Internationella relationer

Internationella relationer
Internationell rätt, regimer och
organisationer (kap. 16-19)
Rickard Mikaelsson, FD
1
 Föreläsning
 Baylis,
5
Smith & Owens, kap 16-19
Internationell rätt
 Internationella regimer
 Förenta Nationerna
 Transnationella aktörer och internationella
organisationer i global politik

2

Internationell rätt
3

Önskan efter internationell ordning




Starka incitament för världens stater
Minska riskerna och osäkerheten i den anarkiska världsordningen
Internationella institutioner och organisationer
Institution ≠ organisation



Internationella institutioner är normer, regler, och tillvägagångssätt
De föreskriver och begränsar formerna för, och skapar förväntningar
om, mänsklig interaktion.
Internationella organisationer är fysiska enheter



Permanent säte, personalstyrka, juridisk personlighet, budget o.s.v.
En internationell byråkrati (FN, EU)
Internationella institutioner behöver inte organisatorisk struktur




Institutionaliserat samarbete på internationell nivå
Formella som informella
Inte beroende av en organisation
Ex. Ottawa Convention on Anti-Personal Landmines
4

Tre nivåer av internationella institutioner

Konstitutionella institutioner
 Grundläggande internationella normer
 Ex. staters suveränitet, självbestämmande

Fundamentala institutioner




Bygger vidare på de konstitutionella institutionerna
Grundläggande regler för staters interaktion
Ex. internationell rätt och multilateralism (stater frivilligt
underställer sig en beslutad ordning)
Ämnesspecifika institutioner, regimer


Regler, normer, och beslutsprocedurer inom givna områden
Ex Icke-spridningsavtalet, det internationella avtalet mot
landminor, mänskliga rättigheter
5

Det internationella systemet historiska rötter
Ex. Westfaliska freden (1648), statsstruktur i Europa
 Utrecht (1713), koppling territorium och suveränitet
 Versailles (1919), Nationernas Förbund
 FN:s skapande (1945), steg mot global governance


Grundläggande samhällsförändringar
Det internationell systemet utvecklas i samklang med staterna.
 Franska revolutionen
 Konstitutionalism och liberalism undantryckte monarkins
dominans.
 Rättstaten byggdes, alla underställda



Före: Lag, dikterad av monarken. Guds påbud och representation.
Naturens ordning.
Efter: Lag, avtal mellan juridiska aktörer, eller deras representanter.
Internationell rätt en reflektion av staters gemensamma vilja.
6

Internationell rätt (fyra karaktärsdrag)

Multilateral lagstiftning
 Informell

och formell internationell rätt
Informell rätt växer fram ur diskussion och sedvana
Konsolideras till internationell sedvanerätt
 Bindande på alla stater
 Ex. diplomatisk immunitet, territoriell jurisdiktion o.s.v.


Formell rätt bygger på multilaterism
Stater går samman och skapar internationell rätt
 Binder de stater som underkastar sig ordningen

7

Samtycke och juridisk förpliktelse
 Internationell


Staters godkännande av lagstiftningen
Med godkännande följer juridisk förpliktelse
 Kompliceras


av sedvanerätten
Där alla stater binds, oavsett samtycke
 När

rätts främsta källa
är sedvanerätt etablerad?
Bedömningsfråga
Om stater betraktar normen som juridiskt förpliktigande
8

Särpräglad argumentation
 Internationell
rätt skiljer sig från nationell rätt
 Internationell rätt är mer levande
 Språket både retoriskt och logiskt tillämpande
 Bygger ofta på analogier


En given logik låg till grund för beslut A, samma logik kan
ligga till grund för beslut B.
Institutionell autonomi
 Politik
och rätt som särskilda sfärer
 Juridisk autonomi


Präglar internationell rätt
Grund för internationell ordning
9

Internationell rätt → global rätt

Internationell rätt bygger främst på stater





Stater som undersåtar till rätten
Stater som byggare av rätten
Rätten fokuserade på mellanstatliga relationer
Ämnade att uppnå ordning, inte rättvisa
Global rätt inkluderar fler aktörer





Inte bara stater
Individer, grupper, organisationer
Rättigheter och förpliktelser
Straffande mekanismer
Reglerar inte enbart mellanstatliga relationer


International Criminal Court (2002)
Upprätthåller globala värden


Mänskliga rättigheter
Brott mot mänskligheten
10

Krigets lagar


När är det legitimt att gå till krig?
Hur ska ett legitimt krig bedrivas?

