk
 Omhändertagande
 Strukturerad kontakt
 Motivationsarbete för nykterhet
 Drogkontroll
 Retroaktiv sjukskrivning
 Hjälp med
 Boendeproblem
 Ekonomiska problem
 Stöd i myndighets och arbetslivskontakter
 Läkemedel för hjälp för nykterhet och att minska sug
Neuropsykiatri
 ADHD och missbruk
 Berusning, ta bort abstinens
 Alkohol och droger kan ge symtomlindring
 Varva ner, komma till ro, somna
 Känsla av fokus och lugn
 Minska sociala svårigheter
 Såväl ADHD som missbruket behöver behandlas för att få god effekt
Neuropsykiatri
 ADHD och missbruk
 Tidig missbruksdebut
 Kortare steg från missbruk till beroende
 Intensivare missbruksstil
 Oftare återfall i missbruk
Neuropsykiatri
 ADHD och missbruk
 Sårbarhet för missbruksutveckling
 Låg impulskontroll
 Utanförskap
 Stresskänslighet
 Sociala svårigheter
Neuropsykiatri
 ADHD och missbruk
 Sociala konsekvenser
 Missbruket tar över fokus för individen
 Mental och fysisk belastning
 Påverkar dagliga rutiner och aktiviteter negativt
 Försämrar sociala relationer
 Svårigheter att upprätthålla åtaganden och sysselsättning
 Försämrar följsamhet till vård och behandling
Neuropsykiatri
 Försämrade behandlingsresultat för personer med missbruk och
ADHD




Svårare att ställa in medicinering
Risk för avbruten behandlingskontakt vid återfall
ADHD-medicinering kan ge sug
rädsla för drogkänsla/avtändning
Neuropsykiatri
 Autism och missbruk
 Det är generellt lägre risk för missbruk hos gruppen individer som lider av
autism
 Möjligen kan deras rutinmässiga beteende kräva särskilt motivationsarbete.
Neuropsykiatri
 Missbruk och behandling
 Beroendevård om aktivt missbruka och samtidig medicinering
 Missbrukskontroll, urin, blod
 Alkohol: utandning, leverprover, CDT
 Droger: Urin, blod
 Behandling av ADHD ökar inte missbruksfrekvensen
 Läkemedel 1:a hand atomoxetin om drogmissbruk
Tack