1(3)
PM
Ikterus hos barn på BB
”Normal” (fysiologisk) ikterus:
Omkring 60 % av alla nyfödda barn drabbas av synlig ikterus (gulsot) som är mest uttalad mellan dag
3-5. Gulsoten beror på en ansamling av bilirubin i huden. Bilirubin bildas när det nyfödda barnet
bryter ner fetalt hemoglobin (HbF) vilket sker i hög takt första levnadsdygnen då barnet ”byter
blodgrupp”. Nyfödda har även en omogen leverfunktion vilket begränsar förmågan att bryta ner
bilirubinet. För prematura (även lätt prematura) tar aktiveringen av leverfunktionen ännu längre tid
och kan orsaka ikterus.
Hos ett fullgånget, friskt barn är ett bilirubin <350 mikromol/liter inte förenat med risk för hjärnskada
och detta har därför valts som gräns för fototerapi för fullgångna (>vecka 36+0).
”Farlig” ikterus:
Bilirubin passerar över blod-hjärn-barriären och vid höga nivåer (450-500) kan ansamlingen av
bilirubin i hjärnan orsaka svåra skador. Risken för hjärnskada ökar vid prematur födsel, hemolytisk
sjukdom och allmänpåverkan (acidos, hypoxi, hypoglykemi, sepsis, dehydrering). Vid dessa tillstånd
måste därför behandlingsnivån sänkas med 50-100 mikromol.
I samband med immunisering (dvs. barnet och moderns blodgrupper är inkompatibla) sker en snabb
nedbrytning av barnets hemoglobin och orsakar en hög bilirubinnivå, ofta redan under de 2 första
levnadsdygnen. Även infektioner, blod- och leversjukdomar samt metabola sjukdomar kan orsaka
gulsot varför en helhetsbedömning av barnets allmäntillstånd alltid är viktig.
Tidigt debuterande ikterus (inom de första 2 dygnen) är alltid ett observandum och måste utredas!
Provtagning och utredning:
I första hand görs bilirubinbestämning transkutant (Bilicheck). Då felmarginalen för transkutan
mätning blir större ju högre bilirubinvärdet är måste värden över 250 mikromol/liter alltid kontrolleras
om med s-bilirubin.
Värdet läggs in i Obstetrix och värderas i förhållande till ljusbehandlingskurvan. Kontakta barnläkare
som tar ställning till ytterligare provtagning och eventuell ljusbehandling. Alla barn med
behandlingskrävande ikterus bör genomgå basal utredning med blodgruppering, DAT, Hb och
retikulocyter. Vid allmänpåverkan eller slöhet tas även CRP och blodsocker. Observera att nyförlösta
barn kan ha en måttlig CRP-stegring utan infektion!
Ljusbehandling får aldrig inledas på enbart ett transkutant bilirubinvärde!
2(3)
Ljusbehandling på BB:
För att undvika separation av mor och barn under perinatalperioden bör barn med fysiologisk gulsot
erbjudas ljusbehandling på BB.
Barn som är aktuella för detta skall uppfylla alla av följande kriterier:
Gestationsålder >36 veckor + 0 dagar
Barnets ikterus är ej behandlingskrävande före 48 timmars ålder.
Inga allmänsymtom som slöhet, apnéer
Inga uppfödningsproblem
Ingen tillväxthämning
Ingen immunisering föreligger (dvs. DAT negativt)
Behandlingen sker med bilibed som lånas från barnavdelningen. För bästa effekt bör så stor hudyta
som möjligt exponeras. Barnet bör växla mellan rygg- och bukläge (vändning var 3:e timme).
Ljusbehandla i perioder om 4-6 timmar med 1-2 timmars pauser för skötning och amning/tillmatning.
Intermittent behandling på detta vis minskar påfrestningen för barnet och föräldrarna och har inte visat
sig minska effektiviteten jämfört med kontinuerlig behandling.
Kontrollera regelbundet barnets temperatur under behandlingen (1 gång/pass).
Fototerapi ökar vätskeförlusterna från hud och tarm. Under pågående behandling följs därför vikt
dagligen och barnet tillmatas på vida indikationer om inte endast amning räcker. Det är vanligt att
avföringen blir mer frekvent och lös.
Barnläkare bedömer när nytt bilirubin ska kontrolleras och när behandlingen kan avbrytas. Nytt Sbilirubin bör kontrolleras inom ett dygn efter avslutad behandling för att bedöma eventuella
”rebound”-effekter.
Observera att man under pågående fototerapi inte kan använda transkutan mätning. Först 48 timmar
efter avslutad behandling är bilicheck tillförlitlig igen.
Uppföljning av barn som skrivs ut inom 48 timmar:
Barn som går hem tidigt (inom 48 timmar) når sitt högsta bilirubinvärde efter utskrivningen och det är
därför viktigt att värdera eventuella riskfaktorer för ikterus (se nedan) innan hemgång.
Om ett återbesök inte kan ordnas inom 1-3 dygn bör transkutant bilirubin kontrolleras vid
hemgång. Utifrån detta värde görs en prognos (se bilaga). Kontakta gärna barnläkare för diskussion.
Informera föräldrarna (gärna även skriftligt) att återkomma om barnet blir gult!
Riskfaktorer för att utveckla ikterus:
Prematuritet (även lätt prematura i vecka 36!)
Polycytemi (sen avnavling, tillväxthämmade barn, barn till diabetesmamma)
Blödningar (kefalhematom, vakuumextraktionsmärke)
Syskon som haft behandlingskrävande ikterus
Asiatiskt ursprung (levern har sämre konjugeringsförmåga)
Immunisering
Amningsstörning, dehydrering
3(3)
Anders Palm
Specialistläkare
Barn- och ungdomskliniken
Britt-Inger Carlstedt
Överläkare
Barn- och ungdomskliniken
Marie Törnlöf
Verksamhetschef
Barn- och ungdomskliniken
Jan-Åke Hammersjö
Överläkare/Medicinskt ledningsansvarig
Barn- och ungdomskliniken
Michel Algovik
Verksamhetschef
Kvinnokliniken
Lisa Lindholm-Jansson
Överläkare
Kvinnokliniken
________________________________________________________________________
Barn- och ungdomskliniken
Skapat 2011-01-27
Västerviks sjukhus
Gäller tom: 2014-01-26
593 81 Västervik