Jus ad bellum





Reglerar när stater kan gå i krig
Tidigare: när stater blivit angripna, men även när det låg i en stats
nationella intresse
Statens suveräna rättighet
Efter 1945: i självförsvar eller efter ett FN-mandat
Jus in bello



Reglerar hur krig får bedrivas
Tidigare relativt oreglerat
Över tid allt mer reglerat




Förbud mot halvmantlade kulor
Regler om hur tillfångatagna fiender ska behandlas
Förbud mot landminor
O.s.v.
11

Internationella regimer
12

Internationella relationer
Grundläggande struktur; världen bygger på stater
 Ordning och samarbete




Vi kan skicka post över jorden
Vi kan resa över flera länder, o.s.v.
Internationella regimer
Regler och institutioner som reglerar internationella relationer
 Ökning under globaliseringen


Självklara eller kontroversiella?
Vad manifesterar dessa regimer?
 Varför skapas de?
 Vilka syften fyller de?
 Varför är det lätt att skapa regimer i vissa fall och svårt i andra?

13

Regim (definition)
 ”sets
of implicit or explicit principles, norms, rules, and
decision-making procedures around which actors
expectations converge in a given area of international
relations” (Krasner)

Institutionalisering
 Regimer
kräver hög grad av institutionalisering
 Styr social interaktion på det globala nivån
 Allmän acceptans
14

Regimers karaktärsdrag

Principer


Normer


Specificerar förväntat beteende och identifierar staters rätt och
skyldigheter. Nedmonteringen av tullmurar i WTO.
Regler


Grundläggande principer om hur världen fungerar. Liberala
värderingar som grund för frihandel (WTO)
Mer detaljstyrning och hanterar konflikter mellan principer och
normer. Skiftande regler för utvecklingsländer och
industrialiserade länder
Beslutsprocesser

Hur beslut om en regim tas och hur en regim ändras. Toppmöten
där frihandelsreglerna har utvecklats och förändrats.
15
No regimes: Iåg formalitet, låg acceptans = ingen regim upprätthålls
Tacit regimes: Låg formalitet, hög acceptans = oskriven accepterad regim
Dead-letter regimes: Hög formalitet, låg acceptans = betydelselös regim
Full-blown regimes: Hög formalitet, hög acceptans = fullbordade regimer
16

Olika former av regimer

Globalisering/internationella regimer
 Globaliseringen
skapar positiva och negativa
effekter
 Behov av regimer för att hantera dem
 Möjligt? Olika prognoser

Säkerhetsregimer
 Försök

att hantera säkerhetsdilemmat
Ex. Salt 1 och Salt 2
 Osäkerhet,
risk att bli dead-letter regimes
17

Miljöregimer
 Ökad
medvetenhet om globala miljöproblem
 Skapandet av regimer för att bemötta problematiken
 Samarbetsproblem

Ekonomiska regimer
 Liberala
grunder för världsekonomin
 Mängd regimer
 WTO/GATT
 Grunden för många internationella organisation

Ex. Världsbanken, IMF, o.s.v.
18

Liberalism
 Möjligt

att hantera den internationella anarkin
Tillkortakommanden på den fria marknaden
 Rationellt
utnyttjande, gemensamma nyttigheter
 Stabilitet under en hegemon

