Inledning
Internationell politik handlar om politik mellan stater. Främst berörs
staters utrikespolitik men även andra ömsesidiga förbindelser, som
internationella organisationers kontakter. För att studera dessa förhållanden krävs kunskaper om hur det internationella systemet är uppbyggt, hur det fungerar och vilka aktörer som är av betydelse på den
internationella arenan. Det handlar alltså om att skaffa sig redskap
och en bas att stå på för att förstå de konkreta händelser som vi får
kännedom om via massmedia. Man kan jämföra med geografiämnet,
där vi från början kanske vet att det finns stater, berg, sjöar etc. Nästa
steg blir att sätta namn på de olika sakerna, organisera, veta hur de
har uppstått, vilka faktorer som bestämmer utvecklingen på olika
platser osv. Ett sätt att studera internationell politik blir då att skaffa
sig kunskap om olika begrepp, företeelser och teorier som förekommer i ämnet, för att kunna använda detta på olika konkreta händelser.
Bokens två inledande kapitel besvarar frågor som: Vad är internationell politik? Vad är skillnaden mellan stat/nation, nationalism/etnicitet, globalisering/internationalisering? Därefter granskas den internationella politiken utifrån följande tre synvinklar eller analysnivåer:
1 Aktörsnivå, vilket huvudsakligen handlar om staters utrikespolitik.
2 Interaktionsnivå, mellanstatliga förbindelser, från konflikt till samarbete.
3 Systemnivå, där aktörerna ses som pusselbitar i ett större system,
t.ex. öst–väst, nord–syd.
Beroendet mellan stater har ökat i modern tid, framförallt ekonomiskt. Ekonomi och politik hänger intimt samman. Den politiska situationen i världen påverkar de ekonomiska besluten och dessa beslut
har även konsekvenser för omvärlden och kan ge upphov till politiska
konflikter eller samarbete mellan stater. Därför diskuteras även sambandet mellan ekonomi och politik under systemnivå. Världshan7
© Studentlitteratur
6066 Inledning
18 juli 2000 15.40:53
sida 7 av 8
delns utveckling, en uppdelning av världen i olika handelsblock, den
globala ekonomin etc. kommenteras.
Det är alltså dessa olika analysnivåer som används som redskap för
att kunna sortera och tolka information. Eftersom studier i internationell politik på universitetsnivå huvudsakligen bedrivs utifrån dessa
analysnivåer (se exempelvis Jönsson m.fl.), kan denna bok med fördel användas som bas för vidare studier i ämnet.
Därefter ges en presentation av internationella organisationer i allmänhet samt en mer ingående beskrivning av några av de viktigaste
organisationerna inom den internationella politiken (FN, EU, OSSE,
Europarådet, WTO och NATO).
Den sista delen av läroboken syftar till att man ska använda teorin
praktiskt, i arbetet med att skriva och försvara en uppsats i något
ämne inom internationell politik.
Eftersom vi lever i en ständigt föränderlig värld, behandlas inte
aktuella internationella politiska händelser. Innehållet skulle av
naturliga skäl bli inaktuellt alltför fort. Istället tillgodoses detta
genom uppsatsskrivande, där aktuell information kan inhämtas i
annan typ av litteratur, facktidskrifter, massmedia etc. Dessutom har
uppsatsskrivande med seminarieövning, där feedback ges på arbetet,
visat sig vara en intressant och stimulerande arbetsmetod. Även före
detta gymnasister har i efterhand bekräftat att detta varit en nyttig
övning inför universitetsstudier. Därför ges en beskrivning av hur
man skriver uppsats och redovisar i form av seminarieövning. Dessutom ges olika ämnesförslag.
Sist följer ordförklaringar, en förteckning över FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt ett sakregister.
Andra upplagan
Denna andra upplaga innehåller en rad uppdateringar, främst när det
gäller internationella organisationer. Dessutom har ett nytt avsnitt
rörande internationalisering/globalisering tillkommit. Boken har även
försetts med Internettips och en webbsida, för att göra det möjligt
med en kontinuerlig uppdatering och även som en mötesplats i internationella frågor.
Lund sommaren 2000
Bo Wollinger
8
6066 Inledning
© Studentlitteratur
18 juli 2000 15.40:53
sida 8 av 8