Vilja att stabilisera och stödja systemet
 Lösning

på ”the tragedy of the commons”
Överutnyttjande av allmän egendom
 Betydelsen




av upprepade spel
Fångarnas dilemma (nästa sida)
Shadow of the future
Ömsesidigt givande och tagande
Information/öppenhet minskar osäkerheten
19
Fångarnas
dilemma
Spelets förutsättningar
A erkänner, B tiger
Fånge A
Tiga
Tiga
Erkänna
3, 3*
4, 1
Fånge B
Erkänna
= A fri + $, B hängs
A erkänner, B erkänner
= A 10 år, B 10 år
B erkänner, A tiger
= B fri + $, A hängs
B erkänner, A erkänner
1, 4
2, 2**
= B 10 år, A 10 år
* Optimal lösning
Preferens: 4 = bäst, 1 = sämst
** Pareto optimal lösning
Första siffran A, andra B
20

Realism
 Regimer
reflekterar nationella intressen
 Rationellt agerande, säkra intressen
 Kritik mot den liberala synen på hegemonen
Säkra amerikanska intressen
 Ex. satelliter, sned maktbalans, ovilja att reglera

 Varför
accepteras sub-optimala regimer?
Behov av koordination = kompromiss
 Ex. battle of the sexes

21
Behov av samarbete leder till vilja att kompromissa
Mannen
Stad
Berg
7
6
Stad
4, 3*
1, 2
Stad
Kvinnan
Berg
Perfekt kompromiss
5
4
3
2
2, 1
3, 4*
1
1
2
3
4
5
6
7
Berg
Preferens: 4 = bäst, 1 = sämst
Pareto optimal lösning
Första siffran man, andra kvinna
22
Realism vs liberalism

Realism

Liberalism

Regimer ger stater möjlighet
att koordinera globala
aktiviteter
Regimer uppfyller olika
nationella intressen
Makt är en central faktor i
varför regimer skapas och
fortlever
Formen för den globala
ordningen är beroende av de
principer och normer som
regimer står för.

Regimer ger stater möjlighet
att samarbeta
Regimer främjar gemensamma
nyttigheter
Regimer främjas av att stödjas
och upprätthållas av en
godvillig hegemon
Regimer främjar
globaliseringsprocessen och
en liberal världsordning.






23

Förenta Nationerna
24

Förenta nationerna
 Grundad
24 oktober 1945, 51 stater
 Skapad av stater för stater
 Idag, 192 medlemsländer
 Manifesterar ambitionen om ett globalt samhälle

FN Chartern
 Staters
och individers rättigheter
 Grundläggande principer för IR/IP
 FN:s fyra uppgifter




Att upprätthålla internationell fred och säkerhet
Att främja fredliga relationer mellan världens nationer
Att bidra till lösningen av internationella problem och främja
mänskliga rättigheter
Att fungera som ett centralt organ för internationell
harmonisering
25

Efterträdare till Nationernas Förbund
 NF
skapades efter WW1
 Misslyckades
 Upphörde med WW2
 Orsaker



Avsaknad av effektiv makt
Svag ansvarsuppdelning inom organisationen
Endast rekommendationer, inte bindande resolutioner




Krävde dessutom enhällighet
Regeringar stod fria att strunta i rekommendationer
Ingen mekanism för att avvikande stater
Viktiga stater, främst USA, var inte medlem
26

FN:s organisation


Ambition att lösa NF:s problem
Sex huvudsakliga organ
1.
Säkerhetsrådet
2.
Generalförsamlingen
3.
Sekretariatet
4.
Ekonomiska och sociala utskottet
5.
Förvaltarskapsrådet
6.
Internationella domstolen
27
28

Säkerhetsrådet
 Stor
makt inom organisationen
 Först 11 länder, 15 länder sedan 1965
Fem permanenta medlemmar
 USA, Frankrike, Storbritannien, Kina, Ryssland
 Vetorätt
 Reform ofta diskuterat, svårt att ändra

 Övriga
10 roterar
29

Säkerhetsrådet
 Beslut



Kräver att nio av de 15 röstar ja, alla permanenta
Icke permanenta sitter 2 år
En representant per land
 Hot




bindande
mot internationell fred och säkerhet
Principer för fredslösning eller medling
Fredsbevarande uppdrag
Fredsframtvingade åtgärder
Sanktioner
 Rekommendationer


till Generalförsamlingen
Nya medlemsländer
Val av generalsekreterare
30

Generalförsamlingen
Ett ”parlament of nations” (stater, inte nationer)
 Varje medlemsland har 1 röst



Kan diskutera alla frågor som faller inom FN Chartern


Maximalt fem representanter
Kan starta utredningar och ge rekommendationer
Kvalificerad majoritet


2/3 majoritet
Viktigare beslut


Enkel majoritet


Alla andra beslut
Endast rekommendationer, inte bindande


Ex. internationell fred och säkerhet, nya medlemsländer, FN budgeten
Indikation av världsopinionen
Kan behandla alla frågor inom FN Chartern
31

Sekretariatet
 FN:s
administration/byråkrati
 Generalsekreteraren leder arbetet

2006 Ban Ki-Moon
 Total
personalstyrka, ca. 18 000 pers
 Article 99
Generalsekreteraren kan väcka frågor i
säkerhetsrådet
 Gav uppdraget mer tyngd (jm.f. NF)

32

Ekonomiska och sociala utskottet
 Hierarkiskt



under generalförsamlingen
54 medlemmar, valda av församlingen
18 varje år, tre års mandat
En representant per land
 Koordination
av FN-verksamheten
 Övervakning av verksamheten


United Nations system
Fackorgan och underorgan
 Konsulterar
med INGO:s
 Funktionalitet betonas

Tidigare (NF) mer direkt styrning av församlingen
33

Förvaltarskapsrådet


Skapades när FN grundades
Internationell övervakning av icke-självständiga territorium





Ex. Palau, liten stillahavsö
Stödja processen mot självstyre, 1994 alla självständiga
Påstår av de fem permanenta medlemmarna
Träffas när det behövs
Internationella domstolen
FN:s juridiska enhet
15 domare, valda av generalförsamlingen och säkerhetsrådet
Hanterar dispyter mellan länder
Ärenden initieras av medlemsstater eller FN
Stater deltar frivilligt, men om de deltar måste de underkasta sig
besluten
 Stöd till FN:s Fackorgan och Underorgan





34

FN paralyserat under kalla kriget
 Totalt
193 veton 1945-1990
 Jämför 19 veton 1990-2007

Ökad betydelse
 Antalet




Ca 14 000 (1990), 80 000 (1994)
Placeras mellan parterna
Ska endast försvara sig med sina vapen
Kräver acceptans av de stridande parterna
 Nya


fredbevarande uppdrag har ökat
uppdrag, fredsframtvingande uppdrag
Använder våld för att sära de stridande parterna
Inte bara mellanstatliga konflikter, även interna
35

Nya normer
 Individuell
säkerhet över statlig suveränitet?
 Ny värld, kalla kriget slut
 Nya hotbilder för internationella fred och säkerhet

Interna konflikter, fattigdom o.s.v.
 Moralisk



skyldighet att intervenera
NATO bombningarna av Jugoslavien 1999
Utan FN-mandat, Ryssland hotade med veto
Argument: vi följer andemeningen i FN Chartern (Art 34)
 Responsibility

to protect
Internationella samfundet kan inte stillasittande acceptera att
folkrensningar genomförs under skydd av statlig suveränitet
36
37

FN:s reformprocess
 Landsnivå




Country Strategy Notes
Strategi för landets utveckling: skrivs av samarbete mellan
alla inblandade aktörer
Förstärkning av fältkontoren: kunskap och mandat
Tydlig övergripande strategi: Millenniummålen
 Huvudkontorsnivå



Reorganisationen och rationaliseringen av det sociala och
ekonomiska rådet
Tidigare: ECOSOC enbart ge rekommendationen och motta
rapporter
Nu: Övervaka och fatta styrande beslut för underliggande
organ
38
 Transnationella
aktörer och
internationella organisationer i global
politik
39

Inte bara stater
 Ca

77 200 transnationella företag (TNC)
Ford, Shell, Coca-Cola, Microsoft, IKEA, m.fl.
>
10 000 nationella NGO:s med transnationell
verksamhet
 Ca 246 intergovernmental organizations (IGO); FN,
NATO, EU, m.fl.
 Ca 7300 internationella NGO:s (INGO); Amnesty,
Greenpeace, m.fl.

Inte bara aktörer
 Samarbetar
i nätverk
 Global politik formas i dessa nätverk
 Viktigt att se andra aktörer än stater
40

Stat?
Hur ska staten definieras?
 Uppdelning stat vs civil samhället?
 Traditionell tolkning: inkludering
 Modern tolkning: separation


Vilka aktörer har inflytande
Alla stater har inte samma makt
 Stora stater, små stater





Olika dimensioner, ekonomi, militär, o.s.v
42 stater med befolkning mindre än 1 miljon
12 stater med befolkning mindre än 100 000
Inte bara stater har inflytande
Mängd andra aktörer
 Kan ha större inflytande än de flesta stater

41

Vad är en TNC?
 Företag
som handlar över gränser och har kontor
utanför sitt hemland
 Inte bara västerländska företag
 Ökande andel TNC:s från utvecklingsländer




Ca 25 procent
De flesta små, men även stora
Trend: växande
Konsekvens
 Länder
har inte en isolerad ekonomi
 Sammanbunden världsekonomi
 Svårt för länder att kontrollera
 Handelsblockader kan kringgås

Triangulering, transport genom tredje land
42

Nationell policy under press
 Svårare
för enskilda stater att diktera de
nationella ekonomiska villkoren
 TNC:s kan flytta utomlands
 Globalt sjunkande företagsbeskattning
 Svårt att bemöta
Suveränitetskrockar
 Kan USA sätta regler som gäller för amerikansk
dotterverksamhet i Storbritannien?

 Behov

av global reglering
Svårt att uppnå
43
44

Icke legitima grupper
 Globaliseringen
= global kriminalitet
 Kvinnohandel, knarkkarteller, finanssvindel,
vapenhandel, o.s.v.
 Triangulering, svårt att möta nationellt
 Terrorism
Global terrorism, Al Quida
 Nationell terrorism som utövas utomlands
 Ibland erkänns som nationella befrielserörelser

Deltar i den diplomatiska processen
 Exempelvis PLO

 Tidigare
nationella problem
 Idag globala problem
45

Betydelsen av NGO:s
 Ökande
trend
 Stort allmänt stöd, krav på inflytande
 Rätt att bli konsulterade av ECOSOC
 FN klassificerar NGO:s

General status


Specialist NGO:s


NGO:s med hög status
NGO:s med hög status inom sina respektive fält
Övriga NGO:s

Kan ibland rådfrågas
46

ECOSOC:s krav på NGO:s
 1.
NGO:s ska stödja FN:s målsättningar
 2. NGO:s ska vara representativa organ (i praktiken
är få det)
 3. NGO:s ska inte vara vinstdriven
 4. NGO:s kan inte tillämpa eller förespråka våld
 5. NGO:s får inte blanda sig direkt i ett lands interna
politik (generell agenda, inte ett politiskt parti)
 6. En INGO är inte skapad genom ett mellanstatlig
avtal.
47
48

Internationella systemet
 Statscentrerade
perspektiv
 Hög och låg politik
Hög: Militär, säkerhet, FN diplomatik
 Låg: Övriga frågor, lägre FN-organ

 Kritiserad
perspektiv, kraftig överlappning
 Pluralistiskt perspektiv
Multidimensionellt system
 Inflytande i komplicerade nätverk
 Icke-statliga aktörer kan ha betydande inflytande
 Inflytande varierar över tid och område

49
50
51
52

Slut för idag
53